Frågan om en Mikael Lybeck-byst i Nykarleby som väcktes för halftannat år sedan, men som av olika orsaker fått vila, har numera inträtt i ett skede, som föranlett sammankallande av ett i dagens nummer annonserat möte. Detta hålles å rådhuset instundande söndag den 29 jan. kl. 7.30 e. m.



Österbottniska Posten, 27 januari 1939, nr 4, s. 2
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-28.)


Mikael Lybeck-byst i Nykarleby.

Allmänt möte för upptagande av frågan om en Mikael Lybeck byst i Nykarleby hölls i söndags å rådhuset. Mötet öppnades av bankdir. Einar Hedström, som även utsågs till ordförande med mag. Torkel Hellström som sekreterare.
      Hr Hedström redogjorde för frågans uppkomst och orsakerna till varför den härintills lämnats vilande, ävensom varför tiden nu var inne att återupptaga densamma. Mötet beslöt enhälligt att åtgärder skulle vidtagas för åstadkommande av en byst av Mikael Lybeck att i staden uppställas.
      Till ortskommitté valdes: ordf. bankdir. Einar Hedström, sekr. och ekonom, mag. Torkel Hellström, samt övriga ledamöter prof. Woldemar Backman, seminariedir. N.A. Fougstedt och lektor Maria Castrén.
      Kommittén skall närmast ställa sig i förbindelse med Svenska Litteratursällskapet och Finlands svenska författareförening
Topeliusbysten i staden restes 1935 och Florastatyn 1937. Med Mikael Lybeck bysten skulle staden alltså även i synlig måtto hos sig förevigat minnet av de tre nykarlebybor, som inom litteraturens och konstens område skapat sig ett namn.


Österbottniska Posten februari 1939.
(Inf. 2014-12-27.)

*      *      *

 

     
Upprop

till insamling för en Mikael
Lybeck-byst.

     75 år hava förflutit, sedan skalden och författaren Mikael Lybeck föddes i Nykarleby den 18 mars 1864.
      Mikael Lybecks diktning förmedlar övergången mellan två tidsskeden i vår svenska litteratur. Under den period, som låg mellan Topelius' och Tavaststjernas bortgång år 1898 och den lyriska uppblomstringen kort efter sekelskiftet, var hans namn det enda, till vilket förhoppningarna om den svenska diktens framtid i vårt land kunde knytas. Det var en tung och krävande uppgift. Ensam bar han arvet vidare. Och när hans gärning mognat, stod han som den verklige föredömlige mästaren för hela den generation, som vuxit upp i hans spår.
      Lybecks insatser i vår svenska litteratur är den utpräglade individualistens. Hans väg var den enda han kunde gå — hans egen oberoende växlande smak och tidsriktningar. Men den gick mot allt högre konstnärliga krav, mot en allt djupare och sannare mänsklig insikt. I sina bästa verk nådde han den innehållets och formens fasthet, som i sin art kom fulländningen nära. Deras på samma gång stränga och smidiga stilkonst, deras inre resning och själsliga intensitet, det starka och stilla allvaret i deras förkunnelse skänker dem en livskraft, som skall hålla dem levande genom åren.
      Den 29 januari i år sammankallades i Nykarleby ett allmänt medborgerligt möte, som tillsatte en kommitté, vilken fick i uppdrag att söka anskaffa medel till uppresandet av en byst över Mikael Lybeck i hans födelsestad. I en resolution av den 16 mars beviljade inrikesministeriet tillstånd att å 100 st. numrerade listor i hela landet insamla medel för ändamålet. Vid hänvändning till Svenska litteratursällskapet, Finlands svenska författarförening och Vasa nation hava dessa sammanslutningar förklarat sig understöda planen på att en Mikael Lybeck-byst i Nykarleby i en snar framtid måtte kunna förverkligas.

      Backman, Wold., prof., Castrén, Gunnar, prof., Diktonius, Elmer, författare, Ehrström, Robert, prof., Eklund, R. R., fil. mag., Ekroth, Evert, kanslisekr., Enckell, Olof, fil. mag., Fougstedt, N. A., seminariedir., Granfelt, O. Hj., prof., Hasselblatt, Emil, fil. mag., Hedström, Einar, bankdir., Hellström, Torkel, fil. mag., Hintze, Bertel, fil. dr, Hirn, Yrjö, prof., Hohenthal, C. M., med. dr, Mörne, Arvid, fil. dr, Nohrström, Holger, fil. dr, Nordmann, C. A., fil. dr, Rundt, Joel, författare, Svedlin, Thure, fil. mag., Thodén, Kurt, fil. mag., Zilliacus, Emil, fil. dr.


Österbottniska Posten nr 22/1939.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Bystprojektet stoppades av fortsättningskriget som bröt ut på hösten och förverkligades aldrig. Däremot uppsattes en minnestavla år 1951 och en bronsrelief år 1966.
I blickfältet om flottning, turister, trafikvett och parker.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2005-05-01, rev. 2022-01-29 .)