Topeliusfest f
ör alla

Zacharias Topelius var en av våra första ”kändisar” tack vare sina lättillgängliga texter. Nu firas han hela året med folkliga fester, bakelse och ett eget öl.


NYKARLEBY. Topeliusåret ska inte bara vara en historisk tillbakablick. Arbetsgruppen kring jubileet vill sätta in Topelius i ett modernt sammanhang. Mycket av det som Topelius arbetade för är aktuellt också i dag; han var på många sätt före sin tid och lyfte fram sociala orättvisor och kvinnors potential i samhället. Han värnade om landets båda språk, vurmade för djurskyddet och var initiativtagare till att vi fick en svenskspråkig teater, Nya Theatern, sedermera Svenska Teatern.

Projektet ”Björken och Stjärnan” som leds av Anci Holm gör Zacharias Topelius till en del av stadens varumärke.

-Det handlar inte om jippobetonade tillställningar utan hela jubileumsåret bygger på en stadig historisk grund. Vi vill visa vilken fantastisk stad Nykarleby är, säger stadsdirektör Gösta Willman.

Jubileet inleds med en fest i Stjärnhallen på söndag den 14 januari. Skådespelaren Stina Ekblad festtalar på temat ”Späda stjärna på livets stråt - Zacharias Topelius och mitt fattiga flickjag.”

För musikinslagen står ”Topelius-vägen” det vill säga Charlotta Kerbs, Erica Askolin, Jarmo Komppanen.

I år delas även Topeliuspriset [samt stadens kulturpris som vanligt] ut på festen i Nykarleby, och utdelningen föregås av ett publicistseminarium på Juthbacka samma dag.

Det finns möjlighet att åka buss från Jakobstad till festen. Bussföretaget Ekman står för transporten i sin speciella Topeliusbuss. Nykarleby stad erbjuder också transport inom staden för hugade festdeltagare. Det som krävs är att man kontaktar staden senast den 10 januari om man vill ha buss- eller annan transport



Nu startar Topeliusjubileet. Simone Widner har gjort bakelsen, Bj
örn Höglund och Caj Fors-Klingenberg står bakom Topeliusölet. Laura Holm är museiamanuens och Anci Holm leder projektet ”Björken och stjärnan. Förstoring.
FOTO: ANNE-MAY WISÈN


ARBETSGRUPPEN S
ÄGER att hela Topeliusfirandet präglas av folklighet, tröskeln att delta i de olika evenemangen ska vara låg. Stadens hantverkare och andra intresserade har också bjudits in för att ta fram produkter med lokal anknytning.

På jubileumsfesten bjuds det på kaffe med en speciell Topeliusbakelse skapad av konditorn Simone Widner.

- Bakelsen är inte alltför trendig, den skulle nästan ha kunnat finnas på Topelius tid. Den är tillverkad av tusenbladsdeg med fyllning av kanelkryddad äppelkompott. Glasyren består av ett lager kinuski med dekor av grädde och en silhuett i choklad, berättar Simone Widner.

Kvällen före festen kan man på den lokala puben provsmaka ett Topeliusöl framtaget av Keppo Bryggeri. Ölet som även kommer att säljas i butikerna är en klassisk lager med maltkaraktär.

Det är inte bara i Nykarleby som Topelius firas, hans minne och gärningar uppmärksammas i hela landet och även utomlands.

- För några dagar sedan fick jag en inbjudan till en Topeliusfest i Göteborg lite senare i vår. Marstrands Tidning har haft ett helt uppslag om honom, berättar Bo Kronqvist.

Den 25 februari då det är sportlov blir det kälkrace i Valtersbacken.

- Kälke åkte man ju på Topelius tid, så nu återinför vi traditionen. Men man behöver inte komma med en träkälke, det går nog bra med ett plastfordon, säger Bo Kronqvist.

Så här skriver Topelius om kälkåkning i sin dagbok från februari 1837:

”Och knapt var dag, ja knapt ljusnade ännu morgonskymningens tunna flor, innan muntra rop hördes från strandbackorna., innan nybron betäcktes med en svart och hvimlande svärm av små slynglar, som lustigt och lätt genom de mjuka och blida driivorna på muntra kälkor gledo ned och klefvo opp — på afstånd icke olike den svarta orediga massa, som företer sig då man hastigt öpnar en af fångade, surrande flugor upfylld lippa {håv}.”

 
 

Jubileumsåret

 
14.1: Författarens födelsedag. Topeliusfest i Stjärnhallen, Publicistseminarium.
25.2: Kälkrace i Valtersbacken
20-21.4: Barnboksseminarium Kredu.
15.5: Topelius sagoland. Interaktiv utställning.
  15.5: Kuddnäs öppnar.
1.7:
Premiär ”Den eviga sommaren”.
6-7.7: Visafton på Majniemi.
20.7: Valters födelsedag.
10.8: Topeliusseminarium.
11.8: Jubileumsårets huvudfest.
1.12: Julsånger i Munsala kyrka.

FÖR MÅNGA är Kuddnäs synonymt med Topelius och Nykarleby. I mitten av maj öppnas museet på nytt efter en omfattande renovering och den 25 juni är det återinvigning med kaffe i trädgården.

Den 1 juli sker urpremiären för ”Den eviga sommaren” en pjäs skriven av Lars Huldén, med bearbetning av Anci Holm. Teatern spelas på Kuddnäs.

- Lars Huldén hade skrivit pjäsen tidigare men inte slutfört arbetet.

[Här saknas text i artikeln] vändas under jubileet men det krävdes en del arbete med den, berättar Anci Holm.

Erik Andre Hvidsten regisserar och Simon Häger har huvudrollen i pjäsen som innehåller mycket sång och musik.

I augusti hålls det som arbetsgruppen kallar jubileumsårets huvudfest. Igen är det ett evenemang som riktar sig till en bred publik med strövtåg i Topelius värld, från stadens centrum ut mot Kuddnäs.

- Jubileet synliggör stadens historia och det här är en bra start på Nykarlebys 400-årsjubileum som infaller 2020, säger Gösta Willman.

 

Topelius

Zacharias ”Zachris” Topelius föddes den 14 januari 1818 på Kuddnäs i Nykarleby.

l Nykarleby fann han sin hustru, Emelie Lindqvist. Tre döttrar nådde vuxen ålder.

Zacharias Topelius dog den 13 mars 1898, 80 år gammal. Nykarleby var och förblev en viktig plats för honom. Han besökte sin födelsestad sista gången året innan han dog.

Från 1840-talet var han en av Finlands främsta författare och opinionsbildare. Han var också tidningsredaktör, historieprofessor i Helsingfors och blev med tiden sagofarbrorn.

Som journalist var Topelius en förnyare, han införde sociala reportage, kåserier och recensioner i bland annat Helsingfors Tidningar, där han också skrev många följetonger.

Topelius blev först känd som lyriker i romantikens anda (Ljungblommor l, 1845) men ihågkoms främst som författare av historiska romaner och författare av barnlitteratur. Hans Läsning för barn - sagor, pjäser och dikter - nådde stor spridning i såväl finländska som nordiska barntidningar.

”Boken om vårt land” lästes i skolorna ända in på 1940-talet och har präglat generationer av finländare.


Anne-May Wisén, Österbottens Tidning tisdagen den 9 januari 2018.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Festreportaget.
Topelius i Uppslagsverket Finland.
Fler artiklar ur ÖT.
(Inf. 2018-01-10, rev. 2018-01-15 .)