M I N N E S R U N O R

NILS ALARIK FOUGSTEDT

Förre direktorn vid Nykarleby seminarium N. A. Fougstedt avled den 17 december 1943 i Nykarleby.

Nils Alarik Fougstedt föddes den 22 februari 1871 i Kristinestad. Hans föräldrar voro fabriksägaren Nils Lorentz Fougstedt och Maria Josefina Widenius.

Efter att ha genomgått Vasa klassiska lyceum blev han student år 1890. Han bedrev härefter studier vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, vilka år 1895 ledde till teologisk dimissionsexamen. Fem år senare avlade han fil. kand. examen och promoverades samma år till fil. mag. Läsåren 1900—1907 var han lärare i religion och svenska vid Rauman yhteislyseo samt läsåret 1907—1908 lärare i religion och finska vid samskolan i Kristinestad. Det sistnämnda året utnämndes N. A. Fougstedt till lektor i religion vid Nykarleby seminarium. Utom i sitt huvudämne handhade han undervisningen i finska. Under olika perioder undervisade han även i psykologi, pedagogik och kemi. Seminariets bibliotekarie var han under läsåren 1917—1931 samt 1937—1939. Läsåren 1919—1923 var han jämväl lärare vid Nykarleby samskola. Från år 1917 var han seminariets prodirektor ända tills han år 1931 utnämndes till direktor. År 1938 avgick direktor Fougstedt men tjänstgjorde ännu läsåret 1940—1941 såsom timlärare vid seminariet.

Direktor Fougstedt var mycket anlitad inom Nykarleby stads kommunala och kyrkliga förvaltning. En lång följd av år var han sålunda ledamot av fattigvårdsstyrelsen, stadsstyrelsen, förmyndarnämnden, taxeringsnämnden m.fl. nämnder och styrelser, över 20 år var han ledamot av stadsfullmäktige samt dess ordförande åren 1927—1943. I Nykarleby församling bestred han åren 1918—1933 kyrkokassörstjänsten och var ordförande i kyrkoförvaltningsnämnden åren 1931—1933. Ända till sitt frånfälle var direktor Fougstedt medlem av kyrkorådet.

Under åren 1914—1943 var N. A. Fougstedt styrelseledamot i Nordiska föreningsbankens filialkontor i Nykarleby samt under en följd av år ordförande för Nykarleby sparbanks principaler. Vid Nykarleby samskola hade direktor Fougstedt uppdragen att vara ordförande i föräldrarådet och i direktionen. Ytterligare kan nämnas, att han var en intresserad skyddskårist och medlem i Nykarleby skyddskårs stab.

När det förunnas en pedagog att under mer än trettio år arbeta vid samma lärarutbildningsanstalt, måste hans undervisning trycka sin prägel på generationer av lärare. Vad var det då, som lärjungarna främst fäste sig vid hos N. A. Fougstedt? Det var hans föredöme i plikttrohet samt hans strävan efter att vara sann och äkta. Hade han efter moget övervägande kommit till uppfattningen, att ett visst handlingssätt var det rätta, så tvekade han icke att följa sin övertygelse, även om detta medförde stora personliga uppoffringar. En sådan karaktär måste väcka aktning hos eleverna, en av de främsta förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet såsom religionslärare.

En av direktor Fougstedts forna elever har karakteriserat hans undervisning så:

»Hans grepp på läraruppgiften var särpräglad. Han var inte impulsivt eggande, inte personligt medryckande, inte glatt uppmuntrande, inte vältaligt hänförande — allt egenskaper, som man brukar skatta högt hos pedagoger. Stilla och försynt trädde han fram inför klassen. In i minsta detalj var lektionen genomtänkt, dispositionen klar, lärarens frågor uttänkta. Obarmhärtigt blottade han kunskapsbristerna hos sina elever och tvingade dem till grundlig förberedelse. Metodiskt och logiskt vägledde han dem och lade stoffet till rätta för dem. Det vilade ett högstämt allvar över hans lärargärning. Inte så sällan gestaltade sig hans lektioner till andaktsmättade och lärorika stunder, som gjorde starkt intryck på det mottagliga ynglingasinnet.»

Ett bättre eftermäle kan knappast givas en lärare.