Vinternöjen.

Så har äntligen den efterlängtade vårterminen kommit. Dagarna bli längre, människorna mera livfulla och allt synes i en ljusare dager. Vi gå mot våren och sommaren. Och varje årstid har som bekant sin trevnad. Efter sommaren få vi förbereda oss förvintern igen, och så växla tider om med tider beständigt. Det är dock väl tidigt att redan börja sikta på våren. Vi måste ju först få njuta av det präktiga snötäcke, kung Bore till slut givit oss. Huru trevligt är det ej att på skidor få glida fram över väldiga slätter och genom härliga skogsmarker och i fulla drag njuta av den friska luften ute i naturen. Man har de senaste dagarna och i synnerhet nu under de månljusa kvällarna fått se både äldre och yngre glida fram över det vita täcket. Och detta till nytta och nöje för alla. Låtom oss komma överens om att följa denna princip så länge vi ha ett gott före. Varje människa måste ha så mycken fritid, att hon kan företaga en liten skidtur varje dag eller varje kväll.

Men vi få icke heller glömma bort skridskosporten. Det var med vemod, man läste i tidningen om att den anhållan om anslag, som begärts för att kunna få en skridskobana till stånd, av stadsfullmäktige h. o. h. avslagits. Nu finnes ju visserligen en uppsopad bana på älven nedanom kraftverket, men att på frivillig väg hålla en sådan uppsopad en längre tid har från tidigare år visat sig vara mycket svårt. Och så blir det med ens en vattenminskning i älven med den påföljd, att isen rämnar, och banan därigenom är förstörd. En ordentlig skridskobana borde därför anläggas på marken för att icke vara beroende av älvens nycker, men därtill fordras medel, så att man kunde få arbetet utfört och även för att ha något att underhålla banan med. En skridskobana bereder oss stort nöje, då den begagnas för olika ändamål.

Vi kunna ha tävlingar av olika slag, och så kunna vi, som många andra städer, ha „iskarneval” någon lördagkväll. Kraftverket kunde ju lätt draga ut en ledning till banan och bestå oss ljus. Man kunde då också med samma få radion i gång där ute, och genom att inkoppla en grammofon till radion hade vi den bästa och billigaste musik. En iskarneval piggar upp både gammal och ung. Och genom sådana tillställningar kommer ungdomen att hänge sig mera åt sunda förströelser, som den så väl behöver. Dessutom bleve det ett icke så kostsamt nöje som att resa till olika nöjen ute på landsbygden. Det är emellertid underligt att staden alltid skall sätta sig på tvären, så fort det gäller något anslag för idrottsändamål. [Det var då, det … ; )] Huru sorgligt är det icke t. ex. med stadens idrottsplan. Och dock säges ju vår stad vara den rikaste i hela landet. Det är dock att hoppas, att vi åtminstone till fastlagstisdagen få något roligt ute på isen, ifall att det då finns någon is kvar, ty vem vet, huru väderleken då behagar vara. Men tills vidare ser det ganska lovande ut.

Så ha vi även segling med isjakt. Detta är ett trevligt nöje. Och för den, som är bosatt vid havet, är isjakten många gånger till nytta. Men för att kunna segla med en sådan fordras god is utan snö samt god vind. Idka vintersport!

Fritz.

*     *     *

— Med motorcykel i kvarnrännan. I plurret råkade en person härom dagen med sin motorcykel. Han kom efter mörkrets inbrott körande längs älven och ”förirrade” sig säkerligen på grund av mörkret in i kvarnrännan vid Haralds såg i Forsby, där isen på grund av den starka strömmen var dålig och brast under honom. Han tog sig själv upp med egna krafter och motorcykeln ficks upp senare.