IV. DEN NYA HAMNEN VID ”ANDRA SJÖN”. STADENS EGEN SJÖFART UPPHÖR. HAMNEN AVVECKLAS

Två gamla farleder upptas på nytt


Den nya hamnen vid Bonäsfjärden, eller som den småningom började kallas ”Andra sjön”, skapade snart ett behov av en ny och genare farled som komplement till huvudfarleden. I samråd med stadens äldste beslöt magistraten den 11 april 1874 att genom experter låta utpejla en sådan. Det gällde att undersöka en ny farled från öppna sjön norr om ”Karsgrund” (Kasgrund), som namnet nu skrevs, eller Torngrund genom Aspskärssund och norr om Kubbans lotsplats till Torsö fjärd inom stadens hamnområde. Härigenom skulle lotsleden för de från stadens hamn söderut gående fartygen bli omkring två mil genare än den då begagnade farleden. 30)

Uppdraget gavs åt fiskarna Matts Boman och C. J. Ahlström. Under sommaren 1874 undersökte dessa med biträde av fiskarna W. Lassander, Matts och Wilhelm Boman, Matts Frilund och Matts Högberg den nämnda farleden. De fann, att minsta vattendjupet i densamma var 12 fot och att den vore synnerligen bekväm för i Nykarleby hamn in- och utgående fartyg. 31)

Borgerskapet hördes nu ytterligare och fann, att den föreslagna nya farleden vore högst nödvändig för stadens sjöfart och borde upptagas med görligaste första. Magistraten fick i uppdrag att anhålla om att farleden skulle undersökas och utprickas ordentligt som lotsled. 32) Den 19 sept. ingick magistraten med denna anhållan till guvernören, som vidarebefordrade ärendet till överstyrelsen för lots- och fyrinrättningen den 14 okt. 33)

Lotsöverstyrelsen avfordrade utlåtande från chefen för Uleåborgs lotsfördelning, som tillstyrkte att den nya farleden skulle inrättas, såsom varande bredare, djupare och bekvämare för seglationen än den nuvarande. Noggrann undersökning borde dock föregå utprickningen, emedan det var känt, att inom densamma fanns ett undervattensgrund med blott fyra fots djup. Eftersom sjömätningsexpeditionen komme att utföra sina arbeten i närheten av Nykarleby sommaren 1875, borde den ordentligt undersöka den nya leden, varpå lotsöverstyrelsen med ledning därav skulle avlämna förslag till segelledens betecknande och upptagande till allmänt bruk. 35)

Den 28 dec. 1876 avgav lotsöverstyrelsen sitt slutliga betänkande. Chefen för sjömätningsexpeditionen på denna kuststräcka, kapten Maximoff, hade genomfört undersökningen och funnit, att i trakten fanns två för seglationen bekvämare farleder. Den ena, som gick söder om Aspskär, hade 10 fots djup och var trång i sundet mellan denna holme och holmen Hummelskär. Den andra, som ledde norr om Aspskär mellan detta och Torsön, hade ett minsta djup av nio fot, men var bredare och lämnade därför bättre utrymme för kryssande fartyg.

För utmärkande av bägge dessa leder erfordrades en flaggremmare, åtta prickar med tofs och nio släta prickar. En karta, upprättad av Maximoff, bifogades.



[Farled till Andrasjön. Vilken har jag dock ingen aning om. Kompletterande texter: Brudholmarna, Sten, Långön, Kråkskär, Loppan och Djupön. Förstoring.
Erik Bircks material i Nykarleby stads arkiv.
(Skannat juli 2005, inf. 2019-11-09.)]


Lotsöverstyrelsen anhöll med stöd härav om att, med bibehållande av den nuvarande farleden, d.v.s. från Soklothällan till Torsö redd och Andra sjön samt till Alörn och Djupsten, få utmärka de båda nya farlederna redan instundande år 1877 och upplåta dem till allmänt begagnande.

Den 14 juni 1877 biföll senaten denna anhållan. 36)

De fiskare, som pejlat och utprickat den nya farleden genom Aspskärs sund, fick av magistraten tillsammans ett arvode om 120 mk.

En allmän upprustning av lotsverkets byggnader och sjömärken synes vid denna tid ha påbjudits. I mars 1884 uppmanade guvernören staden att låta reparera Kubbans lotsplats. Uppdraget utbjöds på auktion och tulluppsyningsmannen Gustaf Viktor Fredenberg stannade vid lägsta anbudet 115 mk. 37) Den 23 jan. 1885 uppmanade senaten guvernörsämbetet att på lämpligaste sätt på Tornskär låta uppföra ett sjömärke enligt uppgjord ritning. Guvernören lät uppmaningen gå vidare till magistraten. Lotsbetjäningen på Kubban skulle anvisa lämplig plats.

Den 23 mars hölls entreprenadsauktion. Bonden Matts Gustafsson Henriksnäs från Vexala by stannade för lägsta budet bland de talrika spekulanterna, eller 279 mk. 38)

Sjömärket hade formen av stor vitmålad tavla, uppburen av trenne stöttor. Prof. Backmans förmodande, att detta sjömärke gett upphov till skärets nuvarande namn är dock felaktigt. Benämningen Torngrund och Kasgrund (Karsgrund) är som vi sett mycket äldre och hänför sig till den kase och båk, senare kummel, som redan på 1600-talet visade, var farleden till staden började. 39)



Resterna av det kummel som i tiderna var fotstöd för den närmare 20 meter höga tornmast som i tiden fanns och var upphov till namnet Tornskär. Förstoring.
Foto: Lars Pensar, augusti 2010.
(Inf. 2010-09-08.)

Tornskär finns med på radiostationer bland radioamatörer. Där opererar Erik Bomans svärson med callsignalen  OH 6 FA/s Andreas. Det är hans radiomast du ser som ett svart rör i kummelresterna av Tornskärs sjömärke.
(Inf. 2010-09-19.)]



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 62 f.


Nästa kapitel: Stadens sjöfart på egna kölar avtynar och upphör. Nykarleby Ångbåtsaktiebolag.
(Inf. 2004-05-04, rev. 2019-11-09 .)

 



Ett kummel på Tornskärs södra udde.
Foto: FL, juli 2005.