Soldattorp, soldater jämte deras efterkommande i Nykarleby landskommun av Woldemar Backman

Kap. II

Om soldattorpen i Nykarleby landskommun jämte en översikt av soldaterna 1733—1809.

En undersökning av de forna soldattorpen i Nykarleby har icke lett till något synnerligt resultat. Ett har dock blivit klart, att ej ett enda av torpen står på sin ursprungliga plats. Som ett enkelt minne kvarstår efter ett torp (N:o 131 i Ytterjeppo) stenfoten. Nedanför torpet som var beläget på en backe, ligger en åker, som ännu i dag kallas Grås åker efter den sista soldaten på torpet. Denna jämte tomtplatsen innehas nu av enskilda personer på arrende, men en undersökning vem som är rätta ägaren till jorden pågår som bäst genom lantmäteriets försorg. Stugan har blivit flyttad, men om dess öden föreligger tvenne versioner.

Enligt den ena skulle stugan flyttats först till Jutas och därifrån år 1917 till Kovjoki i närheten av stationen, där den skulle ingå i fru Anna Björkqvists nybygge. Enligt den andra versionen skulle den på 1870-talet flyttats till Bro hemman i Forsby, där den nu äges av fru Tyyni Österholm. Stugan är av en enkel rektangulär typ. Dess längd är 8,20 och bredd 5,5 m. Den innehåller en stor stuga (5,3X5,3 m), belyst av tre fönster, samt en förstuga och en liten kammare (hava dessa två sistnämnda utrymmen tillkommit senare?).

En annan dylik stuga, numera fallfärdig och obebodd finnes på prostgårdens mark. Denna skulle också härstamma från Ytterjeppo.

Torpet  124 skall ha legat på den plats där nuvarande folkskolan i Kovjoki är belägen.

Torpet 117 hade då plats intill Jutas kröken i vinkeln mellan landsvägarna till Munsala och Jeppo.

Ett minne från soldattorpens tid ha vi i namnet Ungersviken som givits åt den bukt Nykarleby älv bildar tätt norr om Forsbacka gårdarna. Namnet, som ännu fortlever, skulle vara efter den nästsista soldaten på torp 116 Johan Eriksson Unger. Efter vad jag trott mig finna låg dock ej själva torpet därstädes, vilket däremot var fallet med de under torpet lydande, till Forsbacka och Jutbacka hörande ägorna Bogärdet.

Ännu finnes å flera ställen inom Nykarleby främst inom kyrkbyn (inkl. Forsby) samt Ytterjeppo ägor, som gå under namn av »soldatåkern» och »soldatängen» och som i tiden varit delar av något soldattorp på roten. Lantmäterikontoret i Vasa har beredvilligt lämnat mig uppgift om ett antal dylika ägor, som under de sista årtiondena blivit delade mellan medintressenterna i soldattorpen. Detta gäller blott en del av torpen och i flertalet fall är det på detta sätt omöjligt att få reda på, till vilket torp de enskilda ägorna hörde. Här nedan under torp 116 finnes detaljerade uppgifter på de olika åker- och ängsmarker, som tillhörde torpet. Man kan så väl förstå, att när soldattorpen upphörde att fungera, återtogo rotebönderna en var sin del och endast i det fallet, att två eller flere av dessa gemensamt upparbetat en åker eller äng, kom det senare an på lantmäteriet att dela denna.

Den viktigaste källan för vår kunskap om, på vilket hemmans mark de enskilda torpen varit belägna och vilka hemman äro medintressenter i roten, få vi av syneinstrumenten över torpen samt också från vissa generalmönsterrullor. Av dessa framgår dock ej någon uppgift var dessa varit placerade, utom i det fall, där det omnämnes, att de legat på hemmanets utmark.

I ett syneinstrument från 25 maj och följande dagar år 1752 nämnas torpen icke blott med nummer, utan ha dessa också erhållit ett namn. Dessa namn upprepas dock ej i senare inlagor, lika litet som de synas genom tradition fortlevat.

Här nedan namnes stamroten d. v. s. det hemman inom roten, där torpet var beläget, främst samt med spärrstil [kursiv]. För varje nummer anföres också de viktigaste anmärkningarna som av synenämnden år 1752 gjordes mot det skick, vari torpet med åker och äng befann sig.

Torpen äro ordnade byvis och är därvid att märka att denna tid funnos följande byar i Nykarleby landskommun: Kyrkbyn, Soklot, Kovjoki (med vilken Karby är förenad), Ytterjeppo och Överjeppo (nuvarande Jeppo).

Uppgifterna gälla främst Österbottens regemente, nämligen de till Nykarleby hörande delar av dess livkompani. Som ett tillägg nämnes sedan något om Vasa regemente och dess soldattorp.

Innehåll
Kyrkbyn
Soklot by
Kovjoki by
Ytterjeppo by
Överjeppo by

Kyrkbyn.
(N:o 116, 117, 127—129.)

T o r p 1 1 6.

Kryddgårdsbacken. På kyrkbyns utmark. Roten omfattar: Björkbacka (i Jussila), Klockars, Bonäs, Forsbacka och Jutbacka. Då över allt uppges att torpet låg på kyrkbyns mark, måste kyrkbyn i tiden ägt ett utskifte på Björkbackas mark. Här följer en specifikation över torpets ägor.

Å k e r.

Klockars: Snokviken (i nuvarande handlingar kallad Snotviken)

S o l d a t e r.

Samuel Holm 1738—1749.
Daniel Holm 1750—1757.
Jonas Almgren 1757, ej återkommit från pommerska kriget.
Lars Tengvall 1768—1773.
Anders Tengvall 1774—1779.
Lars Larsson Dunder 1779—1795.
Johan Eriksson Unger (från 125) 1796—1802.
Erik Ung 1803—.

T o r p  1 1 7. 

Hamprötsbacken. Roten bestod av  Juts (Jutas), Högbacka, Ohls och Residenstomten. Åkern omfattade 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö. Anmärkningar 1752. Stugan har sönderbrutits av tjälen. Spis- och bakugnen är fördärvad. Utrymmet mellan mellantaket och skurtaket för ringa. Detta torp bör flyttas till annat ställe, som plats har utsetts Brunbacka.

[Torpets fanns en bit söder om Juthas kroken.]

S o l d a t e r.

Henrik Jutberg 1744— var ännu i tjänst 1752.
Johan Jutberg, säkert var han här 1757 då han reste till pommerska kriget, från vilket han ej återvände.
Carl Vesterberg hade under pommerska kriget antagits i stället för föregående
Johan Munsin —1773.
Matias Munsin 1774—1796.
Carl Petter Kempe 1796—1800.
Erik Johansson Sabel 1800—.

[Källan vid soldattorp 117. Foto: Lars Pensar.]

T o r p  1 2 7.

Kjärrbacken. Roten bestod av Nygård,  Drakabacka, Bro och Sorvist. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkning  1752:  Nedersta delen av stugan rutten. Skurtaket förfallet och fönstren blyfallna. Dessutom alla uthus bristfälliga. Åker och äng icke i ståndsatta, utan begagnar soldaten av roteböndernas skattejord.

S o l d a t e r.

Matts Nybom 1743—1751.
Mårten Nybom 1751—, återvände ej från pommerska kriget.
Jonas Nybom (1762?)—1773.
Johan Nybom 1773—1785.
Johan (Fågelqvist) Nybom 1785—1787.
Jakob Bohm 1788—89 (fången).
Carl (Harlund) Bohm 1790—1791.
Hans Carbin 1791—1802.
Henrik Bi 1803—.

T o r p e t  1 2 8.

Pelkosbacken. Roten omfattade Mickelsbacka, Renvaktar, Pelkos och Kärr. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Undre delen av stugan förruttnad, beroende på alltför låg stenfot, samt skurtaket av ålder förfallet.

S o l d a t e r.

Jakob Lustig 1743—1750.
Erik Lustig, korpral, 1750—1757 (till 126).
Lars Flodin 1757—, till pommerska kriget, ej återvänt.
Matts Flodin (1762?)—1773.
Jakob Flodin 1774—1795.
Karl Johan Lindbom, korpral, 1796—1798 (från 141).
Erik Klinga 1800—1808.

T o r p e t  1 2 9.

Sindarsbacken. Roten omfattade Bäck, Harald, Bjon och Bro. Åker: 1 tunnland, 2 kappe. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkning 1752: Undre delen av stugan och skurtaket ruttna. Åker ännu ej upptagen; soldaten får använda roteböndernas skattejord.

S o l d a t e r.

Carl Janhoin(en) 1734—1764(?), till Pommerska kriget, återvände.
Anders Janihoin(en) (1764?)—1767.
Johan Strömsjö 1767—1790.
Jakob Sjö 1790—.

Soklot by.
(N:o 118—122.)

T o r p  1 1 8.

Backgebbas. Roten bestod av Smedsbacka, Tåg, Hintz och Rank. Åker: 28 kappland. Äng: 15 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan är ny uppsatt, men var för låg mellan mellantaket och skurtaket. Rotebönderna ålades höja på stugan med två varv samt i stället för halm sätta mossa som fyllning på mellantaket, dessutom inrätta farstuga och driva väggarna.

S o l d a t e r.

Erik (Forsman) Krigsman 1750—, till pommerska kriget, ej återvänt.
Mickel Krigsman 1758—1788.
Johan Krigsman 1788—1789.
Henrik Villman 1790—1795.
Carl Flinck 1796—1798.
Johan Tulpan 1800—1801 (rymt).
Johan Petter Tupp 1802—.
Jakob Rapp 1808—.

T o r p  1 1 9.

Dalabacken. Roten omfattade  Nybonde, Nors, Froste och Gästgivars. Åker: 21 1/3 kappland Äng: 14 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan av ålder i sin understa del förruttnad, emedan stenfoten är för låg. Skurtaket läkande, takveden förruttnad, golvet förruttnat, fönstren böra uppblyas. Stugu- och farstudörrarna för låga. Åkern består endast av sand på sandgrund, varför ett nytt ställe måste uppodlas och utsågs detta, och skulle soldaten tills detta var gjort, erhålla 1 1/2 tunna spannmål och 1/2 tunna korn, 2 skrindor halm och en tunna agnar.

S o l d a t e r.

Cristoffer Rönnqvist på 1730-talet.
Anders Rönnqvist.
Johan Rönnqvist 1743—, till pommerska kriget, återvände ej.
Mårten Wargelin (1762?)—1773.
Matts Wargelin 1773—1789 (kallas senare Anders).
Simon Wargelin 1790, (vid mönstringen 1808 sjuk, hustrun änka 1810).
Troligen vakant 1808 (eller hörde den under föregående nummer upptagna Rapp hit?).

T o r p e t  1 2 0.

Stranddalen. Roten omfattade Gertruds, Yrjas, Alnäs och Vik. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan är till undre delen av ålder förruttnad. Stugan bör nedrivas och med ny undergärde förses. Fönstren böra uppblyas. Nyttjas tillsvidare roteböndernas åker.

S o l d a t e r.

Johan Eek 1734—1747.
Matts Eek 1747—1757.
Jonas Stadig 1757—1758.
Carl Fredrik Stadig 1758—1779.
Johan Stadig 1779—1790 (rymt).
Gustav Stadig 1790.
Anders Östman 1791—1792, minderårig volontär (till 123). 10/10 1792 tilldelad Kungl. Krigsakademin —1801.
Petter Trast 1801—.

T o r p  1 2 1.

Strandalen.  Roten bestod av Back—Hemming, Sigfrids, Harald, Alnäs och Snåre. Åker: 1 tunnland. Äng: 13 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: »Taket av ålder förruttnat och fönstren blyfallna.» En åker består av ren sandjord, bör flyttas till annat ställe.

S o l d a t e r.

Johan Facht 1734—1747.
Johan Facht 1747—, till pommerska kriget, ej återvänt
Anders Facht där före 1763.
Henrik Facht —1773.
Erik Facht 1773—1779.
Gustav Dallund 1779—1795.
Elias Vill 1796—.

T o r p  1 2 2.

Lillbron. Roten omfattade Björn, Mickilä, Rank, Styrmans och Nikonen. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan bör till skurtak; golv, spis och bakugn och skorsten omlagas. Soldaten anmälde om torpet, att detta, emedan det är beläget vid Soklot åbron, 1/2 mil från Soklot by och invid allmänna landsvägen borde flyttas in i byn, där 120 och 121 äro belägna. Synenämnden bestämde i stället att dessa sistnämnda torp skulle flyttas öster om det ställe, där torp 122 nu är uppfört, emedan dessas åkrar ligga i närheten.

S o l d a t e r.

Jakob Storman 1735—1749.
Anders Storman 1750—1767.
Lars Storman 1767—1789.
Lars (Johan) Blom 1789—1795 (från 136).
Jonas Asp 1795— (från 130).
En tid bodde här Jonas Björkman, som var värvad soldat.

Kovjoki by.
(N:o 123—126.)

(Kovjoki och Karby voro denna tid sammanslagna till en by. Till Karby hörde 123 och 126.)

T o r p  1 2 3.

Strömbacken. Roten omfattade Lukus, Raj, Smeds och Knuts. Åker: 1 tunnland. Äng: 13 1/2 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Torpet i gott skick. Brunnsvattnet odugligt. Lukus åkerdel stenig och sandig; en ny åker skulle iordningställas.

S o l d a t e r.

Jonas Forsberg 1737—, till pommerska kriget, från vilket han ej återvände.
Henrik Forsberg 1758—1788.
Henrik Skog 1788—1789.
Mikael Topp 1790—1795.
Anders Östman 1795—1800 (från 120). Anslagen för kungliga krigsakademin 1801—1806.
Johan Is 1806—.

T o r p  124.

Kvarnbacka.  Roten omfattade Smeds, Hannula, Lillas och Biggas. Åker: 1 tunnland. Äng: 8 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan till understa varvet tagit röta. Soldaten uppgav stugan »kall som ett stall». Stugan skall nedrivas följande sommar och ett nytt stockvarv insättas nedtill och tvenne upptill.

S o l d a t e r.

Johan Åman 1735—, till pommerska kriget, ej återvänt.
Matts Åman 1760—1773.
Lars Åman 1773—1799.
Matts Mattsson Åman 1800—1802.
Jakob (Hagman) Å(Åå) 1803—.

T o r p e t  1 2 5.

Granbacka. Roten omfattade Lassila, Rundt och Finne. Åker; 1 tunnland. Äng: 13 skrindor hö.

Anmärkningar 1752 : Stugan i gott skick, dock bör ugn och skorsten uppmuras ånyo och fönstren uppblyas.

S o l d a t e r.

Matts Frimodig 1735—1749(?).
Jakob Frimodig 1749—, återvände ej från pommerska kriget.
Henrik Frimodig (1762?)—1772.
Lars Törnroos 1773—1779.
Gustav Höglin 1779—1793.
Johan Eriksson Unger 1793—1796 (till 116).
Anders Nyberg 1796—1802.
Johan Tulpan 1803 (se 118, rymt).
Henrik Pan 1803—1808.

T o r p  126.

Djupjärvi. Korpralsrote. Roten omfattade Varg (nu Vik i Karby), Petas, Marken, Frill och Kuddnis. Åker: 1 tunnland 3 kappland. Äng: 13 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan har i understa varvet tagit skada av röta och är i jorden nedsjunken. Torpet bör till följd av åkerjordens oduglighet flyttas till tjänligare ställe och utsågs därtill en tomt på den s. k. Mosebacken, söder om hemmanet Lilles tomt.

K o r p r a l e r.

Paul Brandt —1741.
Johan Lindbom d. ä. på 1740-talet.
Samuel Ratke(n) 1748—1757(?).
Erik Lustig 1757—, ej återvänt från pommerska kriget (från 128),
Simon Bergman 1762 —
Petter Carlberg på 1770-talet.
Petter Östman 1784—1800.
Johan Fredrik Stadig 1801—.

[Soldatskogen i Socklot av Lars Smeds.]

Ytterjeppo by.
(N:o 130—134.)

T o r p  1 3 0.

Dalabacken. Roten omfattade Löf, Hjärp, Draka och Levälä. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Undergärdet å stugan samt skurtaket förruttnade. Spisugn och skorsten, som delvis äro av obränt tegel blivit uppmurade, böra till grunden nedrivas, Drakas och Hjärps andelar i åkern äro icke i ståndsatta. Soldaten får tillsvidare använda skattejorden.

S o l d a t e r.

Bertel Tammelin i medlet av 1730-talet.
Matts Tammelin 1750—.
Jakob Villman —1773.
Michel Villman 1773—1774.
Henrik Villman 1774—1789 (till 118).
Jonas Asp 1789—1795 (till 122).
Jakob Bard 1795—1798.
Gustav Swärd 1799—1802.
Carl Erik (Harjulin) Kempe 1803—.

T o r p  1 3 1.

Roflandsbacken. Roten omfattade Knuts och troligen Bro, Högväg, Ryss och Knåck. Åker: 1 tunnland. Äng: 13 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan jämte farstugan äro som bäst nedrivna och hålla på att uppföras ånyo (undergärdet och skurtaket ruttna). Brunnen oduglig.

S o l d a t e r.

Matts Ryssman på 1740-talet.
Johan Ryssman 1743—1747.
Johan Ryssman 1747—.
Matias Nysten 1767—1775.
Jakob Nysten 1775—1788.
Johan Klift 1789—1790 (från 139).
Israel Klift 1790—1802.
Matts Blank 1802—1806.
Jakob Johan Blank 1806—1807 (rymt).
Johan Pehrsson Grå 1808—.

T o r p  1 3 2.

Dalabacken.Roten omfattade Back, Rundt, Lussi och Bärs. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugans skurtak av ålder ruttet och fönstren blyfallna. Åkern på utmarken ännu ej i ståndsatt; roteböndernas skattejord får användas tillsvidare.

S o l d a t e r.

Matts Friman 1743—1762.
Jakob Friman 1762—1779.
Anders Friman 1779—1789.
Jakob Fri 1789—1795.
Anders Dunder 1795—1802.
Johan Torn 1802—.

T o r p  1 3 3.

Ängell. Roten bestod av Bärs, Dikgrävare (nuvarande Ojala), Rundt och Slangar. I diverse dokument kallas stamroten Berg (= Bärs?).

Anmärkningar 1752: Stugan detta år försedd med nya undergärden och nytt skurtak. Åkern ej i skick utan fick soldaten använda av roteböndernas skattejord.

S o l d a t e r.

Johan Blåman 1743—1775.
Anders Blåman 1775—1789 (rymt).
Matts Blåman 1789—1808.

T o r p  1 3 4.

Bränskatan. Roten omfattade Kojonen, Lassila, Kaukos och Hilli. Åker: 1 tunnland. Äng: 14 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugundergärdet av ålder förruttnat samt fönstren blyfallna. Uthusen fordra nya skurtak. Åkern på utmarken ännu ej iordningställd; soldaten nyttjar roteböndernas skattejord.

S o l d a t e r.

Johan Smedman 1740—till pommerska kriget, ej återkommen.
Paul Ångerman 1769—1774.
Staffan Stenberg, rustmästare, 1774—.
Carl-Magnus Hallongren, minderårig volontär —1786.
Jakob Quist 1787—1788.
Henrik Quist 1788—1795.
Anders Blom 1796—.

Överjeppo by.
(N:o 135—141.)

T o r p  1 3 5.

Kålängen. Roten omfattade Högväg, Skogsbyggar, Nybyggar och Stenbacka. Åker: 1 tunnland. Äng: 13 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Rotebönderna ha dessa dagar ånyo uppfört den gamla stugan. Återstår endast att väggarna drivas och fönstren uppblyas. Åkern i gott och försvarligt bruk.

S o l d a t e r.

Henrik Frisk —1750.
Gabriel Hurtig 1751—till pommerska kriget, ej återkommit.
Isak Hurtig 1762(?)—1771.
Elias Hurtig 1773—1787.
Johan Hök 1788.
Jakob Dahn 1788—7/9 1788 (fången).
Johan Dahn 1790—1796.
Jonas Fri 1796—1802.
Johan Fri 1803—.

T o r p  1 3 6.

Kålängen. Roten omfattade Romar, Kaup och Holm. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: En ny stuga har med soldatens hjälp uppsatts. Åkern i gott skick. Rotebönderna ha för soldatens bekvämlighet lämnat honom av sin skattejord och på utmarken för sig själva uppröjt andra ställen.

S o l d a t e r.

Arvid Villman 1734—1757.
Matts Bastion 1757—1779.
Adam Blomquist 1779—1786.
Lars (Johan) Blom 1787—1789 (till 122).
Nils Stor 1790—.

T o r p  1 3 7.

Hampbacka. Roten omfattade Mjölnars, Finskas, Matar, Lavast och Tollikko. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan till tvenne varv i jorden nedsjunken, golvet ruttet och fönstren blyfallna. Stugan bör rivas, och ansågs, att torpet borde flyttas på tjänligare plats söder om Finskas gård. Åkern var belägen på Mjölnars skattejord, men den nuvarande ägaren önskade själv komma i besittning av densamma. I stället skulle söder om Finskas på tjänlig utmark en ny åker iordningställas.

S o l d a t e r.

Petter Kiäx medlet av 1730-talet.
Henrik Kiäx under 1740-talet.
Matts Kiäx 1749—till pommerska kriget, ej återvänt.
Anders Kiäx 1762—1773.
Lars Frisk 1773—1786.
Johan Grönberg 1786—1789.
Mickel Gran (Palm) 1789—1791.
Nils Blink 1791—1795.
Anders Jonasson Hurtig 1796—1802.
Per Nilsson And 1802—.

T o r p  1 3 8.

Sparvbacka. Stamroten var Måtar. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugans undergärde förruttnat och i marken insjunket. Alla tak läckande, såväl på stuga som uthus. Åker och äng i fullt bruk.

S o l d a t e r.

Johan Wendelin i medlet av 1730-talet—1746.
Abraham Wendelin 1746—1770.
Johan Malm 1770—1773.
Erik Malm 1775—1779.
Matts (Lars) Erhard 1779.
Lars Larsson Bastion 1779—1790.
Elias Eliasson Bastion 1790—1808.
Carl Fredrik Bast 1808—1809.

T o r p  1 3 9.

Långängen.Roten omfattade Lavast, Grötas, Lillsilvast. Åker: 1 tunnland. Äng: 12 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan har nyligen nedrivits och uppförts på nytt och är nu i gott skick. Åkern i gott stånd. Ängarna i sämre stånd. Soldaten fått tillsvidare använda en del rotebönders skattejord.

S o l d a t e r.

Anders Klift åtminstone 1741.
Matts Klift 1745— till pommerska kriget, ej återvänt.
Hans Klift 1758—1779 (rymt).
Johan Klift 1779—1789 (till 131).
Gustav Thorn 1789.
Jakob Högbom 1790—1804.
Isak Skön 1805—.

T o r p  1 4 0.

Brännbacka. Roten omfattade Keppo, Böös, Mjetala och Karkaus. Åker: 1 tunnland. Äng: 14 1/2 skrindor hö.

Anmärkningar 1752: Stugan i understa varvet förruttnad, taket såväl till takved och näver av ålder förfallet. Då detta torp med dess åker står på Mjetalas nyligen revade och skattlagda mark, fordrade dess innehavare, att torpet skulle flyttas till utmarken. Till nytt ställe utsågs ett område bredvid den s. k. Palobäcken. Soldaten skulle dock få använda den tidigare åkern, tills saken på högvederbörligt håll blivit avgjord.

S o l d a t e r.

Jakob Laverbeck i medlet av 1730-talet.
Anders Laverbeck 1743—1757.
Henrik Blink 1757— till pommerska kriget, ej återvänt.
Johan Blink (1762?)—1773.
Matts Blink 1773—1790.
Carl Magnus Hallongren, furir, 1791—1796
Simon Blink 1796—.

T o r p  1 4 1.

Norrbacka. Roten omfattade Jungar, Gunnar, Ekola och Kojonen. Åker: 1 tunnland. Äng: 15 skrindor hö.

S o l d a t e r.

Anders Westerdal —1746.
Henrik Westerdal 1749—1751.
Henrik Österdal 1751—.
Nils Österdal —1773.
Petter Österdal 1773—1774.
Erik Österdal 1774—1779.
Johan Petter Unger 1779—1790.
Karl Johan Lindbom 1791—1796 (till 128).
Johan Simonsson Värn 1796—.

T i l l ä g g.

Vasa regemente.

Såsom redan omnämnts hade detta regemente bildats år 1807 och var Nykarleby insats i detta elva man. Här nedan anföras dessas namn, ålder och hemort samt roten, som stod i ansvar för var och en av dessa.

116. Henrik  Isaksson Hilli, bondson från Ytterjeppo, född 10/3 1783. Sjöman. Får namnet Färdig. Gift. Flyttade dock redan 2/10 1807 till Härmä och står således icke vid krigets början såsom soldat från Nykarleby.

120. Anders Johansson Stadig, son till den tidigare nämnda soldaten från Nykarleby, Johan Stadig, 19 år, ogift. Får namnet Tapper. Återvänt från kriget och flyttat bort 1812 »för att söka rum till sjöss» (se under Johan Stadig i följande kapitel).

123 Erik Simonsson Ingo från Vörå, 30 år, gift. Får namnet  Hjelt.

125. Samuel Samuelsson från Vörå, 22 år, gift. Får namnet Kort.

126. Petter Adolf Henriksson  från Nykarleby, 28 år, gift. Får namnet Stock.

128. Hans Hansson Hellman från Vörå, 18 år, ogift. Får namnet Grön.

132. Gustav Blomquist från Nykarleby, son till soldaten Adam Blomquist (se denne, nästa kapitel), 21 år, ogift. Fick behålla sitt namn.

134. Erik Simonsson från Kauhava. Sedan 1803 vargeringsman på Hilli. Får namnet Lo (finnes upptagen bland indelta soldaterna i följande kapitel, dit han av misstag kommit); se sid. 70.

135. Erik Eriksson (Blomquist) från Nykarleby, arbetare och försvarskarl i staden, 27 år, ogift (senare gift). Sjöman. Död i Uleåborg 1808. Fick namnet  Appel.

139. Gustav Påhlsson från Vörå, 32 år, gift. Får namnet  Blid.

141. Abraham Josefsson Kempe  från Kuortane, 30 år, gift. Får namnet  Spak.

Utöver vad ovan sagts om enskilda soldaternas öden känner jag intet.