Nykarleby den 1 sept. 1886. För tillfället bosatta å denna ort, taga vi oss friheten för Edert ärade blads läsarekrets framlägga de intryck och iakttagelser, vi gjort härstädes.
     Då man från norra sidan nalkas staden, företer densamma en ganska behaglig anblick, inbäddad som den är i trädens grönska och genomfluten af Nykarleby elfven. Gatorna äro merändels breda och försedda med trottoirer, husen enkla och väl vårdade.
     Kyrkan, uppförd i öster och vester, är af trä. Vid dess östra ända, på något afstånd från densamma, står klockstapeln.
     Då vi inträda i templet, väckes vår uppmärksamhet i främsta rummet af de å taket befintliga talrika målningarne, hvilka torde räkna en ansenlig ålder, möjligen dit anbragta år 1749, såsom en å takets midt befintlig inskription, upptagande Fredrik I:s namnchiffer jemte ett: ”Vivat Fredric” och ofvananförda årtal, antyder.
     Från taket nedhänga fyra ljuskronor, skänkta till kyrkan åren 1705, 1751, 1762 och 1764.
     Altartaflan är äfven af äldre datum och föreställer Kristus på korset. Kyrkan eger ett litet prydligt orgelverk.
     I den ganska rymliga sakristian fingo vi i sigte en äldre handskrift, hvarur vi nedskrifva följande förteckning öfver pastorer inom Nykarleby församling: Jacobus Sigfridi Borgensis fr. 1607—1625. Johannes Jacobi Nicarlus fr. 1625—1636. Jacobus Carlman fr. 1636—1653. Nicolaus Ringius fr. 1653—1680. Johannes Grandelius fr. 1681—1692. Johannes Forsman fr. 1694—1707. Samuel Alanus fr. 1709—1741. Michael Jesenhaus fr. 1742—1761. Johannes Remahl fr. 1762—1768. Johannes Forshaell fr. 1769—1792. Georgius Mathesius fr. 1793—1816.
     Å kyrkogården anträffas trenne ansenliga, med ornamenter och inskriptioner försedda grafstenar, af hvilka en tillhör borgmästaren Cordt Boch Möllers och dennes hustru Anna Månsdotter samt deras barn. Å stenen varsnas årtalet 1667. Den andra tillhör ofvannämnde pastor N. Ringius. Inskriptionerna å den tredje stenen äro numera sa bristfälliga, att vi ej med säkerhet kunde sluta till hvem den tillhörde. Det enda som med tydlighet kan varsnas: ”Brenner 1681”.
     Församlingens egentliga grafgård är belägen ett litet stycke utanför staden. Bland grafvårdarne här anteckna vi i främsta rummet de som äro resta öfver med. dokt. och riddaren Zachris Topelius, Cath. Sophie Topelius och Michael Topelius, de två förstnämnde personerna vår frejdade, älsklige skalds föräldrar. Herr statsrådet Z. Topelius är neml. född å Kuddnäs egendom i stadens närhet. Bland grafvarna vilja vi slutligen omnämna handl. B. Häggbloms, som för ej länge sedan hastigt afled 21 år gammal, sörjd och saknad af slägtingar och talrika vänner. Å en af de på grafven nedlagda kransarnes sidenband läses följande:


”Du föll så varm
Vid hoppets barm!
Du är ej dömd
Att vissna glömd,
Ty kärlek slöt
Din unga graf.
Då stormen bröt
Din krona af”.


     Folkskolelärareseminariet är beläget på Nykarleby elfs venstra strand. Af de tre närmast densamma befintliga byggnaderna innehåller den till höger: normalskolans lokaler samt rum för seminariets verkstäder. Den mellersta inrymmer seminariets klassrum och gymnastiksalen. I nämnda byggnad förvaras också läroverkets samlingar. I byggnaden till venster förefinnas lokaler för kosthållningen, internernas matsal och sjukrum.
     På ett kortare afstånd från nämnda trenne byggnader står en fjerde, hvars öfre våning bebos af direktorn, den nedre af internerna. Planen omkring samtliga byggnader är rikligen trädbeväxt och smyckad med blomrabatter. Allt företer snygghet och enkel stilfullhet från det minsta till det största.
     Men hvad som verkar nedstämmande är det fåtal elever, anstalten för närv. räknar. Af dess 35 elever äro endast 4 i höst inskrifna. Orsaken till denna nu rådande olust att egna sig åt folkskolelärarekallet torde i främsta rummet få sökas i svårigheten för manliga individer att efter fulländad lärokurs erhålla platser, då deremot de qvinliga ganska snart förvärfva sig sitt lefvebröd. Hvari orsaken till denna gåtfulla verklighet egentligen ligger må andra än vi lösa.
     Väderleken har de senaste dagarne varit ganska kulen och regn har då och då fallit. Senaste söndag, den 29 aug., lät stadens nybildade hornseptett höra sig för första gången och voro dess prestationer öfverhufvud tillfredsställande. Folkskolelärareseminariet öppnades i dag kl. 10 f.m., af dess nyss utnämnde direktor, teol.kand. Z. Schalin, som vid tillfället bland annat manade eleverna till rastlöst, oegennyttigt arbete för fosterlandets bästa. En god medborgare är nemligen allenast den, som utan några ärebetygelser i sigte vänder sina bästa krafter för mensklighetens förädling. Ett sådant arbete stall ej lönlöst förgå bland massorna, utan bära frukt för sekler.
     Kl. 12 f. m. samma dag öppnades den med seminariet förbundna normalskolan. Mera härnäst.

V. L.


Åbo Underrättelser lördagen den 4 september ( nr 239) 1886.

Läs mer:
Fler stadsbeskrivningar.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2009-06-20, rev 2009-06-20.)