Ett våldsamt
oväder
drog på tisdagseftermiddagen över staden. Dagens tryckande värme urladdade sig i ett åskväder, som
visserligen ej var särdeles våldsamt just här, men som förde med sig trombartade vindstötar av sällsynt styrka. Ovädret
kom upp mycket hastigt och plötsligt härjade ett verkligt elementens raseri. Ett starkt regn piskade nästan horisontalt fram och drog ibland
runt i virvlar. Trädens kronor slungades i väldiga bågar och åtskilliga träd bröts ned.
[Omkullblåst
björk vid Sollefteågatan. Förstoring.]
Inom stadsområdet fällde
vinden ett tiotal björkar och några granar. Betydande virrvarr åstadkoms i både el- och telefonledningar. Vid esplanaden vräkte
vindstötarna omkull trenne björkar i en grupp. I fallet begravde träden en parkerad bil i sina lövmassor och rev sönder yttre delen
av taket på en kiosk. Som genom ett under skadades bilen inte alls, utan blev stående mellan väldiga björkgrenar, som formligen klämde
in den. Träden måste sågas sönder förrän bilen kunde köra bort.
[Bakom
bilen av märket IFA skymtar Wiks hotell. Förstoring.
En bild till.]
Vid Kyrkogatan vräktes en väldig gammal björk omkull med avbrutna rötter. I
fallet krossades den gamla kyrkbrunnen och spillrorna kastades ut på gatan. Stormen löste sålunda den mångåriga tvisten
mellan staden och församlingen om vem, som bör stå för underhållet av den antika överbyggnaden.
[Bjarne
Sund i vänsterkant beskådar förödelsen. Förstoring. Fler
bilder.]
I Rummelbacken vräktes en björk och en gran omkull, dessutom bröts en gran av högt ovan marken. Uppe i Källbacken
bröts tvenne björkar ned över de elektriska ledningarna, vid seminariet slungades en björk till marken.
Kraftverkets manskap fick
lov att arbeta till långt in på natten, innan man fick ordning på ledningarna i staden. Uppklarandet av telefonledningarna tog ännu
längre tid. Kullvräkta plank och inslagna fönsterrutor vittnade på andra håll om stormens framfart i staden. Även
i omnejden drog vinden härjande fram. Flere ladutak lyftes och virvlade runt i luften, höstörar blåste omkull och all möjlig oreda
åstadkoms. Den trombartade vinden var dock av lokal natur. Sålunda var den knappast märkbar vid Andra-sjön och ute i skärgården. Telefonförbindelserna
med Kovjoki, Markby och Socklot bröts av stormen och åskvädret. Ovädret var av mycket kort varaktighet. Efter en stund rådde
åter stillhet, sol och sommarvärme.
Rötmånadsåska av kraftigare slag.
Rötmånaden började med ett riktigt ordentligt
åskväder på tisdagen. Det var utan tvivel det kraftigaste tillsvidare under denna åskrika sommar och säkert det kraftigaste
i våra trakter på månget år. Der började redan före två tiden på dagen och pågick flere timmar. Åskskrällarna
var både täta och kraftiga. I staden härjade åskan i en gård uppe i Källbacken,
där fönster skadades och inredningen blev illa åtgången. De båda åldringarna i gården led dessbättre ingen
skada, ej heller deras goda humör och lugn kunde åskan bryta. Även på ett par andra ställen i staden lär åskan ha
varit hårdhänt, men inte särskilt illasinnad. I Topeliparken rev den upp en 78 m lång och c:a 15 cm djup fåra i
barken och veden på en av de stora popplarna. Träflisor och barkbitar sprätte ut tiotals meter från
stammen.
[Poppeln 1973. Förstoring.]
I
Ytterjeppo antände blixten en lada, som brann ned till grunden och i Forsby dödades en ko, men värre var det på Frill där två
kor låg döda på betet efter åskan. Såväl de elektriska näten som telefonerna utsattes hårt. I Lojlax, Gunilack,
Forsby och Sundby skadades transformatorer och Nykarleby Kraftverks förbindelse med stamnätet bröts. Den egna generatorn levererade dock
ström i de ledningar, som var i skick. De flesta telefonförbindelserna bröts och någon fick uppleva att telefonen blev en farlig sak
på väggen, den knattrade och spottade gnistor hotfullt.
[Två
döda kor i Socklot.]
Ett kraftigt regn, nästan skyfallsartat tidvis och på sina ställen inmängt med hagel, förmörkade
skyn, så att bilisterna fick lov att köra med tända strålkastare.
Åskvädret började på nytt på onsdagseftermiddagen
och blev även då av våldsam natur. Blixtarna korsade himlavalvet tätt och regnet stod tidvis som spön i marken.
Elledningsnätet
var särskilt hårt utsatt även i onsdags. Sålunda fattade transformatorerna i Kantlax, i Romar i Jeppo och i Socklot eld. I Socklot
slog blixten ned i el-stolpar och vräkte träsplitter över landsvägen.
[Splittrad
stolpe i Socklot.]
Telefonnätet försattes helt ur skick i stora delar av omnejden.
Våldsamt
åskväder.
Åsksommaren 1957 gav en väldig salut ännu i tisdags [den 27 aug.] på kvällen. Redan vid
17-tiden började åskan mullra avlägset, men ett par timmar senare blev det allvar. Våldsamma blixtar korsade kvällshimlen på
alla håll, vindstötar böjde träden och regnet stod som spön i marken. Endast en skräll verkade dock att vara i stadens omedelbara
närhet. Värre blev Kovjoki by utsatt. Där slog blixten först ned i transformatorn och satte hela byn i mörker. Vidare härjade
den i det automatiserade telefonnätet och satte det ur funktion. När sedan några personer, som bor en bit från samlingshuset,
märkte att blixten antänt det, fanns ingen telefon i skick att tillkalla brandkåren med. Man måste skynda till järnvägsstationen,
ringa därifrån till Jakobstad och den vägen alarmera brandmanskapet i Nykarleby landskommun. Den nya brandbilen ryckte också ut, men
allt detta invecklade alarmerande gjorde att ansträngningarna kom för sent. Vid ½ 10 tiden på kvällen störtade samlingshusets
sal in i ett regn av gnistor och byggnaden stod ej mer att rädda. Huset var obebott och stod en bit från andra byggnader, varför skadorna
lyckligtvis inskränktes till denna enda byggnad. Ungdomslivet och förövrigt de kulturella strävandena i byn drabbas dock av en
kännbar förlust, då den lokal som varit säte för all samling i byn, förstördes. Elden lyste vida omkring i den
mörka kvällen och kunde ses på långt håll där den lyste upp de mörka kvällsmolnen. Försäkringarna
torde stiga till 1,4 milj. mark, men täcker ej på långt när skadorna. |