Nittioårsminnen

Österbottniska Posten 1929


 Förklaringar

Små notiser och vissa annonser ej
medtagna i innehållsförteckningen.

I vissa nummer fanns inget publiceringsvärt.

00= Senast infört.

 
Innehåll

Mån. Nr Artikel
     
Jan. 1 Folkmängdsförändringar.
     
  2 Krönika av Kurre.
    Barnhemmmt tio år.
   
Febr. 5 Nykarleby Lotta-Svärds årsmöte
    Nykarleby marthaförening höll årsmöte
    Skyddskårens årsmöte
    Procentskidningarna
    Till kronan förbrutna spritpartier
    Årsdagen av frihetskrigets utbrott
    Nykarleby lantmannagille hade sitt årsmöte
     
  6 Telefonledningen till Jakobstad
  Röjningsarbetena efter branden
  Ungdomsföreningens årsmöte
  Tjuvaktig »affärsman»
  Runebergsdagen
  «Slättens skönhet«
  Besvär anföres över beslutet om tuberkulossjukhuset
  Minneslista
   
  7 Nykarleby nykterhetsförenings årsmöte
    Dödsfall: Rosa Rosenqvist
     
  8 Krönika av Kurre
    Rätt till husundersökningar
    Allt bättre bilkommunikationer
    Autobuss i diket
    I Amerika avliden
    Jutas Ungdomsförening höll sitt årsmöte
    Från allmänheten
    Storm i ett vattenglas
     
Aug. 31 Sjöfarten i Nykarleby
    Nykarleby kyrka
    Gårdsköp
    Familjenotiser
    Marthor på utfärd
    Kuddnäs
    Topelius’ flygel till hemlandet
    Auktion
     
  32 Annons för Nykarleby Sparbank
     
  33 Långvarig tjänstemannabana (N. Henelius)
    Minnesruna över Emil Sundberg
    Flygfältet i Kauhava
    Krönika av Kurre
     
  34 Minnesruna över Daniel Björklund
    Dryckesrörd son knivskar sin moder
    Scoutlägret på Fröjsö
     
Sept. 35 Konkursansökan
     
  36 Topelius minnet. Planer på inlösen av Kuddnäs
    Tjurföreningarna
    Cykeltävling
    Från Marthas fält
     
  37 Vid stadsfullmäktiges sammanträde
    Anni Backman
    Spritfartyg i tullens händer
     
  39 Apropos planerna på inlösen av Kuddnäs
    Lantbrevbärningen
     
Okt. 40 Nykarleby scouter
    Upprensningen av Lappo-Nykarleby älv
    Hyllning till Fröken Anna Henrikson
    Kommunalfullmäktige om Kuddnäs
    “Paradiset,, var en ödemark
     
  41 Då bonden Vakkuri narrade Kongl. Majestät
    Ångfatygslägenheter
     
  42 Socklot nya ungdomshus
     
  43 Vattenförhållandena i Lappo—Nykarleby älv
    Hemmansköp.
    Storartad hjälpsamhet mot Svenskby-borna
     
Nov. 46 Dödsannons Erik Nordlund
    Kuddnäs — Topeliushem!
     
  47 I Amerika avlidna Nykarlebybor
    Kuddnäsfrågan
    Under sykomoren
    Folkhögskolan
     
  48 Annonser
     
Dec. 49 Plogning av landsvägen
    Joel Rundt 50 år
     
  50 Kyrkoorgeln.
     
  51 De okända ägarna kallas

 

Januari


 


Nr 1 den 5 januari


Österbotten.

NYKARLEBY.

Folkmängdsförändringar.

Nykarleby stad.

Födda

5 m.

8 kv.

s:a 13.

Döda

   8 »

  7 »

» 15.

Inflyttade

   7 »

12 »

» 19.

Utflyttade

19 »

22 »

» 41.

Folkmängden i staden har under sistlidna år minskats med 15 m., 9 kv., eller sålunda 24 personer och utgjorde vid årsskiftet 1 326 personer. Dödfödda voro 1 m. Den älsta avlidna var 91 år. Antalet vigda par 6. Upplösta äktenskap, genom mannens död 1, genom hustruns 4, s:a 5.

Landskommunen:

Födda

33 m.

20 kv.

s:a 53.

Döda

31 »

25 »

» 56.

Inflyttade

20 »

20 »

»  40.

Utflyttade

24 »

26 »

 » 50.

Folkmängden har minskats med 2 m. 11 kv. eller 13 personer och utgjorde vid årsskiftet 3 761 personer. Dödfödda 1 m. Den äldsta avlidna 87 år. Vigda 18 par. Upplösta äktenskap, genom mannens död 12, genom hustruns 7, s:a 19.

 

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 3 dns valdes till ordförande för år 1929 lektor N. A. Fougstedt, till viceordförande, bankdir. Einar Hedström och till sekreterare, bankdir. K. V. Ekmark.


Österbottniska Posten, 5 januari 1929, nr 1, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


 

 


Nr 2 den 12 januari


Krönika.

Den trevliga vardagen har börjat efter julens oro och överflöd. Julklapparna, som åstadkomma mera förstämning än stämning, äro glömda eller bortbytta mot andra, som ha förnuftiga ändamål. Och så tänka vi inte mera på det som varit. Det gamla året hörde inte till de trevligare. Jag ser i tidningarna, att 1928 var varmare än vanliga år, men själv minnes jag mest kylan i juli, den klena skörden och prisfallet på aktier, som varit stort. Men för den, som har penningar, bordet vara glädjande, att räntorna stigit, medan de skuldsatta kunna taga sig vid örat. Ty det blir dyrt att betala 9—10 procent. Omsättningen bland befolkningen i vår goda stad har varit ringa. Blott 15 personer ha dött, 19 inflyttat och 41 utflyttat. Och barnproduktionen har varit den minsta möjliga, nämligen 13, som betraktas som ett olyckstal. Stadens folkmängd har minskat med 24 personer. Landskommunens befolkning har också minskat, visserligen blott med 13 personer. Folkmängden i Jeppo har minskat med 12 personer, medan det däremot finnes 5 Munsalabor mera nu än i fjol vid samma tid. Allt går i liten skala, vilket tyder på dåliga tider.

*              *
*

För någon vecka sedan såg jag dock i Finansbladet, att Nykarleby stad i ett avseende främst. Den hade vid utgången av dec. 1927 större skulder än någon annan stad i landet per invånare. Och dessa skulder voro än nu till okonsoliderade, d. v. s. bestodo av lån på kort sikt och med hög ränta. Om man skulle delat skulderna per skattören, hade Gamlakarleby haft omkring 5 mk pr skattöre, Vasa omkring 16 och Nykarleby 27 mk.

Men kraftverket malar nu pengar både natt och dag, så att det visst blir bättre. Och jag undrar, om Finansbladet, känt till våra rikedomar 16 milj. mark! Och denna rikedom är i själva jorden, som alltid behåller sitt värde.

För att rätt fatta värdet av denna rikedom böra vi inte tänka blott på den vidsträckta arealen, där växtligheten är ganska klen, utan på själva massan, som sträcker sig ända till jordens medelpunkt. Vilken kägla! Och där nere är så varmt, att värmen skulle räcka till för samtliga gårdar i staden, om man kunde få upp den i dagsljuset.

Vi ha sålunda ingen anledning att känna oss ängsliga. Och vi gå ju dessutom mot en ljusare tid. Det har verkligen varit litet mörkt på sistone, ehuru min vän K. T. O. sett stjärnor i natten, vilka för andra varit osynliga. Och somliga ha varit i opposition, andra inte. Nästan som det är inom stadsfullmäktige i Nykarleby, där ny året börjat med små tvister.

— — —

Kurre [K. J. Hagfors. Fler krönikor av Hagfors.]

 

Österbottniska studenter tillhörande »Österb. Nationen vid Åbo akademi samlades senaste lördag i Nykarleby för att här hålla en fest för allmänheten. De mottogos med kaffe av Nykarleby stads unga studenter, vilka haft förberedelserna för festen om hand. Aftonens fest begynte något över kl. 8. Främst på programmet märktes stud. hr Sigurd Portins intressanta föredrag om den modärna affärsvärldens jätteföretag. Stud. hr Wahlstedt redogjorde i ett andragande för Åbo akademis tillkomst och utveckling samt för studiemöjligheterna vid denna högskola. Resten av programmet upptogs av musik, solosång, bygdemålsberättelse, deklamation, berättelser, studentsånger m. m. Festen avslutades med dans.

Stämningen var god, trots att publiken ej var så talrik, som man vågat hoppas.



Barnhemmet i Nykarleby
firade i lördags sin tioåriga tillvaro med en festlighet för interner och inbjudna. Barnhemmet startades hösten 1918 av frk. Anna Nordqvist främst med tanke på de barn, som genom kriget blivit skyddslösa. F. n. är antalet skyddslingar i hemmet 30,varav ungefär hälften från Österbotten och hälften från södra Finland.



Barnfesten
till Topelius minne, vilken ortens Martaförening hade för avsikt att hålla den 18 dns, uppskjutes av förekommen anledning till söndagen den 20 dns.


Österbottniska Posten, 11 januari 1929, nr 2, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

Veduppbörd.

till kommunalhemmet å Kuddnäs verkställes fredagen den 18 och lördagen den 19 januari. Vid uppbörden beräknas 6 lass per mantal, varje lass utgör 1/3-dels gammal famn.

Fattigvårdsnämnden.


Avgiften för elektrisk belysning
uppbäres å rådhuset tisdagen den 15 januari kl. 11—2 och 5—8.
Joel Nilsson.

 

Hallå landsbor!
Lördagen den 12 januari säljes å torget bomullstyger, stuvbitar, jaketter och strumpor, kängor m. m., billigt.
     På samma gång uppköpes all slags lump, tagel, skinn och gamla galoscher.

Till kännedom meddelas.

att till hälsovård nämndens ordförande för innevarande år utsetts stadsläkaren Elisabet Backman samt att till hälsovårdstillsyningsman antagits poliskonstapeln Edvard Björklund, ävensom att hälsovårdsnämnden under innevarande år sammanträder å rådhuset andra tisdagen i varje månad klockan 19.

Nykarleby, den 8 januari 1929.
Hälsovårdsnämnden

 


Österbottniska Posten, 11 januari 1929, nr 2, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Februari


 

Nr 5 den 1 februari

Österbotten

Nykarleby

 

Kyrkofullmäktiges sammanträde var tidigare publicerat.

Nykarleby Lotta-Svärds årsmöte egde rum den 25 dns. Som ordf. fungerade fru E. Fougstedt och som sekr. frk. Elsa Thors.

Årsberättelsen upplästes och godkändes och styrelsen beviljades full ansvarsfrihet.

I styrelsen återinvaldes de i tur avgående, fruar E. Fougstedt, M. Björklund och E. Böök; sedan tidigare kvarstå i styrelsen fröknar E. Blomqvist, S. Ahlskog och E. Thors. Suppleanter blevo frk. B. Herler för 1 år och frk. A. Andell för 2 år. — Till fältkökschef utsågs frk. Andell. — Till revisorer valdes fröknar A. Eriksson och S. Gajewski med fröknar E. Boman och M. Österlund som suppleanter. — Till representant vid distriktets årsmöte valdes fru E. Fougstedt med fru F. Oljemark som suppleant. Medlemsavgiften bestämdes som förut till 5 mk för aktiva och 20 mk för passiva medlemmar.

Angående årets arbetsprogram beslöts bl. a.; Symöten skulle som förut hållas varannan vecka, 1 maj skulle serveras kaffe m. m. och av lottorna förfärdigade blommor säljas; julmarknad skulle om möjligt hållas. Till förrådet skulle anskaffas 1 duss. underkläder och strumpor samt tillbehör till fältlottornas ryggsäckar.

Av föreningens årsberättelse framgick bl. a. att under året varit inskrivna 40 aktiva medlemmar, därav 3 i sanitets, 21 i fältköks, 10 i utrustnings- och 6 i insamlingssektionen. Av medlemmarna voro 3 fältlottor och 37 hemmalottor. Passiva medlemmar ha varit 14.

Under året har 13 symöten hållits. Vid 10-årsminnet av frihetskrigets utbrott stodo lottorna jämte skyddskåren för arrangemangen. I november hölls ett lotteri med samkväm, netto vinst ca 4,800 mk. Invalidspar bössorna ha inbragt 964 mk. Genom föreningens förmedling ha åt invalider på orten utdelats 2,300 mk. Kassabehållningen utgjorde vid årets början 9,614:86, inkomsterna stego till 14,003:97 och utgifterna till 7,901:37. Saldo vid årets slut alltså 15,717:46.


 

Nykarleby marthaförening höll sitt årsmöte senaste torsdag. Att leda förhandlingarna valdes fru Ester Fougstedt och till sekr. fru Hanna Ekmark.

Till först uppläste sekreteraren i styrelsen, fru Martha Qvist, årsberättelsen och delgav i samband därmed kassaställningen, granskad och godkänd av revisorerna.

Vid försiggånget val återvaldes i styrelsen fröken Josefina Hedström för 3 år framåt och nyvaldes fröken Hulda Blomqvist för fröken Ingrid Wiklund; till suppl. fru Alina Hansson för fru Eva Nessler. Till revisorer valdes fruar Helene Henriksson och Alina Backlund; suppl. fröknarna Rosa Öhman och Ida Källström. Att representera föreningen vid distriktsstyrelsens års- och extra möten, valdes fruar Ester Fougstedt och Fanny Oljemark; suppl. fruar Märta Qvist och Aina Bergman.

Föreningens symöten skola som förut hållas varannan fredag kl. 7 e. m. å samskolan. Till husmödrar vid dessa möten valdes. fru Anna Nordström och fröken Ester Enroth.

Mötet, beslöt att tillsammans med andra föreningar å orten söka erhålla någon föredragare, som skulle hålla föredrag för allmänheten. Vidare beslöts att arrangera marthaaftnar med föredrag och diskussioner, rörande marthaarbetet, och skulle man till dessa försöka få även icke martor för att därigenom väcka mera för föreningens strävanden. Mötet beslöt även att i likhet med föregående år föranstalta en påskmarknad.

Styrelsen sammanträdde genast efter mötet och valdes till ordförande fru Fanny Oljemark, viceordf. fru Hanna Ekmark, sekr. fru Märta Qvist och kassör fröken Josefina Hedström.


 

Skyddskårens årsmöte. Nykarleby skyddskår sammanträdde i måndags till årsmöte i ungdomsföreningens lokal. Vid mötet behandlades ärenden, som äro fastställda i förvaltningsinstruktionen för landets skyddskårer. Så genomgicks den av lokalstaben uppgjorda budgeten för 1929 och godkändes med några smärre ändringar. Slutsumman uppgick till 10,000 mk.

Till stabsmedlemmar utsagos herrar V. Bergman, H. Österlund, O. Wilkman och T. Jakobsson med lektor O. Holmqvist och herr Alarik Lundell som suppleanter. Till revisorer valdes herrar Alex. Björklund och V. Storbjörk med herr Josef Herler och doktor O. Andersson som suppleanter. Disciplinsnämnden fick ungefär samma sammansättning som förr och består av herrar J. Herler, O. Andersson och J. Nordling. Herr V. Bergman fick i uppdrag att såsom år 1928 representera kåren vid distriktsmötet i Vasa.


 

Procentskidningarna. Nykarleby skyddskårs procentskidningar gingo söndagen den 27 januari av stapeln. I dessa deltogo inalles 22 medlemmar eller 41,1 procent av antalet 53, som härvid tages i betraktande. Man hade visserligen kunnat vänta sig att något flere hade deltagit, ock är 41,1 procent icke så dåligt, att man skulle ha orsak att vara missnöjd.


 

Till kronan förbrutna spritpartier. Rådhusrätten i stad hade genom kungörelse till i måndags kallat de okända ägarna till de i december i Nykarleby beslagtagna spritpartierna om tillsammans 5,520 liter. Någon ägare till spriten infann sig naturligtvis icke, varför spriten förklarades till kronan förbruten.


 

Årsdagen av frihetskrigets utbrott den 28 januari högtidlighölls med sedvanligt skollov samt uppvaktning vid krigargraven, där kransar nedlades av representanter för stadens och landskommunens skyddskårer samt stadens Lotta Svärd.


 

Nykarleby lantmannagille hade sitt årsmöte senaste söndag å samlingshuset i Kovjoki. Från Kovjoki och Markby hade rätt många medlemmar infunnit sig till årsmötet, men däremot ingen från de andra byarna inom gillesområdet. Sedan en del löpande ärenden avgjorts, skreds till val av funktionärer inom gillet. Då den n. v. ordf. bestämt avsade sig återval, valdes bonden Alfred Lillqvist från Markby till ordf. Till sekreterare valdes: bonden Erik Finne, till kassör bonden Emil Nylund, till växtrapportör bonden Karl Blomqvist, samtliga också från Markby. Till gillets ombud i Kovjoki valdes bonden Axel Andersson. Val av ombud i de andra byarna lämnades beroende, tills den nya ordf. i dessa hunnit anställa möten och val av dessa funktionärer.

Till soarén, som vidtog strax efter årsmötet hade infunnit sig en talrik publik. Efter avsjungandet av en unison sång och efter hälsningstalet följde duettsång, som förtjänstfullt utfördes av tvenne Kovjoki flickor, Ida Lundqvist och Irene Fors. Ö. S. L:s norra kretskonsulent Jungerstam höll därefter ett intressant föredrag om agrarförhållandena i nord- och mellaneuropa under 1700- och 1800-talet. Lantbrukaren J. Häggblom från Kronoby ordf. i Ö. S. L:s norra krets, höll därefter ett med spänt intresse åhört föredrag, i vilket han bl. a. redogjorde för allmogens seder, liv och bruk förr och nu samt uppmanade jordbrukarna att skaffa sig större insikter i jordbruket genom att lägga sig till facklitteratur. Därefter följde deklamation och en spännande boxningsmatch. Ungdomen fick därefter roa sig och sedan skildes man åt måhända något visare än förr efter ett lärorikt och intressant möte och samkväm.

 

Österbottniska Posten, 1 februari 1929, nr 5, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2020-03-14.)

 

 

Nr 6 den 8 februari

Österbotten

Nykarleby


Telefonledningen till Jakobstad
har transformerats så att tvenne samtal numera kunna expedieras samtidigt, vilket betydligt underlättar den starkt ökade telefontrafiken mellan städerna. Det sus, som förmärkas vid samtal på den nya ledningen och som härrör av elektriska störningar, begränsar dock linjens användbarhet huvudsakligast till samtal mellan de båda städerna med omnejd.


  

Nykarleby kyrka. Röjningsarbetena efter branden ha redan igångsatts och ha nu fortskridit så långt, att isen i kyrkans inre är bortskaffad. Den våta fyllningen å mellantaket håller för närvarande på att kastas ut. Då det är förenat med stora kostnader och oberäkneliga besvikelser att torka hela denna mängd, som finnes där uppe, torde allmänheten få gratis bortsläpa den kasserade varan i den mån, den bäres ut. Arbetena pågå tillsvidare både dagar och nätter.


 

Ungdomsföreningens årsmöte. Nykarleby stads ungdomsförening sammankom till årsmöte i lördags.

Av årsberättelsen framgick, att föreningens verksamhet under det gångna året gått i samma spår som tidigare och varit rätt livaktig. Bl. a. stod föreningen för de praktiska arrangemangen vid Nykarlebynejdens sång- och musikfest i somras. Kassaställningen visar för ovanlighetens skull en förlust om 400 mk, beroende på, att föreningen inlöst den vid nyssnämnda fest använda musikestraden. Föreningens tillgångar utgjorde vid årsskiftet. 40,371 mk 47 pi. Antalet medlemmar var 176.

Sedan styrelsen beviljats full ansvarsfrihet skreds till val av funktionärer, och valdes härvid till ordförande föreningens förre ordförande hr Josef Herler. Till övriga styrelsemedlemmar åter valdes fruar Märta Stenfors och Christine Holmström, fröknar Majlis Granberg, Stella Ahlskog och A. Eriksson samt herrar Einar Hedström, Carl Stenfors och N. Boström, ävensom nyvaldes hr Oskar Holmqvist.

Suppleanter: fröknar S. Casén och A. Lindholm. Revisorer blevo fröknar S. Gajewski och Märta Österlund med frk Elsa Thors och hr Victor Holmström som suppleanten.

På måndagen sammankom föreningen till ajournerat möte. Därvid beslöts bl. a. att omlägga föreningens möten såtillvida, att programavdelningen skulle försiggå i Anttilas biograflokal, till vilken föreningen låtit göra en flyttbar scen. Till denna del av mötena har allmänheten tillträde mot entré. Den efterföljande dansen och serveringen försiggår i föreningslokalen, till vilken som förut endast medlemmar ha tillträde.

Föreningen beslöt tillsätta en ordningsman, som jämte ordföranden eller i hans frånvaro övervakar ordningen vid mötena, en ekonom, som särskilt vårdar sig om föreningens lösa egendom, indriver avgifterna för densammas uthyrande m. m. samt en husmoderbefattning. Till ordningsman valdes sem. Valter Söderström, till ekonom frk. Majlis Granberg och till husmoder frk. Elsa Thors.

Beslöts att av övriga föreningar, som sammankomma i ungdomslokalen, härefter uppbära hyra för användande av föreningens flygel. Även den tidigare nämnda flyttbara scenen med kulisser m. m. uthyres.

Styrelsen sammanträdde efter mötet och utsåg inom sig till viceordf. fru Märta Stenfors, till sekr. sem. Nils Boström och till kassör frk. A. Eriksson.


 

Tjuvaktig »affärsman». Senaste vecka besöktes orten av tvenne finskatalande manspersoner, som utbjödo någotslags patenttenn för lödningsändamål. Vid besök i en av stadens gårdar tillgrep den ena av männen vid utgåendet en damväska, innehållande pengar m. m. och till hörande en på besök i familjen varande dam. Strax därpå saknade ägarinnan väskan och skyndade ut efter männen, vilka hon misstänkte för tillgreppet. Efter ihärdigt nekande fann den ena av dem slutligen för gott att framdraga den under rocken gömda väskan och återlämna den, varefter han begav sig på skyndsam flykt genom stadens gator, eftersatt av polisen, som förlorade spåret i trakten av Brostugan. Den andra mannen anhölls för förhör. Med ledning av de uppgifter han lämnade anhölls någon dag senare i Jakobstad arbetaren Kalle Seitsson, hemma från Säynätsalo, f. d. bosatt i Jakobstad.


 

Runebergsdagen högtidlighölls på sedvanligt sätt med en av seminariets elevkonvent anordnad festlighet för allmänheten. Programmet upptog pianosolo av frk. M. Castrén, föredrag av dir. K. J. Hagfors om Runebergs skämtlynne, sång av seminariets elitkvartett, deklamation av sem. J. R. Broman, violinsolo av sem. Ahlbäck samt Vårt land. Illuminationen på kvällen var i en del gårdar rätt ståtlig, vilket med tillfredsställelse annoteras.


 

«Slättens skönhet« var ämnet för ett av konstnären Theodor Schalin i lördags hållet föredrag i seminariets festsal. Föredragaren visade, huru slätten, dess linjer, dess luft och dess stämning påverkat målarkonsten, och vilken betydelse den eger som fond och bakgrund. Det intressanta föredraget illustrerades med ett antal lyckade ljusbilder.


 

Besvär anföres över beslutet om tuberkulossjukhuset.

Besvär över beslutet angående det interkommunala tuberkulossjukhusets placering har anförts av borgm. Carl Stenfors på grund av, att beslutet icke skulle tillkommit i laga ordning, enär i detsamma deltagit härtill icke berättigade representanter. Besvär i frågan om sjukhusets byggande har kommunalfullmäktige i Lappfjärd beslutit anföra. Fullmäktige hade i tiden beslutit att deltaga i bygget med det förbehållet, att kostnaderna skulle bli de då kalkylerade.


Österbottniska Posten, 8 februari 1929, nr 6, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

Minneslista.

Järnvägen. Kovjoki;

 

N o r r u t:

 

 

 

Posttåg,

ankommer

10,04,

avgår

10,05

12,38,

12,39

Godståg

17,57,

18,07

 

S ö d e r u t:

 

 

 

Posttåg

ankommer

19,09

19,10

4,49

4,50

Godståg

10,36

10,37

 

Postkontoret hålles öppet alla söckendagar från kl. 9—11 och från kl. 13,30—14 samt 16,30—17. Andra dag påsk, andra dag pingst och annandag jul, samt i händelse tvänne helgdagar inträffa omedelbart efter varandra, den senare helgdagen, ävensom de söndagar, vilka omedelbart föregås eller efterföljas av annan än ovannämnd helgdag, kl. 9—10 och 12—13. Övriga sön- och helgdagar hålles postanstalten stängd.
     Posterna avsändas norrut kl. 9 och söderut kl. 17,46 och ankomma söderifrån kl. 11 och norrifrån kl. 19,45.
     Sön- och helgdagar avgår posten till Kovjoki järnvägsstation blott en gång kl. 9.
Alla vardagar kl. 11 ankommer post hit från Munsala och återvänder härifrån kl. 12.
     Med lantbrevbäraren avsändes posten till Storsoklot varje måndag onsdag och fredag kl. 13.
     Brevlådorna tömmas, de vid postkontoret vid postens avgång ock den vid fröken Hedströms gård vardagar kl. 8,30 och 17 och den i Nystaden vardagar kl. 8,30 och 16.45 samt sön- och helgdagar kl. 8,30.

Telegrafkontoret, (i postkontoret) öppet söckendagar samma tid som postkontoret. Sön- och helgdagar kl. 9—10 och 17—18.

Stadsfullmäktige sammanträda i regeln kl. 6 e. m. första hälgfria måndag i varje månad samt därutöver vid behov.

Drätselkammaren sammanträda första ock tredje hälgfria frdag i varje månad kl. 6 e. m.

Magistraten och rådstuvurätten sammanträda varje måndag kl. 10 f. m.

Läkare. Stadsläkare: Elisabet Backman, mottagning alla vardagar 10—1 samt tisdagar och torsdagar klockan 4—5.

Provincialläkare: Woldemar Backman: mottagning alla vardagar 10—1 samt måndagar, onsdagar och fredagar 4—5.

Kommunalbarnmorskan fröken Gerda Seger. Sjöbloms gård å Frill.

Kommunala sjukhuset. Nya patienter mottagas hälst mellan 10—4 på dagen.

Veterinär: Kommunaldjurläkare Ossi Andersson, mottagning 9—11 i M. Fribergs f. d. lokal.

Banker. Nordiska Föreningsbanken, A B. Unionbanken och Helsingfors Aktiebank, öppna alla helgfria dagar kl. 10—2, Nykarleby Sparbank: alla helgfria dagar kl. 12—1. Postsparbanken öppen samma tider som postkontoret.

Stadsbiblioteket öppet varje helgfri måndag och tisdag kl. 4—4,30 e m., fredag ock lördag kl. 4—5 e. m.

[Andra minneslistor.]


 


Till salu

en ärad allmänhet meddelas härmed
att undertecknad öppnat en

grammofonhandel

jämte artiklar i
Laquists kafé
där »His masters Voice«
spelar alla dagar.

Nykarleby den 6 januari 1929.
K. E. Kurtén.
Nålörn, Telefon 145.
Tel. (Laquists café) 35.
 


Österbottniska Posten, 8 februari 1929, nr 6, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2020-03-14.)

 

 

Nr 7 den 15 februari

Österbotten

Nykarleby


Nykarleby nykterhetsförening
avhöll sitt årsmöte senaste söndag. Mötet öppnades med ett kort hälsningsanförande av föreningens viceordförande lärar T. Granqvist, varefter förekom violinmusik, sång och uppläsning av ett par dikter.

Efter en kort paus vidtogo årsmötesförhandlingarna. Till ordförande för mötet valdes T. Granqvist. Sedan årsberättelsen och revisorernas utlåtande om kassaställningen delgivits, beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet. Av årsberättelsen framgick, att föreningen sammanträtt till 6 ordinarie möten. Dessutom hölls 4 möten i byarna under nykterhetsveckan. Mötena hava i allmänhet varit väl besökta. 18 nya medlemmar hava intagits i föreningen under året, och är dess medlemsantal nu 83. Av staden har föreningen för sin verksamhet åtnjutit ett understöd av 500 mk, vilket med tacksamhet omnämndes. Föreningens kassa utgjorde vid årsslutet fmk 2,455:06.

Till ordförande för år 1929 återvaldes pastor O. Schalin, övriga styrelsemedlemmar blevo fröken I. Kjellström, handl. H. Casén, handl. A. Pensar och läraren T. Granqvist. Suppleanter blevo: lektor N. A. Fougstedt samt seminaristerna Bergström och Vikberg. Till förbundsombud utsågs O. Schalin, T. Granqvist och H. Casén. Revisorer föken Aina Röning och nämndeman Elis Renvall, suppleanter frkr Stella Ahlskog och Gunhild Grahn.

— — —


 

Dödsfall. Den 5 dns avled i Helsingfors fru  R o s a  R o s e n q v i s t,  född Rank, i en ålder av 59 år.

Rosa Rosenqvist var född i Nykarleby; hennes fader var sjökaptenen Julius Rank. Sedan hon genomgått en kurs i mejerihantering, förestod hon Kuddnäs mejeri härstädes åren 1888—89. Efter att ha ingått giftermål med folkskolläraren Oskar Rosenqvist, överflyttade hon till Helsingfors, där hon grundade det första andelsköket år 1905 och under några år förestod flere sådana. De kända österbottniska matsalarna och Österbottniska pensionatet grundade hon och förestod hon under ett antal år å Helsingfors kommunala sjukhus förestod hon åren 1917–20 och skötte härvid bl. a. om den tillfångatagna Sigurdskårens matlagning. Hon omhänderhade även under denna svåra tid även förplägningen av krigsskarorna vid Helsingfors intagning och vid de vita truppernas intåg i staden. Hon stod även för all servering vid Finlands första mässa och vid den samtidigt anordnade stora svenska sångfesten i Helsingfors 1920. Hon har vidare sedan 1921 förestått matserveringen vid Unionbankens huvudkontor och sedan 1923 samtidigt vid Nord. Fören.bankens huvudkontor. I Brages verksamhet har hon tagit aktiv del, likaså i österbottniska hembygdsföreningen i Helsingfors samt i arbetet för soldathemmet.

Med Rosa Rosenqvist har en verksam och i flere avseenden märklig kvinna gått ur tiden. Hon sörjes närmast av make och barn.

Vid jordfästningen, som egde rum i kapellet å Gamla begravningsplatsen i Helsingfors, bragtes fru Rosenqvists minne en sällsynt omfattande och varm hyllning. Kransar nedlades av föreningen Brage, Nordiskt förbund för kvinnogymnastik, Norges gymnaster, Danska avdelningen av nord. förbund för kvinnogymnastik, Helsingfors soldathemsförening, Husmoderförbundet, Finlands idrottsförening, Svenska Österbottningars hembygdsförening m. fl. Där jämte meddelades om inbetalningar till såväl Svensk minnesfond som Norra svenska församlingens fond för ett ålderdomshem i syfte att hedra Rosa Rosenqvists minne.

Sedan den rikliga blomsterhyllningen avslutats överfördes den dödas stoft till järnvägsstationen för att föras upp till Kaskö att där gravläggas.


*     *     *



Rosa Rosenqvist, mor till Sigrid, Anna-Maria, Maria (Malla). Rosa hette egentligen Rosalie, född Rank. Fotograf: W. Hartelin Helsingfors, 1910-tal.



Hos Rosa och Oscar Rosenqvist i Helsingfors år 1914. Fr.v: Sigrid, ?, ?, Maria (Malla), och tant Rosa Rosenqvist (Mallas och Sigrids mor). Förstoring.



”Österbottniska pensionatet” i H:fors hos tant Rosa Rosenqvist. Nedre raden fr.v: Anna (Julle) Nygård, fjärde Malla Rosenqvist. Förstoring. 1914.


Foton ur Kaskö hembygds- och museiförenings samlingar.


Österbottniska Posten, 15 februari 1929, nr 7, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2020-03-15.)

 

 

Nr 8 den 22 februari


Krönika.

Den 17 febr. Det är söndag i dag, och himmelens ljus flödar över våra drivor. De vita fälten och de rimbeklädda björkarna gnistra, som om de vore översållade med miljoner diamanter, medan gulbruna rökpelare stiga mot höjden från stadens hundrade gårdar, tills röken svagt böjes mot norr. Det är mycket vackert.

Snötäcket är tunt, så att bilarna surra mot norr och mot söder, som om det vore sommar. Men termometern visar dock 18—20 grader kallt, och kvicksilverpelaren har stundom sjunkit till 25 grader under nollpunkten. Kölden har varit måttlig men ihållande, så, att vintern måste anses sträng.

Men i sommarens länder är vintern förfärlig. I danska sunden ligga, omkring etthundra fartyg infrusna, så att Finland, nödgats skicka isbrytaren Sampo dit ned till hjälp, medan Jääkarhu krossar isen i Hangö, sedan sjöfarten på Helsingfors avstannat. I Berlin är det över 40 grader kallt, i Wien 45 grader, så att Donau är betäckt med metertjock is liksom Nykarleby älv. Och i det soliga Italien ha Roms springbrunnar frusit! En del människor dö av köld där nere, ty de ha inte eldstäder i sina boningar och inte dubbelfönster, såsom vi ha.


*      *
*

Varpå all denna köld beror?

Jo, på Golfströmmen, som lär vara för varm! På Spetsbergen och på Björnön, som höra till den eviga snöns och isens regioner, har man omkring 0 grader. Denna värme orsakar klar himmel i Europa, så att jordens värme går upp i rymden. Om det nu verkligen är på det sättet? De lärda söka ju att förklara allt, och det är vanskligt att veta, när de ha rätt och när de göra misstag.

Emellertid hoppas jag på en varm sommar efter den stränga vintern. Professor O. Johansson säger visserligen i Hbl., att på en kall vinter snarast bör följa en kall sommar, ty isarna i våra havsvikar äro svåra och tjälen tränger djupt i marken. Men det tycks dock vara så, att medeltemperaturen för alla år är tämligen lika. Om då någon årstid är för kall, bör en annan bli något för varm. Jag hoppas därför, att det blir varmt vid midsommartid och att värmen skall hålla sig ett par månader, då årets gröda skäll mogna och bärgas in.

Och värme och köld tyckas inte bero blott på is och snö utan även på Golfströmmen. Bra gärna ville jag vara med om att reglera dammluckorna där borta, så att vi verkligen finge helst 3 à 4 månaders sommar med skön värme och ett lämpligt antal regnskurar.

*      *
*

Då jag skriver dessa rader, dallra kyrkklockornas toner i esplanadernas och parkernas trädkronor. Det är på timmen fyra veckor, sedan vår vackra kyrka härjades av eld. Med vemod såg jag rökmassorna tränga ut genom tornets luckor, och jag kunde inte tänka mig, att templet skulle kunna räddas. Brandredskapen voro otillräckliga, manskapet oövat, och själva eldhärden föreföll oåtkomlig. Jag tänkte också på det fyllnadsmaterial, vilket i somras vindades upp på mellantaket. Hyvelspån! Kan något annat ämne brinna bättre?

Det torde emellertid visat sig, att materialet var gott nog för sitt ändamål. Det brann icke alls som fnöske, det kyttade, blott. Vattnet kom att göra större skada än elden, ty det kom fruktansvärt med vatten, sedan Jakobstads motorspruta började arbeta och sedan stadens egen sprutslang begynte göra tjänst.

Då allt var försäkrat till fullt värde, torde skadorna kunna repareras och kyrkan återställas i sitt förra skick. Den stora massan av åskådare, som infunnit sig, var rätt lugn, om ock flere sågo beklämda ut. Moderskärleken tager sig dock stundom egendomliga uttryck. I min närhet yttrade en gumma: Min pojk har nu arbetat där i tre timmar; och månne han får ens betalning för sitt arbete? Om de förstode att ge kaffe åt pojkarna! Tja, visst behövde pojkarna kaffe, vilket de ock sedermera fingo. Men att i främsta rummet tänka på betalningen, då det gäller att släcka elden i hemsocknens kyrka det är en modern tidsbild, som bör räddas för kommande tid.

Jag kan inte tänka mig, att någon för 25 år sedan skulle kunnat uttala en sådan tanke. Man får hoppas, att pojken inte tänkte på samma sätt som hans mamma. Han var visst duktig, såsom också de andra pojkarna voro.

*      *
*

Då jag arbetar vid vårt sköna elektriska ljus, tänker jag med kärlek på Kraftverket, som levererar det, i synnerhet som de kommunala utskylderna hittills inte stigit nämnvärt. Men ingen glädje får man njuta oblandad. Jag läste nyligen i tidningarna, att man i Kuortane är betänkt på att fälla den sjö, som ger upphov åt Nykarleby älv. Man beräknar att få stora områden odlingsbar mark till ängar och åkrar, om sjön fälles. Visst behöva vi åkrar och ängar, men vi behöva vatten också. Hela Lappo älvdal är beroende av vattenkraften, som kommer från Kuortane sjö. Den senaste regleringen av älven, vilken reglering kostat många miljoner mark, har haft allvarsamma nackdelar. Vattnet rinner nämligen så snabbt bort, att dess kraft inte kan rationellt utnyttjas. Och att vårt Kraftverk skulle komma, att stå på torra landet, jag vill inte tänka den tanken till slut. Men jag förstår visst hela denna sak blott, till en ringa del. Skulle emellertid våra fordringsägare hitta på att säga upp lån, som de beviljat oss, bleve den sista villan värre än den första. Ty det är ont om pengar just nu, och man blåser inte ihop miljoner, även om man förfogar över de säkerheter, som Nykarleby stad har att erbjuda.

Kanske någon fara för uppsägning icke förefinnes. Jag kom blott att tänka därpå, ty stadens myndigheter äro hemlighetsfulla angående våra affärer, att det väckt någon förundran. Jag antager emellertid, att reglering av lån och betalning av räntor icke erbjudit några svårigheter och att vederbörande inte vilja i onödan oroa skattebetalarna, som för närvarande känna sig lyckliga, om de ha några vedträn i lidret.

*      *
*

Jag tänkte skriva också något litet roligare denna gång: om en liten brytning inom de finska partierna, om kejsar Vilhelm, som fyllt 70 år, om påven, som i 60 år varit en fånge i Vatikanen och som nu sluppit ut och får åka automobil m. m. Men jag måste uppskjuta allt detta till nästa gång, då denna krönika blivit längre, än jag tänkt mig den.

Kurre. [K. J. Hagfors. Fler krönikor.]


 

Rätt till husundersökningar. Landshövdingen har beviljat nykterhetskonsulent Evert Huldén i Munsala rätt att för två år framåt inom Nykarleby landskommuns område verkställa husundersökningar för uppdagande av brott mot förbudslagen. Även i Oravais kommun har hr Huldén beviljats samma rätt.


 

Allt bättre bilkommunikationer. När E. Sundqvist från Jakobstad i höstas på linjen Jakobstad—Wasa insatte en person expressbil, som gör sträckan på endast 3 timmar, var detta ett välkommet plus till de redan förut goda bilkommunikationer, som upprätthållits med Haldin & Roses linjebussar. Kort därpå insatte även sistnämnda bolag en expressbil på linjen. De båda bilarna ha dock tydligen i konkurrenssyfte avgått med endast en halv timmes tidskillnad på morgonen från Jakobstad och på e. m. från Wasa, varigenom t. ex. en expresstur på e. m. söderut icke erbjudits. Från och med i onsdags har emellertid hr Sundqvist insatt på linjen en andra expressbil, som avgår från Vasa kl. 8 på morgonen, ankommer till Nykarleby kl. 10,30 och till Jakobstad kl. 11 f. m. samt avgår från Jakobstad kl. 4 e. m. passerar Nykarleby kl. 4,30 och anländer till Vasa kl. 7 e. m. Bilarna gå även på söndagarna. Om också de nya bilarna, vilka f. ö. äro synnerligen bekväma, icke under den rådande stränga vintern haft att påräkna fullt antal passagerare; skola de helt visst under sommarhalvåret till fullo utnyttjas av allmänheten.


 

Autobuss i diket. Då en i Jakobstad hemmahörande autobuss i lördags skulle föra idrottsföreningen Drotts bandyspelare till Vasa, slirade bussen ett stycke bortom Juthas i diket och välte alldeles på sidan. Passagerarna måste taga sig ut genom fönstren. Ingen blev skadad.


 

I Amerika avliden. Den 16 jan. avled i Hibbing, U. S. A., August Jackson i en ålder av 41 år. Han sörjs närmast av maka, två bröder och en syster i Hibbing samt mor och en syster i Nykarleby, där han var född.


 

Jutas Ungdomsförening höll sitt årsmöte lördagen den 16 febr. Till ordförande återvaldes Karl Hellman och till viceordf. Verner Ström, sekr. Emma Ollus, kassör Albert Björkman, revisorer Evert Sandström och Elis Åstrand, suppleanter Hugo Viklund, Ingrid Hägglund och Joel Fagerholm. Övriga styrelsemedlemmar blevo: Gunnel Hellman, Emma Ollus, Ingrid Hägglund, Anna Renvaktar, Beda Nylund, Verner Ström, Evert Sandström, Elmer Häger, Hugo Viklund och Ahlskog. Bufettföreståndarinnor Anna Renvaktar och Ester Renvaktar. Föreningen beslöt att bilda en programkommitté. I kommittén valdes: Verner Ström, Emma Ollus, Hugo Viklund, Rudolf Viklund, Elis Åstrand, Laina Hanhila, Ester Renvaktar, Evert Sandström, Albert Björkman, Gunnel Hellman och Joel Nygård. Till ordf. för kommittén valdes Gunnel Hellman. Som ordningsmän valdes för inkommande år Hugo Viklund, Gunnar Hellman, Joel Fagerholm, Elis Åstrand och Elmer Häger. Vaktmästare blev Valter Hellman.

Föreningen har varit ganska verksam under det år som gått och hoppas man att intresset fortfarande tilltar under det kommande året.


Österbottniska Posten, 22 februari 1929, nr 8, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Från allmänheten.

Till Redaktionen av Ö. P. Munsala Kretsloges medlemmar samlade till årsmöte i Monäs protestera härmed på det bestämdaste emot Österbottniska Postens hållning i nykterhets- och förbudsfrågor, vilken tar sig uttryck i införande av ovederhäftiga och grundlösa notiser, vilkas ändamål äro att bibringa läsarna ringaktning för nykterhetsarbetet och förbudslagen. Munsala, Monäs, den 10 februari 1929.

J. A. Rydström. Evert Huldén, Gunnar Byskata, Johannes Wiik.

 

Enär jag funnit, att de notiser, som införts i nykterhetsfrågan i Österb. Posten, ofta varit tendensiösa och ej avsedda att stöda arbetet för nykterhet och förbudslagens efterlevnad, förenar jag mig om ovanstående protest.

Munsala den 13 febr. 1929.

Karl Smeds. Munsala nykterhetsförenings ordförande.


 

Storm i ett vattenglas.

R e d a k t i o n e n

kan icke underlåta att uttala sin förvåning över ovanstående. Endast den, som i en tidnings spalter vilja se blott sina egna älsklingsidéer återspeglade och förfäktade med uppgivande av objektiviteten, torde i Ö. P. kunnat utläsa en sådan »hållning», som kretslogens fåtaligt besökta möte förmåtts att uttala sig om. Vissa namnunderskrifter förklara dock mycket.

Ö. P. sällar sig varken till dem, som blott i förbudslagen se det saliggörande medlet för folknykterheten, eller till dem, som vid tillbudsstående tillfällen endast önskar racka ned densamma. Denna ståndpunkt borde i detta nu vara klar för Ö. P:s läsare.

Red. har i möjlig grad velat sovra det notismaterial, vari förbudslagen beröres, på det att nykterhetsarbetet i djupare mening icke event. måtte bliva lidande bland den allmänhet som, (i likhet med herrar undertecknare) gör förbudsfrågan och nykterhetssaken till liktydiga begrepp. Vi beklaga, att denna välmening icke uppfattats av herrar initiativtagare till kretslogens skrivelse, som i sin ordalydelse skulle för de med förhållandena obekanta giva vid handen, att Ö. P. drivit en genomgående antinykterhetspolitik.

Enligt vad några bland undertecknarna själva för red. erkänt, är det närmaste motivet till kretslogens skrivelse tvenne notiser, som nyligen ingått i Ö. P.

Den ena är en notis om, att sprit med flygmaskin skulle införts till landet. Vi ha visserligen icke i pressen observerat någon dementi i saken, men varit tillmötesgående nog att dementera notisen på grund av ett oss företett brev av en person, som f. ö. är i förbudsfrågan starkt engagerad. Vi fråga oss emellertid, vilket minus för nykterhetssaken en dylik notis innebure. Ett reagerande mot en sådan notis påminner betydligt om en viss förbudstalares öppenhjärtliga yttrande, att alla notiser om, att sprit införes till landet, äro av ondo, emedan de ådagalägga, att förbudslagen icke uppfyllt de förväntningar, som man, ställt på densamma.

Den andra notisen är den famösa historien om länsmannen och belöningspengarna. Att notisen icke hade särskilt nyhetsvärde, antydde vi rättvisligen i ett tillägg, sedan denna omständighet i pressläggningsögonblicket blivit oss bekant. Notisen, som genomgått flertalet av landets tidningar, delgavs såsom exempel på den humbug, som existerar på många områden. Att humbugen för denna gång tangerade just förbudsfrågan, utgör ingen anledning till att anlägga munkorg. Notisen rubriceras i privat meddelande till red. såsom saknande all grund. Detta antagande äger knappast sin riktighet, men vilja vi på grund av särskilda omständigheter icke åtminstone offentligt ingå på närmare detaljer.

Ovanpublicerade skrivelse hör otvivelaktigt till dem, som, huru förtjänstfulla de än kunna göra sig i en årsberättelse eller i en eventuell rapport om, vad man uträttat, dock enligt vår mening, göra saken en björntjänst genom att hos alla verkligt tänkande läsare fästa uppmärksamheten på det ängsliga sätt, varmed man å en del håll anser sig böra mot inbillade angrepp värna en sak, som icke behövde anlita dylika offentliga åtbörder, såframt den har inneboende livskraft. Detta skall tiden väl omsider utvisa, och inför dess utslag böja vi oss alla.


Österbottniska Posten, 22 februari 1929, nr 8, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2020-03-15.)

 

 

Augusti


 


Nr 31 den 2 augusti


Sjöfarten i Nykarleby

Ett 20-tal båtar i hamnen.

[För tydlighetens skull sammanställde jag i en tabell.]

Namn

Natio-
nalitet

Dräktig-
het

Kapten

Ank.
el. avg.

Last: m³ fast mått

S. S. Older

norsk

820

Tohisen

27 maj

890

S. S. Bernhard
        Blumenfeld

tysk

1,700

Schluck

31 maj

4,857

S. S. Dionysios

grek.

1,581

Keravias

1 juni

4,538

S. S. Liana

svensk

1,243

Andersson

1 juni

1,544

S. S. Everest

lett.

1,412

Matison

1 juni

127

S. S. Marienburg

tysk

678

Thiesson

11 juni

1,957

S. S. Skauts

lett.

1,328

Kraublis

23 juni

2,625

S. S. Tilsit

tysk

679

Bruhns

25 juni

1,741

S. S. Ramava

lett.

1,425

Russberg

2 juli

1,701

S. S. Moutagve
        Seed

eng.

2,572

Taylor

4 juli

974

S. S. Insteburg

tysk

555

Agrril

7 juli

1,446

S. S. Jernfjeld

norsk

880

Kloppe

13 juli

2,461

S. S. Marienburg

tysk

678

Thiessen

15 juli

1,830

S. S. Tagi'a

tysk

1,799

Veimann

16 juli

3,674

S. S. Hop

norsk

889

Nygård

18 juli

2,500

S. S. Hatasu

eng.

2,919

Jackson

22 juli

1,554

S. S. Leonidas

Grek.

1,698

Vestarkis

23 juli

4,325

S. S. Roar

norsk

704

Christensen

23 juli

797

Pråm Helene

tysk

567

Fischer

23 juli

1,393

Pråm Peter

tysk

560

Baumgarten

25 juli

1,494

Bogser Lovisa Schupp

[tysk]

67

Bohning

25 juli

 



Nykarleby kyrka.
Den kalla väderleken de senaste dagarna har vållat dröjsmål med kyrkans inre målning. Färgen har inte torkat så, att kommittén skulle riskera tillåta en större tillströmning av folk ännu. Biskop von Bondsdorff kommer således att tala i folkhögskolan vid samkvämet i söndag kl. 3 e. m. och ej i kyrkan. Under arbetets gång har konstaterats att sakristians mellantak tidigare varit välvt, lika som kyrkans ännu är. Synbarligen har den också prytts av dekorationer. Ännu synes å ett stycke av väggen latinska tänkespråk för prästerna samt en förteckning över församlingens tidigare kyrkoherdar.


Gårdsköp.
Chauffören Erik Fors har tillhandlat sig västra hälften av tomten n:o 24, tillhörig gästgivaren Otto Andersson, för en summa av 11,000 mk. Å tomten är under uppförande en reparationsverkstad av cementtegel, avsedd för automobiler och cyklar.


Familjenotiser.
Trolovning har i New York ingälds mellan fröken Ingrid Viklund från Nykarleby och norska undersåten Frithjof Tvedt.


Marthor
på utfärd.
Nykarleby marthorna företogo den 21 juli en utfärd till Hummelskär. Man samlades vid Nålö, där tvenne motorbåtar väntade för att föra våra marthor ut till skärgården. Vädret var det vackraste man kan tänka sig. Trots fruntimmersveckan, det var ju Johanna, strålade solen från en fullkomligt klar himmel och strödde sitt guld över land och vatten.

Färden gick först utför älven, som bred och mäktig söker sig ned mot havet. Man passerade förbi Gamla hamnen, vars stenkaj och terrasser vittnade om den tid, då Nykarleby var en sjö- och stapelstad med livlig skeppsfart. Då fartygen kommo hem från Spanien, lastade med salt, fingo stadens jäntor bära saltsäckar, vilket var tungt och på kostande. Det var nog annat än att paradera i silkesstrumpor, en på den tiden okänd lyx.

Man for vidare förbi Åminne och var snart vid Alörn, där Topelius i tiden hade sin anspråkslösa sommarstuga »Majniemi», som fortfarande står kvar såsom ett minne vida ståtligare är den Lybeckska villan, som passeras. [Jag skulle säga att Lybeckska villan är ståtligare och Majniemi står inte kvar] utan är återuppbyggd.] Så är man ute på Torsö fjärden, där farleden snart svänger in mot Aspskär och Hummelskär. Granholm passeras, där vi ha den Essenska villan, vars ståtliga badstuga på stranden väcker uppmärksamhet. Någon av de närvarande, som nyligen varit i Sverge, berättade, att hon på Ljungskile kyrkogård nära Göteborg på ett ståtligt gravmonument läst: »Landshövdingskan Vendla Pettersson, född von Essen på Keppo gård i Jeppo i Finland».

[Trolofvade:

Underlöjtnanten vid Bohusläns regemente Fredrik Pettersson och Vendla von Essen i Nykarleby.

Nerikes Allehanda den 3 maj 1882.
(Inf. 2020-0-09.)]


Världen år icke så stor, som man ibland tror. Men nu äro vi framme vid Hummelskär, där vi på det vänligaste välkomnades av herrskapet Ekmark. Platsen var en av de fagraste i denna skärgård. Mitt över hade man Fröjsö, som är känd för sina präktiga sanddyner. Men även på Hummelskär fanns en mindre sandplage, där man kunde taga solbad och sedan löga sig i vattnet. Här var ingen brist på ultravioletta strålar och varken u-glas eller andra fönsterglas hindrade dem att oförsvagade skänka hälsa och krafter.

Dagen gick snabbt under åtnjutande av vällovlig gästfrihet. Johanna hedrade sig både ute och inne. En medföljande talman framförde på order av ordföranden gästernas tack till värdfolket, och så var man klar till uppbrott.

Hemfärden var om möjligt ännu ljuvligare, Det hade blivit alldeles lugnt. En stilla sommarafton. Den ena sången avlöste den andra. Tonerna ljödo över vågen. Det var Runeberg, Topelius, Knape och Slotte, vilka så väl förstått att fånga denna äkta nordiska stämning med dess underbara sommarljus, då dagen glömmer natten lång att gå till vila där, som det heter i den kända visan.

Marcus [K. T. Oljemark använde signaturen Markus, så troligt att han även använde Marcus.]


Kuddnäs.

Signaturen O. E. L. [ O. E. Lång från Pörtom] skriver i Vbl. följande.

Den som en gång varit i Nykarleby och färdats några hundra meter utanför den s. k. norra tullen långs den mot Jakobstad ledande landsvägen, har säkerligen varseblivit en minnessten med Z. Topelius bild. Den under sommaren i en förtjusande grönska inbäddade, vitrappade herrgården nedanför på älvens strand är Kuddnäs, skalden Z. Topelius barndomshem. Det var här skalden såg dagens ljus för första gången 1818, och det var här han i hägnet av ett gott hem framlevde sina lyckliga barnaår.

Nu är Kuddnäs gård gemensam fattiggård för Nykarleby stad och den staden omgivande landsförsamlingen *) och vid gårdens omedelbara närhet har upp förts en mindre byggnad för sinnessjuka.

*) Här gör sign. ett misstag. Kuddnäs gård ägs av Nykarleby landskommun. Nykarleby stad, som har ett eget frihem, har ingen del i ovannämnda fastighet. Red.

För varje gång jag besökt skaldens barndomshem, har jag bemäktigats av en beklämmande känsla. Icke däröver att dessa olyckliga, som av särskilda förhållanden kommit att få leva på livets skuggsida, nu få tillbringa sin levnadsafton här. Men städse har man fått för sig den tanken att internerna, som i de flesta fall äro bittra och besvikna på livet och helt leva i en annan värld, icke uppskatta platsens historiska värde.

En tanke, som enligt mitt förmenande vore värd att på fullt allvar upptagas till prövning i tidningspressen vore denna: Är det önskvärt, och förefinnes möjligheter att kunna återförvärva Topelius’ barndomshem och där med göra det till hela det finländska folkets egendom.

Jag förmodar, att alla, som ha intresse för våra stora minnen, skola omfatta tanken, och kanske kunde vi efter ett meningsutbyte sedan finna möjligheter att kunna förverkliga densamma. De nuvarande ägarna av Kuddnäs, de i början av denna artikel omnämnda kommunerna, komma tydligen icke att sätta några hinder i vägen för en sådan tankes förverkligande, om medel för uppförande av en ny fattiggård, jämte anstalt för sinnessjuka kan uppbringas.

Om, såsom man förmodar, inga andra hinder ställa sig i vägen, kunde väl en hela landet omfattande penningeinsamling tänkas. Kanske man samtidigt kunde få medel till en minnesstod över skalden vid Kuddnäs. Eller varför kan icke Kuddnäs med statsmedel återförvärvas och så långt det är möjligt återställas i sitt ursprungliga skick. Skulle Z. Topelius varit född i Sverge, tror jag, att hans barndomshem långt före detta varit en hela svenska folkets egendom. Ty det är ett känt faktum, att man där med mycken pietet och stort intresse vårdar sig om sina stora minnen. Ett exempel förtjänar att i detta sammanhang omnämnas. Linnés Hammarby utanför Uppsala kunde 1880 av dess dåvarande ägare jägmästare C. Ridderbjelke förvärvas till en hela det svenska folkets gemensamma egendom. Den svenska staten erlade då för Hammarby jämte där förvarade minnen från Linnés tid 30,000 kr. En av Uppsala universitets konsistorium utsedd och av k. m:t för 5 år förordnad inspektor har nu högsta tillsynen över Hammarby, den vittfrejdade vetenskapsmannens forna hem, och nu det svenska folkets stolthet.

Det är att hoppas, att även hos oss intresset för bevakandet av de stora minnen vi äga, skall bliva allt större och att den dag snart skall randas, då Kuddnäs kan återförvärvas och bliva hela det finländska folkets tillhörighet.


Läs mer:
Kuddnäs i kapitlet Fakta.


Österbottniska Posten, 2 augusti 1929, nr 31, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Topelius’ flygel till hemlandet. Den 26 juli försiggick auktion på resterna av Zacharias Topelius’ hem tillsammans med hans dotters, Eva Topelius-Acke, kvarlåtenskap. Till släktingar i Finland inköptes av doktor Nyberg, dotterson till skalden, bl. a. den gamla flygeln för 1,000 kronor. En samlare i Stockholm köpte ett jaktgevär och en jaktväska för 52 kronor. Bokförläggaren Albert Bonnier, Tor Hedberg, och Albert Engström köpte även envar en minnessak. I allmänhet stego prisen relativt högt. En stor del av Topelius sakerna gingo till Finland.


Österbottniska Posten, 2 augusti 1929, nr 31, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Auktion.

Måndagen den 5 aug. från kl. 11 f m. försäljes genom frivillig auktion i Forsby å Kärrfors ett konkursvarulager, bestående av klädningar, underkläder, stumpor, mössor, tyger, glas och porsliner, ämbaren och tvättbräden m. m.

Anstånd till den 1 september för säkra köpare. Vid kontant betalning 2 proc. kassarabatt.



Österbottniska Posten, 2 augusti1929, nr 31, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-11.)


 

 

Nr 32 den 9 augusti



Placera Edra besparingar
i

NYKARLEBY SPARBANK

Banken öppenhålles varje helgfri dag kl. 12—1, gottgör å insättningar 7½ % ränta [det var tider det!] o. beviljar lån mot 9½ %.
Å insättningar utbetalas utan uppsägning även större belopp varför Sparbanken är ortens absolut förmånligaste penningeinrättning för deponenter och låntagare.
 



Österbottniska Posten, 9 augusti 1929, nr 32, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

   
   

Lediga tjänster.

Vbl. 1 g. 4 sid. 60 m.m.

 Vårdartjänsten
vid sinnessjukavdelningen vid Nykarleby landskommuns kommunalhem å Kuddnäs lediganslås att av därtill, kompetenta personer ansökas inom 30 dagar räknat från den 1 aug.

Löneförmånerna äro: fri kost, rum, ved och lysa samt 600 mk per månad.
 
    Ansökningshandlingarna sändes till undertecknad.
Hugo Eklund
fattigvårdsnämndens ordf.

Auktion.

Lördagen den 10 augusti,
kl. 11 f. m., försäljes å auktion, som förrättas å Fröken Lovisa Nyqvists gårdsplan vid Östra Esplanadgatan i denna stad, avlidna fru Selma Salins kvarlåtenskap, bestående av möbler, säng- och linnekläder, husgerådssaker m. m.
Nykarleby, den 1 augusti 1929.
Joel Nilsson.

 



Österbottniska Posten, 9 augusti 1929, nr 32, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-08.)

 

Nr 33 den 16 augusti


Långvarig tjänstemannabana.


I morgon den 17 augusti lämnar, efter att i 47 år ha stått i F. F. J:s tjänst, stationsinspektor N. Henelius i Kovjoki sin tjänst. På grund av tjänstemannalagen och uppnådda 65 år i september räknas avgången från tjänsten från den 1 okt. Som något enastående på tjänstemannahåll, kan framhållas, att det på 47 år nu är första gången som herr Henelius åtnjuter ledighet. Han har nämligen anhållit om tjänstledighet från den 17 aug. till den 1 okt., från vilken tid avskedet med pension räknas.

[F. F. J. tyckte jag var en så konstig förkortning; Finlands ??? Järnvägar, så jag kollade med Anders Fors: Jag tror nog att tryckfelsnisse smugit sig in. FSJ skall där stå. Finska Stats Järnvägarna.]

År 1882 antogs han som praktikant å Malm station samt tjänstgjorde därefter som telegrafist, bokhållare och som andra klassens linjebokhållare, tills han år 1891 utnämndes till stationsinspektor å Korso station och år 1894 å Kovjoki. Under sin långa tjänstetid har han fungerat som inspektor i 41 år, därav 35 år i Kovjoki. Herr H. har så ledes en aktningsfull tjänstemannabana bakom sig. Troget har han under dessa 47 år stått på post. Han har fullt gått upp i sitt arbete. Där har ej givits rum för annat avlönat sidoarbete. Samvetsgrann och ordningsälskande som ytterst få, har han gjort Kovjoki station till en mönsterstation både inne och ute. Omutlig i sin tjänst, belevad och förekommande mot den resande allmänheten, trafikanter och andra, efterlämnar han ett varaktigt och aktat minne.

Född och uppvuxen i Helsingfors, kan det kanske förvåna att största delen av hans mannaålder förrunnit i Österbotten. Men så har han ju österbottnisk härstamning. Hans föräldrar voro från Österbotten. Något av österbottningen har således legat i blodet. Ö:bottningens något rättframma och obändiga natur tilltalade honom. De österbottniska vidderna, slättlandet var ju en natur, helt annan än den han lämnat. Jaktfärderna på slättlandet blev den sordin, som betvang obändigheten i det österbottniska arvet. Strapatserna under jaktfärderna i skog och mark företogos ej enbart i syfte att anställa massmord på vilt, utan fastmer att förskingra den ensamhetskänsla, som kanske mången gång ville taga överhand.

Tjänsten och hemmet har helt upptagit hans tid. För alla framstegsvänliga strävanden å orten har han varit varmt intresserad. En tid intresserad för hönsskötsel och trädgårdsodling blev hans älsklingshobby framförallt violinbygge. Flere violiner har han förfärdigat samt utarbetat en egen metod och teori för tillverkning av violiner efter matematiska och geometriska grunder.

Stationsinspektor Henelius är trots sina 65 år fullt arbetsför. Till själ och sinne ännu ung, kunde han mycket väl sköta sin tjänst i flera år. Men längtan att i lugn och ro få egna sig åt sitt älsklingshobby och privatlivet lockar.

Som vän och människa har han varit synnerligen eftersökt och i vänners lag alltid intagit hedersplatsen. Då han nu lämnar orten för att bosätta sig i södra Finland, där han har sina närmaste, kommer saknaden här att kännas tung. Vi tillönska honom att i många år få ha hälsa och krafter att förverkliga de länge närda önskningarna att få leva privatmannens lugna liv jämte det vi tillönska honom och hans fru en ljus och fridsam levnadsafton.

E. K.


Läs mer:
Henelius förekommer ofta i Skyddskårens telefondagbok.
Släkten Henelius har bott i staden.

 

Nykarleby kyrka. Instundande söndag den 18 dennes kommer ortens kyska att åter tagas i bruk efter den genomgående nyrenovering den under gått efter branden.

Dödsfall. Natten till tisdagen avled i Helsingfors efter en kort sjukdom överkonduktören Emil Sundberg i sitt 59:de ålders år.
     S. var född i Nykarleby landskommun i Kyrkoby å Nygård. Sin skolgång begynte han vid Nykarleby seminarium, men skilde sig efter att hava genomgått 3 klasser. Verkade som t. f. lärare i Österbotten och Åboland varefter han gav sig in på affärsmannabanan och innehade tjänst vid olika firmor i Jakobstad. Å denna ort erhöll han sedan tjänst vid statsjärnvägarna och blev efter genomgångna läroår stationerad som konduktör, först i Wasa, därefter i Hangö och senast i Helsingfors. Den avlidne sörjes närmast av 8 barn och en syster samt av släkt och vänner samt många tjänstekamrater.

Internationell skolkongress. På Kronborgs slott [Att vara eller inte vara, …] i Danmark öppnades den 8 dennes en pedagogisk världskongress med omkring 2,000 deltagare. Från England deltaga omkring 500, från Amerika 500, från Tyskland 400 och från de skandinaviska länderna 500 personer. Från vår ort deltager i kongressen överlärar Hj. Björkvall.

 

I Amerika avliden landsman. John Johnson, född i Kovjoki, Nykarleby år 1885, avled i sitt hem i Salt Lake City, Utah den 31 maj 1929.

Bud och hälsningar sändas genom senaste n:r av Sjömansvännen från Melbourne av Viktor Nordström från Nykarleby.

Järnvägarna. Expeditionen å Kovjoki station öppenhålles från kl. 8—11, från 12—14 och från 16—17 under söckendagar och under hälgdagar från 8—9.

 

S. S. Ägirs årskappsegling, som var avsedd att försiggå instundande söndag, måste på grund av att skyddskårens marinavdelning samma dag har manöver, uppskjutas till söndagen den 25 augusti, då starten sker kl. 12 p. d.

 

Nykarleby Skyddskårs marinavdelning anordnar manöver instundande lördag och söndag. Manövern torde börja lördag e. m. kl. 5.
     Anmälan om deltagande bör ske därförinnan å Apoteket, där närmare uppgifter meddelas.

Familj. I måndags sammanvigdes i Gamla Wasa fröken Dagny Appelberg, dotter till framlidne folkskolinsp. Henrik Appelberg och hans maka Signe, född Malmberg och bankdirektör Einar Hedström.

Flygfältet i Kauhava. Flygfältet i Kauhava, såväl själva fältet som de därtill hörande byggnaderna, äro i det närmaste färdiga. Dock återstå en del väg- m. fl. kompletteringsarbeten, vilka taga så lång tid i anspråk, att flygfältets invigning, som redan utsetts att äga rum denna höst, med sannolikhet kommer att uppskjutas till instundande vår. I varje händelse kommer dock en flygdag att anordnas på fältet den 23 dennes.

 


Krönika.

Det var den 10 augusti. Solen strålade över Nådendal, och den blåvita riksflaggan fladdrade för nordväst bortom fjärden på Gullranda, där presidenten bor om sommaren. Det var hans namns dag, Lars [Lauri Kristian Relander], och ministrarna kommo från Helsingfors på besök.

Men det var ingenting för mig, ty min biljett var köpt, och jag skulle resa hem efter en misslyckad badkur. Reumatismen plågade mig värre, än då jag kom till den annars så hälsobringande gyttjan. Det går understundom så. Läkekonsten kan ej alltid bringa hjälp . . .

Sommaren log, och värmen dallrade i luften på ömse sidor om järnvägen, där skylar stodo tätt på fälten ända till Urdiala [ca 45 km sydsydost om Tammerfors], då mörkret föll på och lamporna tändes.

När vi vaknade, voro vi framme vid Östermyra och sågo den vackra österbottniska slätten breda ut sig. Jag andades med vidgade näsborrar och hoppades på en doft av kyttlandsrök, men ingen rök kändes, utan blott söndagsluft över den ljusa bygden med prydliga människoboningar och kyrktorn. Här borde Finlands huvudstad ligga!

Det är märkvärdigt, att blott få människor fatta slättens skönhet. Runeberg talar om Österbottens «flacka kust« och Topelius om slättens «enformighet« i motsats till inlandets skönhet. Men visserligen menar den blide Nykarlebyskalden, att dess fruktbarhet och odling gläda vandrarens blickar. Så var det också nu. Kornet äro förtjusande. Men den nymålade kyrkan såg möglig ut i förmiddagssolen; den är dock visst bra den också i en annan belysning.


*                         *
*

— — —

Kurre



Läs mer:
Fler krönikor av Kurre (K. J. Hagfors).


Österbottniska Posten, 16 augusti 1929, nr 33, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

   
 

Gårds- o. lösöreauktion.

Lördagen den 17 augusti kl. 11 f. m., försäljes i auktion, byggmästaren Johan Erikssons sterbhus tillhöriga södra hälften av bebyggda gårdstomten N:o 81 vid Gustaf Adolfsgatan i denna stad, samt lösegendom bestående av möbler, gång- och sängkläder, husgerådssaker, snickarverktyg, hyvelbänk, m. m. Gården försäljes kl. l e. m.

Arvingarna

Hemmans- och
söreauktion.

Tisdagen den 20 augusti kl. 11 f. m., försäljes å auktion mitt ägande 1/8 mantal av Högbacka skattehemman N:o 9 i Kyrkoby. Egendomen försäljes antingen i sin helhet eller uti mindre andelar. I händelse hemmanet blir försålt försäljes omedelbart därpå en häst, kor, åkerbruks- och körredskap såsom slåttermaskin, hästräfsa, härvor, stöttingar, kärror o. s. v.
Nykarleby den 7 augusti 1929.

Lovisa Forsells



Österbottniska Posten, 16 augusti 1929, nr 33, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-08.)



 

Nr 34 den 23 augusti


Lotteritillstånd.
Länsstyrelsen har beviljat Svenska Österbottens Ungdomsförbund rätt att föranstalta ett offentligt lotteri med högst 10,000 lotter à 1 mk för insamlande av medel till en gångbro över Nykarleby älv vid Renvaktars hemman i Forsby, att försiggå i Nykarleby senast den 1 instundande oktober.



I Amerika avliden landsman.
Den 29 juli avled i Seattle, Washington f. d. kronolotsen Daniel Björklund från Nykarleby i sitt 87:de åldersår. B., som redan vid unga år blev sjöman, antogs sedermera som lots å Soklot-Hällans lotsplats och kvarstod i denna tjänst under 14 år, tills han 1890 emigrerade till Amerikas västkust. Här erhöll han anställning i marinens tjänst och var en av pioniärerna vid uppförandet av en ny örlogshamn i Pouget sound, där sedan en ny stad vuxit upp, Bremerton. Här kvarstod han som depotföreståndare för arbetsverktyg till 1919, då han för en ögonåkommas skull blev tvungen att avgå ur marinens tjänst och överflyttade till Seattle.

Den 1 augusti nedbäddades stoftet av den åldrige emigranten å norska församlingens begravningsplats i Bremerton.

Den avlidna sörjes närmast av maka i andra giftet samt 6 söner och 4 döttrar, av dem en son och en dotter här i landet, släkt och vänner här samt många tjänstekamrater i Bremerton.


S. S. Ägirs årskappsegling
försiggår instundande söndag den 25 dns. vid segelpaviljongen. Start kl. 12 p. d. Middag för segelsällskapets medlemmar serveras kl. 4 e. m.


Dryckesrörd son knivskar sin moder.
En dag under föregående vecka hade medlemmarna i familjen Haarus, nyligen inflyttad från Kortesjärvi och nu bosatt å den s. k. »Skatan», mittemot Åminne gård, Nykarleby landskommun, tillställt ett supgille. Härunder greps sonen Gustav Haarus av bärsärkraseri, överföll sin fader med knytnävarna och inslog hans ena öga, varefter turen kom till den närmare 70 åriga modern, som fick ett knivhugg i ryggen så att hon sjönk ned till golvet. De närmaste grannarna grepo in, när de märkte vad som försiggick, fråntog knivhjälten två knivar, samt transporterade modern till sjukhus, där hon fortfarande vårdas. Hopp om hennes vederfående torde finnas.

 

Familjenotiser. 80 år fyller den 29 augusti Helena Harald i Forsby.

Scoutlägret på Fröjsö.

Den, som under tiden 6—16 aug. färdats längs Fröjsö, har mellan tallarna på stranden kunnat se skymten av tält, brunstekta pojkar och en rökpelare som steg upp mot skyn. Det var scouterna, som här hade sitt sommarläger. Inalles deltogo i lägret vilket varade tio dagar 12 pojkar. Såsom lägerchef fungerade S. Österblom, biträdd av L. Blomström medan intendenturen var anförtrodd åt O. Björklund. Lägret öppnades den 7 aug. i det att lägerdeltagarna per autobuss och motorbåt anlände och omedelbart fingo gripa till verket med lägrets iordningsställande. Tältet restes, köksplatsen iordningställdes, en flaggstång anskaffades, bord och bänkar tillverkades. Följande dag var allt i ordning så att man kunde skrida till förverkligandet av lägerprogrammet. Tiden före kl. 12 användes företrädesvis till förvärvsarbete, medan tiden mellan 3—5 i huvudsak anslogs till scoutövningar. På kvällen föranstaltades lekar, samt då omständigheterna det medgåvo, lägereld. Den bestående dagordningen bibehölls, med obetydliga förändringar under hela lägertiden och ändock var inte en dag lik den andra. Var det gott humör, vilket aldrig saknades i lägret, som gjorde att dagarna föreföllo så omväxlande? För ordningens skull hade lägerchefen uppgjort tabeller, som angavo huru pojkarna dag för dag skulle sköta sig ifråga om personlig hygien, kökshygien, tältanordning, flaggkultur, matlagning, vakt, uppförande o. s. v. Där var röda siffror och svarta siffror och + och — i oändlighet, men i stort sett gick det bättre för alla dag för dag.

Bland annat nyttigt, som bjöds scouterna var föreläsningar i sjukvård, vilka senterades livligt.

Särdeles intresse ådrog sig lägerbålet. När bålet tändes hade solen dalat och det började kännas kyligt. Scouterna kommo insvepta i sina filtar, bänkade sig runt elden och togo upp någon sång. Någon annan berättar en historia eller utför ett skämtnummer och sålunda följer det ena numret efter det andra omväxlande med sånger och rop. Lägerchefen reser sig upp och alla följa exemplet. Man fattar varandras händer på ett mystiskt sätt och klämmer in av hjärtats lust: »Speiderbror runt på vår jord». Sången är slut, elden har avtagit. Lägerchefen, som nu ställer sig framför fronten, talar några allvarsamma ord varefter psalmen: »Himlars rymd» sjunges. Sedan den sista tonen förklingat mot klipporna träder en av scouterna fram och läser Välsignelsen. Lägerchefen: »Var Redo!» »Alltid Redo!»

Tiden gick och dagen för uppbrottet kom. Det var inte lätt att skiljas från det sköna, från livet i skogen. För sista gången ljöd på lägerplatsen den välbekanta samlingssignalen och för sista gången firades flaggan. Tack, all natur för de rika, glada, stämningsfulla stunder vi tillbragt i ditt sköte. Och tack till alla dem, som hjälpt oss med detta läger och dess tillkomst. Minnet kommer att värma oss under den långa vintern.

Enok.



Läs mer:
Tänka sig! Sedan tidigare finns Holger Haglunds bilder från lägret.


Österbottniska Posten, 23 augusti 1929, nr 34, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-08.)


 

Nr 35 den 30 augusti

 

Statsjärnvägarna. Stationsinspektorn å Kovjoki E. N. Henelius har på egen begäran beviljats avsked från sin tjänst.

Konkursansökan. Vid Rådsturättens sammanträde senaste måndag inlämnades konkursansökan av velocipedhandlaren Emil Mantere. Till utredningsman i konkursboet utsågs häradshövding R. Lilja.



Österbottniska Posten, 30 augusti 1929, nr 35, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-08.)

 


September


 

Nr 36 den 6 september


Österbotten

Nykarleby

Topelius minnet.

P l a n e r  p å   i n l ö s e n  a v  K u d d n ä s.


Frågan om inlösen av Kuddnäs kommunalhem i och för återställande av gården i det skick, den på Topelius tid hade, har som bekant under årens lopp flere gånger varit på tal. Inom närmaste framtid kommer Nykarleby landskommun att på grund av förhållandena nödgas verkställa en ombyggnad av kommunalhemmet, varigenom gårdens utseende naturligtvis ytterligare skulle förändras, förutom att en inlösen därefter av andra orsaker omöjliggjordes. På grund av dessa framtidsperspektiv ha planerna på inlösen av Kuddnäs under de senaste veckorna på allvar upptagits, och drives frågan f. n. framåt bl. a. även av intresserade personer i huvudstaden. Hos Nykarleby landskommun har en förberedande för frågan gjorts angående villkoren för en eventuell försäljning och är det att hoppas, att frågan i anseende till dess art finge en möjligast vidsynt behandling. I frågans närvarande skede inskränka vi oss till detta omnämnande.

Tjurföreningarna. Länestyrelsen har fastställt förslag till stadgar för tjurandelslag m  b. t. på bl. a. följande orter: Högväg och Storsoklot i Nykarleby landsk. samt Jeppo, Silvast, Back och Lassila i Jeppo.


[Tjurandelslagen ha till uppgift att för betäckning av medlemmarnas kor hålla av förädlingsföreningarna godkända avelstjurar av lant- eller ayrshireras och att genom utställningar och andra åtgärder verka för förbättrande av medlemmarnas boskapsstam och boskapsskötsel.

I ett sådant land som Finland, där flertalet boskapsägare är småbrukare, för vilka boskapsskötseln är den huvudsakligaste inkomstkällan, äro tjurandelslagen av den största betydelse. Tack vare dem bli de delaktiga av alla de fördelar, som en god avelstjur medför för en stor kreatursbesättning: goda produktionsanlag och andra egenskaper, som höja djurets värde och som det ger i arv åt sina efterkommande, äro möjliga att uppnå också för små kreatursbesättningar. Likaså blir det möjligt att utsträcka verkningarna av de goda avelstjurarna, av vilka endast ett begränsat antal står till buds, till vidsträcktare områden än eljest och få resultaten av kreatursförädlingsarbetet snabbare spridda.

Kreatursförädlingsföreningarna och lantbrukssällskapen ge råd ifråga om grundandet och skötseln av tjurandelslag. Genom förmedling av kreatursförädlingsföreningarna kunna tjurandelslagen även erhålla de understöd, som av statsmedel utgivas för stödjande av andelslagens verksamhet samt för inköp och underhåll av en tjur.

Huvuddragen av andelsrörelsen i Finland översatt av Allan Lagus, Pellervo 1939.]




Nykarleby Idrottsklubbs tävlingar.

C y k e l t ä v l i n g

föranstaltade klubben söndagen den 18 augusti. Banan var c:a 35 km lång. I tävlingen fick icke tävlas med andra än vanliga cyklar. Fem deltagare startade, och deras resultat äro som synes rätt goda.

T. Casén

1

tim.

10

min.

4

sek.

O.  Vinter

1

»

17

»

19

»

B. Backlund

1

»

20

»

17

»

H. Solvin

1

»

23

»

13

»

A. Anttila

1

»

29

»

12

»

På samma gång startade även A. Nordström med en kappåkningscykel, och blev hans resultat 1 tim. 4 min. 54 sek.

Priset utgjordes av en bronsstaty, vilken skänkts åt idrottsklubben av guldsmed Gustavson under namnet »Gustavsons vandringspris». Som bäst man erhöll således T. Casén vandringspriset för ett år framåt.

Från Marthas fält.

Arbetet inom Nykarleby Martha distriktsförbund har under sommaren delvis legat nere. Dock ha exkursioner och utfärder ganska flitigt företagits. När hösten nu inträtt, har även martamötenas tid kommit. Den sedvanliga  m a r t h a d a g e n  inom förbundet hålles i år i Munsala d. 8 sept. och lovar dagen stor omväxling, ity att i samband med festen en utställning och försäljning av vackert inlagda grönsaker och bär är anordnat till förmån för förbundets verksamhet.

Dagen begynner med gudstjänstbesök, varefter en exkursion till Udden företages, där deltagarna bl. a. bli i tillfälle alt bese de vackra trädgårdsanläggningarna. Kl. 2 vidtager festen å Munsala folkskola. Programmet upptager sång, musik, föredrag m. m. Under pauserna sker den redan omordade försäljningen. Gåvor såsom grönsaker, bakverk, m. m. mottagas med tacksamhet. Munsala martaförening, som sköter om arrangemangen, hoppas, att marthor och andra intresserade från hela förbundet talrikt skall samlas till sagda martadag Förbundets styrelse hoppas, att intresset för verksamheten skall stärkas, på samma gång som festen är ämnad att bliva en stund av ro och vila under den nu så bråda arbetstiden. Alla hjärtligt välkomna!

Nykarleby m. d. f. [Martha distriktsförbund] har från och med aug. anställd i sin tjänst en instruktris. Det är att hoppas, att lokalföreningarna göra anhållan om kurser, såsom matlagnings-, inläggnings- och sykurser. Anhållan om kurser av förbundets instruktris sändes till fröken Hanna Sjöblom, Kovjoki.

Martaverksamheten strävar att åt husmodern bliva en hjälp och förströelse. Den vill dana fram det bästa hos kvinnan. Både i den dagliga gärningen och i det personliga livet förtröttas den moder och husmoder som icke bliver i tillfälle att fä omväxling och andlig kontakt med andra.

Måtte arbetet gå framåt, intresset stärkas och allt flera sluta sig till vår martharing, som sträcker sig vida omkring i vårt land!

E. Fogel.

[Hösten 2019 avskaffades distriktsförbundsnivån för att minska byråkratin. Nu är föreninagrna direkt medlemmar i Marthaförbundet. Martharörelsen.]

 

Forsby Kyrkoby brobygge tidigare publicerad.



Österbottniska Posten, 6 september 1929, nr 36, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-08.)

 


Nr 37 den 13 september


[Etthundraförsta Döbelns dag.]


Österbotten

Nykarleby

 

Svensk radioutsändning 3 ggr i veckan få vi från den 15 dns tillsvidare, nämligen tisdagar och torsdagar från Helsingfors och fredagar från Lahtis som förut.

*

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 11 dennes beslöts bl. a. följande. Till ombud för staden att närvara vid den syn, som den 24 och 25 innevarande september verkställes av ingeniör R. Gylling för bestämmande av villkoren för upprensningen av Lappo eller Nykarleby älv valdes borgm. Carl Stenfors, apotekar Oskar Wilkman och handl. Victor Holmström.

Till representant till stadsförbundsmötet i Tammerfors den 30 september och 1 oktober valdes apotekar Oskar Wilkman och till suppl. handl. Victor Holmström.

Emedan staden är i avsaknad av eget badhus för allmänheten, beviljades gårdsägaren J. G. Birck som understöd för uppförande av ett badhus ett räntefritt lån à fmk 20,000: — mot att staden erhåller första inteckningen i badhusbyggnaden. Lagtima hösttinget med Nykarleby m. fl. socknars tingslag begynte förra måndags och avslutades på torsdagen. Bland de 36 brottmålen må nämnas ett mål, där den åtalade fälldes till straff för det han vilsefört myndighet genom att begagna annan persons namn och prästbetyg i och för erhållande av pass till utrikes ort. Bland förbudslagsbrotten förekom ett mål angående forsling, vilket resulterade i, att bilen förklarades förbruten. Två personer dömdes för att i berusat tillstånd fört automobil till 50 dagsböter vardera. F. ö. förekommo mål angående misshandel, fylleri samt innehav och försäljning av sprit. Anmälningsärendena voro c:a 240 eller ungefär lika många som vid föregående ting.

*

Kristliga folkhögskolan i Nykarleby har av undervisningsministeriet berättigats att för förstärkande av skolans byggnadsfond föranstalta en allmän penninginsamling med numrerade listor till utgången av år 1930.

*

Annie Backman † Som vi i senaste nummer voro i tillfälle att endast i korthet omnämna, avled härstädes på torsdag e. m. lärarinnan fröken Annie Backman.

Annie Backman föddes å Juthbacka år 1867, dotter till sjökaptenen Herman Backman och hans maka Mathilda, född Kjellman, och sålunda av gammal Nykarlebysläkt. Efter att utdimitterats från fortbildningsläroverket i Helsingfors år 1892 förestod hon åren 1892 —1897 en förberedande skola i Nykarleby. Sistnämnda år blev hon lärarinna vid primärskolan i Wasa, vilken tjänst hon i trenne år innehade. År 1900 erhöll hon anställning såsom folkskollärarinna i samma stad och blev därjämte år 1906 lärarinna vid de svenska folkskolornas i Vasa hjälpskola för andesvaga barn. Båda dessa tjänster har hon innehaft ända till sin död. Sin pedagogiska utveckling sökte hon befrämja bl. a. genom studieresor till utlandet, tvänne till England 1896 och 1911 och en till Norge 1906.

Annie Backman var en inbunden natur, delvis beroende på den sjuklighet, som följt henne ända sedan barnaåren. De, som kommo henne nära, funno dock hos henne ett vaket intresse för tidsrörelserna och en öppen blick för livets skiftande företeelser. Den avlidne jordades senaste söndag å Nykarleby begravningsplats. Utom kransar och blommor av anhöriga och bekanta härstädes nedlades bl. a. en krans från Vasa stads folkskolor samt en krans från kamrater och vänner i Wasa genom fru Jenny Helander, som därvid talade till den avlidnes minne.

65 år fyllde på tisdagen äldre poliskonstapeln i landskommunen Johan Björkman, som enligt tjänstemannavägen i och med nämnda dag även avgick från sin befattning, vilken han under i det närmaste 38 år på ett honom hedrande sätt innehaft.

*

Segelsällskapet Ägir avslutar sin 45-te säsong med middag å segelpaviljongen i morgon lördag kl. 5 e. m. Autobuss avgår från Brostugan kl. 4 e. m. Vackert väder och månsken torde kunna utlovas. Som bekant äga även i sällskapet icke inskrivna damer rätt att deltaga. Då paviljongen redan är stängd, vore det önskligt, att deltagarna underlättade hushållsbekymren för den enstaka middagen genom att anmäla sig hos herrar Hedström, Stenfors eller Andersson, helst redan under fredagens förlopp.

*

[Nedanstående med endast med anledning av att Kanisterkungen i Lars Sunds Colorado Avenue hade en båt som hette Hirundo; svala.]

 

Spritfartyg i tullens händer.

D e n  o f ö r b ä t t e r l i g e
»A l b e r t o s  P o r o s«
åter framme.


Som allmänheten torde erinra sig, grundstötte tyska motorbåten Poros en dag mellan jul och nyår utanför Köklot med en försvarlig spritlast ombord. Spriten skänktes åt köklot- och petsmoborna, som i en handvändning lossade densamma, och besättningen försvann spårlöst. En av besättningsmännen drunknade under vandring över isen. Senaste vår såldes vraket av tullen på offentlig auktion och inköptes av ett konsortium, som försatte båten i förstklassigt skick, varefter den såldes till Tyskland.

Under namnet »Hirundo» har den under sommarens lopp fortsatt sprittrafiken på sin gamla trade. Hirundo har gjort åtminstone 4 à 5 resor hit till våra vatten, varje gång medförande en last på omkring 40,000 liter sprit. Man misstänker också, att det var den, som nyligen råkade i öppen strid med tullmyndigheterna utanför Kemi.


Österbottniska Posten, 13 september 1929, nr 37, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

Nash kupé-bil

kan beställas per telefon 143, Nykarleby.
V. Heselius.


HYRBIL

erhålles förmånligt för kortare ell. längre resor, per telefon 16, Nykarleby.
F. C. Frilund.

Läkare.

På grund av kallelse till distriktssinnessjukhussammanträde i Vasa fredagen den 20 september, är staden utan läkare mellan kl. 7,30 f. m.—l2 p. n. Om något häftigare sjukdomsfall inträffar, bedes allmänheten vända sig till sjukhuset.

Elisabet Backman.

 


Läs mer:
Taxi av Erik Birck.


Österbottniska Posten, 13 september 1929, nr 37, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-04.)

 

 

Nr 39 den 27 september


Apropos planerna på inlösen av Kuddnäs

skriver Ped. bland annat:

Med en känsla av andakt och lyftning besöker fosterlandsvännen Runebergs hem i Borgå, där det står i oförändrat samma skick, som då nationalskalden bebodde det. Och en fläkt av samma stämning slår emot besökaren även i den anspråkslösa fiskarstugan på Nissasörn invid Jakobstad. Huru annorlunda gestalta sig icke intrycken hos besökaren av Zacharias Topelius’ barndomshem, Kuddnäs invid Nykarleby. Det står visst öppen för besökare, som med stort till mötesgående visas omkring på platsen. Men besöket ger knappast någon uppfattning om, att en av vårt lands största skalder här framlevat sin barndoms dagar. Tvärtom är det med en känsla av beklämning och vemod man besöker Kuddnäs i dess nuvarande skick. Med desto större intresse har man hört, att planer nu vore å bane att av Nykarleby landskommun inlösa gården för att inreda densamma till ett Topeliihem, värdigt det stora minne, som därmed är förenat.

Tidningen omnämner härpå ombyggnadsplanerna och fortsätter: Det är därför hög tid att frågan om inredande av ett Topeliihem, så tidstroget och pietetsfullt som möjligt, kommit under diskussion i pressen samt i för saken intresserade kretsar. En författare i Vasabladet framlade för någon tid sedan olika förslag till företagets finansiering. Han nämnde bl. a. en nationalinsamling för ändamålet, inköp på statsverkets bekostnad av Kuddnäs etc. Tiderna äro dåliga, varför en allmän insamling just nu kanske hade relativt små utsikter att lyckas, synnerligast som väl ett ansenligt kapital skulle behövas. Däremot förefaller det oss, som om staten här kunde träda hjälpande emellan vad köpeskillingen för lägenheten beträffar. Zacharias Topelius’ betydelse icke blott för vår in hemska vitterhet utan även för väckande och stärkande av den finländska nationalkänslan är obestridd, vartill kommer, att skaldens fader, provincialläkaren Zacharias Topelius d. ä. såsom finsk runosamlare och föregångare till Lönnroth intar en hedersplats i den finska litteraturen.

Alltnog, kunde statsbidrag för inköp av Kuddnäs utverkas, kunde väl återstoden av det för företagets realiserande erforderliga kapitalet på privat väg fås ihop. Inredningen av hemmet och anskaffande av inventarier till detsamma behövde ju icke ske på en gång utan efter hand. Huvudsaken är, att det vackra och minnesrika stället räddas undan förfall. Kuddnäs är sannerligen värt ett bättre öde än så. Det förefaller, som om Svenska litteratursällskapet läge närmast till hands för att föra företaget i lycklig hamn.


Österbottniska Posten, 20 september 1929, nr 38, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Lantpoliser. Landshövdingen har utnämnt yngre poliskonstapeln Daniel Jungar till äldre poliskonstapel i Nykarleby kronolänsmansdistrikt samt lediganslagit yngre poliskonstapels tjänsten att ansökas hos lands hövdingen i Vasa län.

Lantbrevbärningen. Från den 1 inst. oktober anordnas lantbrevbärning tre gånger i veckan å linjen Nykarleby post- och telegrafexpedition — Mickelsbacka — Kärr — Bjons — Draka — Bro — Jutas — Nykarleby post- och telegrafexpedition. Likaså inrättas från den 1 oktober mellan Nykarleby och Soklot byarna, där brevbärningen nu förekommer tre gånger i veckan, en fjärde posttur i veckan.


Österbottniska Posten, 27 september 1929, nr 39, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-01.)
  
 

 

Oktober


 

 

Nr 40 den 4 oktober

 

Nykarleby scouter.

Då Finlands svenska scouter nu föranstaltat en propagandavecka, bedja även ortens scouter att fä göra sig påminta. De s. k. Nykarleby Spejargossar och flickor grundades den 20 oktober 1926. Som kårchef under denna tid bar fungerat seminarist S. Österblom och som sekreterare V. Storbjörk. Flickorna hava haft flera ledare, varvid de senaste voro fröknarna Å. Palmgren och M. Meinander. Förutom dessa ledare förekomma ett s. k. de äldres råd (styrelse) vilket har till uppgift att övervaka kårens arbete. Medlemmar häri äro lektorerna K. T. Oljemark, ordf., N. Böök, bankdirektör E. Hedström, normalskollärar A. Björklund samt kårens kvinnliga och manliga ledare.

På grund av Finlands svenska Scoutförbunds delning i tvenne förbund, ett goss- och ett flickförbund, var även denna kår tvungen alt dela sig i tvenne kårer. Ledningen för gosskåren står kvar, men sämre lottade äro däremot flickorna. Deras ledare hava bortflyttat från orten, varför de sålunda nu stå utan ledning. Men de hoppas, att någon ledare skall yppa sig, så att de åter med förenade krafter kunna taga itu med arbetet. Mången drager sig kanske för att bli scoutledare, ehuru intresse finnes; kanhända för mödan och ansvaret, kanhända emedan det ej ges någon lön. Scoutledarna begära och få ej sådan; det att leda scouter är icke att leva på, men väl att leva för. Kårens aktiva medlemmar bestå till övervägande del av skolungdom. Men även äldre personer kunna deltaga i arbetet. Om ej på annat sätt så genom understöd. Kassan är skral, och bättre utrustning vore av nöden. Med glad tacksamhet skola vi sålunda hälsa varje yttring av kamratlig förståelse, som från närmare eller fjärmare bygder kan komma dem till del. Vi böra erinra oss, att det hela avser ung domens bästa.

Propagandamärken försäljas under denna vecka i staden till förmån för Finlands svenska scouter. Av dessa inkomster tillfaller hälften Nykarleby scouter.

Ledare

Österbotten

NYKARLEBY


Upprensningen av Lappo-Nykarleby älv.

U n g e f ä r l i g a  b e r ä k n i n g a r 
a v  k r a f t f ö r l u s t e n.

Vid de av oss senast nämnda av ing. Rick. Gylling hållna förrättningarna i Jeppo, Ylihärmä och Lappo förbehöllo sig bl. a. följande forsägare rätt att med ledning av kommande undersökningar framställa ersättningsanspråk för skador, åsamkade genom den kraftförlust, som blivit en följd av Lappo Nykarleby älvs upprensning. En ungefärlig beräkning av skadornas storlek hade uppgjorts av ombudet, borgm. Carl Stenfors.

Vad  N y k a r l e b y  s t a d  beträffar var, enligt av överingenör v. Willebrand gjorda beräkningar, vattentillgången vid medel lågvattenstånd 12 kubikmeter i sekunden före upprensningen, men utgör numera endast 1,5 sekundkubikmeter. Vattentill gången har sålunda minskats med 10,5 kubikmeter i sekunden. Omräknad i hästkrafter utgör förlusten 494 och i kilowatt 371. Efter en beräkning av Fmk 1:25 per kw utgör förlusten under 4 månaders lågvattenstånd 1,993,600 mark eller kapitaliserat efter 6 proc. ränta 24,800,930 mk Därtill kommer den beräknade förlusten vid staden tillhörande Vernamo kvarn 1,771,330 mk. Jeppo Ullspinneris förlust uppskattas till 11,661,600 mk, Silvast fors’ i Jeppo till 3,408,900 mark, Lavast fors’ i Jeppo till 4,998,989 mk o. s. v.


U n d e r s ö k n i n g a r   o m 
v a t t e n m i n s k n i n g e n   i g å n g s a t t a.

Enligt uppgift har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen numera avgivit utlåtande angående vattenverksägarnes till statsrådet inlämnade ansökan om verkställande av undersökning av skador, förorsakade av älvrensningen. I sitt utlåtande torde styrelsen anse ärendet icke ännu vara moget för handläggning av en ojävig synenämnd, såsom vattenverksägarna föreslagit, men har styrelsen däremot givit Hydrografiska byrån i uppdrag att verkställa mätningar angående vattenståndet och därigenom införskaffa utredning om vattenminskningen. På Hydrografiska byråns försorg ha också undersökningar redan igångsatts och härför erforderliga peglar uppställts på olika ställen i älven.

*

Hyllning. Fröken Anna Henrikson, som på tisdagen fyllde 70 år, blev på bemärkelsedagen föremål för en varm hyllning. Föreningen De gamlas hem meddelade genom en deputation, att en penningsumma tillställts föreningens blomsterfond för att hugfästa minnet av jubilaren, föreningens första ordförande. Forna och nuvarande lärare vid Nykarleby samskola uppvaktade med en minnesgåva, och på söndagsskolans vägnar talade prosten Ernst Appelberg, tackande fröken H. för hennes uppoffrande arbete bland barnen. Från forna elever vid Nykarleby fruntimmersskola överräcktes ett silverfat samt meddelades om inbetalning av en penningsumma till blomsterfonden D:r Elisabeth Backman talade härvid till jubilaren, särskilt framhållande de gedigna kunskaper hon såsom lärarinna vetat bibringa sina elever. Dessutom anlände minnesgåvor, blommor och hälsningar från när och fjärran.

*

Kommunalfullmäktige i Nykarleby landskommun behandlade vid sitt senaste sammanträde bl. a. följande ärenden.

— — —

Kuddnäs. Vid uppgörandet av budgeten för innevarande år, gåvo fullmäktige i uppdrag åt en kommitté att inkomma med förslag till om- och tillbyggnad vid Kuddnäs, emedan en del byggnader måste snarast möjligt repareras och kommunalhemmet inte fyller de fordringar, som ställes nu för tiden på ett sådant. Kommittén rådgjorde för de för beredande underhandlingar, som blivit förda med representanter från Jeppo kommun, angående försäljning av Kuddnäs till Jeppo kommun. Man har utgått från, att Jeppo skulle inlösa 1/3 av Kuddnäs såväl byggnader som fastigheter, varefter Kuddnäs skulle ombyggas till gemensamt kommunalhem. I ombyggnadskostnaderna skulle Nykarleby lkm. deltaga med 2/3 och Jeppo med 1/3. Underhållskostnaderna skulle sedan fördelas lika på kommunerna efter antalet interner från varje kommun. Kommittén har också värderat Kuddnäs för detta ändamål. Av intresserade privata personer ha förfrågningar senare gjorts, huruvida Kuddnäs kunde inlösas till ett Topelii hem. Kommittén hade för den skull gjort en skild värdering av alla gamla byggnader, förutom sinnessjukhuset, och i värderingen medräknat 4 tunnland mark omkring Kuddnäs. Med anledning av kommitténs redogörelse beslöto fullmäktige, att underhandlingarna med Jeppo skola fortsättas, och om man enas om priset, skulle vid ett senare sammanträde beslut fattas om försäljning av 1/3 av Kuddnäs åt Jeppo kommun. Angående det tilltänkta Topeliihemmet beslöto fullmäktige att i händelse kommunen erhåller ersättning för Kuddnäs vad det förnärvarande är värt med de gamla byggnaderna och 4 tunnland mark, överlåta Kuddnäs till Topeliihem. För ytterligare utredningar skulle Kuddnäs värderas av fackmän, och kostnadsförslag för ombyggande av Kuddnäs ävensom för uppförande av nytt kommunalhem uppgöras. Kommittén fick i uppdrag att fortsätta underhandlingarna och att låta uppgöra nödiga kostnadsförslag.


Till hälsovårdsnämnd valdes Elis Renvall, Otto Fors, Villiam Hermansson, Alfred Lillkvist, Alfred Stenvall och Viktor Lövmark.


Centraldirektionen skulle verkställa inventering vid alla skolor och göra förslag till reparationer och förändringar, där så anses nödigt.


Österbottniska Posten, 4 oktober 1929, nr 40, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-01.)



Inf. fördröjt.

“Paradiset,, var en ödemark.

En Nykarleby pojke berättar om resan till St. Domingo.


Vi ha tidigare meddelat om en grupp österbottningar, som under granna förespeglingar lockats ut till Västindien, men icke sågo några möjligheter att slå sig fram därute. En Nykarlebybo sänder oss följande reseskildring, som f. ö. även torde ingått i Finska Amerikanaren.

Tiderna omkring första maj ingick i Finlands olika tidningar artikel på artikel om St. Domingo. Av notiserna framgick hur man där kunde erhålla jord gratis, samt huru staten bistod med såväl maskiner som utsäde. Ja, kort sagt, man behövde ej något kapital, utan allt skulle få betalas efter första skörden och i små rater. Vid personliga besök hos agenten Jalkio i Vasa fick man den uppfattningen, att detta måtte vara ett nytt paradis. Men hans iakttagelser voro ifrån de trakter, där civiliserade människor en längre tid ha bott. Han beskrev ej trakter, där vi skulle bosätta oss, vilket var ett stort fel.

Frånsett detta utgick beskrivningarna på, att man där på en kort tid kunde skapa sig en nätt förmögenhet. Vi började göra oss klara för färden med pass och sådant De av oss, som hade familj och hem, fick nästan skänka bort sina möbel för en ringa penning, emedan de ville följa med den första turen. Enligt utsago var det bäst att komma dit bland de första.

Alltnog, så avreste vår grupp, som bestod av femton personer, den 22 juni från Helsingfors med s/s Ariadne till Stettin och därifrån med tåg via Berlin och Paris till Bordeaux samt vidare med båt till Monte Christy. Resan till Bordeaux var ej just något att klandra på, men vistelsen i Bordeaux var mycket otrevlig. Linjens agenter förde oss till ett av de sämsta hotell man kan tänka sig. Rummen voro smutsiga och fyllda med osund luft, och på morgonen när vi vaknade och sågo våra bäddar och lakan röda av blod, förstodo vi, vad klockan var slagen. Den hungriga ohyran ha de under nattens lopp sugit blod ur våra dödströtta kroppar. Följande dag bytte vi om hotell. Ingen av oss kan rekommendera franska linjen, ej för emigranter åtminstone.

Den första juni lämnade vi Bordeaux och styrde kosan mot Porto Rico. Ångaren var en kombinerad last- och passagerarbåt. Oceanfärden gick ut märkt, och nu närmade vi oss Porto Ricos huvudstad Jan Juang, som är en fin stad med ett härligt läge vid havet. Man kunde nog tydligt se, att amerikanerna regerade i staden. Följande dag fortsatte vi vidare vår färd till Porto Plata, en av St. Domingos sjöstäder. Här kunde man även se, att amerikanarna ägde stora affärer. Efter ett dygn ångade vi vidare nu med Monte Christy som mål. Vi hade nu äntligen kommit så långt, att vi lågo för ankar utanför Monte Christy och väntade på att myndigheterna skulle komma efter oss. Vi skrevo nu den sextonde juli och hade snart varit på resa en hel månads tid. Allt blev snart ordnat ombord, och så bar det i väg med motorbåt till hamnen. Här stodo biler som väntade på att föra oss till ett hotell där man serverade oss lunch. Snart voro vi mätta och fortsatte så 30 km. i bil tills vi kommo till Ville Vasgnez där vi skulle göra vår lycka. Vi erhöllo jämförelsevis goda bostäder efter förhållandena. Undertecknad kom att bo med en familj, så vi bodde tre uti en hydda, tre km. ifrån de andra. Vi tyckte, att allt såg lovande ut till en början. Men så småningom kommo vi underfund med, att det ej skulle j löna sig att lägga ned det kapital man hade, utan därför sökte vi oss bort. Den jord vi skulle erhålla av staten, var bara ödemark, och ingen hjälp lovades oss. Här voro vi nu i en ytterst obehaglig situation, synnerligast de av oss, som i hemlandet sålt sina hem. En av sällskapet tog det så hårt, att han blev rubbad till sina sinnens bruk och försökte taga sitt liv. Då undertecknad lämnade honom var han intagen på ett sjukhus.

Krigsråd hölls, och tolv av sällskapet beslöt att söka sig upp till Canada. Nio personer reste i en grupp och tre i det sällskap som skrivaren tillhörde. Endast den sjuke och en familj stannade kvar, alla andra sökte sig bort från det utlovade paradiset.

Skrivaren och hans sällskap sökte sig först till Cuba, där de uppsökte en svensk, Mr. S. Nilson. Han berättade även, att då herr Jalkio besökte honom, varnade han Jalkio för att sända folk dit förrän han själv varit där ute ett år. Då skulle han känna både tropiken och förhållandena här, men detta tycktes Jalkio ej taga någon notis om. Vår värd Mr. Nilson beskrev utförligt för oss förhållandena i tropiken, och vi kände oss rätt nöjda, då vi lämnade orten och fortsatte till Havana och sedan över till Canada. Här är det nu rätt hårda tider, men vi hoppas att tiderna skall bliva annorlunda, så att man får återse sitt fädernesland. Jag vill varna en och var för att ge sig ut på sådana öden, som vi varit utsatta för.

Sänder så en hälsning till min hembygd

T. K.


Österbottniska Posten, 4 oktober 1929, nr 40, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Kollade med emigrationsexperten och författaren K-G Olin om han hade några upplysningar om vem T. K. kunde vara:

Den finska kolonin i St. Domingo hette Viljavakka. Har ett kort avsnitt om den i boken ”Öden och äventyr”. Nämner några svenska namn, men inget som passar in på initialerna T. K. Avsikten var tydligen att man skulle leva ett vegetariskt liv på paradisön.


Läs mer:
Emigration i Uppslagsverket Finland.

 

 

Nr 41 den 11 oktober

Invigningsfest
— i —
Soklot samlingshus
söndagen den 13 oktober.
Kl. 25 e. m.
Hornmusik.
Tal.
Körsång.
Föredrag, fru Ellen Fogel m. m.
Ingen inträdesavgift.

Kl. 8 e. m.
SOARE
Hornmusik.
Föredrag.
Körsång.
Teater m. m.


Österbottniska Posten, 11 oktober 1929, nr 41, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 


DÅ BONDEN VAKKURI NARRADE
KONGL. MAJESTÄT.

Ett blad ur Nykarleby
sockens historia.


År1683 infann sig hos Kongl. Majestätet i Stockholm en bonde från Vuosikoski by i Nykarleby socken, Henrik Månsson Vakkuri, och berättade att han och hans grannar, nämligen Vuosikoski by, bestående av 8 rökar, och Naarasluoma by, bestående av 11 rökar, vilka byar sedan 1676 bildade Naarasluoma kapell, ville skilja sig ifrån Nykarleby och Lappo och bliva ett särskilt pastorat. På grund av denna framställning utfärdade Kongl. Maj;t den 22 december 1683 följande resolution, som vi återgiva i något moderniserad skrift:

Vi Carl göra vetterligt, att såsom för några år sedan vid Naarasluoma by i Österbotten är ett kapell uppbyggt mycket bekvämligt för några byar och bönder i Nykarleby och Lappo socknar, som ha alltför lång och besvärlig väg till moderkyrkan, begärandes de fördenskull nu i underdånighet att alltid obehindrade få däruti förrätta sin skyldiga gudstjänst samt låta begrava sina döda och kristna sina barn, alltså emedan församlingen vill icke allenast själv löna och underhålla sin själasörjare, utan ock draga efter yttersta förmåga och krafter all flitig och trogen försorg att kapellet skall bli stadigt vidmakthållet och förbättrat, ty hava vi till att hugna och förnöja dem i en sådan deras kristliga ock skäliga åstundan härmed i kraft av detta vårt öppna brev nådeligen förklara velat, att detta kapell skall härefter vara en separat församling ifrån Nykarleby och Lappo socknekyrkor och till följe därav alla de byar och bönder i bemälte socknar, som ha hulpit till att uppbygga kapellet, hava lov och frihet utan hinder däruti icke allenast på alla stora högtider utan ock på sön- och bön- samt apostle- och andra predikodagar, såsom i andra kyrkor och församlingar på landsbygden sker, förrätta sin gudstjänst, låta kristna sina barn och begrava sina döda med vad mera som predikoämbetet efter Kristi instiftelse och vår religionsövning tillkommer, det vår där å orten varande landshövding, biskop och konsistorium i Åbo samt alla andrå vederbörande hava sig församlingen att efterrätta, icke görandes häremot till någon måtto. Till yttermera visso etc.

Carolus.

                      Lindschiöld.

Emellertid ingick allmogen i Nykarleby och kyrkoherden i Lappo med klagoskrifter, i vilka de förklarade, att Vakkuri utan sina grannars vetskap och begäran sökt och på orätt berättelse erhållit förenämnda resolution om Naarasluomas avskiljande till särskilt pastorat. Med anledning härav nödgades Hans Maj:t genom en skrivelse till biskopen i Åbo återtaga den tidigare stiftelseurkunden. I denna skrivelse, daterad den 13 augusti 1685, heter det: — — —Nu som det bevisas, att dessa 19 rökar hava i förstone a:o 1676 på det sättet fått tillstånd att uppbygga bemälte kapell, att de uti Eder närvaro hava skriftligen förpliktat sig att aldrig vilja undandraga sig sin socknekyrka och rätta själasörjare och hava därjämte för vår där å orten varande landshövding Wrangel muntligen betygat, att denne Vakkuri, som eljes är illa beryktad, aldrig har varit av dem befullmäktigad att söka en sådan pastoratets delning, utan med en stambok utskickad för att få någon klockehjälp till deras kapell; ty kommer oss mycket sällsamt och misshageligt före, att han skulle understå sig att framkomma inför oss med en slik förmäten och ogrundad begäran, och efter det befinnes, att denna bonde har således på oriktig berättelse, utan Edert och konsistorii samt sina grannars vetskap och vilja utverkat sig förberörde brev; ty förklara vi härmed detsamma ogilt, och skall kapellet härefter som förr bli under moderkyrkan, och icke något varken för kyrkoherden uti Lappo eller Nykarleby uti deras med rätta tillkommande pastoralier minskas och avgå, vilket I på ämbetets vägnar låte ställa i sin verkliga fullbordan, korresponderandes häröver med landshövdingen, som lärer uti allt detta, om så betarvas, räcka både Eder och dem banden på sitt ämbetes vägnar.

Förenämnda Naarasluoma kapell, som bildats av till Nykarleby och Lappo socknar hörande byar, benämndes senare Härmä och utgör numera Alahärmä pastorat. Vuosikoski by ligger omkring nuvarande Voltti station. Krs.


Österbottniska Posten, 11 oktober 1929, nr 41, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

Auktioner.

Gårds- och lösöreauktion.
Lördagen den 12 oktober, kl. 11 f. m., försäljes å auktion, som förrättas å stället i Nystaden norrom seminarium, avlidna Maria Sundsténs kvarlåtenskap, bestående av gård och tomt, möbler, gång och sängkläder, mattor, husgerådssaker, barnsläde, -vagn och -säng, herrskrivbord, 1 parti ved och potatis m. m. Gården försäljes kl. 1 p. d. Nykarleby, den 3 oktober 1929.

Joel Nilsson.
Förrättningsman

 



Ångfartygslägenheter

[Utbudet av resor till andra delar av världen var stort.]

 

Finska Ångfartygs Aktiebolaget

Till Kanada, Amerika, Australien och Syd Amerika.

Agent: J. H. Holstius.

Empress of Scotland.

 




Franska Amerika Linjen
(French Line)

Till Canada och Förenta staterna.

Agent: Axel Pensar.


 

Svenska Amerika Linjen

Till Canada pch New York.

Agent: Hugo Eklund.

 

Norska Amerikalinjen

Till Kanada och Amerika.

Agent: Kantor Anton Söderman.


Österbottniska Posten, 11 oktober 1929, nr 41, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

 

Nr 42 den 18 oktober

Diverse.

Ärade Damer!

Undertecknad öppnar lördagen den 12 oktober en Damfrisering, Köpmansgatan 22, Telefon 77, och rekommenderar Champoneringar samt hårbehandling, klippning och manicure. Innesluter mig i ärade damers åtanke.

Högaktningsfullt:
Lydia Lindström.

 

 

 

Österbottniska Posten, 18 oktober 1929, nr 42, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Socklot nya ungdomshus.

Invigdes på söndagen. Senaste söndag invegs i Socklot under stor anslutning från allmänhetens sida det nya samlingshuset, som under sommarens lopp blivit uppfört. Då invigningsfesten vidtog kl. 2 e. m. hade något över 200 personer infunnit sig. Festen öppnades med musik av en hornseptett från Socklot under ledning av Gunnar Segerstam. Septetten, som uppträdde offentligt första gången, spelade rent och vackert några musikstycken. Hälsningstalet hölls av lär. John Sundkvist, som i korthet redogjorde för byggnadens tillkomst och därpå på byggnadsstyrelsens vägnar överlämnade lokalen till föreningens och bystämmans förfogande. Sedan Socklot sångkör sjungit några sånger, höll fru Ellen Fogel föredrag om Viktor Rydberg. Föredraget, som framsades på ett förträffligt sätt, var alltigenom väl utarbetat och gjorde ett djupt intryck på såväl gamla som unga. Efter pausen, under vilken publiken var i tillfälle att närmare beskåda lokalen, följde åter hornmusik och körsång, varefter Anna Frostdahl vackert deklamerade V. Rydbergs dikt »Klockorna». Den stämningsfulla festen avslöts med Vårt land till hornackompagnemang.

På kvällen var en soaré anordnad. Redan kl. 6 tiden började ungdomen samlas, och då programmet kl. 8 öppnades med hornmusik, voro över 400 festdeltagare närvarande, bland dem många äldre personer. Fru Ellen Fogel höll på sitt briljanta sätt föredrag om ungdomens karaktärsdaning, sångkören uppträdde med några visor, och septetten bjöd på hornmusik. Ett kort teaterstycke framfördes av några ungdomsföreningsmedlemmar, varefter ungdomen roade sig, så gott utrymmet medgav. Det nya samlingshuset är uppfört på den gamla tomten, som något utvidgats. Byggnaden är timrad av förra kronomagasinet invid Nykarleby och verkar med sina prima stockväggar präktigt och trevligt. Ritningen har uppgjorts av byggmästar A. Jansson i Jakobstad. I lokalen finnes förutom festsalen en 30 m² stor korridor, ett trevligt serveringsrum 5,5x9 m stort, ett rymligt kök med skafferi, och ett klädrum. Scenen är 9x6 m stor. Kulisser och andra målningar ha utförts av Josef Herler. Arbetet har övervakats av en byggnadsstyrelse, vars ordf. och kassör varit John Sundkvist. Såväl äldre som yngre ha varit mycket intresserade av företaget. Där samlingslokalen nu står, är den ett gett bevis på, vad ett energiskt, självuppoffrande och enigt arbete kan åstadkomma.

*

Skörde- och diakonatfesten i Nykarleby försiggår detta år i sin helhet i Normalskolan. Där emottages skördeprodukterna i lördag kl. 1 e. m. och där försiggår försäljningen kl. 3 e. m. Även söndagens fest hålles i Normalskolan. Såsom främmande talare har vidtalas kyrkoherden Backman. Måtte allmänheten talrikt infinna sig.

O. S—n.

*

Kovjoki station av fjärde klass kommer från början av nästa år att nedflyttas till femte klass.

*

50 år fyller i morgon lördag folkskolinspektören, fil. d:r Johannes Qvist.

*

Dödsfall. Den 8 dennes avled i sitt hem i Helsingfors ingeniörskan Malin Ridderstad i en ålder av i det närmaste 67 år. Fru R. var född i Nykarleby dotter till sjökaptenen Edvard Sarlin och hans maka i första giftet Amalia Forsell. Efter sitt giftermål med ing. Evert Ridderstad har hon tillbragt största delen av sitt liv i huvudstaden. Hon efterlämnar make och 3 barn.
     Den avlidna jordfästes senaste fredag i krematoriekapellet i Helsingfors.


Österbottniska Posten, 18 oktober 1929, nr 42, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-01.)

 

 

Nr 43

25 oktober


Österbotten

Nykarleby


Vattenförhållandena i Lappo—Nykarleby älv
skola ändock undersökas. Kommunikationsministeriet har till väg och vattenbyggnadsstyrelsens disposition ställt ett anslag av 30,000 mark för anskaffande av utredning därom, huru och i vilken mån den i Lappo älv åren 1910—1926 verkställda rensningen från Keppo till Filppulankari inverkat på vattenfallsförhållandena i nedre loppet av sagda älv.

*

Hemmansköp. Jutas hemman n:o 1 i Nykarleby kyrkoby har av Knutars arvingar försålts till byggmästaren John Bergqvist från Jeppo för ett pris av 402,600 mk. Tillträdet sker den 1 december.
      William Cederberg har försålt sin ägande del av Kärr hemman n:o 9 till b:n Severin Löv för 100,000 mk. Tillträde den 1 dec.


Österbottniska Posten, 25 oktober 1929, nr 43, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


*


[Det här hör egentligen inte hit, men jag har länge varit fascinerad av Gammalsvenskbybornas öde, så det får slinka med.]

Storartad hjälpsamhet mot Svenskby-borna.

Svenskbyborna från södra Ryssland, vilka nyligen på ett dramatiskt sätt återbördades till sitt rätta hemland, Sverige, efter 250 års landsflykt, synas ha vunnit hela det svenska folkets hjärtan. Många av dem voro vid ankomsten till Sverige utblottade och utan tillräckliga kläder. En allmän vädjan om gåvor av kläder, livsmedel, spannmål husgeråd, möbel och pengar gjordes genom pressen och möttes av det allra frikostigaste gensvar, över 65 ton gåvor av skilda slag och betydande penningsummor ingingo från alla delar av landet, och hela två tredjedelar av Svenskby-kolonins medlemmar ha redan funnit hem och anställningar. Många rörande fall berättas från detta insamlingsarbete. En tjänarinna bidrog till insamlingen med ett antal utsökta linnevaror, som hon sytt. Några män, som infunno sig till insamlingens centralbyrå i Stockholm, blevo så rörda över vad de sågo, att de inte bara tömde sina börsar, utan också togo av sig överrockarna och skänkte dem till svenskbyborna. En gammal dam, boende på ett ålderdomshem, skänkte sin sista och högst uppskattade egendom: en gammal möbel, som gått i arv från generation till generation inom hennes familj. Jordbrukare från skilda delar av landet sände hela vagnslaster potatis, mjöl och säd, och köpmännen i städerna bidrogo med tontals specerier, matvaror och kläder. Svenskbyborna ha genom generationer drömt om sina förfäders förlovade land, och den kärlek och sympati, som mött dem där, har bevisat för dem, att deras länge närda dröm blivit en levande verklighet.


Österbottniska Posten, 25 oktober1929, nr 43, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 


 

November


 

Nr 46

15 november


Diverse.

Tandläkare.

Carlsson, Lisa, mottagn. varje lördag kl. 9—1 i Nykarleby på Wiks resandehem.


Tillkännagives
att
Sjöman

Erik Nordlund

avled i Nykarleby den 7 november 1929 i en ålder av 74 år och 22 dagar. Sörjd av oss, 1 syster, 5 bröder och svägerskor.
Maria Nordlund.
Elna, Ture och Ida.
Ester o. William Mannfors.

    Ann-Mari o lilla Dorrit

   Tung var dagen, läng var striden.
   O, vad vilan nu är ljuv.

   Vår bön till Den, som i höjden bor,
   Gud signe far i gravens ro.


Här får man lite perspektiv på tiden. När staden brann 1858 var Erik två år och ”Lilla Dorrit” gift Karlberg i Åbo fyllde 90 den 6 juni 2019.


Österbottniska Posten, 15 november 1929, nr 46, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


*

 

Kuddnäs — Topeliushem!

Z. Topelius’ barndomshem har redan länge varit föremål för vårt folks vördnadsfulla kärlek och tillvunnit sig intresse även utom landets gränser, särskilt i Sverge. Därom bära främlingsböckerna å Kuddnäs talande vittnesbörd. Skaldens dikter och noveller hava här sina rötter djupt sänkta i hemgården, dess trädgård, dess bäck och älven med de tvenne forsarna.

Beklämmande har dock det intryck varit, som den besökande fått av stället. I nära trettio år har detta nu varit kommunalhem, och ytterst litet har platsen skänkt av den väntade Topelius-stämningen. Under de senare åren har Kuddnäs därjämte allt mer och mer burit tecken på förfall.

Redan tidigare ha flere gånger röster höjts: Kan intet göras för att förvärva Kuddnäs till ett Topeliushem? Nu synes tiden vara inne för handling. En inlösen av gården torde nämligen för närvarande icke vara omöjlig, på samma gång som härmed troligen det sista tillfället erbjudes, enär gården står inför eventualiteten av en ombyggnad, genom vilken dess utseende ytterligare skulle förändras, varefter och även av andra orsaker alla planer på att av Kuddnäs göra ett Topeliushem säkerligen för all framtid måste uppgivas.

På grund av ovananförda sammankallas för saken intresserade personer till möte å rådhuset i Nykarleby instundande måndag den 18 november kl. 7 e. m. för att i frågan rådpläga och event. föra den vidare genom en härför utsedd lokalkommitté.

Nykarleby den 13 nov. 1929 O. D. Schalin Einar Hedström. Wold. Backman.


Läs mer:
Fortsättning i nästa nummer.
Redan 1898 fanns tankar på ett museum.
Kuddnäs i kapitlet Fakta


*


Prästerskapet.
Kapellanstjänsten i Nykarleby stads och landsförsamling har anslagits ledig att söka i inom 60 dagar, räknat från den 8 november.


*


Kyrkostämma.
Vid allmän ordinarie kyrkostämma på söndagen valdes till ordinarie kyrkofullmäktige för staden handl. Joel E. Nordling och trädgårdsm. Vald Bergman, samt för landsf. B:n nämndeman Johan Finne och b:n Elis Renvall; förstärkta kyrkofullmäktige för staden hr Wilh. Andell och för landsf. lär. J. Sundkvist. Revisorer blevo lär. T. Granqvist och handelsförest. Albert Backman, suppl. handl. A. Pensar.
     Beslöts att det nya psalmbokstillägget skall tagas i bruk vid gudstjänsterna.


*


Stadssekreterartjänsten
i Vasa har ansökts bl. a. av borgmästaren i Nykarleby Carl Stenfors. [Han fick tjänsten.]


*


Äggförsäljningsandelslag
. Landshövdingen har fastställt nya stadgar för Kovjoki äggförsäljningsandelslag.


*


Stadsfullmäktige.
Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 11 dennes behandlades bl. a. följande ärenden: Kraftverkets styrelse berättigades leverera elektrisk ström till Kovjoki station på av fullmäktige stipulerade villkor.

Godkändes drätselkammarens skrivelse med förslag att såsom ersättning för ved skulle åt kommunalveterinären utbetalas ett årligt bidrag av fmk 3,500: — enligt samma proportion, som kommunerna deltaga i veterinärens lön, och skulle stadsfullmäktige för respektive kommuner, Nykarleby landskommun, Munsala och Jeppo, föreslå godkännande av förslaget.

Beslöts att tomten n:o 119 i Nystaden skulle få försäljas för ett pris av fmk 3:50 per kvadratmeter.

Till ombud för staden att närvara och bevaka stadens rätt vid den syn, som kommer att hållas av ingeniör Sourander med anledning av stadens anhållan om högre dämningsrätt vid Nybroforsen, valdes handl. Victor Holmström och borgm. Carl Stenfors.

Reglemente för statsstyrelse och tjänstestadga samt förslag till lönestat för befattningshavare och pensionsstadga för den samma bordlades.


Österbottniska Posten, 15 november 1929, nr 46, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


 

Nr 47

22 november

 

KUDDNÄS-FRÅGAN.

Livligt intresse för det planerade Topeliushemmet.

En tillsatt kommitté redan i arbete.


I senaste n:r av tidningen ingick ett av herrar Olav Schalin, Wold. Backman och Einar Hedström undertecknat upprop till allmänheten, vari intresserade uppmanades att på måndagen sammankomma till möte å stadens rådhus för att överlägga om möjligheterna för en inlösen av Kuddnäs i avsikt att därstädes skapa ett Topeliushem. Uppmaningen hade hörsammats av ett förhållandevis stort antal personer.

Mötet öppnades av pastor Schalin, som påpekade, hurusom det på grund av förhållandena nu gavs ett tillfälle, sannolikt det sista, att förvärva Kuddnäs till ett Topelius minnet värdigare ändamål än det nuvarande. Förberedande sonderingar hade egt rum å olika håll. Enligt vad man har skäl att antaga, uppbäres planen av en allmän opinion i hela landet. Därom vittna även anteckningarna i Kuddnäs främlingsböcker. Huvudbyggningen skulle restaureras i det skick den på skaldens tid hade. Den forna inredningen torde väl ej mera kunna återfås annat än till en ringa del, men borde en interiör skapas, som företedde bilden av ett dåtida borgerligt hem i möjligast nära anslutning till Topelius barndomshem. Den norra flygelbyggningen, s. k. »gula byggningen» kunde sedan i någon form användas t. ex. till förmån för barn, vartill flere uppslag gåves.

Under den påföljande både långa och livliga diskussionen betonades vikten av, att detta sista tillfälle till en inlösen av Kuddnäs tages i akt. Saken vore emellertid brådskande, då en betydlig penningsumma skulle erfordras, och Nykarleby landskommun önskade ett avgörande helst redan instundande vår; allra senast inom ett år borde frågan vara klar. Olika förslag framställdes för hopbringande av den nödiga summan. Denna kunde ännu icke fixeras, men uppskattades till c:a 500,000 mk för inlösen av gården, dess restaurering samt möblering. I första hand beror planens förverkligande på det pris som Nykarleby landskommun åsätter gården. En närmare besiktning i detta hänseende torde kunna äga rum instundande vecka.

För utredande av med planen sammanhängande frågor beslöt mötet tillsätta en 5 manna kommitté. I denna invaldes pastor Olav D. Schalin, prof. Wold. Backman, bankdir. Einar Hed ström, d:r J. Qvist och trädgårdsm. W. Bergman. Till suppleanter valdes lektor K. T. Oljemark, lektor N. A. Fougstedt och bankdir. K. V. Ekmark.

Kommittén, som fick möjligast vidsträckt fullmakt, borde särskilt beakta frågans brådskande art.

Kommittén har inom sig utsett till ordf. pastor Schalin, viceordf. prof. Backman, sekr. hr. Hedström och ekonom trädgårdsm. Bergman. Redan dagen därpå höll kommittén följande sammanträde, då med besök å Kuddnäs bl. a. förslagsvis bestämdes gränserna för det önskade jordområdet.

Som exempel på turistströmmens storlek vid Kuddnäs kan nämnas, att stället under de första åtta månaderna av året besökts av c:a 1,100 st.. personer.


Läs mer:
Inledning i föregående nummer.
Kuddnäs i kapitlet Fakta


*

 

Till stadssekreterare i Vasa har valts borgmästaren i Nykarleby Carl Stenfors.


 
*


D
ödsfall. På söndagen avled därstädes efter ett längre lidande handelsbiträdet Karl Ivar Kisor i en ålder av 59 år.
     K. var född i Jakobstad och har varit anställd i sin broders affär härstädes, alltsedan denna startades för över 40 år tillbaka. Med sitt vänliga, lugna sätt har han tillvunnit sig allmän sympati från kundernas sida. Anspråkslös och tillbakadragen syntes han sällan utom sitt dagliga verksamhetsområde.


*


I Amerika avlidna Nykarlebybo
r. Den 9 sistlidne oktober avled i Chicago fru Johanna Johnson, född Fagerholm, i sitt 65:te levnadsår, efterlämnade make och en son. Sexton dagar senare eller den 25 oktober avled hennes broder John Eriksson (Fagerholm) i New York i sitt 74:de levnadsår, närmast sörjd av tvenne döttrar. De bägge syskonen, vilka voro födda i Forsby, emigrerade i unga år till Amerika, varest de sedan stannat till sin nu timade död, och hade den förra vistats i Chicago hela tiden eller 38 år, den senare i New York 45 år. De avlidna sörjas i hemlandet av en syster och två bröder samt en syster i Amerika.


 
*


Från pastorskansliet
. Döda: Maria Hägglöv från staden 47 år. Karl Ivar Kisor från staden 59 år.
     Vigda: Karl August Hellman och Elsa Sofia Vik, bägge från Kyrkoby.

 
*


Lottorna.
Lördagen den 30 nov. från kl. 12 till 4 anordnar Lotta Svärd en kaffedag å rådhuset. Där serveras kaffe och glass samt försäljes bakverk och matvaror. Måtte var och en, som önskar understöda lottorna i deras arbete, göra ett besök på rådhuset och smaka på deras goda kaffe eller en portion glass. Kom även ihåg dem med gåvor till försäljningen.

 

Invalidsparbössorna tömmas onsdagen den 27 nov. från kl. 7 e. m.


 
*

Scoutsoaré. En soaré anordna Nykarleby scouter å Jutas Ungdomslokal i morgon lördag kl. 8. e. —. Ur programmet må. nämnas: Scoutsånger, pyramider, föredrag, tablå, bygdemål, duett m. m. samt dans.

Önskligt vore att allmänheten kunde infinna sig punktligt, så att festen kunde begynna i tid. Den, som önskar resa till Jutas bekvämt och billigt, kan göra detta med Sunds bil, viken avgår till festplatsen kl. ½ 8 och 8 e. m.


*


[Detta handlar om Brostugan.]


Under sykomoren.

De ä lätt å säja tulipanaros men gör na — ja vem kan de? Se, en, och det är Josef av Betlehem! Och icke en tulipanaros, men många. En kaffekonsert i vårt senaste fina nöjesetablissement (icke ens Fennias Jonson saknades!) det var något att vara med om för den, som vågade beträda den äkta persiska mattan. Vad betydde novemberkvällens tristess, vad betydde väl tjänstemännens knepiga lönefråga — — under månens strålar, under violinernas toner, under sykomorens skyddande mötesplats glömdes för några flyende stunder livets vardag och stora och små bekymmer.

Hur sade någon? Voro flera kallade? Och icke tillstädes. Så synd om dem. Icke minst för det gedigna programmets skull. Icke alla dagar bjuds det sång av tvättäkta zigenare, icke alla dagar visar sig Tutankhamons ättling i rätt nedstigande ned. Mycket, mycket annat att förtiga, då utrymmet i vårt världsblad är begränsat. Ett skall dock vara sagt: honnör för Tutankhamon och hans trogna, hjälpsamma undersåtar i N. S. U.!

C—a borcalis.


*


Bio.
I dag fredag kl. 8,30 ges en repris av Anna Karenina. Om söndag kl. 7 e. m. Czardas-Furstinnan.


*


Folkh
ögskolan har under höstmånaderna fått emottaga gåvor till ett belopp av 18.000 mk — Måndagssamkvämen, till vilka allmänheten äger tillträde, hava även i höst varit synnerligen varit väl besökta — ibland av hundratal ungdomar från staden och landsbygden. Vid samkvämet i måndags talade pastorerna Finne och Nyström, och ett efter våra förhållanden stort strängband spelade och sjöng tvenne vackra sånger. — Vid skolan arbetar ett sång- och musikförbund, som stiftades förlidet år. Förbundet har nu en blandad kör på ett 60 tal medlemmar. Kören övar på onsdagar kl. 7,30—9,30 e. m. Ett strängband håller nu på att organiseras och utsikter förefinnas att få ett gott sådant till stånd. — På domsöndagen hålles en ungdomsgudstjänst i skolan kl. 8 e. m., och den 6 december firas med en fest kl. 3 e. m.

Kören och strängbandet välkomna ungdomar, som äga intresse och begåvning för sång och musik. Till våra samkväm, andaktsstunder och fester äro alla, välkomna, som söka uppbyggelse på vår allra heligaste tro!

Johannes Nyström.


 
*


Landsv
ägsunderhåll
1930—1932.

Landshövdingen har numera givit resolution angående entreprenaderna för landsvägsunderhållet i länet för treårsperioden 1930—32. Sålunda ordnas underhållet i nedannämnda svenska socknar på följande sätt:

Nykarleby landskommun: Entreprenörer äro Johannes Björkman junior, Johan Bergfelt och Vilhelm Nylund. Årsanslag 95,000 mk, vinterunderhåll 10,000 mk.

Jeppo: Vägmästaren och kronolänsmannen, ombesörja underhållet. Årsanslag 72,000 mk, vinterunderhåll 4,000 mk.

Munsala: Underhållet ordnas på samma sätt. Årsanslag 80,000 mk, vinterunderhåll 4,500 mark.

Purmo: Underhåll på samma sätt. Årsanslag 58,000, vinterunderhåll 6,000 mk.

Oravais: Karl Lövqvist övertager vägunderhållet för 43000 mk i året. Vinterunderhåll 8,000 mk.


Österbottniska Posten, 22.11.1929, nr 47, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


 

Nr 48

29 november

 

Auktioner.

Lördagen den 7 december, kl. 12 p. d., försäljes å offentlig auktion bebyggda tomten n:o 46 vid Borgaregatan i denna stad, (f. d. Bergs gård). Gården består av 3 skilda byggnader om 18 boningsrum samt tvättstuga och vindsrum.

August Svanbäck.
Anmodad förrättn.man.


Inropen från Knutars arvingars auktion
äro förfallna till betalning och uppbäras å auktionsstället måndagen den 2 december kl. 1—5 e. m. Vid samma tillfälle uppbäras resterande inrop från Nymans auktion.

Elis Renvall


Till salu.
Stadsgård säljes billigt om snar uppgörelse sker med Sofia Ylönen.

 

Diverse.

Ortsbor, OBS.!

I följd av det senaste höst rådande höga vattuståndet, har en del av mitt props- och vedlager å Alörn i Nykarleby skärgård bortförts från min upplagsstrand därstädes, till stränderna i omgivningen, varför jag på grund härav uppmanar alla de personer, som hopsamlat benämnda ved och props, att icke bortforsla densamma från sjöstränderna, emedan undertecknad ägare redan vidtagit åtgärder för sammanförandet av det kringspridda virket.
     Skulle någon, trots detta förbud, icke efterkomma min uppmaning, kommer jag att påyrka lagens strängaste straff åt sådana personer.

Alfred Nyberg.
Jakobstad.


Österbottniska Posten, 29 november 1929, nr 48, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-11-27.)


 

 

Nr 49 den 6 december

Österbotten

Nykarleby

 

Landsstaten. Till kronofogde i Pedersöre distrikt har utnämnts kronolänsmannen i Nykarleby distrikt R. Lilja. Kronolänsmannen i Storkyro distrikt Herman Huhta har för ordnats att tills vidare handhava häradsskrivartjänsten i Lappo härad, för vilken vikariatet anslagits ledigt att sökas senast den 14 dennes.

*

Länsmanstjänsten i Nykarleby distrikt har anslagits ledig att ansökas senast den 30 innev. december.

*

Plogning av landsvägen Wasa — Nykarleby — Jakobstad. Linjebussfirman Ab. Haldin & Rose har med landshövdingen undertecknat entreprenad på öppenhållandet av stora landsvägen Vasa—Jakobstad (via Munsala) instundande vinter medels plogning. Firmans åtagande att hålla vägen plogad gäller för tiden 1 december—1 maj.

*

Självständighetsdagen i dag den 6 december hållas banker och affärer stängda. Enligt lagen av den 8 sistl. november skall arbetet vid enskilda inrättningar, affärsföretag och arbetsplatser inställas liksom  å  h e 1 g d a g.  Härav följer även, att där arbete enligt gällande förordningar får försiggå under sön- och helgdagar, får det även utföras den 6 december. Postkontoret hålles likaså stängt, men telegrafen öppenhålles kl. 9—10 och 5—6.


Joel Rundt 50 år.

Femtio år fyllde på tisdagen diktaren, folkskolläraren Joel Rundt.

Joel Rundt är Nykarlebybarn, född i Kovjoki. Han utdimitterades från Nykarleby seminarium 1903 och tjänstgjorde under de närmast följande åren som lärare i Rödsö och Gamlakarleby. År 1911 erhöll han anställning vid Helsingfors svenska folkskolor, vilken tjänst han innehade till 1925, då han blev sekreterare i Svenska Folkskolans vänner: denna befattning lämnade han på grund av ohälsa senaste vår. I vår svenska folkskolas tjänst har han utfört ett gott arbete.

Det är dock såsom skald Joel Rundt skapat sig sitt namn. Sin första diktsamling utgav han 1912 och väckte med denna uppmärksamhet genom språkets säkra och vårdade form samt bildernas klarhet. Inalles har han fem dikthäften bakom sig, Ödemark 1912, Skogen och fältet 1915, Den stilla ån 1920, Kväll vid floden 1924 och den nyligen utkomna Det stilla ljuset. Han har dessutom utgivit bearbetningar av folksagor samt dikturvalet Svensk sång i Finland.

Rundt rör sig icke med stora motiv. Hans krets är främst den österbottniska hembygden under årstidernas växlingar. Anspråkslöst, men i talande bilder och i språkligt fulländad form, ofta med en träffsäker ordknapphet, som påminner om Mikael Lybeck, tolkar han dess stilla stämningar För vår syn träder levande bygden i vår och höst, vinter och sommar, dess sakta rinnande å, dess slätt och skog och åkrarna i sånings- och skördetid, och denna värld fyller han med en spröd lyrism. Trots dessa motiv är han dock just genom språkets och bildernas konstnärligt utmejslade form i högre grad en diktare för de få än för de många.


Österbottniska Posten, 6 december 1929, nr 49, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-04.)

 

 

Nr 50 den 13 december


Spritbeslag.
14 st. 1 liters kanistrar sprit beslagtogos natten mot i går å Kovjoki station hos en person, som skulle avresa på nattåget söderut.


Kyrkoorgeln.
Vid kyrkostämman den 30 nov behandlades även frågan om inköp av ny orgel till kyrkan. En kommitté, som tidigare blivit tillsatt, meddelade, att en lämplig sådan kunde erhållas för ett pris av 119,000 mk. Samtliga närvarande voro ense om, att den nuvarande kyrkoorgeln är så gott som oanvändbar, och att en ny orgel därför nödvändigt borde anskaffas. Stämman beslöt enhälligt, att årligen för detta ändamål uttaxera 5,000 mk. För att påskynda inköpet skulle även medel anskaffas genom insamlingar och upptagande av kollekter. Tidigare har för orgelinköpet reserverats inemot 40,000 mk.

[Det dröjde ett halvsekel innan den nya orgeln kom på plats.]



Österbottniska Posten, 13 december 1929, nr 50, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Har någon sett maken till annons? I alla fall inte jag!

 

Österbottniska Posten, 13.12.1929, nr 50, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-12.)

 

 

Nr 51 den 20 december


Borgmästaren i Nykarleby, vicehäradshövding C. G. Stenfors har av högsta domstolen beviljats begärt avsked, räknat från den 1 januari 1930.

 

Extra tåg under julen. Instundande söndag och tisdag den 22 och 24 dec. anlända till Kovjoki station 10,16 extra tåg n:o 63 A, som avgår från Helsingfors föregående dag kl. 22.
      Det ordinarie tåget medför nämnda dagar endast sittvagnar (och postvagn) under det extra tåget har både sittvagnar och sovvagnar.
     På sträckan Helsingfors—Seinäjoki stannar extra tåget endast några få stationer, men emellan Seinäjoki och Gamlakarleby på varje station.

[Det var bättre förr. Ju förr dess bättre! I veckan uppmärksammades att SJ igen (senast 2016) börjat krångla och hoppar över stopp i Bennäs, så vissa tåg stannar ej mellan Seinäjoki och Karleby.]



De okända ägarna kallas.
Rådhusrätten i Jakobstad har beslutat kalla okända ägarna till bl. a. följande spritpartier att den 13 inst. januari infinna sig vid rådhusrätten, vid äventyr att spriten i annat fall förklaras till kronan förbruten:
     den 15 sistl. april i den s. k. Soldatskogen i Soklot beslagtagna 60 liter;
     den 25 sistl. augusti i skäriskogen i Soklot beslagtagna 400 liter;
     den 10 november å stranden i Monå by av Munsala socken
     beslagtagna 1,000 liter;
     den 11 november å samma ställen beslagtagna 250 liter;
     den 12 november å samma ställe beslagtagna 60 liter.


Undrar hur många som infann sig … Mer om spritsmuggling. Det är alltid trevligt att veta vad man för vidare, så jag kollade med Lars Smeds: Skäriskogen är i området kring Hästbådan och Sandören. Soldatskogen finns längs gamla landsvägen mellan Ransvik och Åminne.


Lars återkom ett par veckor senare med kompletterande information:


Soldatskogen i Socklot

Frågar man idag någon äldre person i Socklot, var Soldatskogen fanns får man troligen svaret, jag har nog hört talas om den, men kan inte säja var.

År 1758 skiftades skogen i Socklot på uppmaning av direktören för lantmäteriet i Österbotten, Otto Efraim Runeberg. Skogen var då samfälld för hela byn. Bönderna i Storsocklot fick sina skogsskiften i öst-västlig riktning från Hästbådafjärden – Nykarleby älv i väster, mot byvägen i öster. Längst norrut börjande med Smeds hemman till Tågs hemman vid landsvägen. Skogslotterna blev då sammanhängande med gården och en del åkrar. På så sätt skapades ett ”Hemskifte” för varje gård.

Tågs skogsrå gick i rak linje från Ransvik till Nykarleby älv med en smal remsa mellan rån och landsvägen (gamla landsvägen). I protokollet från förrättningen skrevs att denna skog på 29 tunnland eller 14.5 ha längs med landsvägen skulle lämnas odelad för soldaternas behov och där material till landsvägens underhåll kunde tas. Ännu syns gropar i marken där sand har tagits för vägunderhållet.

Någon gång under 1800-talet delades det 29 tunnland stora området mellan Åminne och Ransvik upp mellan olika hemman.

Vid nyskiftet på 1930-talet hade därför många bönder en liten skogsplätt längs med landsvägen som de kallade Soldatskogen. Dessa små skogslotter sammanfördes under nyskiftet till de skogsskiften som låg närmast intill.

Nykarleby januari 2020.

Lars Smeds

Källor:
Protokoll i bykistan och Vasa landsarkiv.
Nyskifteskartan i Socklot, 1932 av M. G. Manninen.


Läs mer:
Socklot by i Kap. 2. Om soldattorpen i Nykarleby landskommun ... av Woldemar Backman.
(Inf. 2020-01-06.)

 

Österbottniska Posten, 20 december 1929, nr 51, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 



Auktion.

Medels offentlig
executiv auktion,

som förrättas lördagen den 28 innevarande december klockan 12 hos Alexander Anttila i denna stad, försäljes i händelse betalning eller annat laga hinder icke mellankommer en biografapparat jämte därtill hörande maskineri.

Nykarleby, den 19 dec. 1929.
På magistratens vägnar; Carl Stenfors.

 

Stadsgårdar.

Lördagen den 28 december kl. 12 p. d, försäljas å auktion tvenne stadsgårdar i Nykarleby. Den ena gården belägen vid Mathesiusgatan, om tre rum, samt den andra vid hörnet av Gustaf Adolfs och Bankgatorna, om fyra rum, kök och butik.

Joel Nilsson.
Tel. 50. Nykarleby.


Österbottniska Posten, 20 december 1929, nr 51, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-12-14.)

 



Läs mer:
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2019-02-27, rev. 2020-06-06 .)

 

 

 

Nr x den x augusti

Österbotten

Nykarleby

 

xxx.

 

xxx.

 

 

 


 



(Inf. 2019-12-0.)

 

 

Nr x den x februari

Österbotten

Nykarleby

 

 

 


 



(Inf. 2020-03-.)

 

 

 

Nr x den x januari

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nr 3 den 19 januari

 

 

Barnträdgården

vidtager åter med sin verksamhet tisdagen den 22 jan. kl. 12,30.

Anna Lundqvist.


Österbottniska Posten, 18 januari 1929, nr 3, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Utmärkelse. Rikets president har förlänat Kommendörstecknet., II kl. av Finlands Vita Ros åt förre direktorn för Nykarleby seminarium, filosofiemagistern V. K. E. Wichmann, numera bosatt i Ekenäs.

 

Vinterköld inträdde omsider efter det senaste barometerminimet vid veckoskiftet. Natten mot gårdagen sjönk termometern till —25 à 26 gr. och visade i Kovjoki ända till —3l gr. Natten mot onsdagen föll rikligt med snö.
     Landet vid polcirkeln har sålunda äntligen nått samma temperatur som vissa delar av det soliga Italien, där temperaturen; varit —26 gr. Allt under det på Island ängarna grönska för andra gången.


Österbottniska Posten, 18 januari 1929, nr 3, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Städernas folkmängd.

Folkmängden i landets städer var vid årsskiftet följande (+ och — ange resp. ökning och minskning sedan föregående årsskifte):

Helsingfors

222,649

+

5,049

Åbo

69,917

+

1,208

Tammerfors

48,457

+

719

Viborg

45,472

+

3,499

Vasa

23,563

+

497

Uleåborg

23,010

+

79

Kuopio

22,605

+

73

Björneborg

15,062

+

61

Kotka

15,050

+

195

Lahtis

9,172

+

246

Raumo

8,736

+

72

Hangö

8,559

121

Tavastehus

7,482

+

221

Jakobstad

7,134

+

66

Kajana

6,916

+

626

Jyväskylä

6,848

+

125

Borgå

6,203

+

50

St. Michel

5,179

+

194

Gamlakarleby

4,826

+

178

Brahestad

4,588

+

274

Joensuu

4,587

97

Nyslott

4,543

+

25

Nystad

4,335

49

Sordavala

4,035

+

51

Fredrikshamn

3,827

+

29

Lovisa

3,775

+

32

Villmanstrand

3,550

67

Idensalmi

3,412

+

62

Kristinestad

3,396

29

Kemi

3,267

+

78

Ekenäs

3,105

+

15

Kexholm

2,525

33

Torneå

2,329

+

2

Mariehamn

1,831

+

27

Heinola

1,810

+

10

Kaskö

1,716

+

14

Nykarleby

1,350

4

Nådendal

687

21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Österbottniska Posten, 18 januari 1929, nr 3, s. 3.

Nationalbibliotekets digitala samlingar.