utdrag ur

Finlandssvenska bebyggelsenamn

Nykarleby

Nykarleby; Nykarleby; Ny-Carlby Sochn 1609, Ny Carleby sockn 1699; ny:ka:bi. Socknen N. grundades 1607 av byar i Pedersöre och Vörå. Planen hade väckts redan 1602. Namnet erinrar om konung Karl IX, som gärna lät orter bli uppkallade efter sig. Fl. markerar motsatsen till Karleby några mil längre norrut, senare Gamla Karleby. Staden N. grundades 1620 och fick samma namn som den tidigare grundade socknen. Kyrkbyn N. hette tidigare Lapu eller Läpu. (Se Leppo.) Städerna Nykarleby och Gamlakarleby grundades samma dag. Enligt en tradition vore N. egentligen ett Nie karleby, = Karl IX:s by. Traditionen bygger på skriftbilden och är inte trovärdig.

Forsby; Nykarleby; Forsby 1905; fåssby:in. Namnet är en sen nybildning. F. hörde tidigare till kyrkbyn. I F. finns bl.a. forsen vid Haralden, d.v.s. hemmanet Harald.

Kovjoki; Nykarleby; Mattz Kouick 1548, Kåfjoki och Strömmen 1699; kå:vjok, kåvjok, kå:vjåki, kåvjåk m.fl. K. motsv. säkerligen ett fi. *Kauhajoki, med sl. joki 'å'. Fl. hör samman med sjönamnen Stora och Lilla Kauhajärvi, där ån rinner upp. Det finns flera liknande namnpar i Österbotten. Jfr Kovik i Vörå. I det dubbla namnet Kovjoki och Strömmen åsyftar senare delen troligen Karby i Pedersöre, som fram till 1875 tillsammans med K. bildade en by i Pedersöre.

Kyrkoby; Nykarleby; Kyrckio by 1675; tjörkby:in. K. kom i bruk först på 1600-talet för den del av Leppo by som återstod sedan staden Nykarleby hade grundats på dess marker. Den gemensamma kyrkan ligger i staden.

Leppo; Nykarleby; Lappabi 1375, Lapu 1543, Lappåå storby 1547, Lapu by 1549, Lapåå 1556, Lepå Fierdhing 1568. Uttalet bör ha varit kortstavigt vilket är förutsättningen för övergången a > ä som avspeglas i skrivningarna. Jfr haku > häku, stapul > stäpol m.fl. i österbottniska dialekter (i vissa vidareutvecklat till svölo 'svala' o.s.v.). Skrivningarna med dubbelt p beror på att namnet har kombinerats med folkslagsnamnet lappar. Alltså: *Lappån. Så tolkas L. och det några mil uppåt älven liggande Lappo, f. Lapua av Karsten och ännu av Nissilä. Karsten 1921:134 f., Nissilä 1964:135 ff. Snarare har älven fått namn efter byn vid mynningen. Bebyggelsen i Lappo, Lapua har i sin tur fått namn efter älven. Bynamnet är troligen en personnamnsform (liksom Jeppo, Kimo). Möjl. ligger bakom det finska kortnamnet ett nordiskt Lave, Laghe, Labbe eller Laurentius, Lars. Huldén 1981:9 ff.

Markby; Nykarleby; Marckeboby 1592, (Anders Mattsson) Marcken 1710, Marck 1712, Marken 1749; markby:in. Säkert av  m a r k  i bet. 'utmark', urspr. 'utmarkbornas by'. Ett alternativt namn har varit Körran eller Tjörran, av oklar innebörd.

Soklot; Nykarleby; Sukalotu j Pedersøre sokn 1424, Soclott by 1543, Soclotto by 1551; såklot. Ett finskt skärgårdsnamn med sl. luoto 'grund, skär'. Fl. kan tänkas vara ett personnamn Sukka, Sukkoi, som är ett relativt vanligt tillnamn. Nimikirja. Man får tänka sig ett  *Suka(n)luoto, där fl. anger nyttjare eller åbo.

Strömmen; Nykarleby. Se Kovjoki.

Ytterjeppo; Nykarleby; Ytterjepu 1655, Ytterjepåby 1699. Se Jeppo.

Jeppo

Jeppo; Jeppo; Epu 1543, Epu by 1548, Jepu 1553, Jepu 1554, Eppåå 1556, Epoby 1557, Iepu 1553, I iepo 1556, i äpå 1563; jepo. Begynnelsekonsonanten j är sekundär och beror på att prepositionen i framför namnet har framkallat ett j-ljud framför e. Ett liknande fall är Jackarby i Borgå. Jeppo hör samman med finska namn på Epu-, Eppo-, Evo- som tycks vara kortformer av personnamn (Einevald, Erik, Ebbe). Epu(la) el. likn. förekommer som bebyggelsenamn bl.a. i Parkano, Somero, Koskis. Att personnamn som sådana har börjat fungera som bebyggelsenamn finns det många exempel på. Jfr Kimo.