Sommarkurserna i fysisk uppfostran
i Nykarleby seminarium.

Sommaren 1914 har varit ovanligt rik på upplevelser för vår lilla ort. Sedan sångfesten väl var över, vidtogo årets sommarkurser i fysisk uppfostran. De för vår land än rätt nya idéer, som taga sitt uttryck och omsättas genom dessa kurser skola säkert här kvarlämna betydelsefulla intryck om ock deltagarinnorna från orten ej äro flere än sju. Ehuru väl „kursisterna“ leva sitt eget „avskiljda“, strängt upptagna liv, sipprar det dock alltid ut något om kursen. Att det är något friskt, skönt och fritt, som kurserna giva, ser man redan på de kursister, man nu och då möter ute i staden.*)

*) Och på de hurtiga simmarna i älven. Reds. anm.

Av deltagarinnorna äro 1 från Åland, 5 från Västra Finland, 19 från Nyland och 37 från Österbotten. Kursen besökes även av utlänningar, ity att 3 svenskor och 4 danskor deltaga i densamma. Alltså äro Österbottningarna i stor pluralitet och synas verkligen hava vetat taga fatt detta sällsynta tillfälle, som bjudits dem av Gymnastikföreningen för fruntimmer och kursens ledarinna fröken E. Björkstén. Vid tidigare kurser, som avhållits i södra Finland (Vaanila och Vestankvarn), hava Österbottningarna däremot varit i minoritet. Det är dock nu att förmoda att de, då de en gång fått smak för det härliga, sunda friluftsliv, som bjudes dem å sommarkurserna, framdeles, om ock vägen bleve lång, skola veta att hålla sig framme, så att deras antal komme att stå i rätt förhållande till folkmängden. Trots det att vi i Österbotten äro strängt upptagna av arbete sommartid, komma vi, skola vi hoppas, att med vår seghet och konservatism hålla fast vid det vi en gång påbörjat, isynnerhet som det befinnes vara gott. Ty gott måste man ju kalla det att vilja länka in människorna på vägar, som skola återgiva dem hela deras styrka, sundhet och frihetskänsla, ökad med kärlek till det sköna och längtan efter det goda. Dessa äro ledarinnans huvudsträvanden. Att måla dessa helt ävensom hennes personlighet är dock omöjligt att göra i ord, ty frk. Elli Björkstén, hennes arbete och hennes varma, tändande föredrag, höra till sådant, som ej ord kan skildra. Närmast kommer följande citat ur Dante (hymn till philosophin):

Mit sehnsuchtsvollen, tiefen Worten redet leise
In tiefen Herzen mir der Gott der Liebe
Von Wunderbaren Dingen,
Die die Gedanken in Vervirrung bringen;
So schmeichelhaft ist alles was er spricht
Und wie ich lauschend selber mich betöre,
Versuch ich nachzusprechen was ich höre;
Vergebne Mühe! ich vermag es nicht.

Det kan kanske synas fröken Björkstén, att vi trumpna, tysta, tröga österbottningar icke kunna visa henne, att hon tagit oss helt, men så är det dock; och då vi en gång vunnits, äro vi trofasta och tillgivna, därför kunna vi blott önska, att sommarkurserna än en gång måtte förläggas till Österbotten och varför ej just till Nykarleby. Som nämnt deltaga 4 danskor i kursen. Det kännes underligt, att vårt fattiga land skall hava något att bjuda det i kulturväg så högt stående landet vid Öster- och Nordsjöns stränder. Dessa fyra danskor, som alla äro gymnastiklärarinnor från Köpenhamn, äro fröknarna Ester Schröder, Astrid Dahlberg, Eli Holm och Else Thomsen. Frk. Thomsen är gymnastiklärarinna vid „statens kursus“ samt dessutom känd genom skriftställarverksamhet i „Höjskolebladet“ och danska gymnastiktidningar.

[Kvinnliga gymnaster.
Foto: Rainer Sopanen, 1933, Museiverket. Från Finna.fi.]

Utom dessa fyra danskor gästas kursen för närvarande även av Gymnastikinspektör K. A. Knudsen jämte fru från Charlottenlund invid Köpenhamn. I det vi önska ledarinna, lärarinnor och elever all framgång till fortsatt arbete få vi därjämte lyckönska alla dem, som fått tillfälle att deltaga i sommarkurserna i fysisk uppfostran i Nykarleby sommaren 1914.