Beväpnad man rånade
apoteket i Nykarleby



Farmaceut Sirkka-Liisa Byggningsbacka måste under vapenhot överlämna aspirinpulver till en desperat man. Dramat inträffade vid Nykarleby apotek på onsdag eftermiddag.


Apoteket i Nykarleby utsattes för ett rån på onsdagseftermiddagen, då en desperat man under vapenhot tilltvingade sig aspirinpulver. Efter dådet försvann mannen snabbt från platsen.

I spaningarna efter rånaren fick Nykarlebypolisen förstärkningar från flera kringliggande orter, och efter en två timmar lång jakt gav mannen upp på gårdsplanen till Nykarleby Minkfood. Gripandet blev helt odramatiskt.

Den 48-årige mannen är inte från orten, men sedan tidigare känd hos Nykarlebypolisen.


Aspirin enda bytet

Dramat började vid halvtvåtiden på onsdagen då en medelålders man kom in vid Nykarleby Apotek och begärde att få sapirin. Farmaceut Sirkka-Liisa Byggningsbacka, som betjänade mannen, berättar:

— Då jag frågade om det skulle vara tabletter eller pulver svarade han någonting helt ohörbart. Jag gav honom 20 pulver och han uppfattade det tydligen som att det skulle kosta 20 mark och sa att han inte hade pengar.

Eftersom mannen tydligen inte hade råd med 20 pulver bytte Byggningsbacka mot en förpackning om tio.

— Då lade han alla sina pengar på disken. Det blev 4,30 och då jag förklarade för honom att det inte är tillräckligt frågade han mig varifrån han skulle få pengarna.

— Jag svarade att jag inte visste det, och då drog han fram ett avsågat hagelgevär som han hade gömt under regnrocken. Han höll bössan riktad mot mig över disken och frågade om aspirinet hittas eller inte.

Byggningsbacka blev naturligtvis chockad. Hon gav mannen aspirinet — hur mycket minns hon inte — och blev stående kvar då han försvann.

Vid tidpunkten för rånet var Byggningsbacka ensam med kunden vid disken. De andra fem biträdena hade inte noterat händelsen. Först då den hittade Byggningsbacka stående likblek vid disken förstod de att någonting hade hänt.

De skyndade ut på gatan för att se i vilken riktning rånaren begav sig, men han var redan försvunnen. De apoteksanställda varnade en bank och ett kafé i närheten samt kallade på polisen.

Byggningsbacka beskriver mannen som medelålders och kraftigt byggd. Han var iklädd en orange regnrock av den typ som vägarbetare använder. Rånaren var klart alkoholpåverkad och verkade förvirrad.

Byggningsbacka berättar att hon uppfattade mannens hot som allvarligt, absolut inte som något skämt.

Rånaren gjorde inga försök att komma över pengar eller andra mediciner.

Tidigare på dagen hade han observerats gående till fots i Nykarleby centrum. Att han skulle ha begått några andra brott i centrum har inte kommit till polisens kännedom.



Apoteket i Nykarleby blev på onsdagen utsatt för väpnat rån. Bytet blev någonting så ovanligt som aspirinpulver.

[Apoteket fanns på den tiden i Torghalls-/Andelsbankshuset närmast Esso.]


Jakten

Överkonstapel Mikko Kellokoski, som ledde spaningarna efter rånaren, berättar att polisen först observerade denne inne i skogen bakom Idrottsgården. Han rörde sig då längs en el-linje ett par hundra meter från Munsalavägen. Det var den kännspaka klädseln som gjorde det möjligt för polisen att identifiera mannen på det långa avståndet.

— Då vi väntade en hundpatrull från Vasa valde vi att inte bege oss efter honom och på så sätt riskera att blanda bort spåren för hundarna, berättar Kellokoski.

Manne sökte sig emellertid ut till Munsalavägen där han lyckade stoppa en lastbil och bad om att få åka med. Bakom lastbilen körde för övrigt en ankommande polisbil, omedveten om att det var rånaren som stoppade fordonet före den.

Enligt uppgifter uppträde mannen inte hotfullt mot chauffören i lastbilen.

Polisen hade på avstånd observerat att han stigit på bilen och följde efter. För att inte väcka rånarens uppmärksamhet använde man sig av civila bilar vid förföljandet.

På grund av risk för skottlossning kunde man inte stoppa lastbilen inne i Nykarleby centrum. Polisen visste inte heller om rånaren hotade chauffören i lastbilen eller inte.

Lastbilen skulle till Nykarleby Minkfood och då den svängde in på gårdsplanen vid företaget omringade poliserna bilen. Mannen gav sig utan att göra motstånd. Han överlämnade sitt vapen, som visade sig vara en pistol av grov kaliber.

Kellokoski berättar att man inte är säker på huruvida det var det vapnet mannen använde sig av eller om han verkligen också hade en avsågad hagelbössa vilken han sedan gjort sig av med i skogen.

Den anhållne mannen är 48 år och hemma från en närliggande kommun. Han är sedan tidigare känd av polisen i Nykarleby men han har veterligen inte utfört brott av den här typen. Vid gripandet visade det sig att mannan var alkoholpåverkad men inte i någon högre grad berusad.

Enligt överkonstapel Kellokoski verkade det inte finnas några oklarheter i fallet. Mannen har ännu inte förhörts officiellt, men under samtal har han inte nekat till att han utfört dådet.

Någon egentlig förklaring till det inträffade har mannen inte gett. Det verkar dock som om handlingen var oplanerad.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 13 november 1986.

*     *     *

Apoteksrånaren fick åtta månader

Åtta månader ovillkorligt fängelse fick lappobon som senaste vecka rånade apoteket i Nykarleby. Domen fälldes på tisdagen av häradsrätten i Nykarleby. Lappobon dömdes inte för rån utan brottsrubriceringen blev rånliknande utpressning, vilket är lindrigare.

Däremot förföll åtalet om innehavet av knivar på allmän plats. De fyra knivar som påträffades hos lappobon var typiska pälsningsknivar som han hade med sig då han sökte arbete.

 

Lappobon har i polisförhöret berättat att han senaste torsdag kommit till Nykarleby för att söka arbete. Tidigare hade han arbetat med pälsningen hos en privatperson, men då resorna blev allt för långa sökte han på nytt pälsningsarbete i Nykarleby.

Han hade inte tur med sitt sökande. I stället handlade han en vinflaska som han drack upp. Vinet gav lappobon huvudvärk varför han gick till apoteket för att köpa värkmedicin.

Apoteksexpediten har i polisförhör berättat att rånaren kommit in i apoteket kl. 13. 15. I apoteket fanns då två andra kunder men de gick ut medan hon expedierade rånaren. Rånaren frågade efter aspirin och expediten tog fram en förpackning på 20 pulver. Då sade han något otydligt som expediten tolkade som att han inte hade tillräckligt mycket pengar. Därför tog expediten fram en ny förpackning på 10 pulver som kostade 4 mk och 77 penni. Han lade fram 4,30 mk som inte var tillräckligt.

Lappobon undrade då var han skulle få mera pengar. Till det svarade expediten att hon inte visste. Då tog lappobon fram en pistol som expediten uppfattade som ett avsågat hagelgevär. Enligt expediten frågade lappobon då om aspirinet hittas eller inte. Expediten blev skrämd och gav honom aspirinet.

Lappobons version av det som hände var att han skulle ta fram mera pengar ur sin ficka. I samma ficka hade han en lufthagelpistol. Denna måste han ta upp ur fickan innan han kom åt pengarna. Han sade sig ha lagt ifrån sig pistolen på disken liggande.

Lappobon har hävdat att han inte frågat om aspirin hittas eller inte utan vad som händer om inte pengarna finns. Han förnekade också att han skulle haft som avsikt att hota expediten. Han lade inte heller märke till att expediten blev rädd. Till poliserna hade dock expediten sagt att vapnet var riktat mot henne och att hon kände sig hotad.

Då lappobon fått sin aspirin kom han i alla fall att tänka på möjligheten att expediten kallar på polisen. Han fann då för bäst att söka sig bort från Nykarleby. Då han såg polisbilarna gissade han att polisen sökte honom varför han gick in i skogen.

Till vittnen hade kallats två poliser som tjänstgjorde den aktuella torsdagen. Det första vittnet berättade att han sett en man som passade in på beskrivningen gå söderut längs gamla Munsalavägen. Enligt vittnet gick mannen in i skogen ca 100 meter söderut från avtaget till Andrasjön, efter att han sett polisbilen. En annan polispatrull hade kort därefter sett lappobon från Andrasjövägen.

Lappobon hade tagit sig ut till den nya sträckningen av Munsalavägen. Ca 400 meter mot Munsala från 90-graderskurvan hade han fått lift med en lastbil på väg till Nykarleby Minkfood.

Polisen såg att mannen fått lift och man började följa efter lastbilen. Vid Minkfood uppmanades lappobon att kasta sitt vapen vilket han också gjorde.

Lappobon gjorde inget motstånd. Då han greps kommenterade han ”så gick det”.

Vittnet hade senare gått igenom lappobons väg i skogen. Vittnet berättade att lappobon hade fallit två gånger och gått ner i ett dike en gång. Något annat vapen hade man inte hittat i skogen.

Lappobon uppger att han hade pistolen med sig till stan för att få den reparerad. Knivarna motiverade han med att de var hans arbetsredskap i pälsningen. Han sade att han använder egna knivar eftersom privata farmare har dåligt med verktyg.

Försvaret bestred åtalet om rån. Avsikten var att betala summan men han måste först avlägsna pistolen ur fickan. Försvaret pekade på skillnaden i brottet och den fördel som han fått genom det — lappobon hade ju ändå frivilligt betalt nästan hela summan utom 47 penni. Åklagaren ansåg både rånet och det olaga innehavet av knivar bevisat.

Häradsrätten fann utrett att lappobon har hotat expediten och tvingat henne att överlämna aspirinet. Men åtalet om knivinnehavet förkastades. Lappobon dömdes således för rånliknande utpressning till åtta månader ovillkorligt fängelse. Pistolen förklarades förbruten till staten medan lappobon fick sina fyra pälsningsknivar tillbaka. Lappobon har 1972 dömts för dråp. För några år sedan har han dessutom dömts för att ha dräpt en kalv.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 19 [!] november 1986. Ibland mal rättvisans kvarn med expressfart. Kari Nyqvist nämnde rånet, som jag inte hade det minsta minne av.
Margite Enlund tillhandahöll.


Läs mer:
Apoteket i kapitlet Fakta.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2021-04-18, rev. 2021-04-18 .)