Veckans intervju:

FÖRSTA MAJ — vad betyder den första vårdagen för er.
Sång, uppsluppenhet, demonstrationståg, krav eller vad?

ÖP har kontaktat några personer i Nykarleby stad och den omkringliggande bygden och frågat vad de har för uppfattning om första maj. Vi har med flit vänt oss till personer inom skilda yrkesområden och med olika åsikter i bl.a. politiska frågor. Vilket önskemål anser ni att förstamajdemonstrationerna bör föra fram i år, minns ni någon speciell första maj — detta är ett par av frågorna. Svaren återfinns här nedan.

Lektor Maria Castrén

som pensionerades år 1938 från sin lektorstjänst vid seminariet, där hon undervisat i sång och musik, är ca 88 år. Hon är också f.d. organist i församlingen och det är väl inte någon tillfällighet att hon spontant svarar att varenda första maj, i synnerhet i seklets början, sedan hon kom till Nykarleby, har hört vårsångerna skalla. Jag har inte gått miste om seminaristernas sång vid Brostugan eller Rummelbacken, säger den pigga och vitala damen. Någon speciell 1 maj kan jag inte erinra mig, varenda första maj har varit speciell just därför att de gått i sångens tecken, anser lektor Castrén.

[Vårsång vid Rummelbacken, gissningsvis ca 1950. Notera gossen uppflugen på flyttblocket på förstoringen.]

Hr Georg Asplund

är arbetarnas huvudförtroendeman vid firman Jouper i Nykarleby. På arbetarnas och egna vägnar säger han: — förstamajfirandet har blivit till en tradition, en arbetarnas mönstringsdag, en solidaritetsdeklaration i kampen för uppehället. Arbetarna kan ej tänka sig att avstå från denna dag, den enda högtidsdag som vi kan kalla VÅR, vår egen.
     Nya semesterlagen, 40 timmars arbetsvecka, arbetslöshetsförsäkring är värt att demonstrera för. Bort med den huvudlösa finanspolitiken, strängare behovsprövning vid planläggandet av nya vägar, utvidgande av befintliga industrier och medel att starta nya samt mindre njugghet vid beviljande av anslag, bl.a. till Otanmäki-projektet. Arbetslösheten måste avskaffas! Skäliga löner till nödhjälpsarbete (indexhöjningarna har uteblivit, mindre rörlighet med stigande tendens) ang. priset på konsumtionsvaror. Det måste bli totalstopp på alla kärnvapenprov. Atomenergin i fredens tjänst.
     Fösta maj är förspelet till nordens korta sommar, ljusets och hoppets tid. Vi vill tillsammans med hela världens arbetare manifestera vår vilja till fredlig samlevnad mellan alla folk och därmed trygga ungdomens framtid till ett mänskovärdet liv, säger hr Asplund till sist.

Fru Ingeborg Sandvik

Jag har faktiskt aldrig tidigare tänkt över, hur många glada 1-majminnen jag har. När ÖP nu ber mig välja ett står jag som åsnan mellan två hötappar — nej flere. Men om jag måste nämna ett, skulle det kanske bli den gången, när man första gången fick bära den vita mössan, deklarerar prostinnan Sandvik och fortsätter: — Tidigt på morgonen samlades Kristliga studentföreningens sångkör för att uppvakta professorerna med sång. Morgonen var strålande och man sjöng faktiskt ”Glad såsom fågeln i morgonstunden”. Intressant var det att se, huru professorerna reagerade. Den första tände ett ljus i fönstret, den andra drog upp rullgardinen, den tredje kastade ned en tulpan, den fjärde — vårt svenska stifts nuvarande biskop, — visade sig leende i fönstret med sin yngsta ”rosenqvist” i famnen. Senare på dagen köpte man sitt livs första och enda ballong och for med de andra studenterna till Nådendal. Att man på den färden fann ”sin vän för livet” är en annan historia.
     Om studenternas glädje på 1 maj är sådan, som jag själv kände den, gillar jag den till fullo. Tyvärr finns det också glädje av annat slag. Den kan man få höra genom hesa, trötta röster i radio och då blir man enbart beklämd.
     — Än arbetarnas 1 maj demonstrationer? Får det vara något positivt, livsbejakande — jag känner ej till sakförhållandet — är det väl inget ont att säga om dem heller . Mänskorna har ju ett starkt behov av att åtminstone någon gång samlas i stora skaror förenade av ett gemensamt intresse.
     — Första maj vill jag fortfarande sjunga som förr: ”Och den ljusnande framtid är vår”. Nu lägger jag bara in en djupare mening i orden. Skulle man ej gärna ha lite extra ståhej, när det är vår och första maj? Det ligger något av livsförnyelse i den sång man alltid då vill sjunga. ”Vintern rasat ut bland våra fjällar” avslutar fru Sandvik.

Trädgårdsmästare Bertel Engstrand

I år liksom förut samlas det arbetande folket i hela världen till sin kamp — och högtidsdag på första maj, för att ge eftertryck åt de krav som fortfarande är aktuella. Och jag hoppas att alla arbetare, oberoende av politisk färg samlas under fanorna till enigt framförande av sina krav: arbete åt alla, 40-timmars arbetsvecka med full lön, lika lön för lika arbete, längre semestrar, arbetslöshetsförsäkring osv. samt folkets vilja i riksdagsvalet bör respekteras och en demokratisk regering bildas som kan skapa bättre välstånd för folket och inte som nu utarma det. Kärnvapnen bort och en värld av fred.
     — Dessa paroller hoppas jag skall finnas i demonstrationståget där även jag är med, avslutar hr Engstrand i Jeppo.

Fru Helen Segerstam:

Den förstamajdagen jag har något särskilt minne av var när garantiföreningen för Nykarleby samskola hade utstyrt en häst med trilla och på trillan samlat skolans flickor utklädda och dekorerade med blommor och vippor som såldes för att stärka garantiföreningens kassa. Denna händelse upprepades sen under några år. I byn bjöd någon åt senare lär. Ellen Blomberg sångkören på mjöd när sångkvällen råkade infalla en första majdag.
     — Det är klart att man gillar studenternas förstamajglädje, så länge den hålls inom den naturliga glädjens gränser. För de nybakade är det säkert en glädjens dag, säger fru Segerstam.
      Däremot har arbetarnas demonstrationer på förstamaj aldrig tilltalat mig. Inga politiska frågor bör sammanknippas med den rena vårglädjen, den måste man kunna fira utan någon som helst inblandning av dylika saker.
     För skolbarnen har under alla tider förstamaj varit en dag då man ”bytt fodral” när det gällt klädedräkten. Mammorna har alltid skyllt på att än har maj inte kommit och då skall man inte ha sommarkläder om det också någon dag råkat vara lite varmare väder. Med detta lov har det sedan gällt att när den dagen randats om den sen också haft vintern i följe, så skall de unga ståta i sommardräkt, frysa hur mycket som helst.

Författaren Evert Huldén

tolkar småbrukarens praktiska syn på 1 maj i denna dikt som vi finner anledning ta med i vår förstamajkavalkad.

Nu fladdrar fanor över torgen
Nu ropar friheten på gatan
Remmarna stannat
Lagren får svalna idag

Jag stöder mig på grepen
och ser från åkern
Hur vimpelprydda bilar
susar fram på vägarna.

Våren är tidig i år
och sådden står för dörren
Det dunkar i ådernätet.
Svettens droppar skymmer synen
I dag är frihetens dag.

Det ångar ur gödseln.
Det knakar i grepskaftet.
I dag är frihetens dag.
Nu tindrar markerna.
Nu blåser solvind över vidden
Nu drillar lärkorna i skyn.

Gödseln skall i jorden,
havren skall i jorden:
mycket korn skall jag så i vår
Ja, nu är ej tid för vila.
I dag är frihetens dag.

På Juthbacka firas 1 maj.

Det har redan blivit tradition att välkomna våren på Juthbacka. Kl 12 öppnas serveringen och kl 13 sjunger seminaristerna under C. Lillkung. Dessutom spelar en ensemble under lekt. R. Ahlbecks ledning. Juthbacka står med öppna dörrar mot våren — och mot besökarna, hälsar föreståndarinna Frk Lisa Gröndahl.