NYKARLEBY SAMSKOLA

REDOGÖRELSE
för läsåret 1958—59

Avgiven av
ERIK ÅHMAN



Nykarleby samskola avslutar den 30 maj sitt fyrtionde läsår. Det var hösten 1919 skolan började sitt arbete efter att Ab Nykarleby samskola hade konstituerats och bolaget av statsrådet den 25 sept. samma år beviljats rätt att inrätta en femklassig mellanskola i Nykarleby stad. Skolan, som tillkommit på privat initiativ tack vare för saken intresserade personer i staden och landskommunen, hade säkert en betydande uppgift att fylla, då orten vid den tiden icke hade något läroverk. Den nya samskolan blev dock ingalunda den första lärdomsskolan i staden. Redan Per Brahe hade givit orten dess trivialskola år 1640 och efter dennas bortflyttning hade staden under olika perioder haft skolor av skiftande art, ehuru ingen hade visat sig varaktig. Nykarlebyungdomar med håg för skolstudier hade således under många perioder varit tvungna till skolgång på andra orter.

Då Nykarleby samskola inledde sin verksamhet, hade den ännu icke egen lokal, utan arbetade i ett par rum i rådhusbyggnaden. Redan följande år kunde den dock inflytta i egen fastighet, som under året hade köpts. Den nya skollokalen var en gammal privatgård, som erbjöd skolan det allra nödvändigaste utrymmet, men skulle visa sig absolut för trång, ifall elevantalet växte utöver den då ganska blygsamma skaran. Genom en betydande tillbyggnad år 1937 fick skolan ett avsevärt ökat svängrum, men också de nya lokaliteterna ha under de senaste åren kommit att visa sig trånga på grund av det starkt växande elevantalet.

Skolans första rektor var prosten, fil.mag. Vald. Westerberg, som kom att leda läroverket i två perioder, nämligen 1919—22 och 1934—44. Han efterträddes av fil.mag. Gustaf A. Yrjas, 1922—33. De övriga rektorerna äro fil.mag. Holger Wikström, 1933—34, fil.mag. Åke Åström 1944—46 och fil.mag. Erik Åhman 1946—. De första lärarna utgjordes av seminarielektorer och andra för skolan intresserade personer. Under de gångna åren har en rätt stor skara pedagoger verkat i skolan både som ordinarie och som tillfälliga lärare. Särskilt den senaste tidens lärarbrist har kommit lärarpersonalens sammansättning att skifta starkt, inte sällan med nya krafter varje år. Nykarleby samskola minnes med tacksamhet dem, som under de svunna åren ägnat intresse och krafter till dess och dess elevers bästa. Den första dimissionen från mellanskolan skedde år 1922. Elevmatrikeln upptar för treårsperioden 1919—22 115 inskrivna elever, av vilka inte mindre än 74 voro stadsbor. Det är påfallande, huru stadsbarnen utgöra den absoluta majoriteten bland eleverna under skolans första decennium. Toppen nåddes året 1923—24, då hela 76,1 % av barnen voro stadsbor. Under de följande åren märkes en sjunkande tendens beträffande stadsbarnens antal. Bottnen nåddes läsåret 1936—37, då endast 29 Nykarlebybor voro inskrivna. På fyrtiotalet ökade åter antalet stadselever och uppgår i dag till 54, ehuru procenttalet inte når högre än till 28,57. Detta beror på den starka ökningen av elever från den kringliggande bygden. Främst kommer Nykarleby landskommun, som år 1919 representerades av 18 elever. Under trettio- och fyrtiotalen voro eleverna från landskommunen ungefär lika många som eller något flere än stadsbarnen. Innevarande år äro de 51.


Intressant är att se, huru Munsala och Jeppo under det senaste decenniet ryckt fram i elevstatistiken. Under de bägge första årtiondena av skolans tillvaro steg antalet elever från dessa kommuner sällan över 10, men på femtiotalet har siffran stigit raskt. Munsala når innevarande år sitt maximum med inte mindre än 48 elever, Jeppo nådde sitt största antal hittills för något år sedan. I år har skolan 24 Jeppobarn inskrivna i sin matrikel.

Andra kommuner än de ovan nämnda ha inte spelat någon större roll för Nykarleby samskola. Den har visserligen sporadiskt haft en hel del elever från Oravais och Vörå och något år också från Terjärv. Sedan Vörå samskola vunnit dimissionsrätt, ha Oravais- och Vöråbarnen helt naturligt varit mycket fåtaliga i vår skola.

Sedan år 1933 har skolan haft ett elevhem, vilket i sin mån otvivelaktigt bidragit till att underlätta skolgången i Nykarleby för barn från andra orter, särskilt under de år, då kommunikationerna voro mindre utvecklade än nu och således endast de barn, som hade sina hem i stadens omedelbara närhet, kunde bo hemma.

Det ovansagda har i korta drag velat skildra Nykarleby samskolas öden under de fyra årtionden, som nu ha förflutit sedan skolan kom till. Det torde framgå, att skolan för sin existens är beroende av, den omgivande landsbygden och det är glädjande att konstatera, att skolan har kunnat räkna så många landsbarn bland sina elever. Detta visar, att den har växt sig in i den bygd den vill tjäna. Detta ger också hopp om att den inte framgent skall nödgas frukta elevbristens spöke, som under dess första decennier hotade dess existens. Det är nu problem av annan art, som möter skolan, främst svårigheten att få lärare, även om det kan vara till en viss tröst att veta, att hela vårt skolväsen har samma bekymmer. En annan fråga blir småningom moderniseringen och utvidgningen av skolan. Huru det problemet löses, får framtiden utvisa.

Höstterminen började den 1 september och slutade den 18 december. Vårterminen inleddes den 12 januari och avslutas den 30 maj. Sportlovet inföll under tiden 28 februari — 7 mars. Antalet arbetsdagar var under höstterminen 86 och under vårterminen 100 eller sammanlagt 186.

Hälsotillståndet bland eleverna har varit tillfredsställande. Absentierna ha i regel varit få och kortvariga.

Skolan har åtnjutit lagstadgade statsunderstöd och har dessutom som förr erhållit bidrag från Nykarleby stad och landskommun samt Munsala och Jeppo kommuner. Elevhemmet har fått ett betydande understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. För dessa bidrag uttalar skolan sitt bästa tack.

Skolan besöktes den 19 november av stiftets ungdomspräst, pastor Ralf Karlsson, som höll morgonbön med eleverna och dessutom hade en lektion i kl. V. Den 16 april hade vi besök av SFI:s chefstränare Henry Johansen, som höll ett par instruktionstimmar i idrott och dessutom förevisade en film.

På initiativ av föräldrarådet och tack vare livligt intresse på föräldrahåll hölls också detta läsår en föräldrasammankomst den 9 november, denna gång med småskolan på Finskas i Jeppo som värd. Mötet var talrikt besökt och stämningen god. Dr Sven Almqvist höll ett föredrag om uppfostringsproblem i Sverige.

Elevkonventet har haft sedvanliga sammankomster och har som under tidigare år upprätthållit förbindelsen med konventet vid Vörå samskola. Lärare Thor Nordqvist har varit kurator och eleven i kl. V Gunvor Knuts ordförande för konventet. Några flickor i den kristliga kamratgruppen i skolan ha i regel en gång i veckan hållit morgonandakten.

Skolan har varit representerad vid bl. a. förbundsmästerskapen i skidlöpning i Gamlakarleby, där dess företrädare hemförde lagsegern för flickor A. Individuellt placerade sig Kerstin Sundström kl. IV som tvåa och Lisbeth Caldén kl. V som trea i den yngre flickklassen, medan Lars Nylander kl. V tog bronset för pojkar B. Vid friidrottsmästerskapen i Åbo fick Lisbeth Caldén en tredjeplats i längdhopp flickor B. Även vid distriktstävlingarna hade våra elever framgångar.


Inspektion.

Någon inspektion har inte hållits under läsåret.


Föräldraråd.

Else  Almqvist, fru, ordf. 
Sigfrid Bertlin, ombudsman 
Emil Fors, glasmästare 
Mikael Nylander, apotekare 
Anna Zittra, fru


Direktion.

Ture  Granqvist, skolförest., ordf.
Reinhold Blomqvist, bankdir., v.ordf.
Eliel Eng, fabrikör
Rudolf Holmström, köpman
Hannes  Nylund, faktor
Anton Söderman, dir.cantus
Åke Åström, lektor, skolans ekonom
Erik Åhman, skolans rektor, sekr.


Suppleanter.

Sven  Bäckström, kommunalsekr. 
Hugo Casén, köpman 
Ragnar Dahlstedt, skolförest.



Lärarpersonal.

Bror Ahlfors, lär.kand., vårt. naturalhistoria kl. IV.

Fritz Bergdahl, lär.kand., vårt. geografi kl. III.
Bertel Fant, lär.kand., vårt. naturalhistoria kl. II.
Göran Hansén, lär.kand., vårt. geografi kl. II.
Harri Hoffman, lär.kand., vårt. naturalhistoria kl. V.
Elna Holm, fru, fil.mag., finska kl. I—V, svenska kl. I—III.
Verna Häll, fru, fil.kand., höstt. geografi kl. I—V, naturalhistoria kl. I—V, hälsolära kl. V.
Valter Lall, lär.kand., vårt. geografi kl. IV.
Ingmar Lundqvist, lär.kand., vårt. geografi kl. V.
Thor Nordqvist, folksklär., matematik kl. I—V, fysik kl. V, kemi kl. IV. Vårt. dessutom geografi kl. I, naturalhistoria kl. I, hälsolära kl. V.
Helmi Nylund, fröken, huslig ekonomi kl. IV—V.
Unto Rehula, lär.kand., vårt. naturalhistoria kl. III.
Elna Sigfrids, fru, lärarinna, handarbete kl. I—III.
Runar Still, kaplan, religion kl. I—V, engelska kl. V.
Margareta Storå, fru, teckn.lär., skolans prorektor, teckning kl. I—V, välskrivning kl. I—II, gymnastik för flickor kl. I—V.
John Witting, kantor-organist, sång kl. I—V, gymnastik för gossar kl. I—V.
Erik Åhman, fil.mag., skolans rektor, svenska kl. IV—V, tyska kl. II—V, engelska kl. IV, historia kl. II—V.



Föreståndarinna för elevhemmet.

Helmi Nylund, fröken.


Vaktmästare.

Uno A. Hill, arbetare.


Skolstäderska.

Judith Hill, fru


Jorma Metso digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Fler årsberättelser.
Samskolan i kapitlet Fakta.
(Inf. 2006-06-10, rev. 2013-12-16.)