utdrag ur
Finlandssvenska bebyggelsenamn
Förklaringar |
Fl., fl. |
förled |
Sl., sl. |
slutled |
o |
slutet o (som i bo, bonde enl. Nordisk familjebok).
Ser ut som ett o med ”svans” inuti |
Nykarleby
Nykarleby; Nykarleby; Ny-Carlby Sochn 1609, Ny Carleby sockn 1699; ny:ka:bi. Socknen N. grundades 1607 av byar i Pedersöre och
Vörå. Planen hade väckts redan 1602. Namnet erinrar om
konung Karl IX, som gärna
lät orter bli uppkallade efter sig. Fl. markerar motsatsen till Karleby några mil längre norrut, senare Gamla Karleby. Staden
N. grundades 1620 och fick samma namn som den tidigare grundade socknen.
Kyrkbyn N. hette tidigare Lapu eller Läpu. (Se Leppo.)
Städerna Nykarleby och Gamlakarleby grundades samma dag. Enligt en
tradition vore N. egentligen ett Nie karleby, = Karl IX:s by. Traditionen
bygger på skriftbilden och är inte trovärdig.
Forsby; Nykarleby; Forsby 1905; fåssby:in. Namnet
är en sen nybildning. F. hörde tidigare till kyrkbyn. I F. finns
bl.a. forsen vid Haralden, d.v.s. hemmanet Harald.
Kovjoki; Nykarleby; Mattz Kouick 1548, Kåfjoki och Strömmen
1699; kå:vjok, kåvjok, kå:vjåki,
kåvjåk m.fl. K. motsv. säkerligen ett fi. *Kauhajoki,
med sl. joki 'å'. Fl. hör samman med sjönamnen Stora och Lilla Kauhajärvi, där ån rinner
upp. Det finns flera liknande namnpar i Österbotten. Jfr Kovik i Vörå. I det dubbla namnet Kovjoki och Strömmen åsyftar senare delen troligen Karby i Pedersöre, som fram till
1875 tillsammans med K. bildade en by i Pedersöre.
Kyrkoby; Nykarleby; Kyrckio by 1675; tjörkby:in. K.
kom i bruk först på 1600-talet för den del av Leppo by
som återstod sedan staden Nykarleby hade grundats på dess
marker. Den gemensamma kyrkan ligger i staden.
Leppo; Nykarleby; Lappabi 1375, Lapu 1543, Lappåå storby
1547, Lapu by 1549, Lapåå 1556, Lepå Fierdhing 1568.
Uttalet bör ha varit kortstavigt vilket är förutsättningen
för övergången a > ä som
avspeglas i skrivningarna. Jfr haku > häku, stapul > stäpol m.fl. i österbottniska
dialekter (i vissa vidareutvecklat till svölo 'svala'
o.s.v.). Skrivningarna med dubbelt p beror på att namnet
har kombinerats med folkslagsnamnet lappar. Alltså: *Lappån.
Så tolkas L. och det några mil uppåt älven liggande Lappo, f. Lapua av Karsten och ännu av Nissilä.
Karsten 1921:134 f., Nissilä 1964:135 ff. Snarare har älven
fått namn efter byn vid mynningen. Bebyggelsen i Lappo, Lapua har i sin tur fått namn efter älven. Bynamnet är troligen
en personnamnsform (liksom Jeppo, Kimo). Möjl. ligger
bakom det finska kortnamnet ett nordiskt Lave, Laghe, Labbe eller Laurentius, Lars. Huldén 1981:9 ff.
Markby; Nykarleby; Marckeboby 1592, (Anders Mattsson) Marcken 1710,
Marck 1712, Marken 1749; markby:in. Säkert av m a r k
i bet. 'utmark', urspr. 'utmarkbornas by'. Ett alternativt namn har varit Körran eller Tjörran, av oklar innebörd.
Soklot; Nykarleby; Sukalotu j Pedersøre sokn 1424, Soclott
by 1543, Soclotto by 1551; såklot. Ett finskt skärgårdsnamn
med sl. luoto 'grund, skär'. Fl. kan tänkas vara ett
personnamn Sukka, Sukkoi, som är ett relativt vanligt tillnamn.
Nimikirja. Man får tänka sig ett *Suka(n)luoto,
där fl. anger nyttjare eller åbo.
Strömmen; Nykarleby. Se Kovjoki.
Ytterjeppo; Nykarleby; Ytterjepu 1655, Ytterjepåby 1699.
Se Jeppo.
Jeppo
Jeppo; Jeppo; Epu 1543, Epu by 1548, Jepu 1553, Jepu 1554, Eppåå
1556, Epoby 1557, Iepu 1553, I iepo 1556, i äpå 1563; jepo. Begynnelsekonsonanten j är sekundär
och beror på att prepositionen i framför namnet har
framkallat ett j-ljud framför e. Ett liknande fall
är Jackarby i Borgå. Jeppo hör samman med
finska namn på Epu-, Eppo-, Evo- som tycks vara kortformer
av personnamn (Einevald, Erik, Ebbe). Epu(la) el. likn.
förekommer som bebyggelsenamn bl.a. i Parkano, Somero, Koskis. Att
personnamn som sådana har börjat fungera som bebyggelsenamn
finns det många exempel på. Jfr Kimo. |