Petter Klockars fick eget märke

»»NYKARLEBY

I torsdags [den 20 augusti 2009] rättades den saken till då ett minnesmärke över Klockars avtäcktes intill ämbetshuset, eller på samma plats där Klockars begravdes efter sin död 1814, eller fyra och ett halvt år efter uppdraget i lantdagen.
     Under den svenska tiden spelade Klockars, född år 1752, också en viktig samhällsroll både i hemsocknen men också i hela landet.
     Detta trots att han saknade skolbildning men nog var läs- och skrivkunnig och säkerligen rustad med en god portion naturligt förstånd, enligt Gustaf Strandberg.
     - Under sin tid som nämndeman lärde Klockars sig olika samhällsfunktioner både på byanivå, men också på socken- och riksnivå, säger Strandberg.
     Sitt första större uppdrag fick Klockars som bondeståndets representant för Österbottens mellersta domsaga vid riksdagen i Norrköping år 1800.
     År 1801 fick Klockars häradsdomartitel och värdighet.
     - Det var som politiker som han mest blev känd, inte som bonde, säger Strandberg.
     Gustaf Strandberg, aktiv inom Forsby-Ytterjeppo hembygdsförening, har varit en av tillskyndarna till Klockars minnesmärke.
     Det var redan år 1932, som en historiker i Österbottniska posten påtalade att det inte finns några minnesmärken av de betydande männen Klockars eller folkkirurgen Johan Jakob Bäck i Nykarleby.
     - Då vi inledde jakten på Petter Klockars för fyra år sedan var det inte många i Nykarleby som kände till honom, säger Strandberg.
     - Eftersom det inte finns några brev eller dagböcker att dyka ner i så kommer man inte speciellt långt för att få reda på vem han var eller vilka hans tankar var, säger professor Nils-Erik Villstrand.
     Det är ändå intressant att placera honom i ett sammanhang.
     Klockars ingick bland annat i den finska deputation som kejsar Alexander kallade till sig i början av år 1809.
     Innan  mötet  med  kejsaren hade Klockars som bondeståndets representant även undertecknat den klagoskrift till kejsaren med vilken de finska representanterna förgäves begärde ersättning för den skada som drabbat den civila befolkningen under kriget och där i synnerhet Vasa och Nykarleby var hårt drabbade.
     - Ur befolkningens perspektiv handlade det om att byta från en överhet till en annan, eller från den svenska till den ryska överheten, säger Villstrand.

Det var både en lång och svår process.
     - Det gällde att hitta en linje som vägde in både det folkliga motståndet från i synnerhet Österbotten och försöken till anpassning till den nya överheten.
     - Den som kämpar för eller emot något har lätt att vinna uppmärksamhet. År 1808 var både motståndet och anpassningen nödvändig för den ställning som Finland kom att få, säger Villstrand.
     Hjälte eller inte, Petter Klockars står likväl för en viktig insats i den brytningstid som präglade Finland då grunden till den politiska delaktigheten i landet lades.
Efter att minnesmärket högtidligen var avtäckt fortsatte professor Nils-Erik Villstrand i Rådhuset att sprida ljus över tiden som Klockars var verksam i.

Nils-Erik Villstrand och Gustaf Strandberg vid minnesmärket av Petter Klockars som högtidligen avtäcktes i går kväll i Nykarleby till fanfar av Daniel Klemets.