|
1928 | ||
8/6 | Platsen för det föreslagna
tub sjukhuset. - Sex platser undersöktes på söndagen. |
|
29/6 | Det blivande tuberkulossjukhuset. | |
29/6 | Tuberkulossjukhuset för svenska Österbotten beslutes. - Platsfrågan dock tillsvidareöppen |
|
6/7 | Från allmänheten. |
|
1929 | ||
8/1 | Besvär anföres över beslutet om tuberkulossjukhuset. | |
7/6 | Striden om det blivande tuberkulossjukhuset. | |
14/6 | Frågan om tuberkulossjukhuset avgjord. Platsen blir Östanpå. | |
21/9 | Platsen för det blivande interkommunala
Tuberkulos sjukhuset. |
|
Östanlid i Uppslagsverket Finland. | ||
Ca 1950 | Vykort. |
Österbotten. |
— |
NYKARLEBY |
Platsen för det föreslagna S e x p l a t s e r u n d e r s ö k t e s Som tidigare nämnts, hade styrelsen för Svenska Österbottens Distriktssinnessjukhus fått i uppdrag att bl. a. avgiva utlåtande om de platser, som i norra svenska Österbotten föreslagits såsom lämpliga för ett blivande tuberkulossjukhus för Österbottens svenska kommuner. Senaste söndag företogs en undersökning av dessa platser. Såsom experter voro tillkallade dr A. von Bonsdorff från Nummela och Tuberkulosföreningens sekr. dr Severi Savonen. Följande platser besöktes:
|
En minnestavla över stupade elever vid realläroverket i Jakobstad avtäcktes förra torsdags i samband med läroverkets avslutning. Tavlan, av grå marmor, bär namnen på sex stupade ynglingar. Av dem äro hälvten Nykarleby-bor, nämligen Karl Björklund, Rafael Heikel och Väinö Kisor.
|
KARL·JOSEF·BJÖRKLUND | * | 18 18/XI 94 |
† 19 22/IV 18 |
VILHELM·RAFAEL·HEIKEL | * | 18 6/IV 97 |
† 19 12/II 18 |
KARL·VÄINÖ·KISOR | * | 18 29/XII 96 |
† 19 9/IV 18 |
FRANS·FELIX·PETTERSSON | * | 18 27/III 01 |
† 19 26/III 18 |
OSKAR·MARTIN·SÖDERLUND | * | 18 16/IX 99 |
† 19 3/II 18 |
KARL·HUGO·WAHLBERG | * | 18 12/V 87 |
† 19 5/IV 18 |
Foto: Eva Wenelius. Realläroverket heter numera Jakobstads gymnasium. Notera att Frans Felix Pettersson stupade dagen innan 17-årsdagen.
(Inf. 2018-03-13.)
Österbottniska Posten, den 8 juni 1928, nr 23, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Fler minnestavlor.
* * *
Österbotten. |
|||
— |
|||
NYKARLEBY. |
|||
—
Platsfrågan dock I onsdags sammanträdde i Vasa representanter för svenska Österbottens kommuner för att fatta definitivt beslut i frågan om ett interkommunalt tuberkulossjukhus. Representerade voro samtliga kommuner utom Vasa stad, Bergö, Pörtom, Tjöck och Sideby, inalles 88 representanter. Ordf. Nix meddelade, att minimiantalet platser 75 numera tecknats, varför företaget nu kan realiseras.
Angående platsfrågan för det tilltänkta sjukhuset må anföras följande: Efter det de antal platser, som på grund av sina kommunikationsförhållanden ansetts kunna ifrågakomma, till först preliminärt undersökts av medlemmar inom distriktssinnessjukhusets styrelser med biträde av läkare och privata personer förtrogna med respektive orter, anställdes den slutliga besiktningen av dessa platser den 3 och 4 juni av docenten och överläkaren vid Nummela sanatorium Axel von Bonsdorff och ombudsmannen för tuberkulosföreningen d:r Severi Savonen. Experterna ha i dagarna avgivit ett utförligt, motiverat utlåtande, som tryckts och utdelades vid det gemensamma sammanträdet. Såsom redan tidigare i denna tidning omnämnts voro de av experterna besökta platserna 7, nämligen:
Av dessa platser utmönstra experterna platserna 2, 3 och 5, emedan de icke kunna tävla med de övriga. Om de andra fyra platserna yttra experterna i sitt slutomdöme följande: „Under den förutsättning att de i planen på åstadkommandet av en tuberkulosvårdsanstalt för svenska Österbotten intresserade kommunerna anse en inlösen av Keppo gård ur finansiell synpunkt vara möjlig, vilja vi därför obetingat ge första rummet bland de föreslagna platserna åt Keppo gård. I andra rummet skulle vi då ställa området nära Kovjoki station, helst den på norra sidan om landsvägen belägna delen härav. I tredje och fjärde rummet ställa vi, med viss reservation, området sydväst om Bodviken nära Vasa stad och det i Kvikant.” Angående Keppo gård, vars fördelar i antytt syfte ingående beröras, säges bl.a.; »Gentemot de i idel skogstrakt bygda sanatorierna skulle en här förlagd anstalt erbjuda alla de för sinnet uppfriskande fördelarna av en omväxlande natur i omgivningen och åsynen av det intresseväckande livet på en större egendom.» Dessutom framhålles att utvecklingsmöjligheterna här äro helt andra än på de övriga platser för tillämpning av s. k arbetsterapi, som allt mera vinner terräng i den allmänna planen för de lungsotssjukas vård. Angående områdena i Kovjoki yttras bl. a. följande: »Orten uppfyller med sina skogbevuxna och tillräckligt vidsträckta sandmarker och övriga förhållanden alla de anspråk man plägar ställa på en för ett lungsotsanatorium avsedd plats. De förnämsta anmärkningar man kan göra äro att skogen är något klen samt att landskapet saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar och därigenom kan värka nedslående på deras sinne, gäller det personal eller patienter, som äro hänvisade att en längre tid vistas på anstalten.»
På förslag av distriktssinnessjukhusets styrelse beslöt stämman bl. a.: att bygga en gemensam anstalt för vård av lungsotssjuka i Svenska Österbotten under förutsättning, att staten betalar 3/4 av anläggningskostnaderna och bidrager med 2/8 av underhållskostnaderna, dock högst med 20 mk per sjukvårdsdag. att anstalten skall uppföras för 150 sjukvårdsplatser; att tillsätta en byggnadskommitté vilken äger rätt att anlita experter; att giva byggnadskommittén i uppdrag bl. a.; att antaga arkitekt för ritningarnas utarbetande och uppgörande av kostnadsförslag; att verkställa ekonomisk och övrig utredning över platser; att ajournera stämman till dag, som av byggnadskommittén bestämmes. I byggnadskommittén valdes: professor V. Backman. O. Nix, Aug. Granholm, A. Ahlström och J. Starke. |
Österbottniska Posten, den 29 juni 1928, nr 26, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-03-11.)
Från allmänheten. |
— |
Tuberkulossjukhuset. |
Platsen för det blivande interkommunala lungsotssjukhuset i Svenska Österbotten tyckes bliva alltmera en brännande och aktuell fråga inom denna landsdel. Styrelsen jämte experterna för den blivande tuberkulosanstalten har nu givit sitt utlåtande angående platsen för detsamma. De ha nu i första förslagsrummet satt Keppo gård i Jeppo och i andra förslagsrummet platsen vid Kovjoki station. Men låtom oss göra en jämförelse mellan dessa två ställen, utan att taga parti varken för personliga eller lokala intressen, så skola vi snart inse vilken plats är lämpligare. Keppo gård i Jeppo kommun är belägen på en holme uti Lappo eller Nykarleby älv. Den har ett naturskönt läge med sina vackra planteringar och belägen 5 à 6 km från Jeppo station. Men huruvida stället skulle kunna anses lämpligt för en tuberkulossjukvårdsanstalt kan man sätta inom parentes med ett stort frågetecken efter. Ty först och främst är skogsmarken där omkring merendels sumpig om man undantager en liten rullstensås nära gården, och dessutom uppstiga fuktiga dimmor den kalla årstiden från de på vardera sidan om holmen ledande älvgrenarna vilka troligen förorsaka, enligt statistiken, att dödlighetssiffran i lungsot i Jeppo är bland de högsta, och kan man icke fördenskull anse Keppo gård stå framom andra ställen i sanitärt och hygieniskt avseende. Vad den ekonomiska sidan anbelangar, så kommer Keppo gård att bli flere miljoner mark dyrare än vid Kovjoki. Inlösen av en så stor lantegendom med sina dyra uthusbyggnader och anläggningar måste ju givetvis kosta enorma summor. Och vad skulle en tuberkulossjukvårdsanstalt använda ett sådant stort jordbruk till, ty icke kan man tänka sig att tuberkulossjuka patienter skola sköta något jordbruk av någon betydelse, ej heller kan man tänka sig ett annat »Svenska småbruk», som köper och förmedlar jord, och icke heller kan man kombinera ett tuberkulossjukhus med en arbetsinrättning. Ty så snart en lungsotspatient blir så frisk, att han kan börja arbeta, så stannar han icke länge på en sjukvårdsinrättning och ingalunda kan han heller tvingas att vara längre än vad som an ses nödvändigt. Tänker man åter vilka summor släpningskostnaderna stiga till från Silvast station till Keppo gård och dessutom att bygga en eller tvenne broar, på vardera sidan om holmen, vilket allt man bör taga i beräkningen, ty huru många tiotalstusen lass byggnadsmaterial går icke till ett sådant företag, det är svårt att beräkna, men ett veta vi, att allt kommer att förhöja byggnadskostnaderna i oberäknelig grad, vilket också för all framtid kommer att inverka på skötseln och underhållet av ifrågavarande anstalt. Vill nu i det följande citera vad Styrelsen och experterna sade om Kovjoki platsen:
Av det ovan citerade synes vederbörande sakkunniga givit sitt förord för Kovjoki platsen med undantag av några smärre anmärkningar; nämligen att skogen är något för klen. Den som känner ifrågavarande skogsområde, som är i full växtkraft, är fullt övertygad om att denna skog är efter 10 års förlopp en tillräckligt stor skog. Den andra platsen på norra sidan av landsvägen består däremot av en hög och stor furuskog. »Att landskapet saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar och därigenom kan verka nedslående på deras sinne». Att en obruten och obebyggd skog saknar alla livande och för ögat behagliga omväxlingar kan man lätt förstå, i synnerhet då man nyss varit och besett det vackra Keppo med sina behagliga omväxlingar, som tjusar ögat. Kovjokiplatsen kan också under tidens lopp göras till en fin och vacker plats med skogs- och promenadparker och trädgårdsanläggningar, detta för billigt pris så framt de arbetsvilliga patienterna vill göra besked. En bättre plats för en tuberkulosinrättning i såväl ekonomiskt som i sanitärt och hygieniskt hänseende kan knappast finnas, som kan tävla med Kovjoki. Den är den mest centrala ort man kan tänka sig. Järnväg i norr och söder, landsväg i öster och väster. Ingen besökande behöver anlita skjuts från stationen, släpkostnaden från stationen av byggnadsmaterial på en 4 à 500 meter kostar stort ingenting jämförd med andra platser. Kemiskt undersökt cementgrus finnes ymnigt invid platsen, vägar, broar och trummor behöva ej byggas, grundning för byggnader torde knappast komma i fråga. Odlade och oodlade marker finnas till salu i omedelbar närhet, ved finnes alltid till salu och är vanligen 20 à 25 mk billigare per famn än på andra orter, genom att det finnes så stora skogsarealer i omnejden. Telefoncentral finnes i byn nära intill, elektrisk ström fås genom en kort ledning. Kan man önska sig en lämpligare plats; där äro patienterna aldrig utsatta för vindar, ej heller för fuktiga dimmor, som skulle besvära tuberkulospatienten; utan en frisk och doftande barrskogsluft, som aldrig kommer att saknas på ifrågavarande plats. Alltså: Kovjoki en lämplig sanatorieplats och Keppo lämplig för en jordbruksskola, då är allt som sig bör. R u d. [Rudolf Holmström?] |
Österbottniska Posten, den 6 juli 1928, nr 27, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
* * *
Nästan ett år senare hade man inte tagit beslut om var sjukhuset skulle byggas. Det nya alternativet Östanpå hade dock dykt upp, men Kovjoki var inte helt ur spelet.
Stadsstyrelsen i Vasa åter har inbjudit representanterna vid måndagens möte i Vasa att på f. m. samma dag besöka platsen vid Schäferiviken. |
Österbottniska Posten, den 7 juni 1929, nr 26, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-03-11.)
* * *
|
Österbottniska Posten, 14 juni 1929, nr 24, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-02-14.)
* * *
PLATSEN FÖR DET BLIVANDE INTERKOMMUNALA
|
Österbottniska Posten, den 21 september 1929, nr 38, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-10-10.)
Efter att Riksåttan byggdes blev läget i Kovjoki än mer centralt eftersom de tilltänkta platserna ligger nära den. Det blev ingen jordbruksskola vid Keppo utan en minkfarm som en gång i tiden var världens största. Nu har Mirka representation på området. Tuberkulossjukhuset började byggas 1938, alltså 9 år efter sista införda artikeln, öster om Jakobstad i Östanpå. Det stod färdigt 1940.
|
Uppslagsverket Finland, webbutgåvan.
Sjukhuset byggdes i utpräglad funktionalism. Vykort. |
|