Tvenne gravstenar från 1600-talet i Nykarleby kyrka.


De som inträder i ortens kyrka genom den lilla förstugan på södra långsidan [prästfarstu enligt Lars Pettersson], kan knappast undgå att fästa sig vid de mot den ena långväggen med starka järnnaglar stödda tvenne gravvårdarna. Dessa, som härstamma från 1600-talet, hava redan därigenom sitt intresse, då de troligen utgöra det enda minne vi ha från detta århundrade. De visa oss också prov på denna tids gravkultur.

Materialet synes för en icke fackman vara av något slags sandsten, den ena med rödaktig anstrykning.

Det ursprungliga stället för dessa gravstenar var ortens första gravplats kring dess första kyrka. Var denna låg är dock obekant. Vid kyrkans flyttning till sitt nuvarande ställe följde väl gravstenarna med, åtminstone befunno de sig på nuvarande kyrkplan (ortens andra begravningsplats) tills de funno ett bättre skydd vid senaste sekelskifte på sin nuvarande plats. Och detta var säkerligen icke för tidigt, ty, om ock inskrifterna överhuvud är lätta att tolka, hålla dock en del bokstäver på att försvinna.


Nils Olofsson Ringius gravsten.

Denne har en längd av 206 cm. och bredd 157 cm. och är 13 cm. tjock. Den är konstnärligt smyckad först och främst i alla hörnen; upptill till vänster ett flickhuvud (otydligt), till höger 3 blommor (tistlar?), nedtill till vänster en dödskalle, samt till höger ett timglas. Nedre hälften upptages av en vacker bladkrans kring den avlidnes monogram. Ovanför denna finnes följande inskrift på latin — de lärdas dåvarande språk


D M S NICOLAUS RINGIUS
SMOL. NATUS A. 1611. CON-
STITUTUS CONRECTOR NY-
CARLEBYENS 1641. RECTOR
1653. PASTOR 1654. OBIIT
1680. UXOREM DUXIT 1.
ANNAM JACOBI HÖÖK NA-
TAM IN GAMLACARLEBY
1621. EX QUA 7 LIBEROS
SUSCEPIT DENATAM 1664.
2. ELSAM LAURENTII NA-
TAM IN LOCTO 1625.

Eller översatt:

Herr Nils Ringius från Småland. Född 1611. Utnämnd till konrektor i Nykarleby 1641, rektor 1653, pastor 1654. Dog 1680. Tog till hustru 1. Anna Jakobsdotter Höök, född i Gamlakarleby 1621. Med henne fick han 7 barn. Hon avled 1664. 2. Elsa Larsdotter, född i Lochteå 1625.

Vem denne Nils Olofsson Ringius var, framgår av gravskriften: han var bördig från Småland i Sverige (närmare bestämt från Växjö), han hörde till Nykarleby trivialskolas första lärarekår, men övergick snart till prästbanan, på vilken post han dog 69 år gammal. Vad som icke framgår av gravskriften är, att han också var en intresserad jordbrukare. Jutbacka hemman, som hade ägts av borgmästaren i Nykarleby Josef Jacobsson Munselius, delades av dennes arvingar år 1660 och såldes den ena delen åt nämnde Nils Ringius — och fick denna del av hemmanet namnet Nygården, medan den andra hälften, som bibehöll Jutbacka namnet, såldes åt handlanden i Nykarleby Markus Jakobsson.

[Läs mer:
Ringius hade problem med indrivning av utskylder
.
Ett prestval på1650-talet ur Blad ur Nykarleby historia av Carl von Bonsdorff.]




[Nils Olofsson Ringius gravsten.]




Cordt Bockmöllers gravsten.

Denna sten är något mindre än den andra, nämligen 203 cm. hög och 136 cm. bred. Densamma prydes i de båda övre hörnen av änglabilder och nedtill av timglas till vänster och en dödsskalle till höger. I samtliga hörn finnas starka järnringar. Överst på framsidan finnas en bladkrans, som innehåller den dödes namninitialer jämte dödsåret 1667 och något slags bomärke. Denna krans hålles av tvänne änglar. Inskriften lyder:

DENNE LEGERSTADH HAF-
VER FÖR DOM. BORGMÄS-
TAREN DEN EHREBORNE
WÄLACTADE OCH WÄL-
BETRODDE HERR CORDT
BOCHMÖLLER SAMPT DEN
EHREBORNE GUDFRUCH-
TIGE OCH DIGDESAMME
MATRONAHUSTRU ANNA
MÅNSDOTTER FÖR SIG OCH
BEGGE DERAS BARN OCH
ARFWINGAR BESTÄLT
OCH FÖRFÄRDIGA LÅTIT.
FÖRLÄNA HERRE GUDH
NÅDENE AT DHE ALLE
EFTER ETT SALIGT AV-
SKIED IFRÅN DENNE JEM-
MERDALEN NÄR DERAS
STUNDH KOMMER ÄR
MÅGE OMSIDER MEDH EEN
FRÖGDEFULL UPPSTÄN-
DELSE PÅ THEN YTTERSTE
DAGEN IBLAND THE
CHRISTTROGNE FÖRSAMB-
LAS I THEN HIMMELSKA
EVIGA GLÄDJEN OCH
HÄRLIGHETEN.

HOMO MEMENTO MONI.

(Den sista raden översatt: Människa, kom ihåg att du måste dö.)



[Cordt Bockmöllers gravsten.
Foto: F.L.]


Runt stenen finnes följande citat ur Jobs bok (kap. 19, verser 25 och 26 i 1600-talets översättning, som rätt mycket skiljer sig från den nu gällande):

Jag vet at min förlossare lefwer och Han skal på sidstone uppväcka mig af jordene och jag skal sedan med thesso mine hud omklädd warda och skal i mitt köt få see Gud.

Cordt Bockmöller var Nykarleby femte borgmästare. Han var icke laglärd, som icke var nödvändigt för en borgmästare denna tid. Född i Lybeck kom han till Nykarleby 1637, där han vann burskap som handlande. Efter att tre år varit rådman blev han borgmästare 1654 [1653 enl. en annan uppgift], vilken befattning han innehade till sin död 1667. Han var en smart affärsman, som väl förstod att draga nytta av sin ställning som borgmästare. Han var dessutom en kraftkarl, som med energi bevakade sin hemstads intressen mot greve Claës Totts påträngande hauptmän. Nykarleby tillhörde nämligen denna tid grevskapet Karleborg. Sålunda räddade han bl.a. stadskvarnen åt staden.

Hans hustru, som här ovan nämnes Anna Månsdotter, var dotter till Vörå-kaplanen Magnus Mattsson Gammal. Hon avled 1682 och av deras 16 barn levde vid hennes död endast 3, två döttrar och sonen Jakob, som också senare blev borgmästare i Nykarleby (1691), men avled redan 1701 genom drunkning i Stockholm. (Hans gravsten finnes också förvarad i tornfoten i Nykarleby kyrka.)



[Jakob Bockmöllers gravsten.
Foto: F.L.]


W. B.


Woldemar Backman, Österbottniska Posten nr 41/1937. Artikeln publicerades också i Genos 8 (1937) s. 121–126, något redigerad och illustrerad.
Lars Pensar tillhandahöll.
Foto: F. L., juli 2005.


Läs mer:
På kopian fanns även:Veckoprat av Einar Hedström i Österbottniska Posten (om trafikvett och imålning av minnestavlor vid Juthas).
Gravstenarna omnämnda 1886.
Kyrkan i kapitlet Fakta.
… Att kyrkor skulle upprättas och folket med flit underrättas … av Ingolf Friman.
(Inf. 2004-09-14.)