Om Nykarleby.
Befolkningen med omnejd är svensk. Efter kristendomens införande hörde trakten till Pedersöre storsocken. Själva namnet Nykarleby har sin särskilda historia och härrör från 1607, eller riktigare, det var namnet Niekarleby, bildat efter Karl den niondes namn, som av konungen gavs nämnda år, åt en nybildad socken, omfattande delar av Pedersöre och Vörå socknar. I sitt sigill erhöll denna socken bokstaven C med kunglig krona ovanom.
Då stadens grundades år 1617 och erhöll sina privilegier år 1620, så gavs staden samma namn som socknen, vars centrala ort den blev. Först på 1800-talet övergav man i skrift det ursprungliga och riktiga namnet Niekarleby och började skriva Nykarleby.
Runeberg skrev om Döbeln: … själv var han kommen till Nykarleby….
Sägnen att den första kyrkan, Sankta Birgitta kyrkan, skulle ha stått på en annan plats bör avlivas. Beviset är följande: En karta från 1600-talet över Nykarleby med kyrkans läge noga angivet. Avståndet mellan kyrkan och gamla åbrons östra brohuvud överensstämmer fullkomligt med det på kartan angivna avståndet i alnar.
Före Karl IX fanns ingen stad i Österbotten. Till gottgörelse för österbottningarnas lidande för hertig Karls skull under klubbekriget, grundade Karl, då konung, städerna Vasa och Uleåborg. Själva namnen Vasa och Niekarleby innehåller både ättenamnet och Karls personnamn, och röjer Karl IX välvilja mot österbottningarna.
Att tillgivenhet för Karl IX var särdeles stor i Nykarlebynejden, framgår tydligt nog av den jättefest och de tilldragelser som ägde rum, då konungen tillsammans med sin unge son G II A gästade den socken, som hade erhållit namn efter honom.
Det är troligt, att både ärvd och förvärvad tillgivenhet för orten var för handen, då G II A beslöt att grunda en stad i Niekarleby socken.
Men det väsentliga var merkantila syften. Gustav II Adolf var vår stora handelskonung framom alla andra och uttalade både i riksrådet och i riksdagen sin åsikt att ”ett rikes välfärd vilar dock ytterst på dess handel och seglation” — vilket ju är merkantilismens huvudtes.
Verket förberedde konungen G II A sålunda: han uppmanade allmogen i omnejden att talrikt flytta till det ställe nära älvmynningen, där han ämnade grunda en stad, och härtill förklarade sig bönderna villiga.
Städer grundas i allmänhet på sådana platser där vattenväg och landsväg skära varandra. Vid ifrågavarande tid var trafiken och varutransporter på Lappo å eller Nykarleby älv livlig och med fortsättning på havet. Landsväg fanns inte ännu, endast ridstigar och vintervägar, men färdriktningarna var givna. Må vi jämföra med huru livlig genomgångstrafiken i Nykarleby är i våra dagar på fem landsvägar, som från fyra håll sammanträffa i Nykarleby.
Destinationerna för trafiken från Nykarleby. Renritad skiss.
|