|
Ernst
V. Knape.
Natten till lördagen avled i Gamlakarleby
i följd av lunginflammation medicinedoktorn och skriftställaren
Ernst V. Knape i en ålder av 55 år.
Ernst V. Knape var född i Gamlakarleby
och son till kronolänsmannen V. A. Knape. Efter att 1839 ha
avlagt studentexamen ägnade sig Knape åt medicinska studier.
Han förvärvade licentiatgrad 1901 och blev följande år
medicine och kirurgie doktor. År 1911 förklarades han kompetent
för professuren i oftalmologi [ögonsjukdomar] och blev följande
år docent.
Åren 19021908 var dr Knape stadsläkare
i Nykarleby. Nykarleby
kommunala sjukhus var främst hans förtjänst. Han grundade
även här en barnförlossningsanstalt. 1911 överflyttade
han till Gamlakarleby, där han sedan dess verkat.
Varmt fosterländsk till sinnelaget
deltog Knape redan i den äldre aktiviströrelsen
och var en av Voimaförbundets
första aktiva medlemmar i Österbotten. Han var bl. a. engagerad
i den ryktbara John
Grafton-affären. Vi tiden för frihetskriget finna vi honom
som ordförande i den s. k. Mellersta Österbottens distriktsstyrelse.
I frihetskrigets deltog han som stabsläkare vid tavastländska
fronten och t. f. läkare vid västarmén. I slutet
av 1918 blev han skyddskårernas
första överläkare och kvarstod på denna post ungefär
ett år, varefter han tog avsked med överstelöjtnants rang.
Knape hade utövat ett känt och
uppskattat författarskap. Under sin Nykarleby vistelse utgav han
(1907) sin första diktsamling "Akvareller",
vilken sedan följts av andra. Kända äro hans visor till
gamla folkmelodier. Bland hans noveller är samlingen "Österbottningar"
mest uppskattad; den innehåller utomordentligt välgjorda skildringar
av typer från det svenska Österbotten. Han har även uppträtt
som dramatisk författare.
Med Ernst V. Knape bortgick en intelligent,
mångsidig begåvad person, som dock i följd av sin lynnesart
och tidig ohälsa icke fick infria alla de löften han gav.
|
|