Guldkorn

INNEHÅLL

Prolog

I mitten på september 2020 hade jag kontakt med Kari Nyqvist angående Jeans Shop Dalton. Efter att det var avklarat kom Nykra på tal och Kari skrev: ”Jag har ofta funderat på vart Nykras och Sunwinds arkiv 'räddades' när allt tog slut. Evald Nordling kanske har förstått att nappa bilder och papper med sig.”

Jag kontaktade Evald som var med redan på Nykarleby Båtvarvs tid och tidigare hade han bidragit med broschyrer. Han hade inga ”firmapapper”, men däremot ”en del” tidningsklipp. Samma kväll lånade Lars Pensar klippen och började skanna, vilket resulterade i närmare 90 sidor. Så började bollandet med Kari och han skrev om sina minnen och jag digitaliserade artiklar. Karis far Ralf var först kontorschef och sen VD, därav hans kunskaper om och intresse för Nykra. Han jobbade där somrarna 1988 och 1989 och utöver det har han ”sprungit en hel del där”.

En del artiklar var inte daterade, men Margite Enlund kollade upp det och bidrog med ytterligare artiklar och kompletteringar av sånt som inte råkat komma med på kopiorna.

Dessutom har Anki Sandlin, Henrik Frilund, Johan Willman, Jonas Back, Karl-Gustav Broo, Kenneth Saarikoski, Ralf Häggblom, Stefan Ågholm, Bjarne Påvall och Thomas Östman bidragit. Peter Gullback har kolorerat en del bilder.

Nu när slutet närmar sig, roade jag mig att öppna sidan i Word för att se hur mycket material det sist och slutligen blev:

• Format A4.
• Teckensnitt Times New Roman.
• Teckenstorlek 12 punkter.
• 211 sidor.
• 6 434 rader.
• 40 773 ord.
• 265 109 tecken med blanksteg.

Och som vanligt tas kompletteringar och korrigeringar tacksamt emot.

Nykarleby Båtvarvs skylt målad på papper uppspänt på en plywoodskiva med diameter nästan 110 cm. Den har suttit på en vägg någonstans för det finns fortfarande skruvar genom plywooden. Hur den hamnat på vinden vid f.d. Lillollas är ett mysterium. Har någon förslag? Gårdsägare Henrik Frilund tillhandahöll. Förstoring.

— Några milstolpar —

• 1964 grundade Sune Storbjörk Nykarleby Båtvarv för tillverkning av träbåtar och Hall 1 byggdes.
• 1968 byggdes Hall 2 och man började tillverka glasfiberbåtar och hyrde utrymmen i f.d. Joupers av Fiskars.
• 1969 flyttade man från Joupers.
   
• 1972 gick bolaget i konkurs och det nybildade bolaget Oy Nykra Ab började tillverka segelbåtar av glasfiiber.
• 1973 byggdes Hall 3.
• 1974 i december beslöts att tillverka master.
• 1976 byggdes Hall 4 och Sundén Yachting blev delägare.
• 1979 stoppades planerna på att bygga en lamineringshall med Öjabåtar.
   
• 1980 byggdes Hall 5.
• 1981 brann Hall 3, köptes Westwood och det var många strejker.
• 1982 blev legotillverkningsbåten Finn Express 74 årets båt i Tyskland.
• 1984 såldes Westwood.
• 1985 vanns en långdragen rättstvist med PR-Marin.
• 1986 var ett händelserikt år. Marino Ab-ägaren Torbjörn Fagerström köpte företaget i januari, officiell ägare Tor-ko i Helsingfors. Rainer Svenfelt avgick från VD-posten och köpte Avance Yachts. Konkurs i oktober p.g.a. okänd kreditförlust. Innan året var slut bildades ett nytt bolag med Scandi Yacht som huvudägare.
  
• 1987 fick det nya bolaget namnet Oy Sunwind Ab.
   
• 1990-talets början: Sämre tider.
• 1993 köptes bolaget av schweizaren Heinz Chanton och namnet ändrades till Sunwind Yacht.
• 1997 i juli konkurs. Botnia Marin från Malax köpte anläggningen och driver den fortfarande.

 — Tidningsartiklar —

    Tidningsklippen ur f.d. produktionschefen Evald Nordlings samlingar kompletterade med ytterligare artiklar.

[…] = delar av artiklar som inte kommit med på kopiorna.

Havet blir människans framtida fritidsområde

Sunwind 29, kappseglarfinesserna gör den lättseglad

Lösning vid Nykra

Fyra stycken Sunwind 26

Nykra som Henry Ford

Bolagsfotboll i Nykarleby

Nykra vann i Nkby

Element fattade eld vid Botnia Marin i Nykarleby – röken skadade lokalen

Optimistisk båtbyggare i Nkby
skall tillverka en båt per dag

EN BÅT PER DAG är målet för männen bakom det nystartade båtbyggeriet i Nykarleby — Sune Storbjörk ägaren och Sven Lindqvist ansvarig ”båtmästare”. Härom dagen kunde herrarna visa upp den första båten i den första serien, en tväraktrad skapelse i gran avsedd för den österbottniska marknaden. Men i framtiden är det meningen att så gott som helt övergå till mahogny – en förutsättning för att komma in på marknaden i Sverige och södra Finland.

Sune Storbjörk som nu etablerar sig i Nykarleby, där den kommunala inställningen är synnerligen positiv, har tidigare varit verksam i Munsala. Den snickeribyggnad som han nu uppför mäter 10 x 40 meter och innehåller det egentliga snickeriet, matsal, tvättrum och kontor samt pannrum.

Men det är bara början. Grunden är redan lagd för en tillbyggnad och arbetet skall inledas i vår. I tillbyggnaden skall inrymmas tork och spånlager. I en annan tillbyggnad som väl småningom blir aktuell skulle det egentliga båtbyggeriet bli inrymt.

I vinter måste man ty sig till upphyrda lagerrum. Såväl för råvarorna som för de färdiga produkterna. Det är inte båtsäsong just nu och därför måste det bli fråga om att lagra – för försäljning i vår.

Snickeriets triumfkort [Sic!] blir stora serier – minst 50 exemplar. Hr Storbjörk är övertygad om att marknaderna skall öppna sig bara produktionen väl kommit igång. Han har haft kontakter med försäljare både i Sverige och Helsingfors och räknar med att försäljningen – som är många småföretagares stora problem — skall ordna sig.

I två månaders tid reste hr Storbjörk omkring i Småland där han studerade småindustrin. Han återvände laddad med idéer och uppslag – för att finna att det mesta av ”nyheterna” redan tillverkas i Finland. Träskor var en av de produkter han var intresserad av, men fann att marknaden var mättad – något som han inte haft en aning om.

— Det är svårt säger han, för en finlandssvensk som inte kan följa med finsk press.

Nöjda betraktar mannarna på båtbyggeriet den första båten. I bakgrunden ägaren Storbjörk och ”båtmästaren” Lindqvist. Förstoring.

NYKARLEBY BÅTVARVS

PERMANENTA UTSTÄLLNING
I NYKARLEBY

utanför polisstationen öppnas tisdagen den 27. 4.
Förevisning kl. 18—20, eller
enl. överenskommelse med
båtvarvet.
Välkommen och
bekanta Er med
de högklassiga
och förmånliga
mahognybåtarna.

HANDEL

INDUSTRI 

SJÖFART

Småindustrin i blickpunkten:

En båt per dag byggs
vid varv i Nykarleby

Evald Nordling, anställd vid Nykarleby båtvarv,
behärskar väl båtbyggandets finesser.

SOM BÄST pågår underhandlingar mellan Vasa Motor Ab och Nykarleby Båtvarv om startande av en gemensam försäljningsorganisation i Sverige. Disponent H. Wendell på Vasa Motor säger att den stora försäljningen av båtmotorer på den svenska marknaden påkallar en effektivare försäljning.

Vasa Motor har nu representanter i Stockholm och Umeå. Enligt planerna skulle Sundsvall bli centralort för den gemensamma organisationen.
     Direktör S. Storbjörk på Nykarleby Båtvarv berättar att 70 procent av småbåtsförsäljningen går till Sverige. En Jakobstads- och en Kuortanefirma uppges vara intresserade av ett samarbete på den svenska marknaden.

Nr 239 – 1968

Nkby-båtar ger arbete åt flere
Husvagnsinredningar är nyhet

NYKARLEBY BÅTVARV arbetar på en prototyp till en ny båt som man skall ha klar för provkörning innan isen lägger sig över våra vatten. Beställningar föreligger redan och man vill ha igång produktionen så snart som möjligt. Båtvarvet har också tagit på sig att tillverka inredningar till 300 husvagnar åt JA-RO. Husvagnsinredningarna och inredningarna till båtarna tar allt det utrymme som företaget nu förfogar över. Därför har båtvarvets ägare Sune Storbjörk varit på jakt efter mera utrymme för sin tillverkning. Det har inte sett så ljust ut, och han började planera att flytta över en del av tillverkningen till Munsala. Men när han meddelade stadsdir. Ernest Eklund detta förändrades saken. Efter en del förhandlingar med Fiskars fick han löfte om att Storbjörk får hyra den s.k. monteringshallen om 400 kvadratmeter vid Joupers fabriker. Höjden till taket är tillräcklig, möjligheter finns att hyra mera utrymme på platsen och nykarlebyborna får arbete. Storbjörk är nöjd och räknar med att anställa 12–15 personer till före årsskiftet.

Ännu är allt lugnt och stilla vid Joupers fabriker, konstaterar Sune Storbjörk och lovar se till att det är full rulle på om en månad.

På båtvarvet bygger man just nu prototypen på en ny plastbåt. Den blir 8,65 meter lång och närmare fyra meter hög. Tillverkningen av den skall komma igång på allvar den 15 november, och den tillverkningen tänker man förlägga till Joupers verkstad.

I den byggnad man arbetar nu skall man i fortsättningen främst inrikta sig på snickeriarbeten, d.v.s. trädelarna till båtarnas inredning.

Dessutom skall Nykarleby båtvarv börja tillverka inredningar till JA-RO:s husvagnar.

— Vi har order på inredningar till 300 husvagnar, säger Storbjörk. För att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja snickeriutrymmena och -maskinerna har vi tagit upp den tillverkningen.

För båttillverkningen är de för små. Den nya båten fordrar mycket utrymme. Storbjörk berättar att man hade planer på att flytta den tillverkningen till Munsala.

— Det är lättare att tillverka en plastbåt. Plastbearbetning kan som sagt vem som helst lära sig säger Storbjörk. Däremot har man det medfödda anlag för en person som skall bli en skicklig snickare.

Nykarleby båtvarv har därför varit tvungen att till stor del anställa träarbetare utifrån, medan man räknar med att kunna lära upp de som skall arbeta med plastbåtar.

—  När jag meddelade stadsdir. Eklund att vi tänkte flytta en del av tillverkningen, började han underhandla med Fiskars, berättar Storbjörk. Och det lyckades över alla förväntningar.

De närmaste dagarna inleds en del omändringsarbeten i den blivande båtverkstaden. Man tänker inte göra stora omändringar, men ett par mellanväggar skall tas bort, värmeledningen skall anslutas till de andra avdelningarna etc.

Vi planerar nu att i början då vi kommer i gång ta in två nya personer varannan vecka, säger Storbjörk. Eventuellt blir det i snabbare takt. Till årsskiftet skall vi ha 12—15 nyanställda på produktion.

Det torde vara ungefär lika många som staden har arbetare för tillfället.

Nykarleby båtvarv har 13 anställda för tillfället. De som arbetar med trä skall fortsätta med det i byggnaden vid Kovjokivägen, som Storbjörk äger.

Plasten slår
ut träbåtarna

Efterfrågan på träbåtar har minskat starkt. Därför anser Storbjörk sig vara tvungen att övergå till plast.

Plast är pop nu, säger han. Kanske kommer den tiden igen när det skall vara träbåtar, men till det dröjer det minst 3—4 år.

Ännu senaste år gick det att sälja träbåtar. Men i år har man inte tillverkat någon båt på Nykarleby båtvarv som inte varit beställd.

Plast är ett bra material, säger Storbjörk. Det har säkert framtiden för sig. Orsaken till att det gått så bra för många tillverkare är att de både haft nödiga kunskaper och materialet.

Det är så mycket som spelar in. Först när man började tillverka plastbåtar tog man avtryck av en träbåt och gjorde plastbåten efter den. Men det var alldeles fel. En plastbåt skall byggas annorlunda än en träbåt i många avseenden, anser Storbjörk.

Dessutom gjorde man dem ofta i en källare eller i ett uthus. Men plasten ställer stora krav på temperaturen och luftfuktigheten. Därför kan man inte tillverka dem i vilken fuktig källare som helst.

Allt detta har Storbjörk klart för sig, och räknar med att det skall klaffa när han ställer igång tillverkningen.

En del nya satsningar måste göras. Den nya båten har en botten som liknar den som används  på svenska  motorbåtar.

Enbart formen som den nya båten skall gjutas i kostar 73.000 mk. Den färdiga båtens pris — då den är fullt inredd med gardiner för fönsterna och allt — kommer att röra sig i runda tal kring 50.000 mk.

Mindre plastbåtar
som träning

För att lära sig tillverkningen i plast har man i år tillverkat mindre plastbåtar. Det är för riskfyllt att genast slå till med en stor båt, när ingen kan utföra arbetet, resonerar Storbjörk. Men nu har man övat sig så man är mogen att gå till en större.
 
Av den nya båten har man redan order på de båtar man hinner tillverka fram till mars månad. Det är mest på den svenska marknaden båten säljs. Dessutom har man många förfrågningar.

Eget försäljnings-
nät i Sverige

Storbjörk har byggt upp ett eget försäljningsnät i Sverige. Där arbetar 17 firmor — större och mindre — som återförsäljare. För att täcka den svenska marknaden ännu bättre skall man ha 17 till innan våren.

Av båtvarvets produktion går ca 90 procent till Sverige. — Men det är hårt på den svenska marknaden, säger Storbjörk.

Norge säljer de flesta båtarna där, tätt följd av Sverige. Finland kommer långt efter.

Försäljarna specialister

I Sverige har försäljarna specialiserat sig på sitt område. Den som säljer båtar, är specialist på dem, säger Storbjörk. Det måste vi komma till också här, men det tar tid.

Nu skall en massa firmor sälja allt möjligt. Det gör att deras enda intresse är att sälja en vara för att förtjäna. Sedan struntar de blankt i kunden.

Säljer de en båt som är avsedd för 20 hästkrafters motor, men kunden vill ha en motor med 40 hkr, säljer de gladeligen och säger att det går att sätta större motor eller vice versa.

Men en liten båt är inte byggd för en stor motor eller tvärtom, allt skall balanseras och då är det simpelt att för förtjänstens skull lura kunden som det ofta blir när försäljarna vet lika lite som kunden.

Leveransdagen
måste hållas!

När det gäller Sverige, är det också precis med leveransdagen. Det får inte skjuta över en enda dag om man vill behålla en kund. Båtarna är en lyxvara, och sker inte leveransen den dag man lovat, känner[?] kunden sig utan[?] eller köper av någon annan.

I Sverige är också deltillverkningarna genomförda i långt större utsträckning än här.

Ett alternativ till utvidgningen för Nykarleby båtvarvs vidkommande var också att bygga ut ett nät av underleverantörer.

Det finns många snickerier i trakten som har lågsäsong på vintern när vi har högsäsong, säger Storbjörk, och då kunde man låta dem tillverka en del.

Men när det är fråga om en helt ny båt, var det värre att genomföra systemet med underleverantörer.

Det kan dock hända att Storbjörk skaffar sig underleverantörer när han kommer i gång ordentligt med den nya typen.

Nöjd med
nyförvärvet

Storbjörk är nöjd med att han fick hyra utrymmen av Fiskars. Under tidigare underhandlingar hade han fått det intrycket att det inte skulle gå. Men kanske han inte hade de rätta kontakterna, för Fiskars var oväntat positivt inställda.

Enligt avtalet kan den delen som Storbjörk inte hyr uthyras åt någon annan företagare. Men då skall Storbjörk underrättas och ha förtur.

Det kan tänkas att vi behöver ännu större utrymmen om en tid, säger han. Planer finns, men Storbjörk avslöjar inte ännu på vad det är. Men han planerar framåt hela tiden.

Havet blir människans
framtida fritidsområde

De flytande sommarvillorna ersätter semesterfirarnas 'kära' strandstuga

(Öb) Det största misstaget Nykarleby båtvarv gjort var när företaget började tillverka träbåtar. Tre år gick åt pipan innan man var mogen att övergå till plast och glasfiber. Men nu kör de cirka 30 båtbyggarna för full maskin. I medeltal en flytande sommarvilla per vecka lämnar fabriken för vidare befordran till huvudsakligen Sverige. Men även inhemska sjöbitna människor har börjat intressera sig för de klinkbyggda båtarna från Nykarleby.

Året var 1964. Då startade Sune Storbjörk båtvarv i Nykarleby. Han gjorde noggranna förberedelser och tog del av marknadsundersökningar som gjorts på området både i Sverige och i Finland. Undersökningen i Sverige visade att träbåtarnas era var förbi medan en liknande undersökning i Finland garanterade en fortsatt framtid för träbåtar.

Storbjörk litade på den inhemska underökningen och satsade på tillverkning av träbåtar.  Men det var ett stort misstag, säger han själv.

— För ett år sedan kastade vi om och kan i dag uppvisa den erkänt bästa deplacementbåten i hela Norden. Den 28 fot långa överbyggda motorbåten är förstås inget fartvidunder med sina högst 12 knop petroleum och 16 knop vid dieseldrift. Men den gör heller inte anspråk på att slå fartrekord utan fastmer på angenäm och säker sjöfärd för fiskare och semesterfirare. Med andra ord — en flytande komfortabel sommarvilla.

Två typer av båtar tillverkas nu vid Nykarleby båtvarv. Förutom den stora båten på 28 fot gör man vanliga roddbåtar för inomskärstrafik — även de i plast.  Deltillverkningen är fördelad till sex olika platser. Lamineringen sker vid före detta Joupers industrihall som Storbjörk hyr av den nuvarande ägaren Fiskars-koncernen medan inredningen är förlagd till varvets egen industrihall nära järnvägsstationen.

Deltillverkningen av inredningen sker vid olika snickerier i nejden, bl.a. i Öja.

Svajiga linjer — smäckra former, skapas fram vid Nykarleby båtvarv. Det är Veikko Markkula och Leo Näsi som på bilden ses forma stommen till en flytande villa.

[Kollade med Veikko om han kunde identifiera personerna här: Tyvärr kan jag inte hjälpa dej att identifiera dessa personer. Jo, jag jobbade vid varvet åt både Sune Storbjörk och Rainer Svenfelt. År 1967 började jag som vikarie på Posten, då vikariatet tog slut jobbade jag vid varvet. År 1970 fick jag fast anställning vid Posten, men fortsatte jobba på min lediga tid med båtar fram till 1973. Under Nykarleby båtvarvs tid blev de lite annat också, bl.a. var jag i Vasa och färdigställde en träbåt som skulle överlåtas åt Vasa sjöscouter, men mestadels med laminering.

Kari Nyqvist konstaterade att skrovet till en Karlö lamineras i en tvådelad form.]

Flaskhals

Det är inredningen som för närvarande utgör flaskhalsen i produktionen. Utrymmena är för trånga för att man skall kunna inreda skroven i samma takt som de gjuts. Därför överväger man att utvidga — möjligen hyra större utrymmen.

Men Storbjörk har även ett annat alternativ. Det har nämligen visat sig att det finns avsättning för halvfabrikat — det vill säga enbart stommar — på den inhemska marknaden. Det finns kunder som själva vill inreda båten och därigenom förbilliga inköpet. En händig båtägare kan inreda skrovet i etapper och under tiden använda båten. På så sätt behöver han inte investera hela båten omedelbart.

Det var en felberäkning att vi inte gjorde reklam för våra båtar här i hemlandet, framhåller Sune Storbjörk. Vid den utställning som vi deltog i för drygt en månad sedan i Stockholm väckte våra båtar tydligen ett visst uppseende bland finländska besökare eftersom beställningar inkommit från inhemska kunder nu efter utställningen. Vi har all orsak att inrikta oss även på den inhemska marknaden i fortsättningen.

30 anställda

Storbjörk är nöjd med den satsning Nykarleby stad gjort för hans industri. Han förfogar över en 48.000 kvm stor tomt på vilken han uppfört monteringshallen. Där inreder han också husvagnar för en annan firmas råkning. Hans företag är för närvarande ett av de två största i Nykarleby och sysselsätter ett trettiotal arbetare. [Prevex bör ha varit det andra.]

Snabb utveckling

Båttillverkningen undergår alltfort en snabb utveckling. Det gäller hela tiden att hålla sig ajour med vad som händer på området.

— Vi vet att vi i dag har en båt som väl står sig i konkurrensen på världsmarknaden. Men om något år har säkert nya rön gjorts ägnade att förbättra båtarnas komfort och sjöduglighet. Följer man inte med i galoppen är det lika bra att man ”tar sin Mats ur skolan”. Helst vill man förstås vara först med förbättringarna.

— För några år sedan trodde man allmänt att inombordsmotorn spelat ut sin roll. Tillverkare av utombordsmotorer såg mörkt på läget. Men nu är denna motortyp populärare än någonsin.

— Det blir allt svårare att finna lämpliga villatomter längs våra kuster. Men på havet finns det närapå obegränsade utrymmen. Det är havet som kommer att bli människans fritidsområde i framtiden, tror Sune Storbjörk.

HALL 3

Nytt båtvarv i Nk:by
satsar på segelbåt

Produktionschefen Evald Nordling t.v. och verkställande direktören Rainer Svenfelt bredvid en nytillverkad glasfiberbåt i Oy Nykra Ab:s monteringshall.

NYKARLEBY (Hbl — Bert) Båtvarvet Oy Nykra Ab i Nykarleby bildades för ungefär ett år sedan. Ett båtvarv hade gått i konkurs och Oy Nykra Ab blev det nya företag som tog över. Produktionen har nu varit igång ungefär 10 månader och nu skall företaget mer än fördubbla produktionsutrymmena. Den huvudsakliga produktionen utgöres bl.a. av glasfiberbåtar, reningsverk och möbler.

— Vi har 742 kvm golvyta och vi skall bygga till 790 kvm, säger direktör Rainer Svenfelt. Nybygget placeras så att det förbinder de två tidigare byggnaderna. [Så var tanken, men den blev fristående.]

— Nybygget gjutes helt av betong och byggnaden kommer att utnyttjas för lamineringsarbeten. Viktigt är att innertakhöjden blir c. 5 m. I de nuvarande byggnaderna är takhöjden bara 3—3,5 m och det är för lågt för nästan alla något större båttyper.

— Våra gamla utrymmen skall framdeles utnyttjas så att den ena byggnaden blir modellverkstad. Delar av samma byggnad upptas av kontor och sociala utrymmen. Den andra byggnaden blir uteslutande monteringshall, omtalar direktör Svenfelt.

— Nybygget är kostnadsberäknat till c. 300 000 mk och byggnadsarbetena påbörjas så snart det bara går.

Vi räknar med att ha det färdigt på ungefär två månader.

— Oy Nykra Ab har 15 anställda, men vi menar att arbetsstyrkan kan fördubblas när vi kan ta de nya utrymmena i användning.

Företaget tillverkar både större och mindre glasfiberbåtar, reningsverk och bl.a. också glasfibermöbler, främst bord.

Segelbåten Jasmine blir huvudprodukt. Den ritas och byggs i Finland. Jasmine är en mindre havskryssare 7,65 m lång med hjälpmotor. Också i de nordiska länderna har man visat stort intresse för Jasmine. Om Finland bara får ett handelsavtal med EEC kan det bli marknad också i Tyskland. Jag tror inte heller att det skall bli omöjligt att sälja Jasmine i Förenta staterna. Arkitektgruppen GLM har planerat Jasmine och skrovet är ritat av dipl. ing. Hannu Nurminen.

— Enbart av Jasmine tror jag att vi årligen skall kunna tillverka och sälja ett femtiotal exemplar. Den välkända båtmodellen Karlö tillverkar vi fortfarande. Den levereras vanligen som halvfabrikat. Smärre roddbåtar ingår också i vår tillverkning.

— Ett reningsverk hoppas vi kunna sälja till Sverige. Provexemplar är önskvärda. Av dessa reningsverk kan vi tillverka c. 200 per år.

— Ett bord i glasfiber säljer vi både på den inhemska marknaden och i de nordiska länderna.

— Bara vi får alla formaliteter klara fort nog så att nybyggnadsarbetena kan igångsättas så får vi fortare den utökade produktionen igång, säger både direktör Rainer Svenfelt och produktionschefen Evald Nordling.

Buckliga fribord
på Sunwindbåtar

• Skönhetsfel eller tillverkningsfel? Den frågan har satts på sin spets på fyra nylevererade Sunwind 26:or. Alla fyra båtarna har buckliga fribord.

Vid varenda skott buktar skrovet ut.

- Felet beror på att man haft för liten spalt mellan skott och fribord när man plastat fast skotten mot friborden, förklarar Harald Woxén, magistratsbesiktningsman.

När man lägger på plastspackel utvecklas värme och dragningar uppstår när spacklet härdar. Normalt ska det vara en spalt på 5–10 mm, som ska ge en mjuk övergång till friborden. Så har uppenbarligen inte skett här.

Det lönar sig inte att riva loss skotten.

Beroende på att laminaten inte är färdighärdade kommer utbuktningarna att kvarstå även om man river loss plastningen igen.

Enligt min mening är det att betrakta som tillverkningsfel, som leder till sämre andrahandsvärde. I princip har en köpare som får en båt med dessa utbuktningar rätt att häva köpet. Alternativt få en nedsättning av köpesumman på i storleksordningen 10 000 kr.

Båtnytt har varit och inspekterat de aktuella båtarna hos säljaren i Stockholm. Utbuktningarna är klart skönjbara även på lite håll.

Alla båtarna har inte lika allvarliga fel och det är olika mycket på olika sidor.

Rolf Enestad, Stockholms Motorcentrum:

- Kunderna är inte tvungna att ta emot just de här båtarna.

- Vi har nu varit i branschen i 25 år och vi vill naturligtvis ha nöjda kunder.

- Så nog skall de bli kompenserade på något sätt.

Nykra-varvet landets
största masttillverkare

NYKRA båtvarv i Nykarleby  skall inleda produktion av mäster för fritidssegelbåtar. För närvarande importeras för våra segelbåtsvarv ca 1 000 segelbåtsriggar tillverkade i Sverige. Vi har tänkt att vi skulle svänga på det, uppger VD Rainer Svenfelt vid Nykra.

Nykra blir därmed landets största tillverkare av segelbåtsmäster. För närvarande tillverkar endast vissa varv, såsom Nautor, riggar för eget behov.

Nykra utvidgar och ökar
produktionen 100 procent

EN NY HALL på 800 kvm och en produktionsökning med hundra procent — det är så här Nykra i Nykarleby tänker möta den väntande högkonjunkturen. Tidigare produktionsyta för båtvarvet som tillverkar familjebåtarna Jasmin och Sunwind, är 1 400 kvm, så det är inte enbart den nya hallen som ensam står för möjligheterna till fördubblad produktion. Det gör delvis också de rationaliseringsåtgärder som kan förverkligas genom att hela industrin kommer under ett tak.

TIDIGARE har Nykra bestått av tre separata hallar placerade i u-form men med för mycket luft emellan de olika komponenterna för att arbetet skulle löpa rationellt, säger Rainer Svenfelt, företagets VD. Den nya hallen binder nu ihop hallarna till en enhet, vilket gör, att produktionen kan effektiviseras.

Det betyder att produktionen kan ledas in i längre serier utan fördyrande mellanstegstransporter. Löpande band är det dock inte fråga om — båten förblir stationär under hela monteringen medan monteringsgruppen växer.

För Nykarleby betyder utvidgningen vid Nykra 10—15 nya arbetsplatser. Så många nyanställningar är det alltså fråga om och ledig arbetskraft finns enligt Svenfelt. Sedan är det en sak att en båtindustri fordrar utbildad arbetskraft inom flera sektorer och denna står inte till buds. Lösningen har varit att företaget utbildat jobbarna på arbetsplatsen och den möjligheten räknar Svenfelt med nu också.

Det är de två familjebåtarna Jasmin 25 och Sunwind som i främsta hand kommer att produceras. Preliminärt skall 100 Sunwind och 50 Jasmin tillverkas före nästa seglationssäsong vilket är exakt dubbelt emot tidigare år. Bägge har fyra kojplatser och är havsgående men Jasmin är större och mera påkostad. Priset för en Sunwind är i dag 32 000 mark medan en Jasmin kostar 57 500 mark. En ca 12 procents höjning av priserna är aktuell men ändå räknar Svenfelt att båtarna prismässigt skall vara konkurrenskraftiga. Förresten betyder prishöjningen inte så mycket på den finländska marknaden eftersom endast tio procent av tillverkningen stannar inom landet. Resten går på export till ett flertal europeiska länder, varav Sverige dock ligger högst i exporttabellen.

Nykra har tre återförsäljare i Sverige varav två med flera försäljningspunkter. Vi är tydligen konkurrenskraftiga där med våra båtar både till pris och modeller eftersom lagren är tömda och allt är slutsålt för leverans också på hemmaplan. Och det är en stor marknad för båtar i Sverige, i synnerhet i söder där sommarvillorna redan trängs så att det är omöjligt att etablera sig i form av en stuga.  Den enda möjligheten att komma till vatten är då att skaffa sig båt, och helst då en som familjen kan bo i.

VD Rainer Svenfelt i en Sunwind-båt. Nybygget
i bakgrunden binder ihop de gamla hallarna.
[I bakgrunden till vänster första hallen och till höger den splitternya Hall 4. Den riktigt skarpögde kan se en traktor i bakgrunden.]

Förutom båtar tillverkar Nykra master. Fabrikationen inleddes för ett par år sedan och är redan så stor att man förutom för eget behov kan sälja till tre andra båtindustrier. Även inom denna sektor underhandlar man om export till Sverige. I stället har Nykra underleverantörer för rostfria delar som t.ex. mastprofiler.

Svenfelt är inte speciellt deppad inför utsikten att få dubbelt fler båtar att sälja:

— Vi går mot bättre tider och förresten är vi i en så liten del av marknaden att det beror mera på oss själva än på andra omständigheter om vi inte får sålt.  Problemet åtminstone hittills har inte varit att sälja utan att tillverka.

Nybygget blir i betongelement och de totala kostnaderna 700 000 mark. I dagarna lossnade statsgarantin och nu väntar ledningen för Nykra på besked om lån från u-fonden.

På onsdagen reste byggnadsbyrå Olli Janssons [från Gamlakarleby] mannar takstolarna och som sagt — i nästa månad ska hallen stå klar för användning.

Nykra firade taklagsfest

TAKLAGSFEST firade Oy Nykra Ab i Nykarleby på sin nya hall på fredagen. Hallen är på 675 kvm och sammanbinder de gamla hallarna så att man nu får alltsammans under ett tak. Hallen byggs i betongelement och kostar 662.000 mk. Byggnadsarbetet inleddes i början av juli och 1 oktober skall bygget vara inflyttningsklart. Man räknar då med att nyanställa 10—15 personer. I detta nu har företaget en arbetsstyrka på 28 personer. Den nya hallen skall användas för monteringsarbeten. Från 1 oktober ökar Nykra produktionen till 15 båtar per månad.

”Kommunens borgen är
enklaste företagsstödet”

Stadsfullmäktige i Nykarleby godkände vid sitt sammanträde på torsdagen båtvarvet Nykras anhållan om tilläggsborgen. Det lån på 150 000 mark staden går i borgen för upptar företaget i försäkringsbolaget Fennia och Sparbanken Deposita.

Som motsäkerhet får staden inteckning i Nykras fastigheter. Stadens totala borgensförbindelse för Nykra uppgår till 300 000 mark. För fyra år sedan beviljade i kommunal borgen för ett byggnadslån på 150 000 mark. Förmånsrätten på hela borgensförbindelsen kommer att ligga mellan l 070 000 och l 370 000 mark.

Förslag framfördes i fullmäktige om bordläggning av ärendet. Fyra röstade för bordläggning, nämligen sfp-arna Lars Smeds och Villard Wallin samt vänsterns Bertel Engstrand och Elmer Sundqvist. Övriga aderton närvarande ledamöter röstade för fortsatt behandling.

De fyra rösterna för bordläggning borde i och för sig ha räckt eftersom Nykras verkställande direktör Rainer Svenfelt kompletterade ansökningshandlingarna till väsentlig del tidigare samma dag.

I den skrivelse fge blev tillställd sista stund redogjordes för första gången i sammanhanget för de övriga borgenärernas inteckningar.

Efter fge:s godkännande av anhållan ligger förmånsrätterna i följande ordning:

• Sparbanken Deposita upp till 570 000 mark.
• Utvecklingsområdesfonden 570 000 — 870 000.
• Statsgarantianstalten 870 000 — l 070 000.
• Nykarleby stad 1 070 000 — l 370 000 och …
• Statsgarantianstalten igen l 370 000 — l 620 000.

— En snedvriden princip, menade Elmer Sundqvist, munsalavänstern. Vi är inne på ett område som vi inte behärskar. Kommunen skall väl inte fungera som en garantianstalt för privatföretag. Det här är för enkelt för företagen. Samhället tar riskerna och bolaget tar vinsterna.

— Jag tycker att vi kan ta den här risken, sa Alf Holm, också munsalavänstern. Det här är ett företag som satsar friskt och det här kan ge 10—15 nya arbetsplatser. Avslår vi den här anhållan märker vi kanske en dag att vi varit för fega.

— Här har vi äntligen en chans att visa att vi är företagsvänliga, sa Roger Asplund, sfp. Vi skall väl inte bara lova inför valet att vi tänker hjälpa våra företag, utan vi måste väl våga göra det också när det verkligen gäller. Det här företaget har dessutom skött sig bra.

— Vi måste tänka oss för när det gäller sådana här frågor, uppmanade Gustav Björkstrand, sfp. Vi borde utreda principerna för beviljande av borgen för företag av den här typen.

— Vi har två typer av ansvarsförbindelser, fortsatte Björkstrand. Dels för s.k. allmännyttiga företag och så för privatföretag. För att veta hur vi skall gå till väga i liknande fall i framtiden tycker jag det vore på sin plats att vi stannar upp, ser bakåt och framåt och bl.a tar reda på hur man brukar förfara i andra kommuner.

— I det här fallet tycker jag annars att risken inte är stor. Det gäller ju nu konkret att skapa 10—15 nya arbetsplatser i Nykarleby,

Stadsdirektör Börje Nygård replikerade till Björkstrands förslag:

— Jag tror inte att man kan slå fast någon speciell regel. De här ansökningarna måste nog behandlas från fall till fall. Det har vi lärt av tidigare erfarenhet att ett av de enklaste sätten att, stöda företagen på orten är med borgen.

— Inte har väl arbetsplatserna något med valet att göra, frågade sig Gunnar Näs, soc dem. Nya arbetsplatser skall vi ha oberoende av val och efter valet med.

— Staden har en massa borgensförbindelser, påminde Edgar Jungarå, sfp, om. I vissa fall har det gått dåligt. I det här fallet tycker jag att företagets egna kapital, 130 000, är lågt och att det främmande kortfristiga kapitalet är väl mycket.

— Vi måste kunna ge avkall någon gång på det strikt ekonomiska tänkandet, avrundade Gunnar Mäenpää, sfp.

Elmer Sundqvist var ensam om att rösta för avslag på borgensanhållan. Bertel Engstrand avstod. De övriga röstade för beviljande av borgen.

— Vi har nog gett borgen på mycket lösare boliner förr, sa stadsdirektör Nygård. Och det här företaget har ökat sin omsättning dubbelt mera än vad de själva hade väntat sig när de senast anhöll om kommunal borgen.

BÅTAR

DET FINNS ingen region i Finland där båtbyggeriets anor så effektivt anpassats till moderna krav som Jakobstadsnejden. Med ett gediget kunnande från träbåtsbyggnad och med virtuositet i snickerikonsten som kapital har sedan sextiotalet ett flertal småbåtsvarv vuxit upp, varv som i polyesterplastens tidevarv i många fall bättre än konkurrenterna lyckats bevara den varma känslan från träbåten. JT presenterar i en artikelserie nejdens småbåtsvarv och inleder i dag längst söderut med Nykra i Nykarleby. Därefter följer under veckan Nautor, Polar Yacht, Öja Båtar, Baltic Yacht och Marin Form.

NYKRA I MEDVIND:

Tord Sundén och segelbåten
— betrodd kombination som säljer

DET ÄR VIKTIGT att den som konstruerar båtar — och bygger dem — själv är seglare och vet vad båten skall användas till. Det säger ing. Tord Sundén, mannen bakom Nykras Sunwind-båtar. Själv har han livslång erfarenhet — växte upp i nära kontakt med båtar och hav på svenska västkusten — och tror att många båtköpare faktiskt sätter värde på det här och litar på att en båt från Sundéns ritbord är just en båt att lita på. 

MÅNGA AV DEM som köper de mindre Sunwind-båtarna är förstagångs båtägare och har själva ingen erfarenhet. Då är ett beprövat namn ett starkt kort tillsammans med ett varv som håller hög kvalitet till ett rimligt pris.

Finländskt båtbygge har ett namn om sig, säger Sundén. Bl.a. Nautor och Baltic har gått i spetsen för det. Numera kan också Nykra leva upp till de kvalitetskraven, tycker Sundén och han sticker inte under stol med att det gläder honom mycket. Han konstaterar att under det senaste året har Nykra under ny produktionsledning närapå fördubblat sin produktion till stor del genom förbättrade metoder och förenklade system. Kvaliteten har också förbättrats påtagligt. Genom rationaliseringarna har kostnadsutvecklingen kunnat hållas i schack och Sunwind-båtarna från Nykra är också konkurrenskraftiga i pris. Ett problem, som Tord Sundén ser det, är att Nykra inte med dagens kapacitet kan tillfredsställa den efterfrågan som han anser kommer att finnas redan nästa säsong. Det är en förlust för konstruktören som har procent på båtarna och där skär sig ofta konstruktörens och varvets intressen. Varven behöver ju inte gå bra ekonomiskt för att de bygger många båtar.

Men samarbetet är bra mellan oss, försäkrar ing. Sundén och han hoppas att företaget så snart som möjligt skall bli moget att bygga ut.

En ny modell — Sunwind 29 — har lämnat Tord Sundéns ritbord och på Nykra håller man nu på med att arbeta fram pluggar och formar. Nu är det däckspluggen man jobbar med och tillsammans med produktionschefen Nisse Luoma går Sundén igenom detaljlösningarna.

Viktigast: intressant arbete

Sundén Yachting är ett enmansföretag, ägt av Tord och hans söner. Mera uppdrag än vad han hinner med själv åtar sig Sundén inte — det är bara kostnader och bekymmer med. I vinter har han t.ex. tagit fram den nya båtmodellen Sunwind 29, som just nu tar form på Nykra.

Egentligen är han pensionär — fyller förresten 70 i sommar — men fjärran vore det för honom att lägga av för det.

— Det viktigaste är att ha någonting att göra, något som intresserar en, säger han.

Han kappseglar också fortfarande — tycker att det är viktigt för en konstruktör att göra det. Det är nämligen på kappseglingarna man får fram hur grejorna fungerar och det är också där nyheterna prövas, detaljer som familjeseglaren sedan har minst lika stor nytta av som kappseglaren. Sundén har också långfärdsseglat en  hel del med familjen i sina, dar, men nu har: inte pojkarna tid att segla med mej mera, säger han. De har eget segelmakeri — Gran segel. [Firman levererade segel till båtar som såldes i Sverige.]

Tord Sundén började sin bana som småbåtskonstruktör — han är skeppsbyggnadsingenjör från tekniska högskolan i Göteborg — med en R-jakt och det blev en så stor framgång att det bara var att fortsätta. Han är också pappa till internationella folkbåten, som blivit en enorm succé och byggts i tusentals exemplar, byggs än förresten, av Marieholms i Sverige som bygger ett par till av Sundéns långkölade konstruktioner.

Istället för husvagn?

Sunwind-båtarna från Nykra är en helt annan typ — det är båtar som ersätter husvagnen, säger han lite ironiskt. Komforten och beboeligheten är det viktigaste och bara flyktigt intresse ägnar spekulanten ofta åt de seglingstekniska detaljerna. Åtminstone är det så på båtmässor. Motorn, är också en viktig detalj — blir vinden för motig, startar, man helt enkelt och kör  med fladdrande storsegel. Nya människor — utan tidigare erfarenhet — har erövrat sjövägarna.

Detta bl.a. som en följd av att glasfiberarmerade plasten togs i bruk som båtbyggnadsmaterial. På träbåtens tid var det vanligen en ritning — en båt. Nu byggs det hundratals! — kanske tusen enligt samma ritning och då blev båtkonstruktion också intressant ur ekonomisk synvinkel. Det lönar sig att rita, men det är också ett stort ansvar. Man har helt enkelt inte råd att göra några misstag eftersom serierna ärså långa.

— I det fallet är Tord Sundén pålitlig, säger dir. Rainer Svenfelt vid Nykra. Han anser att det är till fördel att ha en konstruktör som inte går till ytterligheter. Folk litar också på en som visat att han inte förivrar sig.

Svenfelt säger att Nykra seglar i medvind i dag. Man har lyckats vända en negativ utveckling till lönsamhet och orderböckerna är fulltecknade. Omsättningen i fjol var fem miljoner och i år har man budgeterat för 8,8 miljoner och resultatet under de fyra första månaderna visar att siffrorna kommer att hålla. På lönelistan har man nu 53 personer.

Rationaliseringarna under året har ökat kapaciteten och genomgången i hallarna är nu betydligt snabbare än förr. Fyra—fem båtar per vecka kommer ut. Det är både Sunwind 26 och 20. Sedan semestern fjol har man producerat 14 av den större typen och 40 av den mindre.Nästa produktionssäsong kommer det ut över 200 båtar. Också Svenfelt tror att man skulle kunna sälja betydligt fler.   

Den första 29-an skall segla i sommar. Förhoppningsvis bli det en ”födelsedagspresent” till Tord Sundén på 70-årsdagen i slutet av juni.

Nykra omprövar planer  Sid ...

Nykra i Nykarleby
omprövar halltanken

Båtvarvet Nykra i Nykarleby och Öjabåtar har beslutat att inte fullfölja planerna på att utanför Nykarleby bygga en toppmodern lamineringshall, som skulle kunna utnyttjas av båda företagen. I dag prövar Nykra igen sina kostnadskalkyler och behov innan något nytt beslut fattas. Allt tyder dock på att om och när en utbyggnad blir aktuell sker det i Nykarleby.

Så är kontentan av det som vd Rainer Svenfelt och bankdirektör Benny Wistbacka omtalar för Vasabladet om Nykras framtidsplaner. Däremot förnekar båda att det skulle finnas någon som helst sanningshalt i de påståenden som cirkulerat, att sparbankerna tillsammans med båtvarven planerat att köpa in det dahlqvistska konkursboet.

— Vi kommer att ta fram en tredje större båttyp av vår konstruktör Tord Sundén, säger Benny Wistbacka. Blir också den en försäljningsframgång får vi verkliga utrymmesproblem. En utbyggnad är också attraktiv så länge staten fortsätter med lättnader för industrietableringar. Ett annat alternativ skulle förstås vara att ta bort tillverkningen av vissa detaljer, fortsätter Wistbacka.

Nykra är ju såtillvida annorlunda att båtvarvet tillverkar allt själv utom seglet. Men å andra sidan konstaterar vi att just på snickerisidan har vi den stabilaste arbetskraften. Det talar mot en sådan lösning.

— Vår produktion är praktiken redan såld för ett helt år framöver, säger Rainer Svenfelt. Men även om vi löser våra utrymmesproblem så har vi kvar problemet med den osäkra tillgången på arbetskraft. Och även om vi lyckas få hit arbetare utifrån kvarstår boendeproblemet. Nykarleby skulle behöva billiga genomgångsbostäder.

— Pälsdjursnäringen bromsar industriutvecklingen i Nykarleby, säger Wistbacka. Detta sagt som ett faktum utan att se något negativt i att pälsdjursnäringen är lönande och drar till sig folk. Men det går ofta så att en arbetare vid en industri börjar farma i liten skala och efter ett visst antal år går han över till farmning på heltid. Det Nykarleby behöver är en breddad näringsbas och till den delen bidrar Nykra avsevärt med sina drygt 50 anställda, säger Wistbacka med tillfredsställelse.

Nykra bygger nytt
— får möjlighet till
fördubblad produktion

NYA produktions- och lagerutrymmen skall Oy Nykra Ab i Nykarleby bygga i vinter. Det blir en hall med ett bottenplan på 1.300 kvm, delvis i två plan och innebär en investering på ca 1,7 miljoner. Nybygget skall inrymma ny lamineringshall och nytt snickeri samt lager. Gamla snickeriet blir kontor och sociala utrymmen och nuvarande lamineringsavdelning införlivas med monteringen. De nya utrymmena ger i princip möjligheter tillfördubblad produktion — från 200 båtar i året till 400 — men huvudsyftet med bygget är inte i första hand en utvidgning utan att få en bättre arbetsmiljö och slippa trängseln, säger VD Rainer Svenfelt. Dock räknar han med att arbetsstyrkan kommer att utökas med ett tiotal när nya hallen är klar.

Företaget har haft byggplaner en längre tid, men det var först i lördags som styrelsen tog beslutet om att planerna skall förverkligas. Projekteringen skall inledas omedelbart och Svenfelt hoppas att bygget skall kunna påbörjas nästa månad. I april räknar han med att utrymmena skall vara klara.

Rainer Svenfelt säger att Nykra nu producerar mera än vad de gamla utrymmena egentligen klarar. Det är trångt; främst på snickerisidan och nybygget skall också genomföras så att snickeriet kan flytta så snart som möjligt.

Också i lamineringen har man det trångt och dessutom kan man räkna med skärpta krav i framtiden när det gäller tillåten styrenhalt. Nu är gränsen i vårt land 100 ppm i medan Sverige redan är nere i 50 ppm och väntas skärpa till ytterligare. Några planer på att överge metoden med handupplagda laminat och övergå till att spruta, har Nykra inte.

Nykra har 53 anställda i dag och en budgeterad omsättning på 8,8 miljoner i år. Svenfelt konstaterar att fjolårets omsättning överskreds redan vid halvårsskiftet. Han ser mycket positivt på utvecklingen. Han tycker också att den arbetsstyrka man har är bra och för att få behålla den bör någonting göras åt arbetsmiljön.

En produktion på 200 båtar i året motsvarar i dag den marknad företaget har redan och hela produktionen fram till nästa semester är placerad. Det finns heller inga fjolårsbåtar i lager hos återförsäljarna. Allt var sålt på förhand, för övrigt är det väl så att de finländska småbåtsvarven har vunnit marknader när de svenska varven skurit ned produktionen eller upphört.

En ny båt — Sunwind 29 — drogs förresten ur monteringshallen på Nykra i måndags efter en hektisk period för dem som jobbat med den. De senaste dygnen har man varit i gång nästan dag och natt för att få båten klar till flytande mässan i Stockholm, där Nykra har alla tre modellerna med. 29:an är en otroligt rymlig båt i sin storlek. Bredden och flushdäcket ger utrymmen fullt jämförbara med betydligt större båtars. Inredningen är också mer utvecklad än i de mindre Sunwind-båtarna.

Trettio exemplar av den nya båten skall levereras till nästa sommar — resten av produktionen är 28:or. Minsta typen Sunwind 20 hinner man inte med i år — åtminstone inte innan de nya utrymmena är klara.

29:an kommer att kosta ca 150.000 kronor i Sverige — Nykras främsta avnämnarland.

— Och Svenfelt räknar med att man med det priset ska kunna konkurrera med båtar i samma storlek. Förutom till Sverige säljer man båtar till bl.a. England, Danmark och Holland och samtidigt med utställningen i Stockholm är Nykra, genom sina återförsäljare, med på mässor runt om i Europa. Men Stockholm är en viktig plats och 29:an skäms inte för sig. När 29:an äntligen var klar och var putsad och städad på måndagen, satte man upp gardinerna och tog in madrasserna, kunde mannarna i arbetslaget vara nöjda med resultatet. Visst tål he at visas.  

Nya 29:an är klar att dras ur hallen på Nykra efter några jäktiga veckor. Rainer Svenfelt och Evald Nordling är nöjda med den nya båten, som redan sålts i trettio exemplar innan någon ens sett den.

Nykra satsar i
arbetarskydd
och snickeri

Nykarlebyvarvet Nykra förstorar sina utrymmen och bygger 1 500 kvm till. Snickerisidan har det trångt då allt flera detaljer på Nykras båtar görs i trä. För lamineringen behöver varvet också större utrymmen. Lamineringsarbetet är också påfrestande ur hälsosynpunkt och företaget går in för att i samband med bygget förbättra arbetsmiljön. Utvidgningen ger också 10 nya arbetsplatser.

Vd Rainer Svenfelt säger också att visserligen klarar Nykra ännu — men bara nätt och jämt — gällande arbetarskyddsbestämmelser. På Nykra anser man därför att det är bättre att mota Olle i grind eftersom bestämmelserna antagligen kommer att skärpas. Det nya ventilationssystemet kommer bara det att kosta ca 300.000 mk.

— Men vi anser det ändå vara en rimlig satsning, säger Rainer Svenfelt. Vi behöver förutom yrkesskickligt folk också en stadigvarande arbetarstam och förutom lönenivån är en trivsam arbetsmiljö viktig.

Rainer Svenfelt konstaterar också att Nykras produktion är såld fram till semestern och att den goda trenden ser ut att hålla i sig.

— Vår produktion går till över 95 procent på export och vi har stabila kontakter utomlands, säger vd Svenfelt. Vår omsättning var 3 milj mk 1977 och steg 1978 till 5 milj mk. Vi räknar med att omsättningen för det här året blir 8,5 milj mk. Det är utlandsförsäljningen som hela tiden ökat medan försäljningen på Finland står och stampar.

Rainer Svenfelt hävdar att Nykra har den högsta förädlingsgraden av motsvarande båtvarv i Finland. Företaget gör med andra ord det mesta själv. För att ytterligare pressa kostnaderna vägrar Nykra konsekvent att göra några som helst avvikelser från standardmodell på en köpares begäran.

Det har också som känt diskuterats att Nykra skall etablera sig i Kortesjärvi [där Farm-Frys hade en stor rävfarm] men i och med beslutet om utbyggnaden i Nykarleby är de planerna definitivt skrinlagda.

• I lamineringsarbetet borde man använda skyddsmasker, säger Peter och Lisa Blöth samt Kalevi Korpela, men de är så tunga och obekväma. Fläktarna orkar inte dra ut ångorna men för ett sådant oljud att hörselskydd används. Foto: Hans Wikman.

Västtyskland blir ny marknad?

NYKRA STIGER
ÖVER 10 MILJONER

Kombinerad taklagsfest på sin nya industrihall och julfest firade Oy Nykra Ab i Nykarleby på fredagen. Med hallutbyggnaden fördubblar företaget sina produktionsutrymmen. Investeringen går totalt på ca två miljoner mark. Tillbyggnaden på 1.560 m² byggnadsyta inrymmer nytt lager i två våningar, ny lamineringsavdelning och snickeri. I april hade man planerat att flytta in i nya hallen, men byggnadsarbetet har avancerat så bra att man nu räknar med att få ta de nya utrymmena i bruk redan 5 mars.

Av totalinvesteringen utgör ca 1,5 miljoner byggnadskostnader. 300.000 mk kostar ventilationsanläggningen som också innefattar värmeåtervinning som gör att man med fördubblad yta ändå inte skall få högre uppvärmningskostnader. Teoretiska återvinningsgraden är 60 procent av den värme som ventileras ut, konstaterar Nykras VD Rainer Svenfelt.

I nuvarande lamineringshall klarar man nätt och jämt den styrenhalt på 100 ppm som är det tillåtna i vårt land. I framtiden räknar man med att de tillåtna värdena skall minska kraftigt — som de redan gjort i Sverige — och den nya ventilationsanläggningen skall reducera värdet till hälften.

När den nya hallen är klar skall nuvarande lamineringshall och lager införlivas med lamineringsavdelningen. Gamla snickeriet blir matsal och kontor. I dag är trängseln, speciellt i snickeriet ganska besvärlig.

Företaget har ökat sin produktion med mer än det dubbla sedan man senast byggde ut, och tillbyggnaden ger betydligt bättre arbetsmiljö.

En nöjd trio utanför Nykras tillbyggnad, fr. v. Peter Forsström, VD för Byggnads kb Forsström, som är huvudentreprenör och från Nykra VD Rainer Svenfelt och kontorschef Ralf Nyqvist. I dag ligger man en månad före tidtabellen på bygget.

I år har Nykra en budgeterad omsättning på 8,8 miljoner mark och 57 personer på lönelistan. Nästa år räknar man med en omsättning på 12,3f miljoner och antalet anställda kommer vid slutet av året att vara runt 65 personer.

När det gäller tillgången på arbetskraft har läget lättat de senaste veckorna, säger Svenfelt. Under december har Nykra nyanställt fyra—fem personer.

Succé för Sunwind 29

Av produktionen skall nästa år 80 procent säljas på den svenska marknaden. Försök skall också göras att komma in på marknaden i Västtyskland, där andra finländska båtindustrier gör goda affärer.

Den nya båtmodellen Sunwind 29 har gjort stor succé på marknaden i höst. Under året planerar man att bygga 50—70 av den typen, av dem 25 före semestern. Av den mindre  båten, Sunwind 26, kommer det fyra i veckan och det betyder ca 160 under ett år.

Nykra började bygga båtar vid nyår 1972, då företaget nyorganiserats och nya ägarintressen kommit med. Då handlade det främst om motorbåtar och roddbåtar. Första segelbåt var Jasmin, som inte längre tillverkas. 1974 kom företagets nuvarande konstruktör Tord Sundén med i bilden. Man började bygga lilla Sunwind 20, som blev en försäljningsframgång, främst i Sverige. 1976 kom Sundén Yachting med som delägare i Nykra.

Den nu aktuella utbyggnaden är den tredje sedan hösten 1973, då den del som nu är lamineringshall byggdes. Senare har den ursprungliga fastigheten sammanbyggts med lamineringen och man fick en ny monteringshall. Den utbyggnad som nu är på gång är placerad i vinkel runt de båda tidigare sammanbyggda hallarna.

Nykras utbyggnad utförs i vad man kallar helelement. Grundplintar, pelare och ytterväggar är utförda som betongelement och monteras på platsen. Takbalkarna är i stål.

Första taklagsfesten för byggaren

Ett alldeles färskt byggnadsföretag, Byggnads Kb Forsström, från Karleby är huvudentreprenör och Nykra-hallen är faktiskt firmans första bygge som nått taklagsstadiet. Ett storbygge till på gång i Nykarleby har Forsströms. Det är Vexala frys nya foderkök som också är på ungefär tiotusen kubik, men som är en massivare byggnad och följaktligen ett större bygge markmässigt.

Det här berättar det nya byggnadsföretagets VD Peter Forsström, som tillsammans med sin bror byggmästare Karl-Johan Forsström driver bolaget. Bröderna Forsström har i dag elva anställda, men räknar med att öka arbetsstyrkan till femton efter nyår.

Högtryck i Nykarleby

Vbl — Hans Wikman • Kontorschef Ralf Nyqvist (till vänster på bilden) och VD Rainer Svenfelt på nykarlebyföretaget Nykra poserar här framför sex av företagets Sundwind-båtar som går på export till Sverige. Det är inte varje dag vi sänder iväg hela sex båtar på en gång till ett värde av 600 000 kronor, omtalar Svenfelt med tillfredsställelse och tycker att händelsen definitivt är värd att uppmärksammas. I övrigt berättar VD Rainer Svenfelt att Nykra i Nykarleby jobbar för högtryck med 53 man på arbetslistan. Finlands export av båtar till Sverige har ökat med 50 procent jämfört med motsvarande tid i fjol och för den ökningen svarar Nykra med 10 procent.

Förstoring.

Nykra renar avfall
— återvinner aceton

ATT DET LÖNAR SIG att rena avfall har Oy Nykra Ab i Nykarleby erfarit. Sedan en tid har företaget i användning en anläggning som skiljer acetonet från polyesterharts varvid aceton utvinns för återanvändning. Inte nog med att reningsanläggningen betalar sig själv — den acetonlösning som utvinns ur spillet blir billigare än den som köps utifrån.

Vid de industrier där polyesterharts används i större omfattning har man haft problem med avfallet. För det härdade spillet har industrierna tillstånd att föra till avstjälpningsplatserna men i flytande form, blandad med aceton tas inte avfallet emot vid avstjälpningsplatserna. Därför har Nykra gått in för att på kemisk väg rena avfallet. Man t.o.m. förtjänar en hacka på proceduren.

Systemet är egentligen inte nytt, säger VD Rainer Svenfelt. Det bygger på samma princip som ett brännvinskokeri anpassat för det här ändamålet. Den anläggning som vi använder vid Nykra har vi planerat och byggt vid företaget. Tillsvidare torde vi vara det enda företaget i branschen i vår nejd som använder sig av den här metoden för rening av plastavfall.

Här rinner ren aceton ut från reningsanläggningen vid Nykra. Dir. Rainer Svenfelt vill inte visa själva anläggningen officiellt, men bakom dörren finns den. Bokstäverna QK har ingen anknytning till apparaten men bidrar till att det hela verkar vara mera hemlighetsfullt.

Nykra är en båtindustri där glasfiberbåtar tillverkas. Vid en sådan industri används polyesterharts, som härdat blir oupplösligt. För att hindra verktygen från att hårdna sätts de i acetonlösning. Med tiden blir acetonet så förorenat av plastämnen att det inte längre går att använda — det blir avfall. Tidigare har man vid Nykra och även vid andra fabriker, där avfallsmängden inte är så stor, låtit acetonet avdunsta på naturlig väg. Den kvarblivande plasten hårdnar då och kan föras till avstjälpningsplatsen.

Enligt Rainer Svenfelt fortgår härdningsprocessen under en oöverskådlig tid. Kanske tusentals år. Av naturliga orsaker vet man inte hur länge.

— Genom att låta acetonet avdunsta får man givetvis en ofarlig avfallsprodukt, menar Svenfelt. Men dels tar det en längre tid och dels går acetonet förlorat. Vår reningsanläggning är snabb, kapaciteten är två fat i dygnet och kunde således rena avfallet från samtliga företag i branschen inom regionen. Ur avfallet utvinns i bästa fall två tredjedelar rent aceton medan en tredjedel blir härdad plast. Vi har räknat ut att acetonet, som utvinns vid reningen blir att kosta oss 10—20 penni per liter medan det kostar 3,25 mk per kg i inköp.

Dir. Svenfelt uppger att andra företag i nejden visat intresse för den reningsanläggning, som man har vid Nykra och att ett företag begärt offert för en liknande anläggning.

— Vi var ju angelägna om att få reningsanläggningen godkänd av myndigheterna, säger Rainer Svenfelt. Det antyddes att det behövs Alkos tillstånd för en anläggning av den här typen men det visade sig att det behövs endast hälsovårdsmyndigheternas godkännande och det har vi fått. Principen med reningen är att avfallet upphettas till viss temperatur varvid acetonet förgasas och förs via rör genom ett kylaggregat varvid det återtar flytande form och kan tillvaratas.

Högnäs in
 i Nykra

Bankdirektör Benny Wistbacka i Jakobstad säljer en del av sina aktier i båtvarvet Oy Nykra Ab till affärsman Bjarne Högnäs, som är huvudägare i Öja Båtar och i Kruunutie.

Öja Båtars mindre modeller, Avance 24 och Avance 33 konkurrerar direkt med Nykras Sunwind 26 och Sunwind 29. Högnäs får direkt insyn i en konkurrents verksamhet.

Nykra i Nykarleby startade sin produktion av segelbåtar år 1972 och är en fortsättning på Nykarleby Båtvarv som hade råkat på obestånd. Sparbanken Deposita var största fordringsägare i Nykarleby Båtvarv och stod fadder till det nya aktiebolaget.

Styrelseordförande i Nykra blev Benny Wistbacka. Hans personliga andel av aktierna är cirka 20 procent. Vid starten uppgick aktiekapitalet till 100.000 mark, ett par år senare höjdes det genom betald emission till 200.000 mark, i fjol fördubblades aktiekapitalet till 400.000 mark genom gratisemission och i januari i år höjdes aktiekapitalet till 500.000 mark genom betald emission. Både Nykra och Öja Båtar har Sparbanken Deposita som huvudbank.

Wistbacka säljer 250 aktier — 5 procent av hela aktiekapitalet — till Högnäs för 100.000 mark, vilket är fyra gånger högre än det nominella värdet. Övriga aktieägare i Nykra kan lösa in aktierna senast i morgon.

Bankdirektör Benny Wistbacka säger i en kommentar att det är hans privata affär.

— Dessutom har Nykra vuxit så mycket och kräver så mycket tid att jag inte mera kan ägna mig åt arbetet som styrelseordförande. Min huvudsysselsättning är att vara bankman.

Bjarne Högnäs:

— Jag tror att folk har dragit förhastade slutsatser av aktieköpet. Jag ser det som en ren affär.

Därmed vill Högnäs dementera att han skulle vara på väg att köpa upp en konkurrerande båttillverkare.

— Jag tror inte att man ska se det här som början till utökat samarbete mellan de två varven eller […]

Bjarne Högnäs köper aktier
i konkurrentföretaget Nykra.

Direktör Rainer Svenfelt i Nykra säger att han följt med aktieaffären, men att han inte vill kommentera den närmare.

Svenfelt har 20 procent av aktierna liksom Sundin Yachting i Göteborg, som står för Nykras båtkonstruktioner. Största aktieägare är Teodor Storbjörk. Bland aktieägarna finns också sparbanksdirektörerna Stig Granqvist och Georg Hannus samt Nykras produktionschef Evald Nordling.

Högnäs vill inte säga om han kommer att köpa de resterande 15 procenten av Wistbacka. Enligt de första aktiernas pris skulle Wistbackas hela aktieinnehav vara värt cirka 400.000 mark.

Nykra sysselsätter sextio personer, tillverkade i fjol 170 båtar och omsatte 8,8 miljoner mark. I är beräknas 225 båtar färdigställas och omsättningen stiga till drygt 12 miljoner mark.

Öja Båtar sålde i fjol för6 miljoner mark och tillverkade 65 båtar. Varvet har stora investeringar på gång. Årets försäljning torde bli drygt 8 miljoner mark. Personalen uppgår till 35 personer.

Scandi Yacht, yngsta barnet:

I uttjänta husruckel har
båtvarv ofta vuxit fram

SÅ har det ofta börjat. Man stiger in i ett uttjänt husruckel. Det har för sin nya uppgift tätats provisoriskt, som för att hålla tankar och händer varma. Man kliver fram i en skön blandning av allt som båtbyggare behöver. Man möter två dammiga män i välanvända arbetskläder. Det är enkelt, i två personer har man företagets initiativtagare, ägare, företagsledare och arbetare.

— Hur många är ni, frågar man.

— Alltså två, svarar de.

— Nå de andra två då?

— Hmmm. De är faktiskt här mera av medlidande, säger 'företaget', ler, och man märker att det är bra att det finns vänner som kan slita med ett tag för att uppmuntra.

Vårt samtal överröstas av arbetets ljud. Det bryts också kort av snabba instruktioner om hur detaljer i arbetet skall fixas. Knappt och stilla går pratet sedan vidare. Österbottniska båtbyggare är världsmärke. Men de säljer inte med hårda kaveringar eller inövad charm. De använder små ord och korta meningar. Ty långa tysta tankar och händers skicklighet formar båtar som talar nog. Scandi Yacht i Nykarleby sjösätter i vår sina första båtar. De görs för kräsna kunder. Scandi Yacht är ett av våra yngsta varv i en exklusiv del av båttillverkning, one-off, kanske förklarat av uttrycket skräddarsytt.

Det finns inte många one-off byggare i Finland. Deras arbete har en särskild upptakt.

Scandi Yachts två första båtar, svenska Sea Travel och finska Finn Apple skall i sommar kämpa med eliten i halvtonsklassens världscup i Sandhamn. Ofta är det tävlingssugna mänskor som vill ha en skräddarsydd båt.

Med sin dröm och idé går man då till en konstruktör. För Scandi Yacht ritar nu två konstruktörer med internationell respekt och gloria. Nyazeeländska Ron Holland och dansk-isländska Elvstrøm & Kjaerulf.

När konstruktören är klar med den nya drömmen vet han också vem som kunde bygga en bra båt.

Nautor, Baltic, Öja, Nykra och andra österbottniska båtbyggare har fört vår båtbyggarkonst ut i världen. Så funderar Ron Holland då med Österbottniska båtbyggare om …

I vinter startade Nisse Luoma och Bengt Wiklund och några till ett nytt varv för att bygga one-off båtar. Från sina tillfälliga utrymmen i en överbliven servicestation i Munsala flyttar företaget i maj in i en ny produktionshall på 600 kvm, rest på Kampen österom Nykarleby stadskärna. Småningom skall båtbyggarna bli flera, på långsikt 10—15.

Om en vecka är Sea Travel, Scandi Yachts första båt, leveransklar och 'företaget' Nisse Luoma och Bengt Wiklund har lämnat slitjobbet slipningen för att förverkliga däckslayouten — montera vinschar och andra detaljer för en racingbåt. Sedan är det bara att hoppa i overallen och fortsätta med nästa . . . Foto: Inger Luoma.

De två första båtarna är halv-tonnare på 32 fot, gjorda för att vara tävlande havskappseglare. Nya båtar kan också bli större, upp till 2 tons klassen och med en längd på upp till 45 fot.

Elvstrøm & Kjaerulf ritat också en standardbåt för varvet som blir varvets parallellprodukt, en som skall trygga en jämn sysselsättning. Men också sådana båtar skall göras endast som beställningsarbeten.

Varvets årsproduktion räknas bli 7-8 båtar, naturligtvis mycket beroende av hur stora båtar som görs.

Inne i lillvarvet arbetar man nu kring Sea Travel. Vad dess särskilda hemlighet är kan inte formgivningen avslöja.

Men utförandet är ovanligt. Båten byggs i kevlar i stället för i glasfiber. Materialet är en konstfiber byggd på kolväteförening. Det är åtta gånger så starkt som glasfiber och tillåter alltså svävande lätta konstruktioner. Två man lyfter ensamma det 32 fot långa skrovet.

Kevlar är kanske mer känt i annan sport, som material för skidor och segelflygplan. Men priset är 3-4 gånger glasfiberns, så spillet måste hållas på absolut minimum.

One-off mänskor hittar man inte läsande båttidskrifternas annonsering om vad man kan skaffa. Men de blandar sig med skeppare på båtar som kan lära något. De lyssnar.

Scandi Yachts Finn Apple görs för professor Matti Härkönen, känd bland finländska havskappseglare och har redan tidigare valt österbottnisk båt.

Sea Travel görs för resedirektör Rolf Gustavsson vars svenska besättningar redan flera gånger seglat hem Gotland runt segrar. Båtnamnet Stress, säger åtminstone något för invigda.

[Ägde Resevaruhuset, Skandinaviens äldsta familjeägda resebyrå, som konkursade 2017.]

Scandi Yacht har i sina två huvudmän en imponerande erfarenhet på det mesta. Bengt Wiklund, 38 är snickare. Han har byggt egnahemshus från grund upp till skorsten, men också gjort nästan vad som helst annat. Kort sammanfattat allt från grävmaskinskörning till rektor för medborgarinstitut. Och länge ombud för jordbrukspensioner.

Nils Luoma, 42 byggmästare verkade på 60-talet inom husbygge. Vid sidan om var han med i det gäng som med Koskenkylä byggde de två första båtar som sedan blev början för storvarvet Nautor. 1969 gick Luoma in i Nautors tjänst, 1973 startade han med fyra kompanjoner Baltic-varvet och senast har han et drygt år verkat som produktionschef vid Nykra.

Vad driver er till att lämna lugna lönejobb?

— Alla människor söker väl hela tiden en största tillfredsställelse. Vilka initiativ man sedan tar beror av att människor bedömer
risker mycket olika. De som är rädda mer än är fighters stannar, de som är fighters mera än är rädda, tar nya steg, säger Luoma stillsamt.

*

Och oåtkomliga länkar och skapande hinder svarar för resten — den österbottniska produkten för världens kräsnaste båtdrömmar.

Snabb, lättseglad och lokal
– Scandi 42 är en nykomling
på den inhemska segelbåtsmarknaden

I det österbottniska båtklustret föddes i somras en ny inhemsk segelbåtstyp i halvmiljonklassen, Scandi 42, i Nykarleby. Snabb, lättseglad och lokalt hantverk är ledorden enligt tillverkaren Scandi Yachts vd Östen Karlsson. För honom personligen är det en dröm som blivit verklighet.

När Östen Karlsson fyllde tre år gjorde familjen i Monäs, Nykarleby, sin första färd med folkbåten, en segelbåt i trä som hans pappa Alf Karlsson hade byggt enligt den svenske konstruktören Tord Sundén ...

Till Havs -80 visar sjöliv i Jakobstad

– – –

För mycket av det goda

Det är bara några meter som skiljer Trapper-kanoterna och Oy Nykra åt. Men i storlek skiljer sig produkterna mycket från varandra. Med i Jakobstad har Nykra sin huvudprodukt Sunwind 26.

Varför har Nykra kommit med på utställningen?

— Huvudorsaken är väl, att man måste hänga med om man inte helt vill falla bort, säger VD Rainer Svenfelt.

— För oss är det nog närmast fråga om en understödsutställning i den bemärkelsen, att vi inte räknar med att sälja några båtar här.

Rent allmänt tycker Svenfelt, att det finns för mycket av mässor och utställningar nuförtiden. Senaste år var det nästan en utställning per| månad. Och skall man vara med så blir det både dyrt och tungt.

— Men visst har ”Till havs 80” sin givna position bland mässorna och utställningarna i dag. I synnerhet det gäller att ge en bild av vad som händer inom regionen.

Vild strejk gav 50 penni på Nykra

EN VILD STREJK i början på veckan bland laminerarna vid Nykra Ab i Nykarleby avblåstes på onsdagen efter att man kommit överens om ett lönetillägg på 50 penni i timmen i s.k. smutstillägg. De anställdas krav var för ett par veckor sedan hela tre mark i timmen men hade sänkts till 1,20 då den vilda strejken utbröt på måndagen.

I lamineringen vid Nykra arbetar nio personer. Dessa hotades med avsked av företaget om de hade fortsatt strejka. Huvudförtroendemannen vid företaget Peter Blöth uppger att man från fackets sida inte var i kontakt med sitt förbund, Kemiska arbetarnas förbund, för att söka stöd för sina krav.

— Det här var ju en vild strejk som berörde endast en grupp vid företaget, säger han. Hotet om uppsägning gjorde att vi accepterade budet på 50 penni. Vi ville förstås inte att de anställda skulle ställas utan jobb.

Företagets vd Rainer Svenfelt önskar inte närmare kommentera händelsen. Han bara konstaterar att det var fråga om en vild strejk och att den därmed var olaglig.

Lönetvist vid Nykra
efter byte av fack

VID NYKRA, båtbyggeriet i Nykarleby, pågår en lönetvist. Det hela började när arbetarna vid Nykra bytte fackförbund, gick från Kemiska in i Träarbetarförbundet. Enligt Träarbetarförbundets avtal har medlemmarna rätt att få nio helgdagar betalda, mot två i kemiska.

ARBETSGIVAREN sa att det vill de i stället ha en kompensation för. En kompensation som skulle betyda 60 penni mindre timlön för arbetarna. Vilket arbetarna motsatte sig.

PETER BLÖTH, huvudförtroendeman på Nykra sa på fredagen så här:— Få se nu hur det blir. Det är svårt att byta fack. Men jag tycker nog att det finns en viss kompromissvilja bland arbetstagarna.

VERKSTÄLLANDE direktören på Nykra, Rainer Svenfelt sa å sin sida:— Man kan inte äta kakan och samtidigt ha den kvar, och det är just vad dom vill det!

Någonting är ännu inte bestämt, men arbetsgivaren tycks stå rätt fast vid sitt bud: lönejustering nedåt med 60 penni som kompensation för helgdagarna.

Huvudförtroendeman Peter Blöth kunde inte på fredagen säga något om utgången av det hela. På fredagskvällen skulle fackets styrelse ha möte och på måndagen röstar medlemmarna ja eller nej till arbetsgivarens förslag.

— Det är svårt att säga hur det blir. Nog finns det väl en viss kompromissvilja, säger Blöth.

— Vi måste ju hålla arbetsfreden. Och det är inte bra med stridigheter på en sådan liten arbetsplats.

På Nykra finns det 51 arbetstagare som berörs av lönejusteringsplanerna. Blöth berättar att 43 av dem är anslutna till facket.

Om vi ska betala för sju dagar till, dagar som arbetarna inte är i jobb, kräver vi en kompensation, säger Rainer Svenfelt. Sju betalda helgdagar betyder omkring 100.000 mark. Vi vill ha en kompensation på 60 penni per timme i avdrag på lönen, det vill säga 2,75 procent av lönen. Något annat har vårt företag inte möjlighet att gå med på, säger Svenfelt.

Svenfelt anser vidare att arbetarna borde ta i beaktande de investeringar som företaget gjort den senaste tiden på 2 miljoner ungefär. Av den summan har Nykra satsat mellan 500—600.000 på en förbättrad arbetsmiljö, sociala utrymmen osv.

Lösning vid Nykra

LÖNETVISTEN vid Nykravarvet i Nykarleby bilades på måndagen. Arbetarna samlades då för att diskutera situationen som refererades i lördagens JT. Byte av fackförbund ledde till att arbetarna fick rätt till nio betalda lediga helgdagar mot två tidigare. Företagsledningen framlade då som krav att lönen sänks med 60 penni.
     Enligt uppgift var måndagens möte inte särskilt välbesökt, men man nådde en lösning som tillfredsställde båda parterna. Närmare kommentarer gavs inte från någondera sidan.

Branden natten till
den första april
1981

• Den förödande branden vid Nykra i Nykarleby började just här på taket i det s.k. ventilationshuset som så småningom brändes ut och rasade ned genom taket till underliggande hall.
 

Miljoneldsvåda
i Nykarlebyvarv

Just när det expanderande båtvarvet Nykra i Nykarleby fått sina nya förbättrade produktionsutrymmen färdiga drabbades företaget natten till onsdagen av en förödande brand som åstadkom miljonskador. En hall och det moderna ventilationssystemet förstördes helt. Brandkåren lyckades förhindra att elden spred sig till övriga utrymmen, vilket betyder att båtvarvet knappast ändå drabbas av något långvarigt totalstopp.

Brandkåren i Nykarleby inklusive Munsala- och Jeppo-enheterna ryckte ut efter klockan 4 på morgonkvisten. Elden hade börjat i det s.k. ventilationshuset på taket till den hall som totalförstördes. Man misstänker fukt och damm i kombination med el som grundorsak.

Brandchef Rolf Backman är i stort nöjd med brandkårens insats. Förutom att elden fått ordentligt fäste och att plastbåtarna och materialen avgav besvärliga gaser var vattentillgången på stadens industriområde klart otillräcklig. Enligt Backman var det tankbilen från Jeppo som räddade situationen, d.v.s. den i det första kritiska skedet. En tankbil också till centrum ligger högt på brandkårens prioriteringslista.

VD Rainer Svenfelt säger att fyra man nu inte kommer att klara alla sina åtaganden. Till all lycka förstördes inte de viktiga båtformarna. Om det dessutom går att få upp värmen bör det dock vara möjligt att tränga ihop produktionen på de återstående utrymmena nu under den efterföljande utbyggnadstiden och på så sätt rädda vad som räddas kan.

Ingen kunde i går ge några säkrare siffror om skadornas penningvärde. Bara det moderna fläktsystemet hade kostat 500.000 mk. Värdet av de mer eller mindre färdade och mer eller mindre förstörda båtarna, inalles minst sju stycken, uppgår totalt till 700.000 mk. Den helt förstörda hallen är på 700 kvadratmeter och värdet kan uppskattas till inemot en miljon mark. Sedan kommer ytterligare förluster i form av förstörf råmaterial. Vattenskadorna i andra utrymmen var i går ännu helt omöjliga att uppskatta.

Enligt Svenfelt täcker försäkringarna skador men företaget hade ingen avbrottsförsäkring.

Tvåmiljoners brand i Nykra drabbar svårt i vårruschen

Det fanns inget tak kvar på monteringshallen efter branden. Stålbalkarna i taket hade inte klarat hettan, de var förvridnaoch nedfallna. Men det var bara den här hallen, som totalförstördes. De intilliggande hallarna var bara rök- och vattenskadade. (Foto: K-E Wikström) Förstoring.

EN HÄFTIG eldsvåda ödelade på onsdagsmorgonen en del av båtvarvet Nykra i Nykarleby. Taket till en av monteringshallarna totalförstördes och rasade ner i hallen där också åtta båtar förstördes av branden. Fem av båtarna var helt färdiga, två halvfärdiga och ett tomt skrov.

TROTS att skadorna blev stora, bara de förstörda båtarnas värde uppgår till närmare 800 000 mark, och den totala summan går säkert över två miljoner, klarade sig båtvarvet dock rätt lindrigt undan. Brandmanskapet lyckades hejda eldsvådan från att sprida sig till de övriga hallarna. Man kunde därför rädda båtformar undan elden. Vi skall komma igång igen, så snabbt som möjligt, säger Nykras VD Rainer Svenfelt. Kanske redan om två veckor.

Branden började antagligen någon gång strax före kl. 04.00 på onsdagsmorgonen. Klockan i lamineringshallen, som ligger bredvid monteringshallen, hade nämligen stannat på sju minuter före fyra. Men vad som orsakade branden är ännu inte klarlagt. Klart är i varje falla att den började någonstans i närheten av ventilationsmaskineriet på monteringshallens tak.

Kl. 05.35 fick brandkåren i Nykarleby larmet och ryckte ut med hela styrkan på närmare 40 man. Det såg hotfullt ut när vi kom fram, berättar brandchefen Rolf Backman. Jag trodde faktiskt då att vi inte skulle kunna rädda de andra delarna av båtvarvet.

Men branden kunde begränsas, främst tack vare att branddörrarna och brandmurarna klarade påfrestningarna, men också genom snabbt ingripande från brandkårens sida. Till allra först kunde endast rökdykare gå in i hallen eftersom det vid dylika bränder bildas giftiga gaser. Rökdykarna lyckades också stänga en branddörr som stod på glänt mellan monteringshallen och lamineringshallen.

Vi klarade upp situationen, men eldsvådan visade att vi inte är tillräckligt utrustade, konstaterar Backman. Vi saknar en ordentlig tankvagn på ca 10.000 liter för den första insatsen i sådana här fall. Nu hade vi tur. Det fanns en jordgrop alldeles i närheten på andra sidan av Kovjokivägen, och gropen var fylld av smältvatten. Om eldsvådan brutit ut under sommaren hade den gropen varit torr.

Det var hallbyggnaden i mitten som skadades. På taket syns resterna av ventilationsmaskineriet. Det följde inte med taket, som rasade ner i hallen. (Foto: K-E Wikström) Förstoring.
[Kolorering: Peter Gullback.]

Vi borde också få flere rökdykardräkter. Nu var det, som sagt, bara fyra rökdykare som kunde arbeta inne i hallarna under det första skedet av släckningen, säger Backman.

Trots det fick man kontroll över branden rätt snabbt. Redan vid åttatiden var den största faran över, men eftersläckningsarbetet fortsatte dock ännu långt fram på dagen.

En brand ställer alltid till problem, men i det här fallet kom den också på den mest olämpliga tidpunkten. För ett båtvarv, som Nykra, där man kör på stora serier, är vårsäsongen alltid den viktigaste. Det är då som båtarna skall säljas. Nu rök alltså åtta båtar helt med och flere andra fick rök- och vattenskador. Hur stora skadorna blev är ännu inte fastställt, men troligtvis rör det sig om över två miljoner. Av de förstörda båtarna var sex av typen Sunwind 26 och två av typen Sunwind 20.

— Men vi skall komma igång igen så fort som möjligt, säger Svenfelt. En del av monteringsavdelningen klarade sig ju rätt bra undan eldsvådan och om ett par veckor borde vi ha hunnit röja upp så pass att arbetet kan påbörjas igen.  Sedan beror det ju också på var vi vågar jobba, tillägger han. När JT intervjuade Svenfelt noterades samtidigt att taket till en av de intilliggande hallarna bärs upp av bara en pelare. De andra har gått av eller totalförstörts.

Brandorsaken vill Svenfelt inte gå in på. Det är en sak som centralkriminalen får sköta om. På en fråga om någon jobbade i hallen på kvällen innan svarar Svenfelt att det gjordes en motormontering, men att det ingenting har med branden att göra.

Nykra-snickarna fortsätter strejka

ÄNNU på fredag eftermiddag hade ingen av de nio snickare som vid Nykra Ab i Nykarleby lade ner arbetet på torsdagen, återvänt till arbetsplatsen. Enligt företagsledningen innebär det att ett par av arbetarna kan betraktas sig som uppsagda. De övriga av snickarna, vilka varit i tjänst längre än två år, har tid på sig till inkommande onsdag att återgå till arbetet. Återanställningar tänker företagsledningen pröva varje enskilt fall.

Den vilda strejken berör endast nio snickare av totalt 70 anställda, men kan medföra permitteringar på de övriga avdelningarna.

— Vi har redan varslat om permitteringar. Ifall de snickerivaror som behövs inte kan fås fram avstannar hela produktionen, omtalar vd Rainer Svenfelt.

— Enligt Svenfelt gäller tvisten en omändring i ackordsystemet som skulle innebära förbättringar för de anställda. Enligt det nuvarande systemet tjänar de som jobbar på de största modellerna mera än de på de mindre modellerna.

— I snickeriet har man det bästa arbetet och de högsta lönerna inom företaget. En snickare kommer upp i 25 mark i timmen enligt det nuvarande systemet, uppger vd Svenfelt.

För närvarande har varvet en god avsättning på båtarna, varför en strejk kommer väldigt olägligt ur företagsledningens synvinkel. Även om strejken faller under force majeure-klausulen kostar den företaget stora pengar varje dag.

Förtroendeman Stig Eklund vid snickeriet uppger att strejken gäller meningsskiljaktigheter som uppstått då båtarnas inredningar ändrats så att det medfört mera arbete för snickarna.

Uppgifter som förekommit att det skulle vara en utpekad person som står bakom strejken tillbakavisar Eklund också och hänvisar till liknande arbetsnedläggelser och andra konflikter redan innan personen i fråga anställdes vid Nykra.

Huvudförtroendeman Peter Blöth uppger att de eventuella uppsägningar som görs med anledning av strejken är olagliga. Enligt Blöth gavs strejkvarsel under förhandlingarnas gång två veckor på förhand. Inte heller permitteringsvarslet anser man från fackligt håll har någon juridisk innebörd då det inte getts skriftligen.

Åter en vild Nykra-strejk

Båtvarvet Nykra i Nykarleby har igen drabbats av en vild strejk- Företagets arbetare föredrog att stanna hemma på torsdagen, sedan underhandlingarna om ny ackordsättning strandat. Vd Rainer Svenfelt har i sin tur skriftligen meddelat arbetarna, att de första uppsägningarna börjar redan i dag fredagen den 2 oktober, om det erbjudna ackordet inte antas. Strejkande arbetare som senare ångrar sig kan dock eventuellt återanställas.

Det här är nu Nykras andra vilda strejk på två veckor. Både arbetsgivarsidan och arbetstagarrepresentanterna säger i diskussionerna med Vbl att Nykra vid det här laget gjort sig känt för ideliga arbetsfredsstörningar. Varför det blivit så har parterna olika åsikter om.

Det är alldeles klart att bråken har politisk bakgrund och de som strejkar vet inte vems ärenden de går, säger vd Rainer Svenfelt. Han sekunderas av kontorschef Ralf Nyqvist, som säger att sedan en viss bestämd kommunist kommit i företagets tjänst uppstod det problem. Nyqvist vill dock inte namnge arbetaren i fråga.

Arbetstagarsidans förhandlare, snickeriavdelningens förtroendeman Stig Eklund och huvudförtroendeman Peter Blöth, låter förstå att många av de tidigare och nuvarande meningsskiljaktigheterna har sin grund i arbetsgivarsidans överlägsna sätt att benhårt driva igenom sina krav. Ackorden sätts också efter person.

Att det är fråga om vild strejk råder inget tvivel. Arbetsgivarsidan kan också leda i bevis att arbetarna på Nykra ligger över kollektivavtalets bestämmelser om ackordsättning. Enligt båtbyggarbranschens kollektivavtal bör ackorden överstiga de fastslagna timlönerna i kollektivavtalet med 20 % De flesta i snickeriet ligger 30 % över och två arbetare 50 % över. Enligt kontorschefen betalar Nykra för närvarande högre löner än något annat båtvarv i Finland.

• Allt arbete i snickeriet på båtvarvet Nykra i Nykarleby låg på torsdagen nere på grund av strejk. Därför står huvudförtroendeman Peter Blöth i ensamt majestät i en hall som normalt befolkas av nio arbetare. Foto: Hans Wikman.

Vd Rainer Svenfelt skriver i det officiella meddelandet åt arbetarna att det erbjudna ackordet står fast. Om det ej accepteras utgår lön enligt normlön från den 1 oktober.

Enligt huvudförtroendeman Peter Blöth vill snickeriarbetarna få ackord som ger alla sinsemellan ungefär samma lön. Han säger också att de i god tid började underhandla.

Arbetsgivarargumentet att det inte finns utrymme för en sådan höjning avfärdar Blöth som ett standardargument utan värde. Stig Eklund håller med Blöth men tillägger att eftersom nya arbetsmoment utöver gällande ackord tillkommit vill snickeriarbetarna också ha en justering.

Enligt arbetsgivarsidan har det blivit trångt för båtbyggerierna på marknaden. Det är inte alla varv som säljer båtar i dag. Nykra säljer emellertid fortfarande och produktionen är tryggad för en avsevärd tid framöver. Utan folk i snickeriet stannar dock hela produktionen. Strejken kom således i en känslig tid.

- Jag har ännu inte hunnit ringa åt fler än tre av de strejkande, säger Stig Eklund. I egenskap av avdelningens förtroendeman var han på arbetsplatsen på torsdagen.

- De tre påstod att de slutar om arbetarnas krav inte godkänns.

Arbetsgivarparten har justerat ackorden i snickeriet mot det mål arbetarna ställt upp. Men inte så långt att enighet uppnåddes.

- Vi kan inte ge efter, säger kontorschef Ralf Nyqvist. Det finns helt enkelt inte ekonomiskt utrymme för det. Vi har för att hålla igång försäljningen - alltså produktionen och jobben i varvet - inte höjt båtpriserna som vanligt på hösten.

Fyra stycken Sunwind 26

SEGELBÅTSVARVET Nykra i Nykarleby flyttar om några veckor in i nya produktionsutrymmen och det innebär samtidigt att varvet åter tar upp Sunwind 29 på programmet. Den segelbåten har av utrymmesbrist inte kunnat tillverkas på ett tag. Varvets verkliga storsäljare Sunwind 26 produceras fortsättningsvis med en fart av fyra båtar i veckan.

Denna storsäljare har sedan 1977 byggts i 320 exemplar! Och största delen går på export även om den inhemska marknaden på sistone öppnats på ett glädjande sätt.

Den nyaste båten i raden är Sunwind 28 av vilken 32 finns i orderböckerna. Totalt räknar Nykra med att bygga 200 segelbåtar i år mot 173 i fjol.

Nykra köper Westwood

NYKRA Ab köper upp snickeriföretaget Westwood Kb i Nykarleby. Detta blev klart på torsdagen. Verksamheten vid Westwood fortsätter som tidigare, men man strävar till att kraftigt höja produktionen inom ramarna för de nuvarande resurserna. Huvudintressent i Westwood har varit direktör Erik Vesterlund som på grund av hälsoskäl avyttrar fabriken. Westwood har drygt 20 anställda och tillverkar nästan uteslutande trappor i trä.

— Vår strävan blir att höja den nuvarande produktionen på cirka 2,5 miljoner mark till fyra Mmk per år, uppger vd Rainer Svenfelt vid Nykra.

För närvarande säljer företaget så gott som hela produktionen på export. Främsta köparland är Sverige men också bl.a. Norge och Österrike finns med i bilden.

— Vi räknar med att ökningen helt kommer att ske inom landet. Eventuellt kommer vi också att minska på exporten till Sverige, berättar försäljningschef Sixten Åman vid Westwood.

Enligt försäljningschef Åman har Westwood en kapacitet som motsvarar halva Finlands behov.

Industrier som Prova och Saastamoinen har en kapacitet av motsvarande storlek, varför det kan bli hård konkurrens om den inhemska marknaden.

— Vi befinner oss i det tacksamma läget att vi i alla fall har exporten att falla tillbaka på, berättar försäljningschef Åman.

I samband med köpet kommer Westwood, som tidigare varit kommanditbolag, nu att ombildas till aktiebolag. Aktiestocken går på 200 000 mark och ägs helt av Nykra Ab. Köpesumman är hemlig.

Köpet ingår helt i våra planer att gå in i andra branscher. Westwood är det första företaget vi köper, men säkert inte det sista, uppger vd Svenfelt.

På torsdagen undertecknades ett preliminäravtal om köpet, som skall godkännas av Nykras styrelse. Arbetstagarna vid Westwood informerades om läget på fredagens kaffepaus.

Nykra Ab håller som bäst på att också bädda för en ny verksamhetsform. Företaget siktar in sig på så kallad holdingverksamhet, det vill säga företaget skall sköta konsult- och redovisningsuppdrag för övriga företag.

— Frågan om holdingverksamheten har varit uppe vid en bolagsstämma, men det krävs en till innan vi kan köra igång verksamheten. Vi tror all Nykra kan bli ett betydande holdingföretag med tiden, omtalar Svenfelt.

Enligt  Svenfelt sammanfaller köpet av Westwood och den vilda strejken i Nykras eget snickeri av en ren tillfällighet. Ifall strejken blir långvarig utesluts inte möjligheterna att man försöker ordna problemen via det nyköpta företaget.

Inom ett år skall Westwood ha kommit in på den inhemska marknaden på allvar. För närvarande säljs så gott som hela produktionen på export. Fr.v. produktionschef Joel Strand, försäljningschef Sixten Åman, VD Rainer Svenfelt och kamrer Olof Hermansson. (Foto: K.G Olin)

Nykra köpte Westwood
”Naturlig expansion”

Småbåtsföretaget Oy Nykra Ab i Nykarleby har köpt Oy Westwood Ab, ett företag på samma ort som har specialiserat sig på produktion av trätrappor.

— Det är en bra bransch att expandera inom, säger Nykras VD Rainer Svenfelt. Småbåtstillverkning kan vi knappast bygga ut mera.

Westwood ägdes av Erik Westerlund, som under många år sysslat med snickeriverksamhet i Nykarleby. Kommanditbolaget håller som bäst på att ombildas till aktiebolag.

Snickeriet har i ungefär fyra år hållit på med dörrtillverkning. Exporten till en köpare i Sverige har dominerat verksamheten.

Just bundenheten till en köpare, Nord Lamell i Umeå, har gett problem. Det svenska företaget gick för ett år sedan i konkurs, men genom förskott till tillverkaren hade konkursboet en fordran på Westwood. Genom konkursen gick försäljningen dåligt i Nykarleby och konkursboets fordran var svår att betala.

Nej till svensk ägarandel

För drygt ett år sedan började Nord Lamells förre ägare Rolf Rönnqvist att återigen sälja trappor från Nykarleby. Nu genom ett nytt företag.

Avsikten var samtidigt att Westwood skulle ombildas till aktiebolag och att Rönnqvist skulle ha kommit med som ägare. Men Finlands bank avslog Rönnqvists anhållan att som utlänning få äga majoritetsdel i ett finländskt företag.

Konkursboet har nu avskrivit fordran på Westwood vilket också var ett villkor för att Nykra skulle köpa snickeriföretaget.

• Rainer Svenfelt: — Köpet av Westwood ligger nära till hands. Vi kan knappast bygga ut varvet — det medger inte marknaden — utan valde en annan expansionsväg.

Tjugo anställda

Westwood med drygt tjugo anställda har en kapacitet om cirka tretusen trappor. Det motsvarar hälften av den finländska årsförsäljningen av dylika trappor. Årets omsättning blir cirka 3 miljoner mark. Tillverkningen är tryggad åtminstone fram till årsskiftet. Att produktionen inte kunnat gå för fullt den senaste tiden beror främst på råvarubrist [i skogslandet Finland?!].

Rainer Svenfelt säger att de två företagen skall arbeta separat också i framtiden. Nykra har dock behov av inredningssnickare för sina båtar.

— Vi kan både rationalisera arbetet genom att gemensamt investera i adb-bokföring.

Nykra har i dag sjuttio anställda som håller på med den största produktionen som företaget någonsin har haft.

— Vi kommer under ett år att tillverka 300—350 segelbåtar.

Svenfelt uppskattar att av de egna typerna av Sunwind tillverkas ca 120 exemplar fram till nästa sommar. Största delen av produktionen går som underleveranser.

Legoarbetet görs åt helsingforsföretaget PR-Marin och består av två modeller. En 24 fots modell av Ron Holland tillverkas i cirka 100 exemplar [Finn Express 74] och en 27 fots segelbåt konstruerad av Eivind Still i 130 exemplar [Finn Express 83].

Segelbåtarna till PR-Marin levereras kompletta. Intressant med dessa modeller är att de konkurrerar med Nykras egna Sunwind-modeller

Rainer Svenfelt säger därför att arbete finns fram till nästa sommar. Bättre kan det knappast bli i denna bransch, säger han.

Nykras omsättning blir cirka 14 miljoner mark jämfört med 10 miljoner i fjol.

Nästan total Nykra-strejk

STREJKEN bland snickeriarbetarna vid Nykra Ab i Nykarleby spred sig på måndagen till de övriga avdelningarna. Den vilda strejken på båtbyggeriet omfattar nu all personal utom ledning, kontor och förmän. Totalt strejkar 55–60 av företagets 70 anställda.

Tidigt på måndag morgon hade företagsledningen och de strejkande snickarna förhandlat och lyckats kompromissa i lönefrågan. Efter kaffepausen meddelade emellertid företagsledningen av de fem snickarna som varit anställda kortare tid än två år är avskedade oberoende av förhandlingsresultatet. De fem snickarna meddelades skriftligen om uppsägningen.

Arbetsgivarsidans attityd gjorde att hela företagets personal hotade lägga ner arbetet efter matpausen ifall uppsägningarna inte togs tillbaka. Arbetsgivarsidan ryggade inte tillbaka utan höll fast vid uppsägningarna, varvid hotet trädde i kraft och samtliga arbetare lämnade fabriken.

På tisdag morgon infann sig arbetarna och meddelade att de återgår till arbetet endast under förutsättning att uppsägningarna tas tillbaka. Arbetsgivarsidans svar var att man kan tänka sig att ta tillbaka en del av de fem uppsagda, vilket de strejkande inte godkände. Onsdag morgon tänker arbetarna igen infinna sig med samma villkor som utgångspunkt.

Onsdag är en viktig dag i sammanhanget så till vida att det är lönedag i företaget och arbetsgivarsidan har hotat hålla in lönen.

— Då hotet trädde ikraft på måndagen försökte man få oss att färdigställa den 29:a som nu är nästan leveransklar. I annat fall hotade man att hålla inne lönerna, då det inte finns pengar att betala med ifall båten inte levereras.

Arbetarna vid båtbyggeriets Nykra Ab i Nykarleby lade på måndagen ner arbetet i sympati med fem avskedade snickare. Återgång till arbetet utlovas så fort uppsägningarna tagits tillbaka. (Foto: K-G Olin) [Förstoring. Notera bockkranen som användes vid lastning!]

Men så mycket känner vi nog affärerna att inte får företaget betalning för båten ännu inom par veckor. Nog är det från våra båtar som vår lön skall komma, berättar Boris Bränn som är en av de strejkande snickarna.

Företagsledningen visar en mycket hårdnackad attityd i konflikten.

De anställda måste återgå till arbetet innan vi har något att förhandla om. 80 procent av dem vill arbeta men vågar inte för de andra, uppger VD Rainer Svenfelt vid Nykra.

Enligt Svenfelt kan den personal som finns kvar producera en båt per vecka. Blir konflikten lång kan tillverkningen flyttas över på underleverantörer.

— Nykras ledning har styrelsens fulla stöd. Vi kommer nu också att gå med i arbetsgivarförbundet för att få juridisk hjälp då sådana här situationer uppstår. Vi överväger också att stämma arbetstagarna inför domstol, uppger Svenfelt.

Nykras båtar har haft god avsättning under de senaste åren och för närvarande har företaget en orderstock på cirka 300 båtar inne. För att bötesklausulen för försenade beställningar inte skall träda i kraft måste arbetsgivarna få någon form av dokument på att det förekommit en strejk inom företaget.

— Jag skäms på våra arbetares vägnar. Under det gångna året har vi haft 4—5 strejker, vilket gör oss till landets mest strejkdrabbade företag, uppger VD Svenfelt.

Nykra-anställda fortsatte strejken

STREJKEN vid Nykra Ab i Nykarleby fortsatte ännu på onsdagen. Under hela förmiddagen fördes resultatlösa diskussioner om villkoren för ett återupptagande av arbetet.

Läget är låst så till vida att arbetsgivarsidan förutsätter att arbetet återupptas innan några förhandlingar upptas. Eventuellt kan man tänka sig att återanställa några av de fem uppsagda snickarna.

Arbetstagarsidan kräver att de fem uppsägningarna skall tas tillbaka innan produktionen kommer igång. Efter det att uppsägningarna tagits tillbaka och arbetet återupptagits vill man sätta igång och förhandla i lönefrågan. De strejkande snickarna har meddelat att de är beredda att acceptera att de alla får varningar för den olagliga strejken, men att de kräver att alla tas tillbaka i arbete.

Torsdag morgon tänker arbetarna igen infinna sig på arbetsplatsen för att se ifall någon förändring inträffat i det låsta läget.

Nykras jobbare vände hem igen

Totalstrejken vid båtvarvet Nykra i Nykarleby fortsatte på onsdagen. Arbetarna kom till fabriken på morgonen, för att höra efter om arbetsgivaren återtagit uppsägningarna för fem arbetare i snickeriet. Så var inte fallet och alla gick hem igen. På torsdag upprepar arbetarna proceduren.

Situationen är i korthet att arbetarna är redo att återuppta arbetet om uppsägningspappren rivs. Företagsledningen vill ha arbetarna i jobb innan det blir tal om förhandlingar. Bägge parter instämmer i den lägesbeskrivningen.

Händelserna vid Nykra är ett skolexempel på hur en från början ganska liten konflikt kan växa ut tills ingendera parten behärskar situationen.

Det började med meningsskiljaktigheter om ackordsättningen i snickeriavdelningen. Nio snickare lade ner arbetet i torsdags. Företaget svarade med att avskeda fem arbetare som varit anställda mindre än två år, bland dem fackavdelningens ordförande.

På måndagsmorgonen var en kompromiss om ackordsystemet på väg, men efter kaffet meddelade arbetsgivaren att uppsägningarna inte påverkas. Då gick alla de ca 55 arbetarna vid företaget hem.

På onsdagsmorgonen var fabriksportarna till en början stängda för de strejkande arbetarna. Småningom blev det förhandlingar i matsalen. De förhandlingarna fortsatte hela förmiddagen men utan resultat.

Varken huvudförtroendemannen eller fackavdelningens ordförande gick att få tag på i går. Många arbetare vågar inte uttala sig om konflikten. Boris Bränn som normalt jobbar i snickeriet, säger att läget är så låst det kan vara.

— Vi ville i morse inget annat än att arbetsgivaren river sönder uppsägningspappren för de fem. Då börjar produktionen rulla direkt. Vi snickare är redo att kompromissa om ackorden. Men vi får inget svar på om det blir hundraprocentig återanställning. Tydligen skall minst två arbetare bort, varför förstår vi inte.

Arbetarna föreslog också att uppsägningarna skulle läggas vilande i trettio dagar för behandling på förbundsnivå. Inte heller gick arbetsgivarsidan med på ett arbetarförslag om att uppsägningarna skulle återtas och samtliga snickare i stället få en varning.

— Då skulle vi ju åka direkt om det blir fler strejker, säger Bränn. Han menar att en sådan lösning rimmar […]

[…] dan som har som huvudpunkt att få bort de vilda strejkerna:

INTE ENS FEL ...

— Det är inte ens fel om två träter men i det här fallet är arbetsgivaren onödigt oförsonlig. Om vår tvådagarsstrejk var olaglig och arbetsgivarens uppsägningar också var det kunde vi ju dra streck, genom att uppsägningspappren rivs.

En arbetare som vill vara anonym säger att arbetsgivarparten nu gör en vådlig satsning bara för prestigens skull. Visst kan det hända att arbetarna kan kuvas den här gången men sådant mår inget företag bra av på sikt. Arbetarna kommer att droppa av när andra arbetsmöjligheter yppar sig.

Arbetarna kommer att gå till fabriken klockan sju också på torsdagsmorgonen med samma krav på återanställning av de fem uppsagda.

DEN SISTA STREJKEN?

Arbetsgivarsidan förnekar att konflikten blivit prestigesak men det är uppenbart att strävan är att en gång för alla kuva de strejkande arbetarna. VD Rainer Svenfelt använder dock en mera inlindad formulering.

— Det här skall vara vår sista vilda strejk har vi tänkt oss. Sådana direktiv har jag fått av min styrelse. Strejken är väl den femte eller sjätte i år. Vi kan inte hålla leveranstiderna, än mindre göra leveransplaner.

Om kärnan i konflikten som den […] från fall till fall kommer att avgöra om de uppsagda arbetarna återanställs. Några garantier för att alla återanställs ges inte. Om någon kommer tillbaka så är det som nyanställd, säger han.

— De fem arbetarna är uppsagda enligt de direktiv som gavs, att de skulle komma på fredagen annars är de uppsagda. De kom inte trots uppmaning från både oss och deras förbund. Därmed tog de saken i egna händer och är uppsagda.

Svenfelt tycker inte att företagets inställning kan betecknas som oresonlig då de uppsagda fick tid på sig att komma tillbaka. Vi sträckte oss så långt vi kunde, säger han.

Om fortsättningen säger han att det inte är aktuellt med fler uppsägningar.

— Snickeristriden är ur världen, nu har vi en annan strejk som bröt ut på måndagen. Arbetarna springer till andra båtbyggerier och frågar efter jobb, men inte anställer de strejkande personal.

Om följderna för företagets del säger han att någon större order kan gå förlorad och om det går så långt kan det bli fler uppsägningar.

Svenfelt säger att han inte vet hur länge konflikten kan tänkas fortgå. Arbetarna säger att strejken kan fortsätta i flera veckor. En arbetare från en annan avdelning än snickeriet säger att hela personalen inte strejkar för […] 

[…] na. Att samtidigt säga upp folk och nyanställa går inte ihop med åttiotalets Finland. Alla utom förmännen gick hem på fredagen, också tre nyanställda som började arbeta på morgonen.

NY FACKFÖRENING

Ingendera parten tycks ha exakt koll på hur många strejker som förekommit vid Nykra i år. Samma arbetare säger att grundorsaken är den nya fackförening som bildades efter nyår. Då gick arbetarna över från kemiska till träindustriförbundet och en konflikt om lönerna, uppstod omedelbart. Förr var det ingen ordning på facket, de olika avdelningarna fick strida för sina pennin bäst de kunde, oftast med dåligt resultat. Nu försöker man komma åt ordföranden och kassören i den nya fackföreningen för att därmed ta makten av den eller testa hur mycket fackavdelningen tål, säger han.

Den anonyme arbetaren konstaterar också att styrelsen säkert står bakom kraven på att strejkerna skall upphöra. Men styrelsen känner inte till varför strejkerna kommit, säger han, att det alltid är svårt att förverkliga löneavtalen. Vi har något bättre löner än i andra liknande företag men man borde, också se till arbetsresultatet, säger han och berättar att styrelsen har möte påg fredagen. Då skall arbetarna försöka komma till tals med styrelserepresentanter […]

55 i nykrastrejken:

Djupare böjer vi oss inte

— VI HAR nu spelat fram alla tänkbara möjligheter till kompromiss, fler finns inte.

DETHÄR konstaterade de strejkande vid Nykra vid en tidig morgonträff på Källargrillen i går, efter att ha mött stängda företagsdörrar och orubblig vägran till förhandling med företagsledningen — om arbetet inte återupptas.

Konflikten vid Nykra där nu 55 anställda i produktionen strejkar, blev i går en vecka lång. Motsättningarna har sitt ursprung i förhandlingar om ackord, men har efter uppsägning av fem vilt strejkande snickare helt blivit en kamp kring de fem. I måndags anslöt sig 50 andra arbetare i sympatistrejk med snickarna.

Arbetsgivarna vägrar all förhandling innan de 50 återgått till jobben. De strejkande säger att om de återgår har de ingen fortsatt talan.

— Då är vi tillplattade direkt.

— För husfridens skull, menar de strejkande, är man nu villiga att acceptera långtgående kompromisser.

I ackordförhandlingarna var man de facto mycket nära överenskommelse. Arbetarna känner också att den strejk de gått ut i är olaglig. Man är därför beredd att ta en varning, snickarna t.o.m. två varningar. Det innebär, säger snickarna, att om ny arbetsstörning skulle dyka upp har arbetsgivaren all rätt att direkt avskeda oss. Och då går de utan knorr, säger snickarna.

Men vår garanti om husfrid duger inte, för innerst, säger de strejkande, handlar det om att misshagliga snickare som företagsledningen vill bli kvitt och en kompromisslöshet som skall statuera exempel som skrämmer all husfrid.

— Nu har vi inget mer att bjuda.

Nykra-kontakt
utan resultat

Nykra-arbetarna i Nykarleby gjorde på lördagen ett nytt försök att få till stånd diskussioner med Nykras styrelse. Styrelseordförande advokat Mats Koffner från Göteborg ställde dock inte upp för någon kommentar. Snickare Boris Bränn, som var en av arbetarnas representanter, säger att han hyste större hopp om en öppning i konflikten före samtalet med Koffner än efter.

Enligt uppgift hörde styrelseordförande Koffner arbetarrepresentanterna endast i informativt syfte.

När arbetarna nästa vecka på måndagsmorgonen kl 7 kommer till jobbet för att ta reda på om de kan stanna eller gå hem igen, är det möjligt att Nykras styrelse meddelar någon ny ståndpunkt i konfliktfrågan.

Det var arbetarna själva som redan före lördagens styrelsesammanträde tog kontakt med Mats Koffner i hopp om att han skulle visa ett större intresse för att söka en lösning på den låsta situationen.

Nykrajobbarna i arbete

Fackfunktionärer
återanställdes ej

I dag på tisdagen återvänder arbetarna till jobbet på Nykra i Nykarleby, trots att inte alla avskedade arbetare återanställdes. Strejkresultatet tills vidare är att endast två av de fem avskedade arbetarna fick tillbaka sina jobb. Bland de avskedade återfinns fackavdelningens ordförande och kassör.

På måndagen förhandlade Träarbetarförbundets funktionär Vilho Tiainen och huvudförtroendemannen Peter Blöth med Nykras vd Rainer Svenfelt.

— Redan förra veckan återtog Rainer Svenfelt uppsägningen av två arbetare, säger Anna-Lisa Blöth, f.d. viceordförande och nu ordförande i fackavdelningen. Måndagens förhandlingsrond gav inget resultat.

Uppsägningen av tre arbetare står fast. Vi har nu överfört ärendet till förbundsnivå. Förhandlingarna om ackordet fortsätter men den konflikten var aldrig huvudsaken.

— Jag kom närmast för att sätta mig in i problematiken, säger förbundets funktionär Vilho Tiainen. Det är klart att förbundet måste se mycket allvarligt på det att avdelningens ledande personer avskedas. Förbundet kommer att göra vad som är möjligt för att ändra på det. Mera kan jag inte säga i dag.

Nykras vd Rainer Svenfelt vägrar att kommentera måndagens händelser.

— Det enda Vbl behöver skriva är att Nykra inte har kommunal borgen, säger han.

Strejkutgången är tvivelsutan ett hårt slag mot den nybildade fackavdelningen på Nykra. Det är nämligen så att Nykra nyligen övergick från kemiska till träarbetarförbundet. Också om den saken var det bråk med arbetsledningen. I Nykarleby, där fackliga traditioner nästan helt saknas, medför nog det här strejkresultatet problem för avdelningen. Det kan bli svårt att få aktiva styrelseledamöter och facket får troligen räkna med medlemsbortfall.

Enligt vad Vbl erfar kritiseras träarbetarförbundet av arbetarna själva för passivitet, eftersom de lokala fackledarna tog kontakt med förbundet redan i början av konflikten. Nu först ingrep förbundet.

Samma källa uppger att huvudförtroendemannen Peter Blöth också har ett klart hot hängande över sig. Så länge han är förtroendeman är han dock enligt kollektivavtalet skyddad.

Styrkan i företagsledningens argument - som förmodligen hämmade förbundets agerande - var att företaget följde kollektivavtalets spelregler medan arbetarna gick ut i vild strejk.

Enligt Anna-Lisa Blöth har Rainer Svenfelt, som enda påtagliga argument för att inte återanställa alla arbetare, sagt att det måste statueras exempel.

De avskedade arbetarna är fackavdelningens ordförande Vesa Koponen, kassören Tauno Markkula och Mikko Kallio.

Ultimatum vid Nykra

Träarbetarförbundet kräver att de tre arbetare som avskedades i samband med snickeristrejken på Nykra i Nykarleby återanställs. Om inte detta sker stöder förbundet en ny strejk bland de fackanslutna om två veckor.
     Kravet överlämnas denna vecka. Om de tre inte återanställs senast på måndag är man beredd att gå ut i en ny strejk.
     Den drygt veckolånga sympatistrejken avslutades i tisdags och då kunde två av de i avskedade snickarna återvända till arbetet. Nu kräver man alltså att också de övriga tre ska återanställas.

Strejktillstånd gavs för Nykra

Vi jobbar normalt i två veckor, sedan går vi ut i strejk, säger Peter Blöth, huvudförtroendeman vid det konfliktdrabbade båtvarvet Nykra Ab i Nykarleby. Träarbetarförbundet har gett Nykra-arbetarna strejktillstånd ifall företaget inte återtar uppsägningarna för tre snickare. På måndagen gick tidsfristen ut och snickarna var inte i jobb.

Vi har inte gjort något och de tre snickarna är inte här i dag, sade kontorschef Ralf Nyqvist på måndagseftermiddagen. Något strejkvarsel har vi inte fått, vi har bara ryktesvis hört om saken, säger han och vill i övrigt inte göra uttalanden.

Blöth bekräftar att inga förhandlingar fördes på måndagen. Företagets VD Rainer Svenfelt är på resa till torsdagen.

Mellan den lokala fackavdelningen och träarbetarförbundet tycks finnas en informationslucka. Blöth säger att det är meningen att förbundet skall föra förhandlingarna och ge det eventuella strejkvarslet medan ombudsman Ulf Forsman i Helsingfors säger att förhandlingar förs lokalt i Nykarleby.

— Förhandlingar på förbundsnivå kan inte föras då företaget inte hör till arbetsgivarförbundet. Vi har gett Nykra-avdelningen strejktillstånd, vilket innebär att vi accepterar strejk som påtryckning ifall förhandlingarna inte leder till resultat så att de tre uppsägningarna återtas. Då sedvanligt förhandlingsätt inte kan tillgripas är vi också tvungna att ta till de förhandlingsmetoder som det riksomfattande förlikningssystemet förutsätter. Distriktsförmedlingsmannen i Vasa är inkopplad på fallet.

— Vi ser principen som det viktiga i det här fallet. Ackordprissättningar kan betyda mycket lokalt men ur vidare perspektiv gäller konflikten anställningstryggheten. Ur fackets synvinkel är det av stor betydelse att man kan trygga anställningen för just de som åtagit sig förtroendeuppdrag inom facket.

Bland de tre sparkade snickarna finns fackavdelningens ordförande och kassör. Uppsägningarna följde på en vild strejk på grund av meningsskiljaktigheter om ackorden i snickeriet. Uppsägningarna ledde i sin tur till totalstrejk vid varvet men bara två av de fem uppsagda återfick jobben.

Blöth räknar, oberoende av vem som ger varslet, med att strejken börjar om två veckor räknat från måndagen, såvida man inte kommer överens före det.

• Det verkar som om träarbetarförbundets strejktillstånd till Nykra-arbetarna skulle ha fallit genom en informationslucka. På måndagseftermiddagen sa kontorschefen Ralf Nyqvist: Något strejkvarsel har vi inte fått, bara hört ryktesvis om saken. Foto: Hans Wikman. [Beskuren arkivbild.]

I och med att träarbetarförbundet sanktionerar strejken får arbetarna strejkstöd av förbundet. Om konflikten drivs så långt som till strejk är den vanliga följden att arbetsgivarparten för saken till arbetsdomstolen som kan utdöma böter. Det har ingen betydelse att arbetsgivaren är icke-organiserad. Gällande kollektivavtal för branschen förpliktar till arbetsfred.

Forsman säger att en strejk inte alltid behöver leda till böter. I det här fallet är det inte klarlagt om arbetsgivaren underlåtit att följa avtalen eller om arbetstagarna har tagit i för hårt, säger han. Den frågan avgörs i sinom tid, det viktiga nu är att uppsägningsproblemen får sin lösning, förklarar han.

Varslet
kom till
Nykra

Träarbetarförbundets strejkvarsel till båtvarvet Nykra Ab i Nykarleby nådde fram på tisdagen. De ca 55 arbetarna går i strejk måndagen den 2 november klockan 06.00 såvida man inte innan dess nått en förhandlingslösning.
     På arbetstagarsidan har förbundet nu tagit hand om ärendet och skall söka förhandlingskontakt med företaget. Också distriktsförlikningsmannen har informerats om strejkvarslet.
     Den organiserade strejken, eller strejkvarslet, är en följd av att Nykra avskedade tre arbetare efter en s.k. vild strejk i snickeriavdelningen för två veckor sedan.

Strejk på onsdag?

Nykra-arbetarna
förkastade budet

Den varslade strejken vid Nykra Ab i Nykarleby har uppskjutits med två dagar. Enligt beslut från träarbetarförbundet skulle arbetet vid båtvarvet läggas ner på måndag morgon. På torsdagen pågick förhandlingar mellan företagsledningen, förbundet, fackavdelningen samt distriktsförlikningsmannen.

Som resultat av förhandlingarna framlade förlikningsmannen ett kompromissförslag som gick ut på att de tre avskedade snickarna skulle få två månaders lön, men inte återtas i arbete. Träarbetarförbundet skulle ta tillbaka sitt strejkvarsel. Arbetsgivarsidan accepterade förslaget men arbetarna förkastade det efter en omröstning. Av de anställda som deltog i omröstningen ville 12 anta medan 31 förkastade det. Två avstod från att rösta.

Träarbetarförbundets styrelse tar ställning till förlikningsmannens bud vid ett sammanträde inkommande tisdag. Först efter det vet man ifall det blir strejk eller inte.

Blir det strejk blir den säkert långvarig, förutspår huvudförtroendeman Peter Blöth. Blöth som är inflyttad från Tyskland och inte talar finska, kunde själv inte delta i torsdagens förhandlingar.

Blöth kände inte till att man har rätt till tolk i sådana här fall. Blir det fler förhandlingsomgångar kommer jag nog att begära det, berättar Blöth.

Blir det en ny strejk, blir den troligen långvarig, förutspår förtroendeman Peter Blöth vid Nykra Ab i Nykarleby. (Foto: K-G Olin).

De förhandlingar som nu förts gäller i första hand de tre avskedade snickarna som företagsledningen vägrar ta tillbaka. Bland de avskedade finns fackavdelningens f.d. ordförande och kassör.

Ur vår synpunkt sett är de fackligt aktivas anställningstrygghet en principiellt viktig fråga, uppger ombudsman Ulf Forsman vid träarbetarförbundet. Enligt Forsman kan Nykra-fallet få en prejudicerande betydelse.

På grund av att arbetsgivaren detta fall inte är ansluten till arbetsgivarcentralen har förhandlingarna skett direkt mellan företagsledningen och förbundets representanter. Från arbetstagarsidan uppger man att det för deras del troligen skulle vara bättre ifall arbetsgivarsidan var ansluten och förhandlingarna skulle föras på förbundsnivå.

De tre snickarna avskedades under en vild strejk gällande ackorden. De övrig arbetarna vid Nykra lade ner arbetet i en sympatistrejk som varade i två veckor. Strejken blev resultatlös till den delen att arbetet måste återupptas utan att de tre snickarna återanställdes. Frågan fördes i stället över på träarbetarförbundet, som varslade om strejk till den 2 november ifall uppsägningarna inte återtogs.

Träarbetarförbundet
antar förlikningen

STREJKVARSLET vid Oy Nykra Ab återtogs av Träarbetarförbundets styrelse på tisdagen. I praktiken betyder förbundsstyrelsens beslut att strejken som var utlyst till i dag onsdag helt inställs.

ARBETARNA vid Nykra hade hunnit gå hem för dagen då förbundets beslut nådde företaget, men representanter för arbetarna uppger att man inte har några planer på en ny vild strejk.

TRÄARBETARFÖRBUNDETS beslut innebär att man omfattar distriktsförlikningsmannens bud som går ut på att de tre avskedade snickarna får två månaders lön efter avskedet, men inte återtas i arbete. Arbetsgivaren har tidigare meddelat att han accepterar budet medan arbetstagarna förkastade förlikningsförslaget vid en omröstning senaste vecka.

Nykra vann

Konflikten vid båtvarvet Nykra Ab i Nykarleby upplöstes på tisdagen i och med att Träarbetarförbundet godkände distriktsförlikningsmannens medlingsförslag. Facket vid Nykra hade överlåtit beslutanderätten till förbundet som för två veckor sedan gav strejkvarsel.

Strejken skulle ha inletts på måndagen men framsköts till onsdagen för att förbundet skulle kunna ta ställning till medlingsförslaget. Nykra-arbetarna hade förkastat förslaget med rösterna 31—12.

Medlingsförslaget innebär att de tre avskedade snickeriarbetarna inte återtas i arbete men får två månaders lön. Träarbetarförbundet gick alltså med på att fackavdelningens ordförande och kassör sparkades. Avskedandena följde på en vild strejk i Nykras snickeri. Nio arbetare strejkade efter meningsskiljaktigheter om ackorden. Företagsledningen svarade med att avskeda fem arbetare. Två togs åter i jobb efter en veckolång strejk inom alla avdelningar.

Fråga i fallet Nykra

Kan kommunen ingripa
i facklig tvist i företag?

De återkommande konflikterna på Nykra i Nykarleby aktualiserar frågan, huruvida stadsfullmäktige borde börja fordra en utredning också över relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare, innan ett företags anhållan om kommunal borgen eller lån beviljas. Staden har ett ansvar i och med att fullmäktige engagerat sig i företaget. Självklart skall staden verka för en utveckling av industrin men en kommunal satsning på företag, där det ömsesidiga förtroendet mellan ledning och arbetare saknas, kan ifrågasättas. Det är ju dock i stor utsträckning löntagarpengar, som kommunen riskerar med sina borgensförbindelser och direkta stöd.

Stadsfullmäktigeledamoten och kommunisten Bertel Engstrand från Jeppo vill offentligt diskutera den här problematiken i pressen. Orsaken är att han i stadsfullmäktige numera har svårt att få igång principdiskussioner. Och Bertel Engstrand är känd som debattglad förtroendevald, som i allmänhet undviker förskönande omskrivningar och halvkvädna visor. Nu tvivlar han på att han kan få i första hand sfp att diskutera den här principfrågan vid fullmäktigemötet inkommande vecka.

— Jag vet faktiskt inte om sfp vägrar eller inte vågar föra en offentlig principdebatt över huvud taget på våra fullmäktigemöten, säger Bertel Engstrand.

— Frågan om den kommunala insynen i de företag som kommunen skall stötta med offentliga medel diskuteras nog — men av någon orsak vill man göra det i avskildhet — och tankegångarna i de kommunala kuloarerna är att staden bör få bättre insyn, säger Engstrand. Det statliga industrialiseringsprogrammet talar också om ömsesidigt förtroende.

I fråga om det just nu aktuella fallet funderar Bertel Engstrand om det kunde tänkas vara så att ledningen på Nykra inte är riktigt vuxen sin uppgift, att den inte kan konsten att diskutera och förhandla med folk.

— Femtiofem arbetare kan för katten inte alla ha fel, säjer Engstrand. Om en sådan mängd […]

[…] arbetare kan agera gemensamt så tyder det på att det är ledningen som inte vill ta emot erbjudandet från motparten om förhandlingar. Därför låter det troligt, när arbetarna hävdar att meningsskiljaktigheterna om detaljer i ackordsättningen utnyttjas för att få vissa från företagsledningens synpunkt sett misshagliga personer bort från arbetsplatsen.

— Som arbetarrepresentant vill jag träda fram till försvar för arbetarna och deklarera att jag börjat tappa förtroendet för Nykra. Det betyder att jag i fullmäktige kommer att gå emot förslag om stöd åt Nykra och de företag det köper in om inte stämningen på arbetsplatsen förbättras. Nog måste det gå att åtminstone förhandla utan att hota om och verkställa avskedningar.

— I det här skedet är sakuppgifterna så ofullständiga att det är omöjligt att ta definitiv ställning till Engstrands funderingar, men naturligtvis är sfp villigt att diskutera. Även om jag anser att Engstrand nu är ut och gör politik, säger Gunnar Östman, gruppordförande för sfp sedan många år. Det håller jag med om att fullmäktige har ansvar, där […]

[…] och därför vill sfp inte låta sig lockas till sidosprång, som Engstrand så ofta inbjuder till. Ofta brukar inte hans partikamrater eller sdp heller haka på. I den här diskussionen bör det nämnas att dfff:s partigrupp inte alltid helhjärtat ställt upp när det gällt att satsa på nya arbetsplatser. Om Engstrands uttalanden tyder på att fullmäktige bör överta kontrollen i företagen går säkert sfp:s åsikter i annan riktning. Tage Ingman (sdp) har ett flerårigt förflutet som stadsstyrelseledamot. I det senaste kommunalvalet ställde han upp för socialdemokraterna och klev in i stadsfullmäktige med bred marginal.

— Arbetskonflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare skall stadsfullmäktige absolut inte blanda sig i, säger han. Det är en affär mellan de olika grupperna på arbetsplatsen och deras fackliga organisationer.

Gösta Lillvik, de kristligas representant i Nykarleby vill inte heller ta definitiv ställning, utan att först ha grubblat på Engstrands tankegångar.
 
— Det är beklagligt att en kon- […]

Veneiden vienti taantunut

Nykra kasvoi
kotimaassa

Suomen veneteollisuudella on takanaan muutamia hyvän menestyksen vuosia, mutta nyt se on joutumassa vaikeuksiin. Ensimmäiset lomautusvaroitukset on jo annettu. On myös pelättävissä, ettei ala välty konkursseilta, jos lama kestää pitkään. Syynä vaikeuksiin on viennin jyrkkä heikentyminen.

Kaikki eivät kuitenkaan tälläkään alalla purjehdi samassa veneessä. Uudessakaarlepyyssä lähes 10 vuotta purjeveneitä valmistaneen Oy Nykra Ab:n tuotantoluvut nousevat sekä tänä että ensi vuonna uusiin ennätyksiin.

Oy Nykra Ab:n toimitusjohtaja Rainer Svenfelt arvioi yhtiönsä liikevaihdon nousevan tänä vuonna 14 miljoonaan markkaan. Kasvu edellisestä vuodesta on yli 30 prosenttia. Yrityksessä tehtiin viime vuonna 174 purjevenettä, tänä vuonna niitä valmistuu ennätysmäärä eli 200. Lisäksi tilaussalkussa on ensi vuodelle yli 300 veneen tilaukset.

Toimitusjohtaja Svenfelt toteaa yhtiön tilauskannan olevan selvästi keskimääräistä paremman.

— Yhtiön joulujuhlassa olen tavallisesti luvannut henkilöstölle töitä vuodeksi eteenpäin ja niin lupaan nytkin, hän sanoo.

Nykran veneet markkinoidaan jälleenmyyjien kautta ja he tekevät seuraavaa sesonkia koskevat tilaukset jo syksyllä. Svenfeltin mukaan suora markkinointi nostaisi kyllä myyntikatetta, mutta myyntikustannukset olisivat niin suuret, ettei sitä katsota kannattavaksi.

Yrityksen toiminnot on pyritty rationalisoimaan kaikilta osiltaan mahdollisimman pitkälle. Svenfelt uskoo yhtiön olevan tässä suhteessa alan kärkipäässä.

Yhtiön tuotteet ovat sarjavalmisteisia, joten se myy ainoastaan vakioyeneitä. Tämä on hyvä ratkaisu sekä ostojen että varastoinnin kannalta, sanoo Svenfelt. Tällä hetkellä tuotannossa on neljä eri purjevenetyyppiä, kaikkiaan tyyppejä on kuusi.

Purjeveneiden teko vaatii korkeatasoisia ammattimiehiä. Nykrassa koulutuksesta on huolehdittu itse. Nyt veneet tehdään lasikuidusta, mutta toimitusjohtaja Rainer Svenfelt osaa tehdä veneen myös puusta.

Kotimaan myynti kasvanut

Oy Nykra Ab:n venetuotannosta meni vuonna 1979 saakka vientiin noin 90 prosenttia. Nyt myynti kotimaahan on kasvanut niin reippaasti, että vienti ja kotimaan myynti on suurin piirtein tasoissa. Tänä vuonna Suomeen on myyty yli 100 venettä.

Svenfelt sanoo viennin kasvun pysähtyneen viime vuonna. Tärkein vientimaa on Ruotsi, jossa Nykran veneitä markkinoi 10 jälleenmyyjää. Ruotsissa odotetaan tilanteen parantuvan Svenfeltin mukaan joskus ensi vuoden puolivälin paikkeilla, jolloin myös veneiden viennin uskotaan vilkastuvan uudelleen.

Nykran purjeveneitä viedään myös Tanskaan, Norjaan, Saksan liittotasavaltaan ja Englantiin. Svenfelt toteaa, että vientiä pyritään lisäämään erityisesti Englantiin. Hän uskoo myös Norjasta löytyvän vastaisuudessa hyvät markkinat.

Ov Nykra Ab:lla on Uudessakaarlepyyssä tuotantotiloja yhteensä lähes 4 000 neliömetriä. Tällä hetkellä on rakenteilla 19 purjeenvenettä. Yhden veneen valmistukseen kuluu aikaa reilut pari viikkoa. Yhtiön palveluksessa on 60 henkilöä. Förstoring.
[Kari Nyqvist: Båtarna är modell Finn Express 83. Jag har en sådan årsmodell 82. Bilden är från december 81, så min båt kan vara på bilden.]

Purjeveneily kasvaa Suomessa

Svenfelt arvioi purjehdusharrastuksen Suomessa edelleen lisääntyvän, on leviämässä myös sisävesille. Lisäksi näyttää olevan vallalla sellainen kehityssuunta, että osa moottoriveneen omistajista vaihtaa purjeveneisiin, joten Suomessa ei markkinoiden kyllästymistä ole toistaiseksi näkyvissä.

Ruotsissa sen sijaan on toisenlainen tilanne, koska purjehdusharrastus on siellä ollut paljon laajempaa kuin Suomessa, joten siellä on runsaasti veneitä. Kun lasikuituveneet ovat erittäin pitkäikäisiä, niin jossakin vaiheessa uusien veneiden kysyntä vähenee.

Svenfelt uskoo kuitenkin, että elintason nousu ja lisääntyvä vapaa-aika turvaavat purjeveneiden kysynnän myös tulevaisuudessa.

Talvikuukaudet ovat veneteollisuudessa pääomahuollon osalta raskaita. Rahoitustilanne on hankalin joulu-, tammi- ja helmikuussa, sillä raha alkaa virrata yritykseen vasta keväällä kun veneitä päästään toimittamaan.

Lasikuitua materiaalina käyttävän alan erityisongelmana on myös työsuojelu, joka vaatii kalliit laitteet. Nykrassa nämä asiat ovat kunnossa, mutta Svenfelt on sitä mieltä, että näiden vaatimusten täytyy koskea kaikkia yrityksiä olivatpa ne sitten suuria tai pieniä.

Svenfeltin mielestä myös venemessuista on tullut alalle selvä rasite, sillä niitä pidetään liian runsaasti. Esimerkiksi viime syyskuussa osallistuttiin viiteen näyttelyyn. Näyttelyyn osallistuminen on kallista ja paljon aikaa vievää puuhaa eikä palvele markkinointia toivotulla tavalla.

Suomen veneteollisuudesta on Vaasan lääniin sijoittunut runsas kolmannes, arvioi Svenfelt. Ala työllistää täällä suoraan noin 1000 henkilöä ja epäsuorasti l 500. Läänin veneteollisuuden liikevaihto nousee noin 140 miljoonan markan paikkeille.

Viennissä 28 miljoonan vähennys

Suomen veneviennin arvo laski tullitilaston mukaan tammi—syyskuussa viime vuoden vastaavaan aikaan verrattuna 28 miljoonaa markkaa. Eniten vienti laski Ruotsiin ja seuraavaksi Saksan Liittotasavaltaan. Kasvua oli vain viennissä USA:han ja Englantiin. Määrällisesti vienti pienentyi 326 kappaletta. Veneviennin arvo oli syyskuun lopussa 180,5 miljoonaa markkaa.

Sen sijaan kotimaan kauppa on sujunut tyydyttävästi, mutta se ei riitä korvaamaan viennin heikentymistä, todetaan Suomen vene- ja moottoriyhdistyksestä.

Nykra-byggd Finn Express
Årets Båt i Västtyskland

Finn Express 74, den Ron Holland-konstruerade segelbåten, som byggs av Nykra i Nykarleby har utsetts till Årets Båt i Västtyskland.

Utmärkelsen är resultat av den omröstning bland både publik och press, som anordnades på den årliga mässan i Düsseldorf, Boot-82.  

Düsseldorfmässan är en av de största i världen; i expon deltog över 1000 utställare från nästan 50 länder och drygt 300 000 besökare såg den.

Till valet av Finn Express 74 inverkade mest båtens fina utrymmen i förhållande till storleken 7,40x2,65 meter och de goda seglingsegenskaperna konstruerade av designern Ron Holland.

Bara sammanräkningen av svaren från båt- och pressfolk tog en dryg vecka.

Finn Express 74 har hittills gjorts i 10 exemplar hos Nykra, men kunden, PR-Marin i Helsingfors har köpt hela produktionen fram till semestrarna.

Det handlar om 50 båtar, säger Rainer Svenfelt, VD på Nykra. Därefter förhandlar vi om fortsatt leverans. PR-Marin köper all vår produktion av Finn Express-båtarna och hforsfirman kommer eventuellt att låta bygga båtarna också hos någon annan. Vi kan inte bygga fler än så här och sannolikt ökar efterfrågan efter utmärkelsen i Düsseldorf, säger Svenfelt.

Nykra tillverkar förutom Finn Express 74 den av Eivind Still ritade Finn Express 83 samt de välkända Sunwind-båtarna ritade av svensken Tord Sundén.

Nykras 10:e år:

Inhemsk marknad ersatte
nedgången på den svenska

TIOÅRIGA Nykra Ab i Nykarleby är ett av de båtvarv i nejden som fått känna av nedgången på den svenska marknaden. På grund av osäkerheten gällande ränteavdragsrätterna måste Nykra notera att försäljningen i Sverige marknadsmässigt minskade med hälften under 1981.

I MOTSATS till flera andra företag inom branschen hittade Nykra en ny marknad, överraskande nog på hemmaplan. I mark ökade den inhemska försäljningen med det tredubbla från 1980 till 1981.

Orsaken till framgångarna ligger i att Nykra verkar som underleverantör till företaget PR-Marin och tillverkar deras Finn Express-båtar.

— Den oväntade uppgången på den finska marknaden har inte enbart gällt södra delen av landet utan också den övriga kustremsan och till och med insjölandskapen, berättar företagets VD Rainer Svenfelt. Han tror att den inhemska boomen knappast kan hålla i sig längre än ett par år.

Den svenska marknaden är nu också på väg att återhämta sig då man fattat beslut om rätt till avdrag. Till det kommer räntesänkningen för några veckor sedan. Också på den norska marknaden har Nykras båtar gått bra hittills.

Senaste år tillverkade företaget totalt 203 båtar, varav 98 var av Sunwind-modeller och de övriga 105 Finn Express-båtar.

I mark uppgick den totala försäljningen till knappa 13,5 miljoner, vilket innebär en ökning på 23,8 procent i jämförelse med 1980. De anställda uppgick vid årsskiftet till 57 personer, men har sedan utökats till 72.

Bland de större händelserna under 1981 noteras branden den 1 april, köpet av Westwood Ab samt strejkproblem.

Nykrabossarna Mats Koffner (styrelsens ordförande), Tord Sundén och VD Rainer Svenfelt har orsak att se nöjda ut. Nykra har lyckats hitta en ny marknad i stället för den svenska som försvagades kraftigt under senaste året. (Foto: K-G Olin.)

Nu till USA

Nya modeller för den kommande säsongen är en 24-fots Finn Express 74:a, som har ritats av Ron Holland.

Den andra nyheten är en Sunwind 33:a i ¼-tonnarklassen. 22:an är signerad Tord Sundén, som också skall segla Gotland Runt med den första båten i serien.

— Med 33:an skall vi söka oss in på nya marknader längre bort, framförallt den amerikanska. 22:an är vår första kappseglingsbåt och en IOR-klassare. Priset blir drygt 200.000 mark, berättar Svenfelt.

[”International Offshore Rule (IOR) var en mätregel för kappsegling som användes globalt under 70- och 80-talen och som låg till grund för entonnare, halvtonnare mfl klasser.” Ersattes av IMS.]

Finn Express-båtarna tillverkas som nämnts för PR-Marin och säljs till 80 procent i Helsingforstrakten. I Sverige samarbetar Nykra med Sundén Yachting som också äger 20 procent av aktiekapitalet i Nykra. Sundén Yachting konstruerar båtarna, som sedan sätts ut på tillverkare av Nykras typ. Konstruktören får royalties på varje såld båt. Marknadsföringen faller i regel helt på tillverkaren även om det som i det här fallet förekommer en del samarbete.

Tord Sundén, som i veckan besökte Nykra i samband med företagets bolagsstämma, berättar att man vid Nykra tillverkar båtarna till hyggliga priser och har en mycket god ”finish”.

Nytt material att vänta

Om framtiden spår Sundén att konsumenterna kommer att fråga efter allt rymligare båtar.

— Det kommer kanske något nytt tillverkningsmaterial med i bilden så småningom. Hela tiden letar man efter material som är lätta, starka och billiga. Inom rymdindustrin i USA forskar man just med de här sakerna och det skulle inte förvåna mig om vi inom några tiotal år får någon nyhet därifrån, säger Sundén.

Något revolutionerande material tror Sundén inte är på kommande ännu de närmaste åren. Glasfibern kommer nog att stå sig ett bra tag. Någon risk för att vi här uppe i Norden ska bli efter i utvecklingen ifall någonting nytt kommer in i bilden tror Sundén inte heller.

Utvecklingen inom glasfiberbranschen har varit snabb. 1941 konstruerades den första båten av US Navy och i mitten på 60-talet blev materialet vanligt inom branschen. Någon skrotning av båtar som byggdes på 60-talet har ännu inte blivit aktuell.

I samband med Nykras tionde bolagsstämma på tisdagen belönades sex av arbetarna som varit med sedan starten för drygt tio år sedan med Handelskammarens förtjänsttecken. De belönade är Karl-Gustav Broo, Lars Häger, Martin Mariedal, Evald Nordling, Bent Svenfelt och Rainer Svenfelt.

PS. I morgon söndag sänds i radion ett program kallat ”Paus i arbetet”, som bandades vid Nykra på onsdag denna vecka.

Nykra firade 10-års jubileum

• Båtvarvet Oy Nykra Ab i Nykarleby har firat 10-årsjubileum och delat ut förtjänsttecken. Centralhandelskammarens förtjänsttecken erhöll Rainer Svenfelt, Evald Nordling, Bengt Svenfelt, Lars Häger, Karl-Gustav Broo och Martin Mariedahl, som saknas på bilden. Förstoring.

Fr.o.m. ?.11.83 har dipl.ekonom ? utnämnts till företagets ekonomi- och kontorschef.
[Ej helt säker att denna gäller Nykra.]

Till korrespondent och exportsekreterare har fr.o.m. 1.10.83 utnämnts dipl.ekonom Ann-Gret Höglund.

Nykra som
Henry Ford

NYKRA i Nykarleby (grundat 1972, cirka 80 anställda), har sin produktion uppdelad ungefär fifty-fifty på egen produktlinje och s.k. legoarbeten. Underleveranserna av Finn Express 74 och 83 till PR-Marin och Guy 22 till Bensow har en sysselsättningstryggande verksamhet. Företagets stora succé är dock fortsättningsvis Sunwind 27, redan tillverkad i 600 exemplar, varav 100 i fjol.

Av Sunwind 29 har vi sålt en till Californinen i USA, och vi hoppas mycket på att få en marknad där, säger VD Rainer Svenfelt.
     Nyheterna hos Nykra är Sunwind 33 och två ursprungligen svenska produkter: segelbåten Winga 860 och motorseglaren Winga Queen.
    Som snart sagt alla företag i branschen har Nykra sina svårigheter, men i sifferbelysningen ser det ljusare ut.
    På 3 år har produktökningen [står det, men jag tror man menar produktionen] fördubblats och ifjol ökade försäljningen med 33 % jämfört med året innan.
    Kärnan i Nykras företagsfilosofi är stram rationalisering på gränsen till löpande band där kunderna får ta eller inte ta det som Nykra bjuder.
    Svenfelt kan, om han vill travestera Henry Fords berömda maxim, säga så här: ”Ni får er båt i vilken färg ni vill förutsatt att ni väljer vitt!”

VD Rainer Svenfelt och produktionschefen Evald Nordling i sittbrunnen på en Sunwind 27 är nöjda med fjolårets siffror och tror på fortsatt god efterfrågan på den inhemska marknaden under det närmaste året.
[De mer eller mindre färdiga båtarna stod mitt i hallen. Vid bortre väggen fanns en entresol från vilken man bekvämt kunde komma in i och ut ur båtarna vid inredning. Från ventilationskanalen vid väggen gick slangar så att man kunde ventilera båtarna vid laminerings- och oljningsarbeten. Kolorering: Peter Gullback.]

[…] verkning 1982 såldes i Finland medan resten gick på export.

Samtidigt ökade företaget omsättningen med drygt trettio procent.

Rainer Svenfelt beskriver den genomgripande förändringen så här: — Från 1980 har exporten halverats samtidigt som vi mer än fördubblat vår omsättning!

Finlands båtexport började minska 1979 i samband med Sveriges ekonomiska svårigheter. Köpkraften i grannlandet har allvarligt försvagats, och någon ljusning kan inte skönjas i ett kortare perspektiv.

[…] södra och sydvästra Finland är fortsättningsvis en stabil marknad för österbottniska båttillverkare.

Ett nytt avsättningsområde där Nykra börjat komma in är Insjö-Finland kring Lahtis, Tammerfors och Kuopio. Dessutom har norra Finland kommit med i bilden på ett annat sätt än tidigare. Ifjol sålde Nykra sju segelbåtar till Uleåborg — en siffra som säger en hel del, anmärker Rainer Svenfelt.

Rainer Svenfelt bedömer avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden som rätt goda.

Exporten har i början av detta år procentuellt ökat mest på Västtyskland — en trend som Nykrachefen tror att kommer att hålla i sig. Danmark liksom Norge ”börjar röra på sig”, vissa hoppfulla tecken kan inregistreras också där. Däremot ser det fortsättningsvis mörkt ut i Sverige.

Kalifornien nästa?

Nykra skickade sommaren 1982 en första segelbåt till Kalifornien — ett område som VD Rainer Svenfelt betecknar som både lovande och intressant.

— Kalifornien ligger lägligt till med attraktiva transporter som gör det billigare att skeppa över en båt till Kalifornien än till den amerikanska östkusten.

Rainer Svenfelt besökte Kalifornien i somras och frapperades av den väldiga flottan fritidsbåtar i samma storleksklass som står på Nykras program.

Prisjämförelser visar att segelbåtar tillverkade i Finland är dyrare än båtar i samma storleksklass tillverkade i USA. Prisskillnaden till Finlands nackdel har ingenting att skaffa med transportkostnaderna. En nytillverkad båt på Nykras fabriksgårdsplan är dyrare än en amerikansk dito.

Kvalitet!

Själv låter Rainer Svenfelt sig inte avskräcka av själva prisskillnaden, utan tror snarare att Nykra i Kalifornien kan få en viss avsättning för sin produktion.

— USA har betydligt längre serier än finländska båttillverkare, jag såg båtar med siffror över 5 000 i sin serie.

— Till saken hör dock att finländska segelbåtar slår ut sina amerikanska systerbåtar i kvalitet. Amerikanerna kör med plast tvärs igenom medan vi har en exklusiv inredning i trä. Och priset på en båt är bara en faktor vid en affär, en annan betydelsefull är kvaliteten och det högtstående hantverk som vi står för, konstaterar Svenfelt.

[Och här kom bara halva spalten med på kopian.]

Företagets
lare, Winga 33
bete.

Satsningen på 33
att kombinera den snabbgående
tävlingsegenskaper med famil
kompromiss mellan
vill. Sunwind 33 inr
utrymme ombord, r
oaktat sina egens
snabbgående farkost
de hårdaste tävlings
chanser till tätplacering

Sunwindbåtarna, som ritas av Tord Sundén i Göteborg tillverkas av Nykra,
i den hårda konkurrensen
svarade i fjol för en tredjedel av denfinländska tillverkningen av segelbåtar under tio meter
tionen nådde upp till
ökning med femtio
med föregående år. F
sin omsättning med drygt
under samma tid, och sålde
båtar för 18 miljoner
av produktionen består
som är företagets egen
Tord Sundén som medan andra hälften
en är underleverantör

— Familjebåtarna
100 000—150 000
vår styrka, och att de
visar redan försäljningen säger Nykras VD Rainer Svenfelt.

Nykra har valt att
tätplats inom sin storlek
nom tillverkning i lång
hundratal enheter. To
för en modell ligger på under ett år.

Nykra har hittills sålt
lar av Sunwind 27. För
denna imponerande
enligt VD Rainer Svenfelt
båten är beboelig för e
ta fram en så stor volym
i en båt som inte är speciellt
varit ett ledande mål som
ligen mycket väl har
köparnas anspråk p
ombord.

Tror nog att det blev den enda USA-båten (förutom en träbåt från Storbjörkarnas tid). Farsan och jag förde båten till Mäntyluoto hamn i Björneborg med Nykras Bedford. Vi stoppades av poliserna 5 km före hamnen. De hade en Musta-Maija som var inredd som kontor med mahognybord och allt. Lasten var 4 cm för hög. Priset blev 240 mk i böter Polisen sa att dom är extra noga med lasthöjderna efter att en flicka blivit överkörd av en stockbil som hade överlast.

Det var mitt första intryck av Björneborg. 12 år senare flyttade jag hit. Kommer ihåg episoden varje gång jag kör förbi busshållplatsen där vi stoppades. Som returlast tog vi gjutjärnskölar från Paval i Padasjoki. Minns att gjuteriet var granne med Montreal ishockeyklubbfabrik. Blev lite off topic, men frågan lämnade lite svängrum.

Bolagsfotboll
i Nykarleby

SPELKVÄLLARNA för bolagsfotbollen i Nykarleby har nu lottats. I år ställer allt som allt tio lag upp i serien, som har delats upp i två grupper. I de två grupperna möter de fem lagen varandra i en enkel serie. Därefter vidtar semifinalspel, dit de två bästa lagen efter grundomgången har kvalificerat sig till.
     Två planer finns till förfogande, nämligen den i Nykarleby och den i Munsala.
      Matcherna spelas 2x30 min. med niomannalag.

Nykarleby

Munsala

18.8

17 Munsala pf–Staden,

Sjöholms–Westerlunds,

25.8

17 Nyko Frys/Päls–
Westerlunds,

Keppo–Monäs Frys,

1.9

17 Staden–Keppo,

Farm Frys–Nyko Frys,

8.9

17 Sjöholms–Farm Frys,

Nykra–Staden,

18 Monäs Frys–Staden.

Westerlunds–Farm Frys.

Förslag på lagmedlemmar:

• Carl-Johan Nygård
• Dick Sundqvist
• Mauri Penttinen
• Peter Brännbacka
• Rune Sjöblom
• Sven Andersson
• Tor-Leif Nilsson

Nykra
vann i Nkby

NYKRA upprepade segern från senaste år i Nykarleby-bolagsfotbollen. I måndagens final besegrades Farm-Frys med 3—1. Serien upptog tio rätt jämna lag och finalsegern var också rättvis för Nykra.

Legobygge ger Nykra
full sysselsättning

Legoarbeten har blivit melodin för Nykra Oy i Nykarleby och skapat förutsättningar för en full sysselsättning. Under många år har arbetsstyrkan kunnat hållas på samma nivå och företaget har inte heller behövt ty sig till vare sig förkortad arbetsvecka eller några inskränkningar i produktionen. Det är så att utöver de etthundra båtarna, som är produktionskvoten för de egna modellerna, fylls produktionen på med lika många båtar som legoarbeten.

Vi har hela produktionskapaciteten utnyttjad fram till nästa års semestrar, säger Ralf Nyqvist. Det betyder att vi skall ha levererat 250 båtar eller en båt varje dag fram tills dess.  

Mer än hälften av Nykras produktion är legoarbete.

Det är båtvarv i södra delarna av landet som inte hinner leverera sina modeller, och i stället deponerat formarna hos oss och gör beställningar här. Det innebär att vi gör Finn Express 74 till exempel eller Marino 9000, en motorbåt i 200.000 marks klassen.

Och vi gör allt. Vi har en egen snickeriavdelning och en egen metallavdelning. Fördelen med att göra allt under samma tak är att vi inte behöver vänta på olika detaljer — slangar, stag eller master, utan får det när det behövs. Och de legoarbeten som läggs hos oss blir därmed också mera omfattande och får en stor sysselsättande betydelse. Vi gör en till exempel Marino 9000 sjösättningsklar.

I dag jobbar ett 80-tal personer på Nykra. Arbetsstyrkan är konstant och inte heller byter man arbetsplats.

— I tider som dessa är lusten att byta jobb inte stor. Många är glada över att ha en arbetsplats att gå till. Att ha jobb hos oss betyder också att ha en rätt säker arbetsplats, eftersom vi hittills haft en jämn produktion och klarat av de svårigheter som tvingat flera andra i branschen till inskränkningar. Att få lämnar oss har gjort sitt till att vi inte fått känning av den brist på arbetskraft som förekommer i Nykarleby.

Det var i början av 70-talet som Nykra bildades på ruinerna av Nykarleby båtvarv. Den första modellen var Jasmin, som snart efterträddes av den första av Tord Sundéns Sunwind-båtar. De kom in i bilden 1973 och nu har över 600 Sunwind levererats.

— Varför har den blivit en storsäljare?

— Ralf Nyqvist funderar.

— Det är väl så att Sundwindbåtarna har namn om sig att vara lättseglade. Det betyder att många som inte är drivna seglare klarar av en Sunwind. Det förklarar också till en del varför flera sjöscoutkårer har en Sunwind i sin flotta.

Legoarbeten är Nykra Ab:s räddningsplanka och gör att man kan hålla produktionssiffrorna på topp, säger Ralf Nyqvist.

— Till en början gick det mesta av produktionen på export, cirka 95 procent, och främst till Sverige. Nykra hade hand om försäljningen i hemlandet. I dag är situationen helt annorlunda. Exporten har krympt till omkring 45 procent och försäljningen i Finland sköts via två företag, ett i södra Finland och ett i norra medan Nykra självt sköter försäljningen utomlands med ett tiotal agenter.

Svenskarna som förut var storköpare av våra båtar har lagt av, säger Nyqvist. Det är det kärva läget som ligger bakom exportnedgången på Sverige. Men i stället har vi fått en bra ställning på vår egen inhemska marknad. Den tar det mesta av det vi hinner producera.

— Hur köparen av en Sunwind-seglare, en båt i 120.000 marks klassen, ser ut? Ralf Nyqvist funderar inte länge.

— Jag har sett honom flera gånger då båtarna levererats. Han är 35-40 år och kör omkring i en äldre Volkswagen. Han är gift och hustrun arbetar hon också och till familjen hör 2-3 barn. Eget hus men ingen sommarstuga.

Nykra anhåller om
borgen för miljonlån

NYKRA AB har anhållit om Nykarleby stads borgen för ett lån på en miljon mark. Lånet skall täcka företagets behov av långfristigt kapital för att förbättra likviditeten. I samband med att Nykra Ab övertog Ab Westwood hösten 1981 övertogs samtidigt Westwoods långfristiga skulder på 750.000 mk. Därtill kommer den cirka en miljon Nykra satsat på att göra det inköpta företaget lönsamt.

SOM motsäkerhet för borgensförbindelsen erbjuder Nykra inteckningar i företagets byggnader med förmånsrätt mellan 3,82 och 4,82 miljoner mk, samt i lös egendom efter 1,1 miljoner mark.

Stadens borgensförbindelse till Ab Westwood är för närvarande 341.224 mk. För Nykras del har staden för tillfället inga borgensförbindelser. Nykras årsomsättning år 1983 var 18 miljoner mark och sysselsättningen är nu tryggad en lång tid framöver tack vare en orderstock som utgör 12 miljoner mark.

Stadens näringsnämnd föreslår att staden beviljar borgen. Stadsstyrelsen bordlade ärendet med den motiveringen att man har för avsikt att göra ett besök vid företaget.

Lån för kraftverket

Två lån på vardera fyra miljoner mark har beviljats för Nykarleby stads kraftverksbygge. Båda kommer via Postbanken och statens investeringsfond.

Det ena lånet är i schweiziska francs och har en så låg ränta som 6,8 procent. Lånetiden är sju år och avkortningen sker åren […] och har en ränta på 10 procent. Lånetiden är tio år och amorteringarna sker under åren 1986—1993.

Kostsam vägbelysning

Nykarleby stads byggnadskontor har fått flera ansökningar om vägbelysningspunkter på enskilda vägar, och har därför preciserat villkoren för stadens deltagande.

För att staden skall gå med i kostnader måste belysningspunkterna vara motiverade av trafiksäkerhetsskäl, och då avser man att skydda den lätta trafiken. Mängden av lätt trafik bör vara stor och genomfartstrafiken med motorfordon omfattande för att vägbelysning skall anses nödvändig.

Trivselsynpunkter skall enligt byggnadskontoret inte ha någon avgörande betydelse vid prioriteringarna.

Däremot påpekas det att om samlingslokaler och motsvarande byggnader finns vid enskilda vägar, kan det vara skäl nog för belysningspunkter.

50 procent

Fastighetsägarna vid de enskilda vägarna skall på samma sätt som de vid allmänna vägar stå för 50 procent av byggnadskostnaderna.

Orsaken till att man går in för en stram linje är att underhållet för de nuvarande belysningspunkterna håller på att svälla ut.

Nykarleby har idag totalt 2.700 ljuspunkter på cirka 80 km väg inom kommunen. Elavgifterna budgeterades senaste år till 330.000 mk och underhållet till 60.000 mk. Året innan budgeterades underhållet till 45.000 mk medan de verkliga kostnaderna steg till 85.000 mk.

Förnyandet av stolpar och armaturer kommer de närmaste åren att sluka stora belopp. Man räknar med att 100 armaturer per år borde förnyas till en kostnad av cirka 800 mk per st. Därtill kommer förnyandet av stolpar och ledningar.

Nykra söker borgen

Nykra Ab i Nykarleby söker borgen för en miljon mark av staden. Vid stadsstyrelsens sammanträde på måndagskvällen bordlades båtvarvets anhållan. Det troliga är dock att staden tecknar på borgensförbindelsen.

Jag föreslog att borgen skulle beviljas, vi har ingen borgensförbindelse med företaget från förr, säger stadsdirektör Börje Nygård.

Nygård förklarar att ärendet inte är så brådskande att det behöver tas upp vid stadsfullmäktiges möte på måndagen. Styrelsemedlemmarna ville besöka företaget och diskutera vissa frågor.

Nykra skall låna miljonen av försäkringsbolaget Pohjola-Ilmarinen. Företaget behöver långfristigt kapital för att förbättra likviditeten efter övertagandet av Ab Westwood. Nykra sysselsätter ca 80 personer.

Då Westwood köptes ”fick” Nykra också långfristiga lån på 750 000 mk. Ytterligare en miljon har satsats för att få Westwood lönsamt.

Som säkerhet för borgen erbjuder Nykra intecknade skuldsedlar i företagets byggnader med förmånsrätt mellan 3,8 och 4,8 miljoner mark och om staden så fordrar inteckningar i lös egendom med förmånsrätt efter 1,1 miljoner mark. Från förr har staden en borgen till Ab Westwood för 341 000 mk.

Nykra har ökat omsättningen från 8,8 miljoner mark är 1979 till ca 18 miljoner mark år 1983 och har sysselsättningen tryggad tack vare en orderstock på ca 12 miljoner mark.

Nykras export ökade
trots hård konkurrens

Till sommaren blir det möjligt att chartra Nykarlebybåtar i grekiska arkipelagen. I en regatta, som ordnas till turisternas förnöjelse, består första priset av en Sunwindbåt tillverkad av Nykra i Nykarleby. Totalt kommer Nykra att leverera 11 Sunwindbåtar till Grekland.

Nykras vd Rainer Svenfelt är speciellt nöjd med fjolårets exportresultat. Den totala omsättningen steg till 19.5 miljoner mark.

Nykarlebybåtvarvet Nykras vd Rainer Svenfelt säger att företagets expansionsskede är avslutat. Nu konsolideras ställningen på marknaden. I dag är ca hälften av båttillverkningen legojobb åt andra företag i brunchen.

Volymökningen från 1982 var inte märkvärdigare än ca 10 procent. Vi är vana med 20 procent. Å andra sidan lyckades vi för första gången sedan 1980 igen öka exporten, säger Rainer Svenfelt.

Det har varit kärvt en tid på exportmarknaden speciellt i Sverige, dit merparten av Nykras export går. I fjol steg Sverige-exporten till 5.6 miljoner. Övriga större exportländer är Danmark, Västtyskland och Norge.

Nykra representeras av sju båtmodeller på båtmässan i Helsingfors. I och med att Nykras produktion till ca hälften numera består av legojobb, deltog båtvarvet inte i båtmässan med en egen utställning. Den detaljen sköttes i huvudsak av återförsäljarna.

— Våra modellers priser rör sig mellan 70 000 och 255 000 mk. Den största båten på mässan med den s.k. blåa skylten var tillverkad av oss. Jag vill påstå att Nykra både pris[…]

[…] marknadsandel. Jag tror att vi ligger där vi skall med båttillverkningen. För Westwoods del räknar vi med att kapa åt oss marknadsandelar. Siktet är inställt på 30 procent av den inhemska marknaden, säger Rainer Svenfelt.

Båtfolk på besök i Finland

VASA (VF) Under gångna veckoslutet arrangerade Västerbottens Båtförbund en studieresa till Finland. Naturligt nog passade man på att ta en titt på ett par av de många båtvarven som finns efter kustremsan i Österbotten.

I Österbotten har man utvecklat en stor kunskap i att tillverka båtar. Vid besök i Nykarleby fick båtfolket från Västerbotten se två varv eller rättare sagt två båtbyggerifabriker i verksamhet. Det ena, Oy Nykra AB, sysselsatte 75 man i ren båtfabrikation och 25 man som svarade för inredningsdetaljer. Det andra företaget, Scandi Yacht, var ett familjeföretag med fyra delägare och med åtta man i heltidssysselsättning.

Varför kan man inte i Västerbotten hitta företagsamhet av denna modell, kan man undra.

De båtar som tillverkas i Nykarleby säljs över hela världen. Och efterfrågan är stor. Nykra AB tillverkar 220 motorseglare per år. Deras produktion sker i serietillverkning. Vid besöket hade man två modeller på ”bandet”, Sunwind 27 och Sunwind 31. I dagarna hade företaget fått en order från ett Malmöföretag på 5,5 miljoner kronor. Den ordern gällde tillverkning av Winga Princess.

• 9 000 båtar i veckan
Förutom tillverkning av motorseglare framställdes också motorbåtar. Här koncentrerade man sig på Marino 9000. En båt som för övrigt kassören i VBF, Martin Berntson förvärvade ett exemplar av i somras. Tillverkningstakten av Marino 9000 är en båt i veckan.

Nykra AB startade i nuvarande form 1971. Tidigare hade man tillverkat mahognybåtar i ett vanligt båtbyggeri. Man var öppen för förändringen som kom med plasten som byggmateriel. Och byggde alltså vidare på ett yrkeskunnande.

— Om man skall överföra företagsidén till Västerbotten, tror jag att det lilla familjeföretaget Scandi Yacht och deras modell är att rekommendera, säger Martin Berntson, kassör i VBF.

— De har hittat precis den exklusiva delen som de är ensamma om, men det är dock en typ av båtbyggeri som gör att man måste besitta ett kunnande. Helst bör man ha varit seglare, fastslår han.

Vid Scandi Yacht höll man som bäst på med att tillverka en motorseglare till en amerikansk intressent. Båten blir klar i maj nästa år. Kostnaden ligger på ca två miljoner kronor. Då finns inte specialiteterna och tillbehören med. Med dessa tillkommer ytterligare åtta miljoner kronor.

Vid samkväm på lördagskvällen överlämnade Ragnar Åberg, ordförande i VBF, förbundets standard till fr.v. Per-Erik Fant, kommendör i Vasa Motorbåtsklubb, Ragnar Åberg och Stig Näsman.

• Kronprinsen
Det lilla företaget hade även tillverkat en tävlingsbåt till kronprins Harald av Norge.

Men vid sidan av den tillverkningen producerades även en egen modell. Den seglaren heter Brilliant och är en 1/2 tonnare och VM-båt.

Inger Luoma, en av de fyra delägarna, berättade att då de startade för fem år sedan hoppade tre av sina fasta jobb och tog i tu med båtbyggeriet. Den fjärde har fortfarande kvar sin tidigare anställning.

På finansieringssidan kan kommunerna i vissa fall ställa upp med kommunal borgen för lånen. Staten kan också ge bidrag till nytillsatt personal i 1,5 år, ett s.k. inskolningsbidrag. I undantagsfall kan man få in […]

Så här ser en motorseglare ut innan den har fått full utstyrsel, berättar vd Rainer Svenfelt, Nykarleby, för båtfolket från Västerbotten. På bilden ses fr.v. Gunnar Holmström, Kåge, Uno Höök, Hörnefors, Rainer Svenfelt, Nykarleby, Ragnar Åberg, Rundvik, Stig Näsman, Vasa, Evald Nordling, Nykarleby, Åke Olsson, Nordmaling. I bakgrunden skymtar en nästan färdigtillverkad motorseglare.

Tre köper Westwood

NYKARLEBY-snickeriet Westwood övergår i nya händer. Båtvarvet Nykra, som drivit företaget i drygt tre år, säljer det till de tre kompanjonerna Christer Sjölind, Roger Westerlund och Peter Söderqvist. Försäljningen innebär inte någon omställning för de anställda, för leverantörer eller kunder. Företagets 22 anställda kommer att fortsätta i samma uppgifter och produktionsinriktningen är den samma.

WESTWOOD, tidigare Nykarleby såg och snickeri, grundades 1947 av Erik Westerlund, far till nya delägaren Roger.

Nykra köpte företaget och gjorde de det med baktanken att snickeriet kunde komplettera båtkonstruktionen.

Rainer Svenfelt vid bordsändan önskar de nya ägarna för Westwood lycka till, fr. v. Peter Söderqvist Christer Sjölind och Roger Westerlund.

NYKRAS VD Rainer Svenfelt konstaterar att man emellertid inte kunde kombinera Westwood med varvets produktion. Snickeridetaljerna i båtarna måste göras som handarbete, medan Westwoods produktion var maskinbaserad.

— SLUTRESULTATET av ”Nykra-perioden” kan anses vara att vi räddade ett antal arbetsplatser för samhället, samt att Westwood nu har livskraft.

Varken säljare eller köpare vill tala om köpesumman. Köparna konstaterar endast:

— Det är mycket pengar, åtminstone för oss!

Westwood omsätter nu närmare sex miljoner mark per år och produktionen sker i utrymmen om totalt 1.200 kvm varma utrymmen. Huvudprodukten är sedan flera år trätrappor för bostadshus. Westwood är idag näststörst i den sektorn i vårt land, och enligt Rainer Svenfelt är företaget på god väg att bli störst i landet.

Enligt Rainer Svenfelt utgör Nordnorge en stor utmaning. Man har redan gott fotfäste där och oljefyndigheterna talar för snabb expansion.

— Vi vet ju att tomternas beskaffenhet där gör att man har en, ofta två trappor i samma bostadshus.

Den norska marknaden ligger också mycket öppen för österbottniska företag. Den skytteltrafik med långtradare som förekommer på grund av pälsfoderhandeln gör att det finns ypperliga transportmöjligheter.

De tre köparna vet att det krävs mycken kunskap och djärvhet för att driva företag idag. Man förväntar sig positivt bemötande från Nykarleby stad — som öppet önskat ett breddat näringsliv.

Försäljningen innebär inte heller några förändringar för de anställda på Nykra. Vid fredagens julkaffe kunde Rainer Svenfelt utlova fortsatt full sysselsättning eftersom företagets orderbok är fulltecknad fram till sommaren.

De båda segelbåtsmodellerna Sunwind 27 och 31 går bra, och som underleverans tillverkas också motorbåten Marino 9000, årets båt i Finland. Sedan hösten 1983 har 60 exemplar gjorts, och ytterligare 20 borde ut före sommaren. Nykra kvarstår också som en av de största arbetsgivarna i Nykarleby, efter försäljningen av Westwood finns 74 personer på lönelistan.

I nya Westwood kommer Christer Sjölind att verka som vd och fortsätter åtminstone tills vidare med sin försäljning av stockhus. Peter Söderqvist, ekonomichef på H L Backlund i Vasa, blir styrelseordförande medan Roger Westerlund får ansvaret för produktionen. Westerlund har senast arbetat på Baltic Yacht i Bosund.

Trodde det var mest hö, socker och vetemjöl:
Det fraktades nog egentligen vad som helst, råvaror av olika slag, kemiska produkter, sågade trävaror, potatis och andra livsmedel, malt från Lahtis till Macks bryggeri i Tromsö, plywood och andra skivor, WC-papper, möbler, däck, timmerhus, olika slag av maskiner, t.o.m. textiler från Oravais fabrik och olika slag av packmaterial till fiskeindustrin samt mycket annat.

En kuriositet är de kompletta farmer från Pälsningscentralen och Norcar-BSB som monterades av folk härifrån. Nyholms körde mycket socker. Fryseriernas egna bilar saknade trafiktillstånd så de kunde inte ta frakter uppåt, men tompallar från den egna verksamheten kunde de returnera. Samma slags varor förs väl fortfarande, det är bara sockret som försvunnit helt i och med EU.

Mängderna foderfisk hemåt är också betydligt mindre numera, medan lax till livsmedel ökat ofantligt. Österbottniska bilar kan stå och vänta på att laxen blir färdigrensad. Destinationen är sen finländska fiskaktörer eller centralaffärer runt om i Finland, Padborg i Danmark för omlastning för vidare transport till Europeiska mottagare eller Vanda där laxen lastas på Finnairs plan för slutdestination sushirestauranger i Japan. Under ”Ej Corona-läge” tar det 48 timmar från Nordnorge till restauranger i Tokyo.

SWEDEN YACHTS

Vid omorganisationen av Sea-Sam blev det aktuellt att skaffa nya charterbåtar till Jugoslavien.

Efter åtskilligt huvudbry och många besök hos olika båtvarv beslutade vi oss för att välja Sweden Yachts AB, ett traditionsrikt varv i Stenungssund där den svåra båtbyggarkonsten gått i arv från far till son i generationer.

Sweden Yachts som företag började sin verksamhet med att bygga den svenska utmanaren ”Sverige” i America’s Cup.

— — —

Sea-Sam har med omsorg och med stor erfarenhet valt din charterbåt från Skandinaviens ledande varv. Få båtar har fått så fin kritik i båtpressen som just Sunwind 31 från det finska varvet Nykra Oy eller Sweden Yachts produktion av större segelbåtar från 34 fot till 41 fot.

I Sea-Sams flotta kan du för 1985 välja mellan Sunwind 27 och 31 samt Sweden Yacht 34, 36 och 38 fot.

Sunwind-båtarna tillverkas i en modern fabrik i Nykarleby i Österbotten. I denna trakt är båtbyggandet en huvudnäring med högt anseende. Rationella tillverkningsmetoder och traditionellt yrkeskunnande har resulterat i en konkurrenskraftig produktion av välbyggda och säkra segelbåtar.

Sunwind-båtarna är inga extrema konstruktioner. Bakom de fina seglingsegenskaperna ligger väl beprövade och sunda konstruktionsprinciper och konstruktören Tord Sundéns långa erfarenhet av familje- och kappseglingsbåtar.

Nykra levererade
båt nummer 700!

Serier på 700-stycken av en så pass stor båt som Sunwind 27 är mycket ovanliga i Finland. På Nykra vet man inte själv om det rentav är rekord, men det vet man att serien ingalunda avbryts nu. VD Rainer Svenfelt räknar med att man skall nå åtminstone 1000-strecket.

BÅTVARVET Nykra i Nykarleby deltar i årets båtmässa med en Marino 9000 motorbåt, en Sunwind 31 samt en Sunwind 27 på vilken man målat numret 700 på stäven. Detta har sin förklaring i att båten är den 700:de båten i serien som tillverkats.

DET ÄR ETT rekord för Nykra, säger VD Rainer Svenfelt. Frågan är om det inte är rekord i hela landet. Det har tillverkats flera H-båtar. Men de tillverkats på tre olika varv.

HEMLIGHETEN bakom den långa serien av Sunwind 27 båtar är att den är en billig familjebåt som är idealisk att segla. Alla tampar är dragna till sittbrunnen. Det räcker således med en person för att segla båten. Då Nykra dessutom långt tillämpar serieproduktionsprincipen är nummer 700 ett faktum.

— Det finns två system att tillverka båtar, säger Svenfelt. Antingen gör man det man säljer eller säljer det man gör. Vi har valt att sälja det vi gör och därför kan vi inte ta kundens önskemål i beaktande så långt som många andra varv.

— På så sätt håller vi ju priset nere, Sunwind 27 kostar 138.000 med en 9,5 hk Volvo-diesel. En lång serie garanterar dessutom ett bra andrahandsvärde.

För dem som tycker att Sunwind 27 är för liten erbjuder Nykra en större modell Sunwind 31. Båda båtarna har konstruerats av Tord Sundén, mannen bakom folkbåten och IF-båten som sålts i över 3 500 exemplar i Sverige. I Sunwind 31 tillämpas samma lösningar och det gör båten lika lättseglad som 27:an.

— Kunderna har visat sig vara mera märkestrogna än vid bilköp, säger Svenfelt. Många som haft en Sunwind 27 byter upp sig till en Sunwind 31 för man brukar ju i allmänhet börja med en mindre båt. Ingen har behövt sälja båten eller gifta om sig då frun blivit sjösjuk.

Tillverkningen fortsätter
Sunwind 27 hette till en början Sunwind 26. Man förlängde båten en fot då man konstaterat att det endast betydde marginella kostnader för Nykra. Det finns inga andra skillnader mellan 26 och 27.

Ännu finns det underlag för vidare produktion av Sunwind 27. Rainer Svenfelt säger att Nykra skall tillverka åtminstone 300 till. Med en produktionstakt av 8 Sunwind 27:or i månaden har man kommit upp till 750 båtar före sommaren. Totalt har Nykra tillverkat l 110 båtar i Sunwind-serien.

— Sunwind 27 har sålts till alla skandinaviska länder samt till Tyskland, Holland, Schweiz, England, Spanien och Grekland, säger Svenfelt. Den större modellen har dessutom sålts till USA. Till en början gick 90 procent av produktionen på export. Det är först nu på senare år som hemmamarknaden kommit med i bilden.

— En faktor som möjliggör den långa serien är att vi har en hög förädlingsgrad, säger Svenfelt. Vi köper motorer, kölar och seglen. Resten gör vi själva.

Nykraprodukten Marino 9000 hittas på mässan i Marinos avdelning.

Marino 9000 utsågs till årets båt 1984 vid publikomröstningen vid mässan. Att det är Nykra som tillverkar Marino 9000 var det däremot ganska tyst om.

— Marino 9000 är ett typiskt legojobb som vi gör, säger Svenfelt. Marino har placerat produktionen hos oss. Ett annat legojobb som vi gör är Winga Princess. Sunwind är Nykras enda egna produktion.

— Jag tror att Marino skulle ha svårt att hitta en ersättare för tillverkningen av Marino 9000 då det är få tillverkare som är specialiserade på seriebyggen, säger Svenfelt. Branschen behärskas idag av småföretag som måste höra på kundens önskemål för att kunna sälja.

Nykra krävs
på miljoner

HELSINGFORSFÖRETAGET PR-Marin kräver en 4 miljoners ersättning av Nykra i Nykarleby för en förlust som uppkommit då Nykra inte levererat överenskomna båtar. Leveransstoppet beror på att PR-Marin inte betalat levererade båtar, säger Nykra och kräver PR-Marin på ca 1,3 miljoner mk.

DETTA ingår i den härva som häradsrätten i Nykarleby tog ställning till på tisdagen. Målet tog uppskov för tilläggsutredningar och för att PR-Marin skulle få räkna ut ytterligare krav på ersättning.

Det hela handlar om båtmodeller som köparna tappat intresse för. Det gäller för rätten att ta reda på varför intresset svalnat, Enligt PR-Marin har köparnas intresse svalnat för att Nykra slutat leverera. Nykra svarar med att leveransstoppet beror på att PR-Marin inte betalt redan levererade båtar. Nykra har tre färdiga båtar vid varvet som PR-Marin beställt, men som inte levererats p.g.a. tidigare obetalda båtar. Båtarna som finns färdiga är av modellerna FE 83, FE 74 och Calypso

För den förlust som leveransstoppet förorsakat har PR-Marin hittills krävt Nykra på en ersättning på ca 4 miljoner mk. På tisdagen sade dock PR-Marin att de hade ytterligare ersättningsanspråk. Nykra i sin tur kräver, en halv miljon av PR-Marin för obetalda båtar och ränteförluster plus 750.000 mk i ersättning för kontraktsbrott. Målet behandlas nästa gång den 18 juni.

Nykra krävs på 4 miljoner
Hårda tag i båtbatalj

PR-Marin från Helsingfors kräver båtvarvet Oy Nykra Ab i Nykarleby på en 4 miljoners ersättning för en förlust som uppstått genom att Nykra inte levererat båtar enligt överenskommelse.

— Detta är fullständigt grundlöst, säger VD Rainer Svenfelt vid Nykra i Nykarleby.

— Leveransstoppet beror på att PR-Marin inte betalat redan levererade båtar. Detta är bara ett sätt för PR-Marin att fördröja vår konkursansökan på PR-Marin som vi har inne i Helsingfors rådhusrätt.

Nykra kräver i sin tur PR-Marin på 1,3 miljoner mark för obetalda båtar, räntor och för kontraktsbrott.

Härvan var uppe till behandling i häradsrätten i tisdags i Nykarleby. Målet tog dock uppskov, för tredje gången, för att PR-Marin skulle få tid på sig att räkna ut ytterligare ersättningskrav.

På Nykras gårdsplan står tre segelbåtar färdiga för leverans. Men leveransen har stoppats för att PR-Marin inte betalat tidigare levererade båtar.

— PR-Marin påstår att intresset bland köparna har svalnat för att vi slutat leverera. Men båtarna står färdiga för leverans, det är bara PR-Marins pengar som fattas. Till vår del har vi uppfyllt kontraktet till fullo, säger Rainer Svenfelt.

För ett år sedan var Nykras fordran på PR-Marin 1,4 miljoner mark. Nu har man fått ner summan till 400.000. Därtill har man en växel på 335.000 som dock har gått i protest. Nykra har nu ansökt om att få PR-Marin i konkurs vid rådhusrätten i Helsingfors. Myndigheterna har även satt utmätningsstämpeln på de båtar som finns i PR-Marins lager.

De segelbåtar som står på Nykras gårdsplan och väntar är av typen Finn Express och ligger i 150.000 marks klassen.

— Att Helsingforsföretaget nu går via rätten och försöker kräva oss på fyra miljoner beror på att de vill vinna tid och fördröja vår indrivning. För varje gång PR-Marin beviljas uppskov i rätten vinner de bara tid, inget annat, säger Rainer Svenfelt.

Utslag i Nykra-målet:
Skadeståndskrav förkastades

TVISTEN mellan helsingforsföretaget PR-Marin och Nykarleby-varvet Nykra avgjordes på måndagen i häradsrätten i Nykarleby till Nykras fördel.

NYKRA måste betala 78.717 mk plus ränta åt PR-Marin för fem räkningsfodringar. Alla de andra kraven på Nykra förkastades dock. PR-Marin dömdes i sin tur att betala åt Nykra 145.472 mk i ränteräkningar.

Rätten konstaterade således att Nykra hade rätt att ta gjutformarna för båtmodellerna FE-74, FE-83 samt för FE-741 i pant för obetalda kontofordringar. Käromålet var för tidigt väckt på den punkten.

Nykra hade också rätt att innehålla de tre båtar som står färdigställda vid varvet. Vid varvet står två FE-741 samt en FE-83 som PR-Marin beställt men Nykra inte levererat. I rättens utlåtande konstaterar man också att Nykra har anledning befara att PR-Marin inte betalar båtarna även om de levereras.

Kravet på skadestånd som PR-Marin ställt för de båtar som Nykra sålt i Finland — och som då skulle strida mot avtalet mellan parterna — förkastades. Båtarna hade varit till salu i Sverige men förblivit osålda. Rätten konstaterade att båtarna var begagnade då de returnerades och sålunda utanför avtalet. Dessutom påpekade rätten att Nykra hade enligt avtalet rätt att sälja båtarna för egen räkning för att få betalt för sina kontofordringar.

Det har inte heller framgått i målet att PR-Marin skulle ha gått miste om försäljningsintäkter för Calypso-motorbåten p.g.a. Nykras åtgärder. PR-Marin får dock ytterligare 2.000 mk tillbaka för beslagen på en FE-74 som Nykra fakturerat trots att beställaren haft egna beslag.

Alla övriga krav på ersättningar både från Nykras och PR-Marins sida förkastades. PR-Marins krav kretsade som högst runt 8-9 miljoner mk och Nykras runt 1,5 miljoner mk. Parterna står för sina egna rättegångskostnader.

PR-Marin hävdade vid rättegången in i det sista att två av de tre båtar som står färdiga vid varvet är betalda. PR-Marins ombud hänvisade till de reskontrasidor som han sett att Nykras representanter hade med sig vid rättegången. Trots att rätten fick ta del i reskontran ansåg den att båtarna var obetalda. Något kvitto för att båtarna var betalda hade man inte. Det berodde, enligt PR-Marins ombud, på att man betalt större summor utan direktanknytning till en speciell faktura.

Rättegångens komiska inslag var avslutningshälsningen i en ledare i Bensows kundtidning, skriven av Nykras vittne vid en tidigare rättegång. Ledaren avslutades ungefär så här: En trevlig sommar tillönskas allt båtfolk och akta er för strandgrynnor (= rantakari, PR-Marins VD heter Pekka Rantakari). Ledaren presenterades och tillfogades rättegångshandlingarna av PR-Marins ombud för att ifrågasätta vittnets omdöme.

PR-Marin meddelade omedelbart sitt missnöje med domstolens utslag.

Båtvarvet Nykra segrade i rätten

Båtvarvet Nykra i Nykarleby vann den hårda båtbataljen mot PR-Marin i Helsingfors. Härvan var åter uppe till behandling vid häradsrätten i Nykarleby på tisdagen.

PR-Marin har vid flera tillfällen tidigare av olika orsaker beviljats uppskov.

Nykra har krävts på över 5 miljoner för förluster som uppstått genom olevererade båtar och för de förluster som PR-Marin anser sig ha lidit genom att Nykra slutat tillverka båtar som stått på PR-Marins försäljningsprogram.

Nykras fordringar på PR-Marin är ca 1,3 miljoner för obetalda båtar, räntor och kontraktsbrott.

Häradsrätten redde ut miljonhärvan i båtbataljen sålunda att PR-Marins ersättningsanspråk på drygt 5 miljoner förkastades. Nykra skall och ersätta PR-Marin med 78.000 mark för vissa garantiarbeten som PR-Marin själva utfört. PR-Marin skall förutom obetalda båtar betala räntor för 145.000 mark åt Nykra. PR-Marin anmälde genast missnöje över domen.

Nykra har under den tid båtbataljen pågått haft båtformar, som ägs av PR-Marin, i pant för sin fordran på obetalda båtar. Vid föregående rättegång påstod PR-Marins vittne att formarna inte fanns vid Nykra varför rätten gjorde en utflykt till Nykra och kunde konstatera att alla formar fanns på plats. Även de båtar som Nykra inte levererat fanns på Nykras gårdsplan. De båtar som Nykra tillverkat för PR-Marin är av typen Finn Express samt en motorbåt av typen Calypso.

Nykras vittne som var på tisdagens rättegång berättade att det är många andra varv som slutat tillverka båtar åt PR-Marin för utebliven betalning. För några veckor sedan var PR-Marin på tapeten då bolagets VD Pekka Rantakari dömdes för att genom mutor få en stadsplaneändring till stånd i Helsingfors.

Nykras VD Rainer Svenfelt säger att PR-Marin inte hade någonting att förlora genom att kräva Nykra på fantasieggande summor via rättegång. De vill endast vinna tid för vår fordran. För varje gång PR-Marin beviljats uppskov har man endast vunnit tid, inget annat, framhåller Rainer Svenfelt.

Nykra varslade om permittering

BÅTVARVET Nykra i Nykarleby har varslat om permittering av hela personalen på 60 personer. Permitteringen börjar den 28 oktober och fortsätter till årsskiftet. Vissa funktioner kommer dock att hållas igång, bland annat en del underleverantörsarbeten.

ORSAKEN till permitteringen är enligt verkställande direktör Rainer Svenfelt att den största båtkunden har fyllt sina lager till årsskiftet. Efter det väntar man sig att verksamheten skall kunna fortsätta i tidigare form.

SVENFELT säger att det i det här skedet är för tidigt att säga hur många av de anställda som kan hållas sysselsatta under permitteringstiden. Varslet gäller hela personalen och inga namngivna personer.

— Ingen blir heller stadigvarande uppsagd, utan vi är tvärtom oroliga för att vi inte får alla tillbaka då vi startar igen efter nyår, konstaterar han.

Läget för de små båtvarven har varit svårt de senaste åren. Konkurrensen från de franska och svenska tillverkarna har blivit allt hårdare. Avance Yachts i Larsmo fick ge sig för just den konkurrensen.

Svenfelt medger att lönsamheten för Nykra inte är bättre än för branschen överlag. Han säger att ingen i det här läget kan skryta med god ekonomi.

Nykras huvudprodukt är Sunwind segelbåtar. Ännu i fjol sysselsatte företaget över 70 personer och hade en omsättning på 21 miljoner. Idag är arbetsstyrkan 50 plus 10 personer, som blivit permitterade redan tidigare.

Av Nykras produktion går hälften till export. Den största utländska marknaden finns i Sverige.

Nykra permitterar
ytterligare 40 till nyår

10 blir kvar av Nykras 60 anställda då permitteringen verkställs på måndagen. Tio anställda har varit permitterade redan tidigare, så den nya permitteringen, som pågår fram till nyår berör ca 40 personer.

De som blir kvar i arbete jobbar närmast med att uppfylla de underleveransavtal som båtvarvet åtagit sig till. Kontorspersonalen berörs också av permitteringen.

Nykra i Nykarleby varslade om permittering av hela personalen den 14 oktober med den motiveringen att den största kundens lager var fyllda och inga nya båtar kunde levereras fram till nyår. Nykras huvudprodukt är Sunwind segelbåtar. I fjol omsatte varvet 21 miljoner mark.

Marino ger jobb för 15 på Nykra

BÅTVARVET Ab Marino Oy i Sibbo beslöt i går att förlägga vissa legoarbeten till Nykra i Nykarleby, som tvingats permittera sina anställda till årsskiftet. Dessa arbeten kan sysselsätta ca femton personer fram till sommaren, uppger verkställande direktör Ben Fagerström vid Marino.

När vi läste i JT om svårigheterna vid Nykra, tyckte vi att vi kunde hjälpa upp situationen genom att förlägga vissa legoarbeten till Nykarleby, säger VD Ben Fagerström. Vi har från förr haft samarbete både med Nykra och Avance Yacht. Eftersom vi vet att österbottningarna gör snygga träarbeten, så varför skulle vi då försöka få fram det här nere, säger han. Också inom båtindustrin tar man över traditioner från från bilindustrin, där man också har underleverantörer.

Marino sysselsätter själv ett 20-tal personer i Sibbo och gör åtta olika slags båtar. Allt från roddbåtar till den största, planande och halvplanande motorbåten i Finland, Marino 9000. Ben Fagerström uppger att hans företag är den äldsta glasfibertillverkaren i landet.

Bottenläge i båt-
byggarbranschen

Läget är dystert för båtbyggarbranschen i Österbotten. På Nykra i Nykarleby har inte så här många arbetstagare varit permitterade sedan år 1975 och Avance Yacht i Larsmo har nått bottenläge: Man gick i konkurs den 8 oktober och jobbar nu för konkursboet fram till den 29 november. Trots dagsläget har man hoppet kvar om en ljusare framtid på båda arbetsplatserna. Förhandlingar pågår om leveranser från Nykra och försäljning av Avance Yacht till en ny ägare.

På Nykra i Nykarleby jobbar fem arbetstagare och 45 är permitterade sedan den 28 oktober fram till årsskiftet. Samtliga tjänstemän är på plats och arbetar även i verkstaden. — Vi har endast två veckors permitteringsvarsel — tjänstemännen har en månad och det är OK att de jobbar i hallen. Jag har kollat med förbundet, säger Peter Blöth, arbetstagarnas huvudförtroendeman. Jobbarna på Nykra hör till Träarbetarförbundets avdelning nummer 96 — inte till Kemiska som man som utomstående tycker skulle vara det mest naturliga […] nar man inte.

— Det här är redan andra gången vi är permitterade i höst, berättar huvudförtroendeman Per Blöth vid Nykra.

— Produktionen ligger nog alltid lågt om höstarna i den här branschen, men så här dåligt minns jag inte att det någonsin skulle ha varit förut. År 1975 när jag kom hit hade vi nog också permitteringar men de berörde inte så här många och pågick inte så länge. Den permittering vi nu har är den andra i ordningen i höst. Den första var i september, berättar Peter Blöth.

Att efterfrågan på Nykras båtar så drastiskt sjunkit anser han beror dels på att det helt enkelt finns för mycket båtar på marknaden och dels på den allt starkare utländska konkurrensen — just nu speciellt från franska båtar.

— Förr sålde vi 80 procent av vår produktion till Sverige men det var då när svenskarna väldigt lätt fick billiga och långfristiga lån. Det får de inte längre. Nu måste vi alltmer ty oss till den egna hemmamarknaden och den har aldrig varit stor. Dessutom finns alltfler begagnade båtar till salu. För varje ny båt som säljs bjuds ytterligare en begagnad båt ut.

Yrkesfolket går
De permitterade båtbyggarna har fem dagars karenstid och sedan får de en dagpeng om 120—180 mark beroende på vilka inkomster de haft. Peter Blöth tror att många av dem nu kommer att söka jobb inom pälsdjursnäringen eftersom pälsningen börjar där just nu. Men det är ett säsongarbete som pågår endast några månader. Några få har redan också sökt och fått nya arbetsplatser.

— Det är klart — pågår permitteringarna länge så förlorar vi snart yrkesmänskorna till andra arbetsplatser, säger Prusskij. Nykras fabrikshallar är halvfulla av båtar — mer och mindre färdiga. Trots att produktionen inte är igång luktar det överallt starkt.

[…]

skulle inte göra någon nytta, skämtar Klas Holm där han står tillsammans med Tor-Leif Nilsson och Karl-Gustav Broo som gör halkmönster på ett däck.

Sanningen är att det farligaste skedet i glasfiberbåtstillverkningen är lamineringen och just nu laminerar ingen på Nykra. Ingen klagar på arbetarskyddet — det är nog bra ordnat anser man men det man däremot inte är helt nöjd med är informationen den senaste tiden. — När det gick bättre var också informationen bättre, säger Blöth.

Direktör Rainer Svenfelt ser hoppfullt på framtiden: — Försäljningspersonalen är […] underleveranser till företag i Norge och Finland. — Vi får antagligen det ena men inte det andra eftersom de två är konkurrenter, förtydligar Svenfelt. Han uppger som orsak till dagens avsättningssvårigheter att Nykras återförsäljare bytte ägare. — De har vidtagit åtgärder för att […]

[…] finns, säger Svenfelt som varit chef på Nykra i 14 år vid årsskiftet. — Det är för länge, säger han. Företagsledare borde bytas oftare. Jag börjar helt enkelt bli för gammal. Jobbet är tungt med bl.a. mycket resande. Vi företagsledare borde ha sänkt pensionsålder. Vi har inget […]

Halkmönster på ett däck gör Klas Holm,
Tor-Leif Nilsson och Gustav Broo.

K A L L E L S E

Oy Nykra Ab:s aktionärer och styrelsemedlemmar kallas härmed till fortsatta diskussioner om företagets framtid onsdagen 11.12.1985 kl. 17.00 på företagets kontor. Under kvällen hålles också styrelsemöte.

Advokat Chr. Eriksson redogör för utvecklingen betr. accord-ansökningarna. Vi hoppas på ett talrikt deltagande.

Med hälsningar
Rainer Svenfelt enl. uppdrag

Nykra verkställer permitteringarna

På måndagen töms båtvarvet Nykra i Nykarleby på arbetare. VD Rainer Svenfelt räknar med att från och med nästa vecka endast kunna sysselsätta sju arbetare i produktionen. Därmed verkställs permitteringsvarslet och ett 40-tal personer blir arbetslösa fram till nyåret.

- Under förutsättning att vi kan ro hem en utestående underleveransoffert som gäller legojobb av Marino 8000-båtar kan ytterligare 12 i sysselsättas fram till maj 1986. I och med att den offerten hänger ihop med en del andra anbud på underleveranser har vi i den situationen chans att ro hem ännu mera jobb. Sysselsättningsläget kan i bästa fall förbättras snabbt, säger Rainer Svenfelt.

På fabriksgolvet är dock förhoppningarna inte stora. Arbetarna räknar med långvarig arbetslöshet.

När Nykra för 6-7 år sedan stod som bäst var arbetsstyrkan upp i [..] människor i produktionen. I och med båtbranschens ökade svårigheter sjönk arbetsstyrkan. Ännu drygt ett år sedan var det dock full rulle på Nykra med ett 60-tal arbetare.

För en tid sedan permitterades ett tiotal arbetare. Den permitteringen genomfördes enligt arbetarna smärtfritt. Av olika orsaker planerade flera arbetare att oberoende av permitteringen ändå sluta.

Nu är situationen svårare. Permitteringen drabbar nästan alla inklusive kontorspersonalen. Inga större beaktanden kan tas till enskilda arbetares ekonomiska situation. Ett fåtal arbetare har dock chans att ordna förtidspension åt sig.

I och med att pälsningssäsongen står för dörren inom pälsdjursnäringen betyder förmodligen permitteringen av nykra-arbetarna att ortens pälsdjursfarmare har något lättare att hitta säsongarbetare. Andra stadigvarande jobb växer inte just nu på trän.

När Nykra hade det som bäst gick varvets egna båttyper åt som smör på heta stenar i Sverige. På den tiden ståtade Sverige med mycket förmånliga finansieringsvillkor för folk som ville skaffa sig båt.

På senare tid har Nykra rätt mycket levt på att som legojobb bygga andras båtar. Enligt arbetarna har ryggraden i Nykras verksamhet på senare tid varit båtbeställningarna från importfirman Bensow.

För en tid sedan bytte Bensow ägare. Arbetarna säger att det blev tvärstopp på leveranserna till Bensow från det ögonblick underhandlingarna om ägarbyte inleddes.

Enligt arbetarna hittas här orsaken till höstens svåra sysselsättningssituation på Nykra. Om den bedömningen är riktig är Nykras framtid i betydande omfattning beroende av om den nya ägaren av Bensow börja beställa båtar igen från Nykra eller inte.

Nykra vill nedskriva skulder

Båtvarvet Nykra i Nykarleby vill göra en överenskommelse med sina fordringsägare om nedskrivning av företages kortfristiga skulder med 60 procent. Förslaget om s.k. frivilligt ackord är ett led i Nykras försök att sanera sin ansträngda ekonomi.

VD Rainer Svenfelt verifierar att en skriftlig förfrågan sänts till alla företag och personer som har s.k. oprioriterade fordringar i Nykra. Förslaget betyder att fordringsägarna frivilligt skall avstå från mer än hälften av sina fordringar. För företaget skulle de betyda en ekonomisk lättnad på inemot 2 milj mk. Svar har begärts till 5 december. Desto mer uttalar sig inte Svenfelt. Ackordsförfarandet brukar vara en räddningsplanka när ett företag hotas av konkurs. Tanken är att fordringsägare får åtminstone någonting samtidigt som företaget ges en chans att komma över sin ekonomiska svacka. Det är inte nödvändigt att alla fordringsägare godkänner ett ackordsförfarande som är frivilligt. Det är dock önskvärt att så är fallet.

Också Nykarleby stad har fordringar på Nykra utöver en borgensförbindelse. Stadsstyrelsen har enligt stadsdirektör Börje Nygård godkänt Nykras förslag.

Enligt brevet till fordringsägarna ligger de oprioriterade skulderna på 4.5 milj mk. Nykras totala skuldbörda är 9-10 milj mk.

Nykras ledning räknar med att kunna betala 40 procent av de oprioriterade skulderna, alltså ca 1.8 milj, inom december månad i år.

Nykras huvudmotivering till förslaget om nedskrivning av skulderna är att vid en konkurs kommer de oprioriterade fordringsägarna inte att få någonting alls.

Nykras ansträngda ekonomi beror på svårigheter att i sin tur få in betalning för levererade båtar bl.a. på grund av konkurser bland köparna. En kännbart minskad orderingång bidrar också.

För en tid sedan varslade Nykra om total permittering av arbetarna fram till nyåret. Sedermera rodde Nykra hem några underleveransjobb. Just nu står ett 40-tal arbetares jobb på spel.

Nykra-aktier åt anställda

Båtvarvet Nykra i Nykarleby bjuder ut aktier i företaget åt sina anställda. Den nya tillfälliga verkställande direktören Ralf Nyqvist säger att orsaken till emissionen är behovet av nytt kapital. Också andra än anställda kan köpa aktier.

Nyqvist vill inte gå in på några detaljer. Han säger endast att företaget kan bjuda ut aktier upp till maximalt 3 milj mk eftersom det nuvarande egna kapitalet är endast en miljon mk. Han säger också att erbjudandet åt personalen är så nytt att det nu inte går att uttala sig om intresset.

Nykra fick problem på grund av bristande orderingång under år 1985. Ett tag varslades det om total permittering. Personalstyrkan närmade sig då 70 personer.

Av olika orsaker fick Nykra också i ett skede direkta betalningssvårigheter. I det skedet gick företaget ut med anhållan om ackordsförfarande hos sina fordringsägare. Nyqvist säger endast att den åtgärden för att lätta på det ekonomiska trycket förlöpt positivt.

Nykra lyckades så småningom ro hem nya s.k. legokontrakt. På det sättet undveks en total permittering. Arbetsstyrkan inklusive tjänstemän är nu igen uppe i 35 personer. Enligt Nyqvist finns det nu också bra hopp om ytterligare förbättrad sysselsättningssituation.

Ralf Nyqvist vägrar att diskutera bytet av VD. Enligt uppgift avgick Nykras mångåriga VD Rainer Svenfelt nyligen på egen begäran.

Nykra fick
ny ägare

Nykra Ab i Nykarleby har fått ny ägare. Varvet har köpts upp av Torbjörn Fagerström ägare och VD för Marino Ab i Sibbo.

Vi kommer absolut inte att minska på personalen, snarare blir det fråga om att anställa flera i framtiden. När vågar jag inte ännu svara på eftersom jag inte har satt mig in det hela, berättar Fagerström för JT.

Nykra fick alltså en ny ägare i torsdags. Personalen på dryga fyrtio personer stannar kvar inom företaget. De nya ägarna fortsätter tillverkningen av Sunwind-båtarna och de tre olika Marinomodellerna 9000, 8000 och 7000.

— Vi strävar till att göra Nykra till ett lönsamt och stabilt företag. Som det ser ut idag skulle den personal som finns på Nykra endast räcka till för tillverkningen av Marino-båtarna, som man redan under tre års tid har tillverkat vid varvet. Det här innebär att vi i framtiden säkert kommer att anställa ännu mer arbetskraft. När det här blir aktuellt kan jag inte svara på, säger Fagerström.

Familjen Fagerström är äldst inom glasfiberbåtsbranschen i Finland. År 1958 började de tillverka de första båtarna. Torbjörn Fagerström tror inte på några större omorganiseringar inom Nykra.

— Det är möjligt att det blir ändringar när det t.ex. gäller inköp o.s.v., men vad beträffar personalen blir det inga ändringar.

Avance såldes
till Nykra-chef

Försäljningen av det konkursdrabbade båtvarvet Avance Yachts egendom i Öja tog en överraskande vändning på fredagen, då f.d. Nykra-direktören Rainer Svenfelt skrev på ett föravtal med konkursförvaltaren Christer Eriksson.

Svenfelt som slutade på Nykra i Nykarleby vid årsskiftet, men som fortfarande delägare, kom med i förhandlingarna om Avance för ett par veckor sedan. Då fanns ännu två andra seriösa köpare med i bilden, men enligt uppgift förföll deras anbud på att Larsmo kommun inte kunde godkänna dem. Svenfelts bud var däremot helt acceptabelt.

Försäljningen innebär att Avance kan fortsätta sin verksamhet och att den personal som finns kvar inte kommer att sägas upp. Båtarna kommer i fortsättningen att marknadsföras under namnet ”Avance” medan företaget byter namn till Larsmo Marin.

Jag bildade Larsmo Marin för två år sedan och hade en tomt färdigt i Larsmo, berättar Svenfelt.

Rainer Svenfelt kommer att utvidga Avance Yachts verksamhet
så att varvet kommer att sysselsätta 40 personer om ett par år.

— Det var meningen att jag skulle ha börjat förverkliga planerna där i vår, men sedan tog Eriksson kontakt med mig och erbjöd mig det här alternativet. Köpet innebär att jag tar över hela fastigheten och maskinparken från och med måndagen. De tjugo anställda får fortsätta och ännu i år skall vi höja arbetsstyrkan till 25.

— Om allt går enligt planerna skall arbetsstyrkan vara uppe i 40 om ett par år.

Svenfelt berättar vidare att Larsmo Marin kommer att fortsätta produktionen av Avances fyra modeller, d.v.s. segelbåtar av storlekarna 24, 33, 36 och 40 fot.

— Om någon skall falla bort blir det 40-fotaren, som är för stor för att kunna marknadsföras som familjebåt. Däremot så skulle vi behöva en modell till mellan 24- och 33-fotaren.

— Om vi dessutom kan hitta underleveransarbeten, så kan vi börja producera motorbåtar också.

Rainer Svenfelt är optimistisk då det gäller Larsmo Marins framtid. Han konstaterar att den värsta konkurrensen från de franska båtvarven har försvagats då dollarpriset sjunkit och fransmännen inte längre kan använda sina USA-inkomster på de europeiska marknaderna.

— Avance kommer att säljas främst som familjebåt till Skandinavien och Mellaneuropa. Västtyskarna och schweizarna har varit intresserade av modellerna, säger han.

— Produktionspriserna har nu sjunkit då oljan har blivit billigare. Det betyder att både råvarorna och energin blir förmånligare för båtvarven. Då utställningarna dessutom lovar gott för branschen så kommer det att gå bra.

Rainer Svenfelt äger ännu nästan 26 procent i konkurrentbolaget Nykra, där han jobbat i 14 år och avgick som verkställande direktör vid årsskiftet. Han äger också ett annat företag, Oy Rainer Svenfelt Ab, i Bosund. Där tillverkas också båtar och företaget sysselsätter 4 personer. Verksamheten kommer enligt Svenfelt att troligtvis överföras till Larsmo Marin.

Avance Yachts gick i konkurs i oktober. Under konkursförvaltningens tid har man producerat tio båtar.

Nykra begärs
i konkurs

I dag inlämnas konkursansökan för båtvarvet Nykra i Nykarleby. På tisdagen informerades arbetarna om ägarnas beslut att själva begära varvet i konkurs.

Orsaken uppgavs vara en stor oförutsedd kreditförlust. Enligt ägarnas representant kommer verksamheten att fortsätta med nuvarande arbetsstyrka.

Det är långt ifrån första gången Nykra ligger illa till. För bara ett år sedan övertog familjen Fagerström ägandet. Enligt uppgift ägs Nykra formellt av Fagerströmföretaget Tor-ko i Helsingfors.

För närvarande jobbar 43 personer på Nykra. På torsdagen förelåg inga konkreta uppgifter om fortsättningen.

Löftet om fortsatt arbete och verksamhet kan tyda på att ett nytt företag redan står färdigt att köpa upp konkursboet. En annan möjlighet är att konkursboets förvaltning kommer att hålla i gång produktionen åtminstone en tid framöver.

43 sades upp, men fortsättning lovas

Svensk konkurs fällde Nykra

Båtvarvet Nykra i Nykarleby har gått i konkurs. På tisdagen informerades personalen om beslutet och på onsdagen lämnade bolaget in sin konkursansökan till domsagan. På onsdag kväll sades alla 43 anställda upp.

Orsaken till konkursen kan närmast sökas i de stora kapitalkostnaderna och en kreditförlust på 3 miljoner mark. Det är en affär med en svensk köpare [Winga] som förorsakade storförlusten.

Det är ännu osäkert om och hur verksamheten kommer att fortsätta men Nykra har beställningar fram till nästa sommar. Nykras ägare Tor-Björn Fagerström säger att han fortfarande är intresserad av att på ett eller annat sätt fortsätta båttillverkningen i Nykarleby.

Huvudförtroendeman Peter Blöth vid Nykra säger att det finns beställningar fram till nästa sommar och han tror att verksamheten kommer att fortsätta på Nykra trots att konkursförvaltaren sagt upp hela personalen. Förstoring.

Verkställande direktör Ralf Nyqvist säger att bolaget in i det sista hoppades att exportgarantianstalten skulle avskriva sin fordran. Anstalten hade finansierat affären med den svenska köparen som gick i konkurs.

— Själva verksamheten har varit lönsam men Nykra har varit skuldtyngt och kapitalkostnaderna har därför varit höga. Sedan kom den här 3 miljoners skrällen och då fanns det ingen annan utväg än konkurs, säger han.

— Det finns en god orderstock och vi tillverkar ca 12 båtar per månad. Omsättningen är beräknad till ungefär 12 miljoner mark.

Huvudförtroendeman Peter Blöth säger att konkursen kom som en överraskning.

— För fyra månader sedan, innan Nykra bytte ägare, skulle beskedet ha varit väntat, men nu är man förvånad, konstaterar han.

— Företagsledningen har säkert redan en tid vetat vartåt det lutar, men vi visste ingenting. Det finns ju gott om arbete och därför märkte vi inga tecken på att allt inte var som det skulle.

Om uppsägningen säger Blöth att han anser att den är onödig.

— Det finns beställningar och arbete ända fram till juli nästa sommar. Därför borde konkursboets förvaltare återta uppsägningen, anser han.

Det som också överraskade personalen var den skillnad mellan informationen på tisdagen då företagets ledning meddelade om konkursen, men antog att arbetet kommer att fortsätta, och den uppsägning som kom nästa dag av den tillfälliga boförvaltaren, advokat Christer Eriksson.

Personalen sades upp med 14 dagars varsel. Idag skall Eriksson informera personalen om konkursboets situation.

Normalt förfarande

Till JT säger Eriksson att uppsägningen är ett normalt förfarande vid en konkurs.

— Sedan ser man om produktionen kan fortsätta och om man kan förlänga arbetsavtalen med en viss tid. Jag har inte hunnit sätta mig in i Nykras situation närmare ännu, men troligen kommer verksamheten att fortsätta, säger han.

Nykra köptes den 12 juni av Tor-Björn Fagerström för ett under bildande varande företag. Fagerström är också delägare i Marino-varvet i Sibbo. Enligt Ralf Nyqvist visste köparen inte om den kommande kreditförlusten vid köpet.

Nykra har de senaste månaderna tillverkat båtar för Marino. Orderstocken beräknas räcka fram till nästa semesterperiod i juli.

Några summor har ännu inte getts i konkursen men de största fordringsägarna är Sparbanken Deposita, Scab [Sparbankernas Centralaktiebank], HAB i Nykarleby, Pensions-Varma och Exportgarantianstalten. Borgenärsförhöret hålls den 18 november.

Tor-Björn Fagerström säger till JT att han definitivt är intresserad av att fortsätta verksamheten i Nykarleby, trots att det finns kapacitet att flytta ner produktionen till Sibbo.

— Också för mej kom det som en stor överraskning att man av juridiska skäl måste säga upp personalen i en sådan situation. Jag hade ju önskat att alla 45 utan vidare skulle ha kunnat fortsätta i väntan på en eventuell ny början, säger Fagerström.

— Min strävan är att det inte blir avbrott i produktionen, och att ett nytt bolag kan ta över produktionen. Kan vi inte fortsätta bygga Marino-båtar i Nykarleby måste vi hitta andra tillverkare. Eftersom Marino-båtar tillverkats i Nykarleby sedan 1983 är det naturligtvis bästa lösningen, påpekar han.

Nykarleby förlorar miljon?

Okänd kreditförlust
tvang Nykra ge upp

Johnny Ahlström och Mikael Granvik jobbar här med inredningsdetaljer till Marino 8000 på Nykra i Nykarleby. De tror på Tor-Björn Fagerströms goda vilja att hålla i gång båtproduktionen. [Mikael håller en pumpskruvmejsel, föregångaren till dagens skruvdragare.]

Nykarleby stad löper risk att förlora omkring en miljon mk på grund av kommunal borgen för lån i båtvarvet Nykras konkursbo. De stora fordringsägarna är enligt konkursansökan Sparbanken Deposita, HAB i Nykarleby, Exportgarantianstalten och försäkringsbolaget Pensions-Varma.

En kreditförlust på mer än tre miljoner mark [till Winga] hemlighölls i samband med försäljningen av aktierna i båtvarvet i somras till Fagerströmska båtbyggarimperiet i södra Finland. Det hävdar en uppenbart bitter VD Tor-Björn Fagerström.

Fagerström poängterar att han inte ansvarar för andra eventuella underligheter som kan ha förekommit före aktiehandeln den 12 juni.

I den konkursansökan som inlämnades på onsdagen ges inga uppgifter om båtvarvets tillgångar och skulder. De uppgifterna ger inte heller Tor-Björn Fagerström.

— Utan den överraskande skulden på toppen av övriga skulder skulle jag ha klarat Nykra. Jag gick verkligen in för att försöka rädda Nykra, men i den nya situationen hade jag inget annat val än att begära konkurs. Så vitt det ankommer på mig har arbetarna jobb åtminstone till semestern, säger Fagerström.

Vid informationen till arbetarna senaste tisdag gav han synbarligen ett förtroendeingivande intryck. De arbetare Vasabladet talat med säger sig tro på Fagerströms uppriktiga strävan att ordna jobben. Men Fagerström säger också själv, att mycket nu beror på konkursförvaltningen.

Till interimistisk boförvaltare har utsetts advokat Christer Eriksson. Borgenärsförhör föranstaltas i november.

På onsdagen besökte Eriksson Nykra och informerade personalen. Allt är upplagt för att konkursboet åtminstone en tid håller i gång produktionen. Det finns nämligen beställningar på Marinobåtar som beräknas kunna sysselsätta personalen fram till inkommande sommarsemester. Beställaren är ett bolag tillhörande Fagerströmföretagen.

Så länge verksamheten går […]

KUNGÖRELSE

BORGENÄRS-
SAMMANTRÄDE

Borgenärerna och gäldenärsbolagets representanter i Oy Nykra Ab benämnda aktiebolags, från: Nykarleby stad, konkurs, kallas härmed till borgenärssammanträde som hålles måndagen den 15 december 1986 kl. 13,00 i Advokatbyrå Eriksson & Eklunds lokaliteter, Storgatan 14, Jakobstad. På sammanträdet behandlas följande ärenden:

1. Avges redovisning om konkursboets ställning.
2. Beslutes om godkännande av konkursförvaltningens åtgärder hitintills samt fortsättandet av verksamheten i konkursboets regi.
3. Beslutes om realisering av konkursboets egendom.
4. Fastställes interimistiska boförvaltarens arvode.
5. Behandlas eventuella övriga ärenden.

Samtidigt påminnes om konkursstadgans bestämmelse att frånvarande borgenärer får nöja sig med de närvarandes beslut.
Jakobstad den 19 november 1986

Christer Eriksson
advokat, Jakobstad
Timo Aimo-Koivisto
advokat, Karleby
Konkursboets godemän

Lokala krafter satsar

Scandi Yacht med
i nytt Nykra-bolag

Det konkursdrabbade båtvarvet Nykra i Nykarleby behöver inte söka sig långt efter en köpare. Grannen Scandi Yacht har nämligen tillsammans med en grupp anonyma intressenter tecknat på ett föravtal om att köpa konkursboet som idag sysselsätter 40 anställda.

Affären kan betecknas som överraskande, då konkursförvaltarna ännu förra veckan förhandlade med andra intresserade köpare och det lokala alternativet ännu inte hade tagit kontakt. På torsdagen kunde dock det nybildade lokala bolaget underteckna föravtalet.

Det blev lokala krafter som köpte Nykra. Ett föravtal har tecknats av ett nybildat bolag. Största delägare i det nya bolaget är Scandi Yacht. (Foto: AnCi Holm) [Notera NYKRA-akylten!]

Informationen kring affären är ännu rätt knapphändig. Nils Luoma på Scandi Yacht hänvisar till att borgenärerna ännu inte godkänt affären och därför vill man inte ge ut alltför detaljerade uppgifter. Han vill heller inte berätta vilka de övriga delägarna i det nya bolaget är.

Enligt vad JT erfar har Scandi Yacht dock den största andelen i bolaget, medan de övriga är privatpersoner bosatta i Nykarleby.

I en kort pressrelease meddelar Scandi Yacht att man gjort anbudet för att Nykra, som är en viktig arbetsgivare i Nykarleby, skall stanna kvar i nejden.

— Avsikten är att tillsammans med den nuvarande personalen sätta Nykra på fötter igen och utveckla såväl företaget som produkterna, konstaterar man i releasen.

Nykra kommer efter ägarbytet att få ett nytt namn och driften övertas av de nya ägarna så snart borgenärerna godkänt avtalet.

Nykra sysselsätter som sagt ca 40 personer medan Scandi Yacht, som specialiserat sig på beställningsarbeten, har ca 10 anställda.

Nykra-konkurs blev
förlust för Nkby stad

Det nya bolaget som skall ta över det konkursdrabbade Nykra betalade 5,5 miljoner mark för fastigheten och inventarierna. Beloppet räcker inte till att täcka de fordringar som Nykarleby stad har på konkursboet. Trots detta godkände stadsstyrelsen det föravtal som tecknats med köparen.

Nykarleby stad har i egenskap av borgesman betalt bort en miljon av Nykras fordringar till försäkringsbolaget Ilmarinen.

Det slutliga köpeavtalet undertecknas troligen nästa vecka. Avtalet med konkursboet löper ut denna vecka och det nya bolaget tar över verksamheten så fort alla inteckningshavare godkänt föravtalet.

Sex intressenter står bakom det nya bolaget som är under bildande. Scandi Yacht har redan tidigare bekräftat sin medverkan och företaget torde kontrollera den största biten av det nya bolaget. Enligt vad JT erfar finns Nykras VD Ralf Nyqvist, Nykras grundare Teodor Storbjörk, en återförsäljare i södra Finland och en återförsäljare i Norge bland de övriga intressenterna. Ralf Nyqvist bekräftar att han anmält sitt intresse för medverkan. Han poängterar dock att inget är fastställt ännu.

Senaste vecka inledde Nykra produktionen av Marino 10000, Marinos nya flaggskepp. Det tyder på att samarbetet med Marino fortsätter.

LEDIGA PLATSER

Nykra blev Sunwind

Till det yttre är allt sig likt. Från utsidan är det enda tecknet på att en förändring har skett att namnet Nykra plockats ner från väggen.

Inte heller inne i företaget kan man se några större förändringar. Produktionen är i full gång och man stöter på samma ansikten som tidigare.

Det har nu gått dryga tre veckor sedan lokala krafter tog över Nykra. Idag heter företaget Sunwind.

Som bäst håller aktiebolaget Sunwind på att registreras. Företagets 100 aktier är fördelade på tolv delägare. Ingen har aktiemajoritet i företaget och den största portföljen på 27 aktier innehas av Scandi Yacht och dess ägare Nils och Inger Luoma samt Olav och Barbro Hjort.

Sunwinds styrelseordförande Benny Wistbacka har tretton aktier medan VD Ralf Nyqvist har elva. Nykras grundare Teodor Storbjörk har tio aktier i Sunwind. Storbjörks söner Per har sex aktier och Sune har elva aktier genom sitt import- och exportföretag Oy Spor Ab.

Bland ägarna finns också två återförsäljare. Eero Mattila står bakom ett enmansföretag i Helsingfors vid namn Sunyachts Oy, som tecknat elva aktier. De återstående elva aktierna har Erik Hedemann i Röyken, Norge tecknat.

Varje aktie kostar 5.000 mk vilket ger bolaget ett aktiekapital 500.000 mk. Sunwind har en tremannastyrelse bestående av Benny Wistbacka, Nils Luoma och Per Storbjörk. Det nya företaget betalade 4,5 miljoner mk för Nykras fastighet och 1 miljon för inventarierna.

[Enl. Slanten i JT den 11 februari 1988 är aktiefördelningen denna:

— Vår styrka är att vi är från orten, säger Ralf Nyqvist. Det betyder att vi tar mera ansvar för att företaget skall gå. Ägare utifrån sträcker lättare upp händerna och ger upp.

De båda återförsäljarna är de enda som inte är från orten.

Den 9 mars tag lokala krafter över Nykra. Nu har företaget nytt namn och ny styrelse. Personalen och produkterna är fortsättningsvis desamma. VD Ralf Nyqvist (t.v.) ser optimistiskt på framtiden. Ralf Åström och Jouko Salin är i arbetstagen.

Nyqvist säger att de övriga ägarna har fullt förtroende för dem. Nykra har samarbetat med dem i sju års tid.

Trots att de gamla ägarna inte mera har ägarintressen i Sunwind fortsätter samarbetet med dem. Sunwind har förnyat samarbetskontraktet med Marino till årets slut.

— Enligt min bedömning blev de gamla ägarna lurade då de köpte Nykra, säger Nyqvist. De visste inte om den förestående kreditförlusten som visade sig bli Nykras fall.

Sunwind mera känt än Nykra
Nya ägare och ett nytt namn är alltså de enda förändringar som skett i varvet vid Kovjokivägen. Personalen och produkterna är desamma, likaså ledningen om man bortser från den nya styrelsen.

— Det nya namnet Sunwind var ett lätt val, säger Ralf Nyqvist. Under det namnet har våra segelbåtar marknadsförts länge. I de nordiska länderna är t.o.m. Sunwind mera känt än Nykra.

— Vi arbetar för fullt, säger Nyqvist. Vi producerar tre Marino-båtar, 7000, 8000 och 10000. Då vi producerat tillräckligt med båtar i 8000-serien för i vår tar vi upp produktionen av vår egen segelbåt Sunwind 27. Den har redan tillverkats närmare 800 exemplar.

Dessutom har vi den större segelbåten Sunwind 311 under produktion.

Enligt Nyqvist har man nu full sysselsättning med de egna båtarna i sommar. Kontraktet med Marino tryggar höstens sysselsättning. Kontraktet kommer troligen att få en fortsättning. Idag har Sunwind mellan 40 och 45 anställda. Nyqvist uppger att man har brist på laminerare och på städpersonal.

Varven samarbetar
— De både varven i Nykarleby har nu knutits ihop genom att Scandi Yacht har tecknat sig som ägare i Sunwind. Bägge varven kommer dock att fortsätta som skilda enheter då produktionsmetoderna är helt olika. Medan Sunwind bygger mellan 100 och 150 båtar i långa serier kan Scandi Yacht göra en enda båt enligt one off principen.

— Men varven kommer att samarbeta så långt det är möjligt, säger Nyqvist. Det är till fördel för oss båda. Nils Luoma kommer bl.a. att bistå oss med teknisk rådgivning.

— Trots att Nykra var försatt i konkurs gav vi aldrig upp hoppet, säger Nyqvist. Vi var övertygade om att verksamheten skulle få en fortsättning. Genom att konkursboet anställde mera folk visade vi att vi trodde på framtiden. Och det gör vi fortfarande.

Medan ledningen ser optimistiskt framåt intar de anställda en mera avvaktande hållning. En snabbkontroll bland personalen gav inte några helhjärtat positiva reaktioner. Det råder ovisshet i och med att de nya ägarna ännu inte hunnit informera personalen om läget.

Rättelse om Nykra

En missuppfattning förvrängde Ralf Nyqvists ord i gårdagens text om Sunwind. Enligt JT-texten blev Nykras gamla ägare ”lurade”. Vad Nyqvist menade var dock endast att de gamla ägarna inte var medvetna om den förestående kreditförlusten då de köpte företaget.

LEDIGA PLATSER

Scandi Yacht och Sunwind provseglar vingkölen hydrokeel

Nykarlebyvarven Scandi Yacht och Sunwind i samarbete är de första båtvarven i nejden som provseglar vingkölen hydrokeel. På torsdagen sjösattes en helt ny båtmodell, Sunwind 35 utrustad med den revolutionerande kölen. Båten är varvens första samarbetsprojekt.

Hydrokeel, som är planerad av finländaren Reijo Salminen, fick sitt genombrott år 1983 i America´s Cup. Kölen satt på den australienska båten Australia II, som snuvade amerikanarna segern i cupen.

De flesta småbåtsvarven har numera köpt Salminens köl. Scandi Yacht och Sunwind i Nykarleby var bland de första varven i Finland som nappade på erbjudandet. Veterligen är de det första varvet som provseglar köken.

Finländaren Reijo Salminen har tagit fram hydrokeel, vingkölen som gav australiensarna segern i America´s Cup år 1983. Nu håller kölen på att bryta mark (eller snarare klyva vatten) på segelbåtsvarven runt om i världen. [Kolorering: Peter Gullback.]


— Det har gått rekordsnabbt att ta fram den nya båten, säger Inger Luoma vid Scandi Yacht, som tagit fram prototypen. Vi började arbeta med den i augusti. I allmänhet brukar det ta ett år att arbeta fram en ny modell. För att hinna provsegla ännu i år har vi koncentrerat allt arbete på den.

Prototypen som sjösattes på torsdagen är ännu halvfärdig, d.v.s. inredningen är inte helt klar. Det är meningen att Sunwind 35 skall serieproduceras i vinter. Båten är Sunwinds fösta nya projekt efter ägarbytet.

Redan nu har man köpare på de första båtarna som byggs. Båt nummer tre i serien skall stå klar till båtmässan i Helsingfors.

— Förhandsintresset har varit oväntat stort, säger Luoma. Kölen är säkert en bidragande orsak till intresset.

I vinter skall tio Sunwind 35-båtar byggas. Båten är 35 fot, d.v.s. den största serie som byggs på varvet. Målgruppen är bl.a. tidigare Sunwind ägare som vill ha en större båt.

—  Det har byggts över 800 Sunwind 27:or, säger Luoma. Så den målgruppen är enorm. Sunwind 35 är en familjebåt.

För att ta reda på kölens faktiska egenskaper har prototypen försetts med två fönster i botten. Genom dessa fönster kan man se vattenströmmarnas rörelser. För att bättre följa med strömmarna har man satt fast s.k. tell tales på kölen. Det är likadana tafsar som används då man studerar vindströmningen på seglet.

Vingkölen ger en grundgående båt med tyngdpunkten lika lågt som en traditionell båt. Sunwind 35 får ett djupgående på 1,37 m medan motsvarande båtstorlekar vanligen går ner till 1,8 meters djup. Försök som gjorts bl.a. i engelska varv visar att Salminen verkar ha rätt i sina teorier om att båten också blir snabbare och dess egenskaper bättre.

Sunwind 35 är ritad av Tord Sundén medan kölen ritats av Reijo Salminen. Vingidén på kölen finns också på båtens roder. Kölen på prototypen är gjuten i Kanada.

— Kölen kan gjutas var som helst, säger Luoma. Formarna råkade finnas i Kanada och vi ville ha båten i sjön snabbt.

Luoma berättar också att formarna av Sunwind 35 var under arbete då Salminen tog den första kontakten. Först hade man tänkt sig en annan köl på båten.

En köl som redan fanns på ritbordet. Men i och med Salminens erbjudande skrotade man snabbt ritningarna på den första kölen.

Den nya segelbåten Sunwind 35 med en helt ny vingköl sjösattes på torsdagen i Jakobstad. Också rodret har samma vingform som kölen. Båten har tagits fram i samarbete mellan nykarlebyvarven Scandi Yacht och Sunwind. [Kolorering: Peter Gullback.]

— Idag finns det många olika typer av kölar, också vingkölar, säger Luoma. Men det finns bara en hydrokeel. Kölen bygger på hydrografi och studier av vattenströmmar. Salminen ställer sig tveksam till de andra kölmodellerna. De som har sådana vet inte varför man har dem.

Hydrokeel uppstod då Salminen skulle bygga en egen segelbåt. Han fann mycket litteratur om skrovet men inget om kölen. Forskningen kring kölen hade inte gått framåt.

— Salminen representerar en ny skola, säger Luoma. Han utgår från att kölen klyver ostört vatten medan den traditionella utgår från att vattnet är stört.

Reijo Salminen är pappersingenjör. Numera är han bosatt och verksam i USA. Salminens företag Hydrokeel har patent på kölen. Företaget lyfter royalty på varje köl som gjuts.

Sunwind löser in Nykra-tomten

Oy Sunwind Ab har fått tillåtelse att av staden lösa in den fd Nykratomten till ett pris av 143.000 mark

LEDIGA PLATSER

LEDIGA PLATSER

LEDIGA PLATSER

Underleveranser i Kovjoki

Pälsningshus blev lamineringshall

Under en dryg vecka har delar av Sunwindbåtar laminerats i ett pälsningshus i Kovjoki, Nykarleby.

Olika initiativ för att lösa problemen i pälskrisens kölvatten har mötts och givit ett konkret resultat. I Sten och Angela Blomqvists outnyttjade pälsningshus genomförs nu underleverantörsarbeten åt båtvarvet Sunwind i Nykarleby.

Samtidigt som Sten och Angela bjöd ut sitt pälsningshus gick Tore Stråka och Kari Helala och sökte ett lämpligt verksamhetsutrymme för lamineringsarbeten.

Tore Stråka har tidigare varit rävfarmare, men lade ner den olönsamma farmen.  Kari Helala var också beroende av pälsnäringen. Han var anställd av Ostrobotnia i Nykarleby ända tills han blev permitterad i höstas.

Kari och Tore blev tvungna att söka sig ett arbete och deras vägar möttes på Sunwind i Nykarleby. Det räckte inte länge förrän de båda blev medvetna om att det fanns behov av underleverantörsarbete i företaget.

Sagt och gjort, tillsammans började de söka en hall i staden. Men det var lättare sagt än gjort. Det finns helt enkelt inte lämpliga utrymmen för verksamhetsformer av större format i Nykarleby.

Via stadens näringsombud kom de slutligen Blomqvists pälsningshus på spåren och idag hyr Kari och Tore in sig där.  Men redan efter en vecka har de kommit underfund med att utrymmet är för litet.

Med smärre omändringar kan dock Blomqvist förstora hallen. Dessutom skall ventilationen ändras i hallen för att passa lamineringsarbetet.

Sedan en vecka sysslar Sten Blomqvist, fr.v., Tore Stråka och Kari Helala med glasfiberlaminering i Kovjoki.

[Kari berättade att det är takformen till Flipper 909 och så här ser taket ut när det är färdigt:

]

Kari och Tore, men även Angela och Sten Blomqvist arbetar med lamineringsarbeten. Hittills har de fått arbeten från Sunwind och uppdragsgivaren har varit nöjd med underleveranserna.

Allting har hänt den senaste veckan, så ännu har de inte hunnit fundera på i vilken form verksamheten skall fortsätta. Men en bolagsform av något slag kommer att se dagens ljus, säger Helala och Stråka.

När man en gång varit egen företagare som Blomqvist och Stråka, är steget inte långt att börja med nya företagsformer. Flexibel arbetstid, lugnare arbetsmiljö är vad som lockat företagarna till Kovjoki.

Det börjar bli allt vanligare att företag söker underleverantörer för sin produktion. Dels slipper de göra investeringar i utrymmen och dels slipper de sociala kostnader.

Ännu är det för tidigt att säga hur pass inkomstbringande lamineringsarbetet är, men enligt Stråka ger det säkert mer än att vara rävfarmare.

LEDIGA PLATSER

LEDIGA PLATSER

Konkurrens om arbetskraften:

Goda tider i vinter
för nejdens båtindustri

Båtindustrin i Jakobstadsnejden har goda tider. Företagarna inom branschen ger orderingången vitsord som ligger mellan normalt och det bästa genom tiderna.

Någon risk för att de anställda skall riskera permitteringar verkar inte föreligga inför den här vintern. Däremot kan det kanske bli konkurrens om arbetskraften.

[Intervjuer med Nautors VD Olle Emmes i Kållby, Baltic Yachts VD Stig Östdahl (sedermera stadsdirektör i Nykarleby) i Larsmo, Marinos fabrikschef Hans Kronholm i Bennäs, Marin Forms ägare Boris Björkskog i Öja och Larsmo Marins VD Rainer Svenfelt utelämnade.]

Segelbåtar
på kommande

Hos Nykarlebyvarven Sunwind och Scandi Yachts känner man däremot av svängningen från motor- till segelbåtar.

Hos Sunwind berättar VD:n Ralf Nyqvist att man börjat märka att efterfrågan på segelbåtarna stiger. Företaget tillverkar nämligen tre olika typer av båtar — Bella Flipper och Sunwind. Just nu är det segelbåtar av det egna märket som drar bäst.

Nyqvist berättar vidare att man börjat känna av det höga ränteläget på hemmamarknaden. Men trots det är det de stora och snabba motorbåtarna och större segelbåtar som är mest efterfrågade på marknaden.
Hos Scandi Yachts berättar Inger Luoma att företaget nu håller på att utveckla en ny segelbåt som skall bli hela 52 fot lång. Scandi 52:an blir speciell så till vida att den får däckssalong. Förutom den nya modellen arbetar Scandi Yachts med för fullt med de gamla modellerna och sysselsättningsläget är gott. Eventuellt kan det bli fråga om nyanställningar.

Personalen förvarnad om möjliga permitteringar

Sunwind förlorar Bella
Flipper i farozonen

Sunwind i Nykarleby löper risk att gå miste om en produktion som är värd hälften av omsättningen.

Om det vill sig illa kan företaget gå miste om produktionen av både Bella och Flipper.

Personalen är informerad om läget och förvarnad mot eventuella kommande permitteringar. Permitteringsvarsel har inte getts.

— Hur många som möjligen blir permitterade är ännu öppet, säger vd Ralf Nyqvist. Det beror på huruvida Flipper och Bella kommer att tillverka några av sina båtar här i fortsättningen eller inte.

Sunwind sysselsätter ca 50 personer. Därmed är företaget en av de största arbetsgivarna i Nykarleby.

— Vi klarar nog av att mista Bella, säger Nyqvist. Men ifall vi också mister Flipper måste vi ta till permitteringar.

Under semestern hände två saker som nu skapar oro i Sunwind. Flipper såldes till Siltala Yachts i Åbo. Och Bella flyttade monteringen och inredningen av sina Bella Falcon båtar från Sunwind.

Vd Raimo Sonninen på Bella i Kuopio bekräftar att inredningen och monteringen av Falcon flyttats bort från Sunwind till Tremar. Ett relativt nytt företag i Nykarleby som specialiserat sig på båt- och bilinredningar.

Men hur det kommer att gå med lamineringen är ännu öppet. Sonninen låter dock förstå att också lamineringen kommer att flytta från Sunwind.

Hittills har Sunwind gjort 78 Falcon båtar åt Bella. Sju är ännu under produktion. De sju båtarna blir de sista som Sunwind gör åt Bella.

— Vi är i första hand ute efter bra samarbetspartners, säger Sonninen. Men det betyder inte att vi är villiga att betala överpris för att få arbetet gjort. Sunwind gör ett bra arbete — nästan Swan-kvalitet som  är det bästa man kan få — men företaget har för högt pris.

— Genom att flytta bort produktionen från Sunwind undviker vi att höja på vårt båtpris nästa vår. Det finns ett stort antal osålda båtar i Finland.

	Om allt går väl kan Sunwind i Nykarleby hemställa produktionen av Flipperbåtarna också i fortsättningen, men däremot ser det ut som om produktionen av Bella flyttas bort. Foto: Thomas Kuni. [Kolorering: Peter Gullback.]

Nyqvist tror att Sonninens uttalande är taktiskt.

— Han vill ju ha ner priset.

— Vi har nog stora lokaliteter och höga ränteutgifter. Men något stort kostnadstryck har vi inte.

Vad samarbetet med Flipper beträffar är allt öppet. Sunwind har hittills tillverkat 70 båtar Flipper 909. Sunwind har också tagit fram en prototyp av Flippers nya modell 830 som premiärvisas på båtmässan i Nådendal under veckoslutet.

— Vi hade föravtal om produktionen av 830 klart med Flipper innan vi for på semester, säger Nyqvist.

Men den sista arbetsdagen före semestern köpte Siltala Yacht upp Flipper. Och nu är allt öppet igen.

— Vi har inte själva haft tid att fundera på alla detaljer efter köpet av Flipper, säger produktionsdirektör Kai Gustavsson på Siltala Yacht. Vi har bara arbetat en vecka efter köpet ännu. Köpet är så pass färskt ännu.

Enligt Gustavsson hänger nu mycket på vilket mottagande Flipper 830 får av både press och allmänhet under veckoslutet.

— Därefter tas beslut om i vilken omfattning 830:an skall produceras och var produktionen skall ske.

Gustavsson påpekar att Flipper bibehålls som ett självständigt bolag där också de gamla ägarna är representerade. Beslutet om produktion sker inom det företaget.

Ifall det går riktigt illa går Sunwind miste om både Flipper och Bella. Vad finns då kvar?

Vi har fortfarande våra egna båtar Sunwind och Suncruiser, säger Nyqvist. Suncruiser är en ny motorbåt som vi tillverkat och sålt två exemplar av.

Vi har absolut inte kastat yxan i sjön.

Permitteringar efter förlorade legoarbeten

Sunwind varslade

Båtbyggaren Sunwind i Nykarleby har varslat om permitteringar. Det är fortfarande öppet när permitteringarna verkställs och hur stor del av personalen som berörs.

Sunwind har förlorat legotillverkningen av både Bella och i praktiken också Flipper. Flipper dras med problem som gör att Sunwinds vd Ralf Nyqvist inte räknar med dem längre.

—  Det är svårt att komma till tals med Flipper, säger Nyqvist och hänvisar till tidningsartiklar nyligen.

Enligt uppgifter i Hbl för en vecka sedan blir läget på Flipper allt mer förvirrat. Personalen har varslats om permitteringar på ett olagligt sätt. Ingen vill svara på frågor, inte ens om vem som leder företaget.

Flippers bekymmer började i våras då huvudmarknaden i Sverige avtog. Det ledde till att svenska båttillverkarna dumpade priset.

I augusti köpte Siltala Yacht aktiemajoriteteten i Flipper. Tydligen har inte den nya ägaren lyckats reda upp problemen.

På Sunwind utgör legotillverkningen hälften av företagets omsättning. I och med att man förlorat Bella och i praktiken också Flipper har företaget fått svårigheter. För en månad sedan sade Nyqvist att man i så fall är tvungen att permittera.

Ännu har inga permitteringar verkställts. Nyqvist sätter nu hoppet till pågående förhandlingar med andra båttillverkare om nya legoavtal.

— Det är svårt att säga hur det kommer att gå, säger Nyqvist. Läget kan förändras över en natt. Enligt Nyqvist går försäljningen av de egna produkterna Sunwind och Suncruiser som förr. Det ger ändå inte tillräckligt med arbete för alla anställda.
Sunwind är en av de största arbetsgivarna i Nykarleby med ett femtiotal anställda.

Sunwind permitterar femton

Sunwind i Nykarleby har tvingats verkställa en del av de permitteringar man tidigare varslat om. Femton anställda permitterades på obestämd tid från och med denna vecka.

Fortsättningsvis gäller också varslet för resten av personalen. De nu permitterade representerar hela linjen.

Vd Ralf Nyqvist kan ännu inte uttala sig om tidsramarna när nästa permitteringar verkställs. Sunwind håller som bäst på med ett arbetsdrygt utvecklingsprojekt som gäller en ny segelbåtsmodell. Dessutom pågår förhandlingar hela tiden om nya legoarbeten. Utgångspunkten är att försöka undvika ytterligare permitteringar.

Sunwinds problem började när företaget samtidigt gick miste om legotillverkningen av både Bella och Flipper. Under semestern beslöt Bella flytta bort tillverkningen av Bella 700 medan Flipper köptes upp av Siltala Yacht. Den nya ägaren har inte lyckats reda upp Flippers problem, vilket gör Sunwind i praktiken gått miste om tillverkning av Flippers modeller.

Legoarbetena har motsvarat hälften av Sunwinds omsättning. Resten utgörs av de egna produkterna segelbåten Sunwind och motorbåten Suncruiser.

40 får gå

Sunwind i konkurs

På torsdagen gav Oy Sunwind Ab i Nykarleby upp. Bolaget, som kört en längre tid på sparlåga i hopp om bättre tider, lämnade in sin konkursansökan.

Ett fyrtiotal anställda mister sina arbetsplatser. Skulderna beräknas till över 10 miljoner mark.

Största fordringsägare är Deposita, d.v.s. Sparbanken Finland, som har fordringar på närmare 7 miljoner mark. Inteckningarna i fastigheten torde motsvara en del av skulderna.

Kera och Sampo har också fordringar på konkursboet i halvmiljonsklassen.

Största delen av de 41 anställda har varit permitterade en längre tid. Thomas Lillqvist, interimistisk förvaltare, berättar att alla nu sägs upp.

— Sedan får man se vad konkursboet skall göra med verksamheten. Det ser dock ut som om det finns intresse åtminstone hos de gamla ägarna att fortsätta, säger han. 

Orderstocken är enligt Lillqvist liten och verksamheten har legat nere.

Huvudfinansiären, d.v.s. Sparbanken, var inte intresserad av att hålla bolaget flytande med ytterligare finansiering. Det gav inget annat alternativ än konkurs.

Konkursboet har skickat meddelande till alla anställda om uppsägningen.

I ett pressmeddelande berättar Sunwind att bolaget råkade i svårigheter redan 1990 då motorbåtsförsäljningen minskade kraftigt. Flipper-Boats som hade köpt en tredjedel av Sunwind, köptes i sin tur av Siltala som upphörde med verksamheten vilket gav ett 100-tal båtar i lager och ett brutet kontrakt med Sunwind.

Problemen ökade ytterligare då den största försäljaren Sun Yachts i Helsingfors, som var delägare, gick i konkurs och lämnade med en skuld på närmare två miljoner mark till Nykra.

Sunwinds nyaste modell, Sunwind 30, fick visserligen ett gott mottagande, men försäljningen var för liten för att hålla verksamheten uppe.

Sunwinds konkursbo har nu en orderstock på fyra båtar, som skall levereras till England, Tyskland och Schweiz.

Sunwind startade på 60-talet som Nykarleby båtvarv. Bolaget råkade i kris och ombildades med Sparbanken Deposita som fadder till Nykra. Man tillverkade Sunwindbåtar, motorseglare och roddbåtar. Som mest hade bolaget över 50 anställda. 

Nykra köptes 1986 upp av Marino. Marino begärde dock sitt nya dotterbolag i konkurs bara några månader senare.

Det nya bolaget Sunwind bildades 1987. Aktierna fördelades på ett tiotal poster.

Ledare – Kapital förstörs

En konkurs betecknades allmänt under slutet av 80-talet som en ”omstrukturering av kapitalet”. Det var nämligen snarare regel än undantag att verksamheten fortsatte i ny regi efter konkursen.
     Därför räknade man inte med att en konkurs skulle ha nämnvärda konsekvenser för totalproduktionen.

Idag är situationen en annan. Företag gör konkurs och ingen fortsätter verksamheten. Det innebär att fastigheter står tomma, maskinparken föråldras och kapitalet står stilla. Och framför allt, den yrkeskunskap som personalen och företagarna besitter går till spillo.
    Sunwind är det senaste exemplet på en större konkurs i vår nejd. Också där går både yrkeskunskap och marknader förlorade om man inte kan hitta en fortsättning på verksamheten.
     Kapital försvinner i dagens konkurser. Och då är det fråga om också annat kapital än reda pengar.

Det ljusnar för Sunwind?

Det ser ut att finnas en framtid för konkursdrabbade Sunwind i Nykarleby.

— Det finns grupperingar som är intresserade av att köpa hela verksamheten och förlägga produktionen till Nykarleby, uppger konkursboförvaltare Christer Eriksson.

En schweizare som tidigare verkat som återförsäljare åt Sunwind har redan gett ett köpanbud, men det var enligt Eriksson långt ifrån realistiskt.

Förhandlingarna fortsätter på måndagen och Eriksson tror att någon form av uppgörelse snart skall gå att få till stånd. Förutom schweizaren finns det också andra intresserade såväl i Finland som i utlandet, uppger han.

— Det finns de som bara är intresserade av att köpa vissa delar, till exempel formarna, men konkursboet ser naturligtvis helst att hela verksamheten säljs, säger Eriksson.

Sunwind försattes i konkurs i början av jul i år och ett fyrtiotal anställda blev utan arbete.

Om verksamheten nu eventuellt återupptas är det osäkert hur många som får fortsätta.

Sunwinds chanser att återuppstå bedöms som goda av konkursboets förvaltare Christer Eriksson. Foto: JT-arkiv [Thomas Kuni]
[Kolorering: Peter Gullback.]

Två bud på
Sunwind
förkastade

Förhandlingarna om Nykarleby-båtvarvet Sunwinds framtid fortsätter. Vid konkursboets borgenärssammanträde i går förkastades de bägge inkomna buden på varvet.

— Bägge buden var för låga, säger boförvaltaren Christer Eriksson.

Enligt Eriksson är man ändå rätt nära en överenskommelse. Men i så fall bör budet på konkursboet höjas.

— Vår strävan är att fortfarande hålla boet intakt.

Heinz Chanton
köper Sunwind

Schweizaren Heinz Chanton köper Sunwind i Nykarleby.
     Affären bekräftas av konkursboets förvaltare, advokat Christer Eriksson.
     — Det formella köpeavtalet är inte undertecknat ännu, men affären är överenskommen i princuip, säger Eriksson.
    Sunwind köps för ett under bildning varande bolags räkning och meningen är att tillverkningen av segelbåtar skall återupptas vid varvet.
    Köpesumman är hemlig.

I övrigt inget om Sunwind i Jakobstads Tidning under åren 1994–96, förutom att GB-Marin i en annons nämner att de finns i gamla Sunwind-hallarna. Kanske det var så att hälsan teg still?

— Hallarna —

Första byggnaden, Hall 1, uppfördes 1964 av Sune Storbjörk för tillverkning av träbåtar. Företagsnamnet var då Nykarleby Båtvarv. Hall 2 österut färdigställdes 1968. Det är byggnaderna med gavel mot Kojokivägen. Hallarna hade diken i golven där båtarna monterades.

1972 bildades det nya bolaget Oy Nykra Ab och redan följande år byggdes den då fristående lamineringshallen Hall 3 norr om de befintliga. 1978 förenades Hall 1 och 2 med Hall 3 med förbindelsebyggnaden Hall 4. 1980 utökade man rejält med den L-formade Hall 5 norr om Hall 3 och öster om Hall 3 och 4.

Skjulet nr 6 uppfördes  av Botnia Marin.

Förklaring

Vart efter utbyggnaderna skett har verksamheterna flyttat mellan de olika hallarna. År 1968 flyttades båttillverkningen till f.d. Joupers fabrikshallar. Vid någon senare högkonjunktur har man återvänt dit för någon tid.

Hall nr – färdigställandeår (Area, men uppgifterna varierar.)

1. Verksamhet i skede 1.
2. Verksamhet i skede 2.
3. O.s.v.

Hall 1 – 1964 (400 m²)

1. Kontor, pannrum, snickeri, matsal, tvättrum.

Hall 2 – 1969 ( ca 340 m²)

1. Kontor, pannrum, snickeri.
2. Laminering och montering.

Hall 3 – 1973 (790 m²)

1. Kontor, snickeri.
2. Montering.
3. Laminering, pannrum. Östra änden var i två våningar. Nere metall, lager och omklädning, matsal i övre våningen med lagerutrymme intill. Tvåvåningsdelen hade ytterdörrar mot söder uppe och nere. Tror att det gick en trappa till matsalen på övre våningen på yttergaveln också.

Hall 4 – 1976 (675/800 m²)

1. Kontor, snickeri.
2. Metall, madrass.
3. Laminering, pannrum, lager, matsal.
4. Montering, arbetsledarkontor på loftet i västra ändan intill stora dörren. Under loftet fanns inredningstapeter och baljan där man kokade relingslisten. Stor port också på östra gaveln. Loft också intill östra porten. Under loftet spacklades kölar. Minns inte vad man gjorde uppe på loftet. Stor port mellan hallarna 3 och 4.

Hall 5 – 80 (1300/1500/1560 m²)

1. Kontor, kök, matsal (med biljardbord), omklädningsrum.
2. Metall.
3. Montering, pannrum, minns inte vad som fanns i gamla matsalen, övre lagerutrymmet var madrassrum. Hallen brann 1981, efter eldsvådan fanns ingen tvåvåningsdel längre.
4. Montering.
5. Västra ändan av norra hallen var i två våningar. Nere lager, uppe madrass, glasfibermattskärning och smådelslaminering. Resten av norra delen var laminering. Hartstanken stod i nordöstra hörnet. Arbetsledarkontor på loftet i lamineringshallens sydöstra hörn. Stora portar på östra gaveln. Där hall 5 är väggranne med 3:ans och 4:ans gavlar kom ett nytt snickeri med torkrum och ett arbetsledarkontor. Teaken kom inte i virkesknippen utan som uppsågade stammar med ströläkt mellan de okantade plankorna. I norra ändan av snickeriet fanns medelstora portar till lamineringen. Mellan 3 och 5 fanns en stor port.

— Båtbyggeri —

Skrovformen var för det mesta endelad. Större båtar brukade förr lamineras i två halvor, t.ex. Karlö 28, men varken Sunwind 27 eller 311 var så stor. Jasminen var udda i det avseendet, att formen innehöll köl. D.v.s. att kölen inte satt fast med kölbultar utan den låg i sin ficka. Därför tror jag att Jasminens form var tvådelad.

Formen tvättades, vaxades, målades med gelcoat (innan man började tejpa ränderna, målade man randen i formen först). Efter att gelcoaten härdat laminerade man 300 g/m²-mattan. Den var mjuk och lätt att böja i skarpa hörn. Om man misslyckade med detta så fick K-G Broo extra spacklande efter att stycket lyfts ur formen. Typiska platser för ”luft” var alla skarpa hörn på däcket och kanten mellan skrovsida och akterspegel.

Formen hade en slagsida på ca 60 grader, så man kunde laminera en skrovsida stående åt gången.

Sedan sattes det flera lager med olika tjocka mattor och vävnad som kallades roving. Åtminstone 600 g/m² matta användes, kanske också 400 och 900? Mattorna skars primitivt med Stanley-mattkniv. Enda hightech-detaljen i sammanhanget var skärbordet som hade lock av plexiglas. Endel mattmallar var av plywood och andra av wellpapp. För att inte få alla mattskarvar på samma plats, fick mattorna lite varierande storlek. Därför skar man inte många mattor samtidigt. Mattrullen var 1,20 bred.

Skotten (mellanväggarna), bottenstockarna, motorbädden och bänkarna laminerades på plats medan båten ännu låg i formen. Båten kunde också ha en innermodul i glasfiber.

Delarna kom på rätt plats med hjälp av jiggar och stativ som man fäste vid hållare på formen. Delarna laminerades fast med 10 cm breda glasfibertygremsor som blöttes färdigt och rullades på plats.  Dessa remsor kallades paket. Ofta kunde man inte se det man gjorde, då man skulle laminera under bänkar.

Däcket och smådelarna gjordes på samma sätt, men man använde olika distansmaterial mellan utsidan och insidan. Tidigare användes balsa och senare divinycel. På platser som krävde mera hållfasthet användes plywood som distansmaterial, t.ex. under mast, knapar, vinschar och avlastare.

Laminerarnas verktyg var räfflade rullar ungefär stora som C-vitamintuber fästa på ett skaft med en bygel, som målningsrollers.  Det fanns rullar både med längs- och tvärgående rillor (räfflor). Skroven laminerades så att man applicerade harts med en rulle som blöttes automatiskt då man tryckte på en avtryckare på skaftet. En pump pumpade alltså harts via en slang in i övre ändan av det halvannan meter långa skaftet. I nedre ändan av skaftet fanns munstycken som fördelade harts på vätningsrullen. Sedan trängde man in harts och ut luft med de beskrivna stålvalsarna. Alla verktyg tvättades och förvarades i aceton. Det smutsiga acetonet renades och återanvändes. Man hade en egen destilleringsapparat för ändamålet.

Däck och smådelar blöttes för hand med rulle och hink.

Harts kom med tankbil från Norge. I nordöstra hörnet av Hall 5 fanns tanken i ett murat rum. Det fanns åtminstone två hartskranar på södra långväggen, där man kunde fylla sin hink med harts. Antagligen hade man en egen hartskran på loftet där man laminerade smådelar. Hartspumpen som pumpade harts till kranarna drevs med tryckluft. Den högljudda kompressorn låg i ett litet rum intill Metallhallens wc. 

Ett 27-fots segelbåtskrov kunde komma till enligt följande schema (2 personer):

Dag 1. Jiggarna tas bort. Skrovet lyfts ur formen och sätts i en vagga. Synliga glasfiberområden inne i det nya skrovet målas med topcoat. Formen tvättas, vaxas och sprutmålas med gelcoat. 

Dag 2. Laminering av babords skrovhalva med 300-grams matta. Tillskärning av mattor. Laminering av styrbords skrovhalva med 300-grams matta.

Dag 3. Laminering av styrbords skrovhalva med många lager (6–10?) tjockare mattor. Efter lanserandet av miljöharts (kring 1988), måste 300-gramsytan sandpappras för att nästa lager skulle fästa. Prepareringar av bottenstockar och tillskärning av mattor.

Dag 4. Laminering av babords skrovhalva  med tjockare mattor. Hämtning av träinredning från snickeriet. Prepareringar och förmontering av delarna.

Dag 5. Jiggen monteras, inredningsdelarna fästes i jiggen och lamineras fast i skrovet.

Vid sidan av skrovlamineringen laminerades däcket. Ofta var det en person som laminerade däcket ensam.

Luckor och andra smådelar laminerades uppe på loftet.

Båten flyttades till sitt fack på ena långväggen i monteringshallen med Roclas extra stora pallvagnar. På väg dit fick den först köl. Däcket som lyfts ur formen läggs först rätt väg på en vagga och alla däcksbeslag monteras. Sedan vändes däcket uppochner för att få elledningar och beklädnad.

Man monterade så mycket som möjligt före man satte på däcket. Men om man fyllde båten får mycket, kom man inte åt att plasta runt skrovet när man laminerade fast däcket. Beklädnadstyget limmandes inte ända upp till sargkanten före pådäckning.

Gubbarna enligt min gissning: Mellan båt 1 och 2 har vi Karl-Gustav Broo och okänd. Bakom aktern på båt 2 går Kurt Kåll. Vid båt 3 från fören räknat Bengt Svenfelt, okänd, Markku Ranta?, Evald Nordling. Vid båt 4 är det okända.
     Bryggorna mellan båtarna står på ben med hjul under. Notera räcket som består av glest stående pinnar med rep mellan. Hörde aldrig att någon skulle ha fallit. Förstoring.
Foto: Holger Haglund senast 1979. Elisabet Sund lade ut på facebook 2014.

Här inreds Sunwind 26. Båtarna var alltid placerade med fören mot väst, så väggen på bilden är tredje eller fjärde hallens norra vägg. Om det är Hall 3 så leder den stora skjutdörren till Hall 5. Men det var visst så att Hhall 5 invigdes 1980. Därför måste bilden vara tagen i Hall 4 och skjutdörren leder till Hall 3.

Båten utan däck saknar skott (mellanväggar) och bänkar. Normalt lamineras dessa redan medan båten ligger i formen, så det handlar om utvecklingsarbete. 26:an fick moderniserad inredning till sommaren 1979. Antar att man håller på med den processen. Fram till årsmodell -79 hade 26:an diskho infälld i översta trappsteget. Årsmodell -80 och framåt har diskhon i babords pentry. Några andra större förändringar i inredningen gjordes inte på Sunwind 26.

Några noteringar om den tidens metoder:

• Halkmönstret är grått, d.v.s. man offrade tid (och pengar) på att tejpa runt halkmönstren i däcksformen och att vänta på att den gråa gelcoaten härdade innan man kunde måla över med vit gelcoat. Samma gäller för den blåa randen på skrovet. Nå, smakar det så kostar det. 
• Avlastarna (låsanordningar för tampar) och den lilla fallvinschen är monterade på garaget, d.v.s. den upphöjning mitt på dit skjutluckan trycks. Senare monterades avlastarna längst bak på ruffen och vinscharna blev större och två.
• De blanka runda sakerna på däcket är ventilatorer. Den till vänster är i WC-taket och den till höger i salongen.
• Skotvinschar vid sittbrunssidorna av typ Andersen är i minsta laget.
  

Båt 1 från vänster ser ut att vara mer eller mindre leveransklar. Inget damm på fönstren här inte.
     Båt 2: För åtkomligheten skull monterar man även ganska stora delar efter att däcket är pålagt. Man har här hämtat lite delar från snickeriet. Längst fram på däck har man garderobsväggen; skivan med dom två hålen. Under den skymtar garderobens mellanvägg. På styrbords däckhalva ser man motorluckan och breda teaklister som skall täcka skarven mellan däckets och skrovets beklädnad i förpik och stickkoj. I salongen fungerar ryggstödet som täcklist.
     Båt 3: Inmallning av ny typ av inredning. Notera fläkten längst fram i fören!
     Båt 4 är lite färdigare än 2:an. Den har redan fönstren monterade. Förstoring.
Foto: Holger Haglund senast 1979. Elisabet Sund lade ut på facebook 2014.

Skrovet får motor, elkablar beklädnad och övriga inredningsdetaljer. Sedan limmas däcket på och relingslisten monterades. ”Orrmen” kokades så den skulle bli mjuk och töjbar. Några gubbar behövdes för att hålla upp den.

Vattentankarna var av vit plast med stor ljusblå kork. Tanken placerades på sin plats under förpiksbädden. Roder monteras.

Sista momenten är städning och insättning av madrasser.

Monteringen tog väl en vecka. Bemanningen varierade beroende på arbetsskede och båttyp. Minns att någon segelbåt krävde 220 arbetstimmar, men inte vilken. Om en Sunwind 27 skulle gå genom fabriken på 220 timmar så finns det 100 timmar kvar efter lamineringen för montering och snickeri att dela på. Det låter lite väl knappt. 

Marja-Liisa Nyqvist sydde madrasserna till Sunwind och Finn Express. Hon sydde först hemma, sen hade hon utrymme i övervåningen på gamla lamineringshallen som brann -81. Så var hon i lilla rummet i metallverkstaden. Sist innan hon började på Dalton hade hon syrum ovanför nya lagret. Madrasstommarna kom från EssMa i Esse.

Om kunden ville ha båten med segel så fick man Sam Hartikainens Hartik Sails i Helsingfors, senare Melges Sails i Finland. I Sverige var det Gran Segel som gällde.

Blykölsgjutandet i början på sjuttiotalet som tjänstemännen sysslade med kan ha satt sina spår. Ralf Nyqvist, Kaj Rasmus, Mauri Penttinen för att några att nämna dog i allt för unga år. Järnkölar kom senare åtminstone från Paval i Padasjoki och Satakunnan valu i Harjavalta.

På metall gjorde man förutom master bland annat pulpit (förräcken), pushpit (akterrräcken), septitankar, bränsletankar, roderaxlar, alla möjliga stålbitar som laminerades in i glasfiber. T.ex. fästes mantågsstöttorna (staketpinnarna) i stålplattor som borrades och gängades i samband med monteringen. Jens Flén polerade syrafritt rostfritt stål så det glänste. Nylonhylsor svarvades till bland annat roderlager. Kala-Kalle splejsade alla rep och vajrar. Har en svag känsla att man gjorde master åt Öja Båtar. 

— Modellprogram —

Typ

Konstruktör

Legotill-
verkad för

Segelbåtar

Jasmine 25

GLM design group

       ”     33

         ”

Sunrise 33

Tord Sundén

Finn Express 74

Ron Holland

PR-Marin, H:fors

          ”         83

Eivind Still

         ”

Sunwind Express 83

FE 83 i Sverige

Guy 22

G. C. Lönngren

Bensow, H:fors

Winga 860

Rolf Eliasson

Winga Marin

Joe 17

Hans Groop

Joemarin, Joensuu

Motorseglare

Winga Princess 33

Rolf Eliasson

Winga Marin eller

Malmö

Motorbåtar

Bella Falcon

Renato Molinari, inredning Eero Harilainen

Bella-Veneet Oy, Kuopio

Finnark F7

Hans Groop

Suncruiser

Eero Mattila

Flipper 717

Håkan Södergren

NaBoats, Nagu

Marino 7000

Ab Marino Oy,

Orrskär 850

Orrskär Båtar, Piteå

Calypso

PR-Marin, H:fors

— Kuriosa —
 

Finnark F7 och F8

Åtminstone formarna byggdes men antagligen också några F7 båtar. I samband med F7 projektet kom Ralf Nyqvist, som jobbade som kontorschef på Finnark i Kronoby, i kontakt med Nykra och Svenfelt som fick lockat honom att byta arbetsgivare. Den vägen kom vi till Nykarleby. Finnark F7 blev senare en stor framgång med namnet Seiskari (seiska = sjua).

Joe 17

Det var meningen att bara formen skulle byggas på Nykra, men hallbygget på Joemarin i Joensuu fördröjdes så Nykra byggde några båtar.

Sun Cruiser

Sunwind Ab delägaren Eero Mattilas satsning på motorbåtar. Lanserades i värsta lågkonjunktur och tömde Mattilas börs. Mattila var länge försäljare på Bensow. När familjen Rosenlew köpte Bensow, fick Mattila gå efter att man märkt att Bensow hade 2000 osålda bytesbåtar runt om i landet. Det var samme Mattila som vittnade mot PR-Marin i Nykra-rättegången.

Flipper 717 och 909

Legotillverkningen upphörde i samband med att Siltala yachts i Åbo köpte Naguföreget.

Bella Falcon

Det sportiga skrovet var konstruerat av italienaren Renato Molinari. Inredningen av Eero Harilainen. Bella-fabrikören Raimo Sonninen använde både Matti Nykänen och rallycrossföraren Matti Alamäki i sin marknadsföring. Nykänens båt var målad lite ljusare vit än andra båtar. Han besökte varvet med Sonninen, sin fru och en liten hund. Senare möttes Nykänen och Sonninen i Jyväskylä tingsrätt då Nykänen sålt båten som om den varit hans.

Marino 7000, 8000, 9000 och 10000

Familjen Fagerström är pionjärer inom glasfiberbåtar i Finland. Byggde senare en egen hall i Bennäs. Fick lockat bra yrkesfolk från Sunwind också. Oberoende av var Marinorna byggdes ville dessa ”gummipittar” framhäva att dom byggdes i Söderkulla i Sibbo.

Finnexpress 73 och 83

Dessa byggdes för PR-Marin. Den större är ritad av Eivind Still och den mindre av Ron Holland. PR-Marin på Brändö i Helsingfors ägdes av Pekka Rantakari. Han var den förste Yuppien som jag sett. Pekka lät förstå att firmanamnet bestod av hans initialer. Men i själva verket spelade han med sin svärfar, byggnadsmogulen Ruolas, pengar. Ruola litade inte på sin Yuppiemåg så allt stod i frun Pia Ruolas namn. Finnexpress-båtarna såldes förmånligt. Detta medförde att man inte hade råd att utveckla båten. Rantakari har senare varit i hetluften i samband med mutande av tjänstemän, flygbolaget Flying Finn och restaurang Mikado i Helsingfors som ett tag var ökänt som samlingsplats för damer som sålde allslags tjänster.

Winga Queen och Winga 87

Winga båtars konkurs i Sverige orsakade Nykras konkurs 1986. En sak som jag minns från den konkursen skedde i rättssalen. Vi hade samhällslära med Ulf Sourander. Vi var och följde med rättegången mot apoteksrånaren. På samma ting var vd Ralf Nyqvist och vittnade att Nykras konkursbos bouppteckning var riktig. Apoteksrånaren fick 8 månader ovillkorligt.

Orrskär 850

Orrskärs fabrik i Piteå hade brunnit. Vi körde upp dit en fredagskväll med John Dahlbackas Scania för att hämta formarna som räddats undan eldsvådan. På hemvägen i Haparanda såg det ut som att vi skulle få stå i tullen ända till måndag då en stämpel fattades. Men tulltjänstemannen gick med på att komma och stämpla på lördag. Hur länge Orrskär gjordes på Nykra minns jag inte. Tror att det var försäkringsbolaget som var uppdragsgivare.

”Firabel-” och hobbyverksamhet

• Combi roddbåtens (typ Hamnsmackon) form fanns på Nykra åtminstone när vi gjorde en sådan i maj -74.
• Snipe segelbåtar laminerades i början av 70-talet.
• Optimistjollar laminerades i två etapper i två olika formserier -76 och -80.
• Kandensare.
• Miniatyrmodeller av Swan 46. Vår båt blev blomkruka men några av dem fick radiostyrning.

Vi byggde också en Sunwind 20. Eller byggde och byggde. Den står fortfarande halvfärdig i Nedervetil. Själv kommer jag inte ihåg vad Ralf sa om vårt projekt men en kompis brukar påminna mig om Ralfs ord: ”Hitt bååte he får int kost naa he!”

Ralf slutade på Nykra i slutet av -85. Han hade bokföringsbyrå hemma. När det var lugnare med debet och kredit körde han åt Axel Holm. Men vem som kom istället minns jag inte. Farsan gjorde comeback när Svenfelt lämnade företaget i.o.m. att han köpt Öja Båtars konkursbo som sedan blev Avance Yachts. Ralf gick bort i magcancer på vårvintern - 93. Sunwind gick på tomgång p.g.a. lågkonjunkturen. På hösten samma år slutade Deposita pumpa in pengar för att hålla igång produktionen.

Leverans

Erik Birck skrev om leveranser under Nykarleby Båtvarvs tid: ”Sune Storbjörk framhöll, att det var för järnvägens skull företaget flyttade till orten 1964 och att exporten till Sverige gick per järnväg via Torneå och Haparanda.”

Så länge nästan allt gick på export körde John och Jens Dahlbacka skytteltrafik på Sverige och Norge. På en 22 m tradare rymdes tre 27:or. Jens hade ett utdragbart släp med små hjul. Också Björk från Öja körde en del. Nog har jag varit med och lastat åt Axel Holm också. En bit in på 80-talet måste man ta Helsingforsfärjan för Åbofärjorna hade för lågt till tak.

När exporten avtog, beställdes sällan fler än en båt i taget. Därför levererades de ofta med den egna Volvon. Ofta så att någon yrkeschaufför som hade ledig vecka tog uppdraget. Åtminstone Olof ”Hjalmar” Frostdahl och Peter Enlund brukade anlitas. 

Det kom en mapp med båten som innehöll instruktioner om motor och andra tekniska prylar, men ingen användarhandbok.

Jag iförd IFN-jacka och Sören Granlund står framför en storleverans; sex båtar! Samma motiv finns bland tidningsartiklarna. Kameran som pressfotografen använde finns i väskan på brunnslocket. Den här bilden tog Ralf med vår egen Coca-Cola-kamera. Infart rakt från Kovjokivägen då ännu. Förstoring.

Samma plats några år senare, men före 1984. Jens Dahlbacka lyfter bakdörren på plats efter att ha lastat en 27:a och en 29:a. I bakgrunden Kaj Rasmus Toyota Crown. Jens Scania med kort hytt var otroligt högljudd inne och inget vidare att sova i heller. Förstoring. [Kranen från väster.]

På dessa bilder är kranen på sin gamla plats. Första kranen var av trä och man använde en kedjevinsch. 3–4 gubbar var uppe på båten och turades om att dra i kedjan. Sedan byggde John Dahlbacka en av metall med elmotor. Den förstorades en gång. Om det var lastning utanför kontorstid så var Ralf och jag för det mesta på plats. Först hade jag hand om knapparna på kranen medan Ralf höll linorna på rätt plats och sen båten i rätt ställning medan chauffören backade in under båten. När jag blev större fick jag också dra fram båtarna till kranen med Volvo BM 642 hjullastaren. Man hade en egentillverkad vagn som man kunde köra in under vaggan med.

Transportanordningen består av en gaffel på hjul med en bom och en motvikt av betong. Man kör in gaffeln i vaggan och när lyftarmarna sänks lyfts vaggan från marken och den kan köras iväg. När Kari ritade tryckte han ner armarna lite för mycket. I verkligheten lutade inte vaggan och båten så mycket. Förstoring.

Efter att Hall 5 blev klar flyttades kranen till sin nuvarande(?) plats.

5 Sunwind 26 i väntan på transport. Vaggorna tillverkades av en grupp anställda på ackord utanför normal arbetstid och av Bröderna Westerlunds såg och snickeri. Bjarne Ågholms stiliga Mercedes 190 D i vänsterkant. Foto: Holger Haglund. Förstoring.
Elisabet Sund lade ut på facebook 2014.

Firmabilar

• Röd Mercedes 220 chassi W114. Från 70-talet.
• Blå Mercedes 240 D chassi W123 årsmodell 79.
• Volvo 145 Express, kombi med takräcke över framsätet och förhöjt tak på den bakre delen.
• Blå Hanomag Henschell skåpbil.
• Stor Ford Transit med dubbelmonterade bakhjul.
• Första lastbilen var en Fiat 655, köptes ca -78.
• Två Bedford TK.
• Grön Volvo F611.
• Vit F611 med brun rand.

Den sistnämnde körde jag i diket i Pirkkala 23.12. -86. Vi hade med Vesa Marjamäki fört en SW 27 till Helsingfors. Vesa satt och sov på hemvägen. Jag svängde ett avtag för tidigt när jag skulle till den gamla omfartsleden förbi Tammerfors. Efter en kurva kom en brant nerförsbacke och en T-korsning nedanför. Tvärnitade och trots att jag genast släppte bromsen, hann bilen få sladd. Bakdelen slängde fram via mötande filen och hamnade med ”röven före” i eget dike. Tur att ingen kom emot i backen. En kommunal vägbjörn råkade komma till platsen och drog upp oss. När jag skulle betala vägbjörnschaffisen för assistansen så sa han att det var ju hans fel att vi halkat dit. Ingen annan skada fick vi än läckande kylare. Vi fick fylla på vatten några gånger innan vi var hemma.

Traktorer

Första maskinen jag minns var en Fordson Major. Den var utrustad med frontlastare. Minns inte vilken elmotor på en snickerimaskin i Hall 1 var sönder då Majoren stod  utanför snickeridörren på innergården utan vänster bakhjul och drog en rem som ledde in genom dörren.

Majoren syns bakom Rainer på bilden i artikeln med rubriken ”Nykra utvidgar och ökar produktionen med 100 procent” från -76. På den bilden ser man också första hallen och den splitternya Hall 4.

Efter Majoren, ungefär 1978, kom en äkta baklastare Bolinder-Munktell H10. Den var alltså ingen Volvo BM, fast den var gul. Det syntes tydligt att den var byggd på en traktor. Troligen från 50-talet.

H10:an ersattes först av en Volvo BM i 400 serien sedan en BM 641. Ljudet av Volvo-dörren som smäller igen skulle jag känna igen fast i sömnen. Den är så kännspak.

Återförsäljare

Efter Bensow-eran var de viktigaste återförsäljarna i Finland Eero Mattilas Sunny-Yachts i Volvos gamla importhallar på Ärtholmen i Helsingfors, Pauli Rämäs Kuopion Venevälitys och Kari Lukkarilas båtaffär i Uleåborg.

I Sverige hade man flera agenter. I Norge hade man en som jag inte minns namnet på i Bergen och Erik Hedeman på Blommenholmens båtaffär i Oslo.

— Personal —

Kompletteringar och korrigeringar mottas med tacksamhet.

Nu finns drygt 100 namn på listan.

Kursiv= med från början 1972.

Avdelning

Namn

Funktion

Kontor

Rainer Svenfelt

VD

1972–86

Ralf Nyqvist

Kontorschef
VD

1973–86
1986–

Evald Nordling

Nk:by Båtvarv
Produktionschef

1965–71
1972–78
1979–86

Nils Luoma

Produktionschef

1978–79

Jan Willman

Produktionschef

1986–

Kjell Övergaard

1970-talet

Rose Fagerlund

Kontorist

Vynn ...

Kontorist

Ann-Gret Höglund

Korrespondent och exportsekreterare

1983–

Laminering

Ahti Koski

Albin Andersson

Arvo Hauta-aho

Eila Kallio

Göran Dahlbäck

Arbetsledare

Heikki Heimo

Jouni Kaakkolanvaara

Kalevi Korpela

Kari Helala

Kenneth Saarikoski

Ola Pettersson

Ossi Sandberg

Pena Miettinen

Peter Blöth

Huvudförtroendeman

Reijo Hienovirta

Tarja Kallio

Ulf Norrman

Snickeri

Bengt Svenfelt

Bjarne Påvall

Boris Bränn

Brage Nylund

Harry Brännbacka

Johnny Ahlström

Kjell Höglund

Lars Johnson

Arbetsledare

Martin Mariedal

Stig Haglund

Metall

Ingmar Nylund

Jens Flén

Peter Brännbacka

Thomas Markkula

Rigg
Hall 2

Karl “Kala-Kalle” Brännbacka

”Måleri”

Fredrik Liljeström

1983–84

Leni Björklund?

Jakobstad, även båtstäderska

Rune Sjöblom

Även monterare

Montering

Aarre Rautio

Bjarne Ågholm

Motormontör, även metall

Börje Aspfors

Motormontör

Dick ”Dicken” Sundqvist

John Backman

Motormontör

Jouko Salin

Kaj Rasmus

Arbetsledare

Karl-Gustav Broo

Klas Holm

Kurt Kåll

Lars ”Kölsvinet” Holm

Kölspacklare

Mikael Granvik

Per ”Pelle” Nyberg

Per Hauta-aho

Rainer ”Pikku” Nyman

Rolf Åström

Rune Sjöblom

Även i måleri

Seppo Markkula

Sven Andersson

Elektriker?

Sven Mårtens

Tejpare

Tor-Leif Nilsson

Yngve Nysten

Lager

Carl-Johan Nygård

Kaj Rasmus

Arbetsledare

Mauri Penttinen

Lars ”Blixten” Häger

Gårdskarl, även ”Laser-Lars”

Linnéa Nylund

Båtstäderska

Nils Svenfelt

Resemontör

Anna-Brita Fredriksson

Köksa

Gretel ?

Köksa

Marjo Andersson

Köksa till augusti 83. Sedan tog hon över Svenska gården i Jakobstad.

— Strejker —

I början på 1980-talet var det flera konflikter. Det finns betydligt fler artiklar än dessa, som är citerade som sammanfattning.

Vi har nu spelat fram alla tänkbara möjligheter till kompromiss, fler finns inte.
     Det här konstaterade de strejkande vid Nykra vid en tidig morgonträff på Källargrillen i går, efter att ha mött stängda företagsdörrar och orubblig vägran till förhandling med företagsledningen — om arbetet inte återupptas.

— Spin offs —

Tremar

Tremar grundades av förre snickeriarbetsledaren Lars Johnson, som tidigare i många år jobbat för Westerlunds Elaffär och Viking Back 1988. Till en början inredde man Bella Falcon-båtar och sen förhöjde man skåpbilar. Ahti Koski och Peter Karlström jobbade där. Har hållit på i Prevex hall och i NTC.

GB Marin

Motormontören Börje Apfors startade verksamheten som hyresgäst i Metallhallen efter Sunwinds konkurs 1997. När Botnia Marin köpte lokalerna flyttade man till f.d. Lytts plåthall vid Kvarnvägen 4, efter att MK-bygg slutat eller flyttat. MK stod för Mauri och Kauno Penttinen. Nymar är båtmärket som  tillverkades av GB-Marin.

Övriga

Per Hauta-ahos Haper Tarra som tillverkade ränder och dekaler till båtar och annat, till exempel Döbeln-loggan.

Reklamlinjal från Haper Tarra. Nostalgi med både Jakobstads och Nykarlebys riktnummer 967 och NMT-numret. Per daterade den till 1986–87.Förstoring.

Sixten Nyman tillhandahöll.
(Inf. 2023-09-17.)

Brage Nylunds snickeri Verdek.

Nisse Luoma började ju med Scandi Yachts efter sin tid på Nykra. Men han hade stark bakgrund i Nautor och Baltic.

Rainer Svenfelts Larsmo Marin är också på gränsen till spin off.

Aarre Rautio tillverkade under en period vindavvisare till lastbilstak. Man kunde ha presenningarna skyddade för sol och smuts inne i den. Åtminstone Enlunds Styrox-bilar från Larsmo hade såna. Aarre hade för övrigt besiktad dragkrok på sin Fiat 600. Den hemgjorda släpvagnen var inte stor.

Kovjokilamineringen är nog spin off. Har för mig att Stråka fortsatte med något i båtväg. Märket Aquador spökar i tinningen, men det kan det knappast vara.

Bröderna Kent och Håkan Storbjörks Swe-Finn Trading i Vaxholm.

Har för mig att Anna-Lisa Blöth fortsatte sin laminerarkarriär hos GB-Marin.

Det fanns en lamineringsentreprenör i Jeppo också. Jonas Back kommenterade:

Min far Viking Back var underleverantör i Jeppo. De färdigställde även båtar på plats där. Tror det handlade om mera kundspecifika lösningar på inredningar och dylikt. Vissa vintrar stod två båtar inne från november till våren då båtarna var klara och levererades. Vanligt var att man färdigställde 1 Sunwind 27 och en Botnia ?? på samma gång. Viking var också delägare i Tremar under 1990-talet.

Reijo Hienovirta laminerade ”Nyykaabibååtar” i en lada i Åminne.

En ”Nyykaabibååt” på tomten hos Alef Björk vid korsningen Gustav Adolfsgatan-Sollefteågatan. Bjarne Fors bilverkstad, som inte var röd, i bakgrunden.
Foto: Rafael Sjöblom. Förstoring.
[Kolorering: Peter Gullback.]

Jag har en vag minnesbild av att de även tillverkades i Arbis. Senare kom en variant med styrpulpet. Har någon fakta om båten?

Anki Sandlin: Flera har frågat av oss om vi har en Nyykabibåt, men tyvärr vet vi inte ... Men kanske någon vet?

Förstoring.
(Inf. 2020-11-04.)

Epilog

Sunwind-båtar tillverkas fortfarande, men på annan ort av företaget Brüggli Werft Romanshorn vid Bodensjön i Schweiz. I broschyrer påstås designen vara deras egen. Legoarbete sker sannolikt i Polen.

Några bilder från nuvarande tillverkares webbplats

Heinz Chanton, Jorma Levy och Jan Willman samlade runt ett ”Nykra-bord”.  I en av tidningsartiklarna nämns bordet. Benformen var tvådelad. Matsalen var möblerad med dessa bord. Då jag sommarjobbade där delade jag sådant bord med Karl-Gustav ”Maffi” Blom, Ulf ”Sollari” Solvin. Mikael ”Byggherman” Hermansson och Gustaf Sandström.

Från nuvarande tillverkare, sannolikt i Polen. Ser mycket amatörmässigt ut. Formen har inte mycket förstärkningar och inga egentliga jiggar med fasta stativ på formen. Förstoring.

Karl-Gustav Broo övervakar däcklyft ur formen i Hall 5.

Troligtvis från nuvarande tillverkare för:
- däck monteras utan beslag
- hallen verkar vara hög
- repen i räcket hänger lösa
- man låter bryggan slå i skrovet

Botnia Marin

Chanton sålde varvet åt Botnia Marin våren 1997. Huruvida han satte bolaget i konkurs vet jag ej.  Vi hade planer på att bygga ett antal Sunwind-båtar åt honom, men det samarbetet ebbade ut redan efter ett år – då han inte beställde båtarna enligt avtalen. Bra var det. ”Botnia Nord” som vi kallar enheten har sedan dess fungerat för fullt och varit en viktig del i bolaget. Först tänkte vi bygga H-båtarna där, men redan efter ett halvt år tog vi tillbaka formarna till Malax och det blev 100 % Targa 23, 25 och 27. I medeltal över 50 båtar per år och ca 40–55 anställda. Varvet har efterhand uppdaterats/moderniserats och våren 2023 byggdes ett nytt kontor och en del av det gamla revs.

Targa

Targa-modellerna 23.1, 25.1 och 27.2. har tillverkats i Nykarleby.

Targa 23.1.
Förstoring.

Targa 25.1.
Förstoring.

Targa 27.2.
Förstoring.