Kontra-Bok

med

Sparbanken i Nykarleby

För

Torsten Cassimir Grundfeldt,
son till konsuln Carl Grundfeldt in-
förd den 27 December, 1874.

Denna bok är utgifven af:
Viktor Heikel  

N:o 36.

STADGAR

för

Nykarleby stads Sparbank,

faststälde den 25 Juni 1874.

1 Art.

Om inrättningens ändamål, grundfond och principaler.

§ 1.

Sparbankens ändamål är att bereda de mindre bemedlade, men särdeles tjänstehjons, sjömäns, handtverkare och öfrige arbetande klasserna i Nykarleby stad, samt den obesuttna allmogen i närmaste landskommuner tillfälle att utan afdrag eller särskild kostnad sammanspara och föröka redligt förvärfvade penningar, hvilka eljest kunde icke allenast onyttigt, utan mången gång både för ägaren och samhället skadligt användas, och att således hos dessa klasser väcka håg för sparsamhet, omtanka och förkofran; hvarutom för välgörande ändamål anslagna medel kunna deri insättas.

§ 2.

Inrättningens grundfond bildas af de frivilliga bidrag som redan för detta ändamål blifvit sammanskjutna till ett belopp af ettusen sjuttiotre mark och förökas genom de gåfvor eller testamenten, hvarmed inrättningen framdeles kan ihågkommas, jemte sådana medel som enligt 18 och 19 §§ möjligen komma den tillgodo, samt genom den räntevinst, som af grundfondens och insatta medels utlånande mot högre ränta, än insättarene erhålla, årligen uppkommer, sedan sparbankens förvaltningskostnad blifvit afdragen.

SAKNAS

rene i sparbanken tillåtet att i dessa sammankomster deltaga.

Vid sammanträdet i Mars månad uppläses den sednast afgångna Direktionens årsberättelse och redogörelse för sparbankens förvaltning, de i nästföregående December, jemlikt följande moment, valde revisorers utlåtande och tilläfventyrs gjorda anmärkningar i anledning af samma redogörelse samt de redogörandes deröfver afgifna förklaring. Äro anmärkningar icke gjorda, eller befinnes förklaringen tillfredsställande, meddelas den redogörande Direktionen decharge sex månader efter det behörig redovisning till den nyvalda Direktionen blifvit aflemnad och af densamma godkänd; men i motsatt fall och om rättelse annorlunda icke vinnes, utses någon lämplig person att vid vederbörlig domstol å inrättningens vägnar föra den talan, som af omständigheterna föranledes.

Vid sammankomsten i December väljas ledamöter och suppleanter i Direktionen för följande året i den ordning och till det antal, som i 4 § bestämmes, samt två revisorer till granskande af det tilländagående årets förvaltning, räkenskaper och redogörelse, hvaröfver utlåtande eller berättelse afgifves och, der anmärkning blifvit gjord, den redogörande Direktionen till förklaring meddelas. Insättarene i sparbanken må, om de det önska, välja en särskild revisor, som å deras vägnar i granskningen deltager.

För öfrigt skall vid hvardera af dessa allmänna sammankomster sådant till öfverläggning och afgörande företagas, som principaler eller insättare vilja uti inrättningens angelägenheter föredraga, eller Direktionen anser nödigt de församlades pröfning underställa.

§ 10.

Bokhållaren tillkommer att öfvervara Direktionens sammanträden och dervid föra protokollet samt befordra Direktionens beslut i förvaltningsärender till verkställighet, att å nedan bestämda tider närvara och tjenstgöra i sparbankens kontor, föra de till förvaltningen deraf hörande böcker och räkenskaper samt med erforderligt biträde tillhandagå de derstädes tjenstgörande Direktörer, äfvensom under Direktionens tillsyn uppgöra samt derefter kontrasignera årsredogörelsen och berättelsen öfver inrättningens tillstånd.

§ 11.

Vaktmästaren åligger att hörsamma och efterkomma hvad Direktionens ordförande, de å kontoret tjenstgörande Direktörer och Bokhållaren i inrättningens angelägenheter honom anbefalla.

3 Art.

Om sparbankens kontor och dess förvaltning.

§ 12.

Hvarje lördag eller, om helgedag då infaller, dagen förut hålles sparbankens kontor öppet, under Januari, Februari, Mars, Oktober, November och December månader från klockan sex till klockan åtta, samt under de öfriga månaderne från klockan sju till nio eftermiddagarne, då dertill berättigade personer äga i sparbanken insätta penningar i landets gällande mynt, på sätt derom i följande § närmare bestämmes.

§ 13.

Hvar och en af tjenstehjons, sjömans, handtverkare, och öfrige arbetande klasserne i Nykarleby samt den obesuttna allmogen i närmaste landskommuner, äfvensom från andra orter inkommet arbetsfolk, som i staden eller kommunerne vistas och arbetsförtjenst erhåller, jemte sådana mindre bemedlade af ståndspersonsklassen inom Nykarleby, äfvensom närmaste belägna församlingar, hvilka för nödig bergning och utkomst sysselsätta sig med barnaundervisning, handarbete eller annat näringsfång, samt sparbankens principalers barn och myndlingar, utan afseende å dessas vistelseort, är tillåtet att penningar till besparing och förräntande i sparbanken insätta.

§ 14.

Insättningars högre eller lägre belopp ankommer på Direktionen att pröfva.

§ 15.

Då första insättningen göres, erhåller insättaren en af dessa stadgar åtföljd kontrabok, upptagande dess kontonummer i hufvudboken, insättarens namn, vistelseort, och, då insättningen sker för minderårig person, dennes ålder samt insattsens belopp och dagen då den göres. Denna bok upptes sedermera å kontoret hvarje gång ny insättning sker, äfvensom första lördag i Januari månad hvarje år, för upplupne räntors införande.

§ 16.

Sedan insattserna sammanräknade stiga till fem mark beräknas å dem, likasom för större summor, fyra procents ränta, insättaren till godo, från första dagen i påföljande månad, dervid bråk af penni uteslutes, hvarjemte ränta icke godtgöres förr än första dagen i påföljande månad vid insättningen, och vid utbetalningen sista dagen i nästföregående månad.

§ 17.

Till förmån för dem, hvilka genom tid efter annan under året gjorda nya insättningar visa håg för sparsamhet och förkofran, skall den vid årets slut å deras medel upplupna räntan läggas till kapitalet och sålunda göras fruktbar; men genom försummad ny insättning under ett helt år, räknadt ifrån den 1 Januari till den 31 December, förverkas denna förmån, och ränta beräknas i sådant fall endast å det belopp, som sistnämnde dag utgjorde kapitalet. Härifrån undantages likväl barn, för hvilkas insatta medel räntan i all händelse lägges till kapitalet, intill dess de uppnått aderton år, eller möjligen derförinnan ingått äktenskap.

§ 18.

Den som tio år underlåtit att öka sitt kapital medelst ny insättning tillgodonjuter derefter icke vidare ränta; underlåter någon under loppet af tjugu år att göra ny insättning och icke sina penningar i sparbanken lyftar, ehuru dertill uppmanad genom såväl kungörelse i stadens och socknens kyrkor, som trenne gånger i Finlands allmänna tidning införd annons, har han, då natt och år efter kungörandet förflutit, förlorat all rätt till samma medel, hvilka derefter tillfalla sparbankens grundfond.

§ 19.

I sparbanken insatta medel skola efter insättarens död tillhöra hans närmaste arfvingar eller andre rättsinnehafvare, men skulle någon sådan icke finnas eller vara känd, bör Direktionen, sedan dödsfallet blifver kunnigt, genom kungörelse i pastoratets kyrkor och tre gånger i Finlands allmänna tidningar införd annons, uppmana arfvingar eller andre rättsinnehafvare att inom två år efter det kungörelsen tredje gången varit i allmänna tidningen införd, medlen uttaga, vid påföljd att i annat fall med dem förhålles enligt allmän lag.

§ 20.

Insatte medel kunna på de i § 12 bestämda tider å kontoret lyftas, nemligen femtio mark eller derunder utan föregående uppsägning, öfver femtio till och med etthundra en månad efter å kontoret skedd uppsägning, öfver etthundra till och med femhundra två månader, och mer än femhundra mark tre månader efter uppsägning, Direktionen dock förbehållet att medlen tidigare utbetala, i fall tillgång i kassan finnes och insättaren dermed åtnöjes. Endast poster i fulla marktal må uttagas, derest icke kontrabokens hela innehåll lyftas; och gäller innehafvandet af kontrabok utan särskild fullmakt, såsom bevis öfver behörighet att insatta medel uttaga, der skäl att misstänka innehafvarens åtkomst till kontraboken icke förekommer.

§ 21.

Förloras kontrabok åligger ägaren att derom, till förekommande af bokens missbruk, å kontoret anmäla och densamma genom kungörelse i pastoratets kyrkor efterlysa. Om kontraboken det oaktadt icke tillrättafås; bör ägaren å kontoret eller till Direktionens ordförande inlemna de utfärdade kungörelserna, med påtecknade bevis öfver afkunnandet; hvarå Direktionen, efter förloppet af tre månader från sednaste kungörandet, förklarar boken till kraft och verkan dödad samt förordnar till medlens upptagande under nytt konto i hufvudboken och till ny kontraboks utfärdande.

§ 22.

De i sparbanken influtna medel utlånas i jemna tiotal mark emot sex procents årlig ränta, med uppsägningstid af en månad för tvåhundra mark och derunder, af två månader för femhundra mark och tre månader för summor deröfver. Ansökningar om lån kunna anmälas å kontoret de tider det för allmänheten hålles öppet, eller vid Direktionens sammanträden. Skulle låntagare emot sex procents ränta, oaktadt skedd kungörelse i stadens och socknens kyrkor icke anmäla sig, må Direktionen fjorton dagar, efter kungörandet utlåna inneliggande medel emot fem procents årligt intresse. Ränta å sex procent inbetalas årligen, men fem procents hvarje hälft år, vid påföljd att lånet utan vidare uppsägning anses till betalning förfallet fjorton dagar efter räntebetalningsterminen och sedermera kan efter Direktionens godtfinnande utsökas.

§ 23.

Penningar, låne- och säkerhetshandlingar, böcker, räkenskaper, och hvad mera till kassaförvaltningen hörer, förvaras uti en å kontoret befintlig kassakista med två olika lås, dertill hvardera af de å kontoret tjenstgörande Direktörer innehar en nyckel.

4 Art.

Särskilda stadganden.

§ 24.

Sedan sparbankens grundfond stigit till sextusen mark, sammankallar Direktionen inrättningens principaler till allmän bolagsstämma, för att öfverlägga huruvida den derefter inflytande räntevinst, eller viss del deraf, må till något för den arbetande klassen gagneligt och välgörande ändamål, såsom belöning till legohjon för mångårig trogen tjenst, fattiga och värnlösa barns uppfostran, eller dylikt, på lämpligt sätt användas.

§ 25.

Ändring eller tillägg i dessa stadgar må vid allmän sammankomst föreslås af Direktionen eller inrättningens principal, hvarefter förslaget hvilar till nästa allmänna sammankomst, då det genom omröstning godkännes eller ogillas. I förra fallet göres hos Hans Kejserliga Majestät underdånig ansökning om Nådig fastställelse af ändringen eller tillägget.

______________________________

Nikolaistad, F. W. Unggrens boktryckeri, 1874.