Ett jaktsällskap på 1870-talet

av

Torkel Hellström

[Josef Lindskog, Johan Jakob Kerrman, Seraf Constantin Bellman, Gustav Hedström.]

.

»Jägarlivet är så härligt«

Kunde väl sättas som rubrik till bilden här ovan. Den föreställer ett jaktsällskap i »den gamla goda tiden«, när vattnen ännu överflödade av fisk och skogarna av villebråd. (Enligt ett nyligen hållet radioföredrag har villebrådsstammen i landet minskats till 1/7 av vad den utgjorde för en mansålder sedan). Oaktat vissa svårigheter förelegat, har det lyckats oss att lyfta glömskans slöja från hela sällskapet och identifiera personerna, främst tack vare att en son till en av jägarna ännu är i livet.

Mannen längst till vänster med valthornet kring halsen är rikssvensken, seminarielektorn Josef Lindskog, lärare i matematik, fysik och teckning. Han avgick år 1878 med pension, en, som det heter i seminariets 50-åriga minnesskrift, begåvad och aktad lärare, utom lärotimmarna en skämtsam, orginell umgängesmänniska. Vid sin avgång donerade han för slöjdundervisningens höjande 2,000 mark till ett stipendium. Efter sitt avsked flyttade han till sin hemstad Vänersborg i Sverige, dit hans längtan stått i många år. Där fann han sig dock vara en främling — de gamla vännerna voro borta eller döda. Han återvände därför till Nykarleby och bodde en tid på Vipplusti i Bonäs (sedermera omdöpt till Lugnet av apotekare Ekroos, som även en tid bodde där). Ganska snart flyttade han emellertid till Jakobstad, därhän levde till 1897, då han avled vid 76 års ålder. L. var en intresserad och kunnig amatörfotograf, den första i Nykarleby, (först på 90 talet började fröknarna Mimmi Lybeck och Hilma Grundfeldt utöva konsten), och det är honom vi hava att tacka för bilden här ovan. Han var även en framstående kartritare och flera personer bevara ännu kartor såväl över Nykarleby som Gamlakarleby och Jakobstads skärgård av hans hand.

Bredvid Lindskog står skepparen Johan Jakob Kerrman, född 24.7 1814 i Nykarleby, död i Munsala 21.11.1886. Han tillhörde en gammal Nykarlebysläkt, som härstammade från den under frihetstiden i Sverige bekante bankiren och partimannen, hattchefen Kierrman, lagförd senast 1763 av mösspartiet, i likhet med sin namnkunnige broder, sjökaptenen och Nykarlebyoriginalet Jakob K. (allmänt kallad »Kucku«) plöjde han under många år världshaven, men övergav sedermera böljorna de blå och flyttade till Munsala, där han öppnade en lanthandel.

Den tredje mannen på bilden, som trött av jaktens mödor satt sig på en sten, har berett oss vissa svårigheter. Han lär hava hetat Bellman, och vi inläto oss länge på gissningar om namnet var ett antaget »nom de guerre« eller hans verkliga. Fru Signe Oldenburg på De gamlas hem har dock uppgivit att här verkligen existerat en person med detta namn, och hon kunde till och med upplysa om, att han varit kronofogde i Lappo härad och att hennes fader kronofogden, sedermera hovrådet, A.  L. Rydberg i tiden vikarierat för honom. Att han varit en glad och trevlig man, kunde vår interlokutris yttermera upplysa oss om. Ur en gammal statskalender från 80-talet erforo vi sedermera att han hette Seraf Constantin Bellman.

Den ståtlige mannen längst till höger med det germanska utseendet är dåvarande seminarielektorn Gustav Hedström, född i Nykarleby 1852. Han utnämndes till lektor i Nykarleby seminarium 1876, efter att hava studerat modern gymnastik i Karlsruhe. Han blev, själv en elegant gymnast, en av föregångsmännen för gymnastiken i Finland och grundade tillsammans med Mauritz Waenerberg år 1875 Turnföreningen i Helsingfors, numera Helsingfors gymnastikklubb. Skötte i 38 år gymnastikundervisningen i Seminariet. Direktor 1905—11. Kvarstod som vikarierande lärare till år 1922 och hade då tillhört seminariet över 46 år. Död 1923. H. var stor naturvän, seglare, fiskare och jägare. Stiftare av S.S. Ägir, dess kommodor under 18 år och dess hedersledamot. Det var han, som i Nykarleby införde bl. a. det nu så allmänt använda loggertseglet, den första sparkstöttingen, det första skridskoseglet o. s. v.