Drunkningsolyckor
och -tillbud

 

Förklaringar            

    • Indragna rubriker avser notiser på andra sidor.
    • Kursiverade rubriker avser tillbud.
    • Datum avser tidningens utgivningsdatum.
    • Notiser ur ÖP 1883–1889 och 1911–1949.
    • Den farligaste åldern är treårsåldern
    • Den farligaste platsen klappbryggan.
    • Smärre noteringar om drunkning
     


Innehåll

   
      Säljägare vid Helsingkallan   1680
      Säljaktsolycka   1691
      von Döbeln – det mest kända tillbudetmen hände det? 23/6 1808
      Kantrad båt 14/6 1824
      Dränkte sig hösten 1830
      Draken 29/8 1832
      Tillbud. /9  
      Tragiskt 150-årsminne i Socklot 18/10 1854
      Drunkning i Jutas 22/7 1855
      Kantrad båt 15/6 1861
      Slagen af farkostens bom 26/7
      Nedfallit ifrån en berghäll 22/8
      Räddning af menniskolif    
      I går eft. midd. drunknade farmaceuten J. J. Jakobsson 26/6 1866
Olyckshändelse 23/6
En sorglig olyckshändelse 11/10 1881
      Räddning av människoliv /8 1882
Drunknad 2/12 1886
Komplettering till i förra nr omnämnda drunkningen 9/12
En lifsfarlig seglats   1887

18901910 saknas förmodligen en del notiser eftersom ÖP inte är publicerat i Nationalbibliotekets digitala samlingar. Dock finns några notiser eftersom tidningarna på den tiden friskt citerade varandra.

Sedan någon gång kring årsskiftet 23/24 är ÖP publicerat, så luckan kommer att täppas till med åren.

   
Drunknade 25/6 1891
      Olyckshändelse 7/5 1898
Olyckshändelse 23/6 1899
Sjönöd anno 1904 /10 1904
Räddade ur sjönöd 11/10
      Sorglig olyckshändelse 6/8 1905
Olyckshändelse 22/12
      Nära att drunkna var en gosse i onsdag afton 28/4 1911
      I fara att drunkna 8/12
En sorglig olyckshändelse 19/1 1912
      Jakob Alfred Bonäs drunknade vid Titanics förlisning 16/4
Tre propslastare 2/7 1920
      Mystiskt försvinnande 23/5 1924
      Liket av drunknade Lundqvist funnet 31/5
      En egendomlig historia 31/5
Drunkningsolycka 25/7
Höstens offer 21/11
      Den försåtliga isen. Ett Drunkningstillbud 10/1 1925
     Otydligt utmärkta brandvakar 20/2
      Tillbud till drunkningsolycka 31/7
Inbrottstjuvens ändalykt 31/7
Omkommen genom drunkning.  
Våldsam islossning 30/4 1926
Ett drunkningstillbud 21/1 1927
      Och älven tog ... 19/4
      Drunkningsolycka i Ragnörn fors. Två små pojkar omkomna 14/6 1929
      Drunkningsolycka i Soklot. 3/7 1931

      Drunkningsolycka vid stadens klappbrygga

24/7
Treårig gosse drunknar vid klappbryggan 1/7 1932
      Nära att drunkna 15/7
Forsbybo offer för svag is 4/1 1935
Med motorcykel i kvarnrännan 21/1
Drunkningsolycka i skärgården. 26/4
Nära att drunkna 24/5
     Diger olyckskrönika i våra bygder 26/6 1937
Doktor Joel Ahlnäs drunknad under tjänsteresa 29/10
Hästen drunknade 24/3 1938
Liket av en Nykarlebybo anträffat i Sundby å 10/5 1940
Drunkningsolycka 11/9 1942

Tvenne Soklotfiskare nära att drunkna

29/10 1943
Nära att drunkna 25/8 1944
Tragisk seglingsolycka 4/7 1947
Drunkningsolycka i Markby 4/7

Fru May Wangels lik har anträffats

18/7
      Nära ögat 24/12 1948

Treåring drunknade

20/5 1949

19501968 saknas förmodligen en del notiser eftersom ÖP inte är publicerat i Nationalbibliotekets digitala samlingar.

   
      Tragedi på Bottenhavet 30/6 1950
      Rask räddningsbragd /2 1964
Drunknad kunde inte räddas 28/4 1973

Två nykarlebybor omkom på fisketur

17/5 1978
Erkki Hietanens häst   197?
      Dödsolycka i Nykarleby 5/8 1984
      Man drunknade i Nykarleby älv

Två drunknade — Nykarlebybåt gick i hög fart på sten

10/10
Olycksbåten bärgades 11/10
Gustav Renvaktar 23/1 2007
      Älven ger och älven tar av Bror Johansson   2008

*     *     *

Olyckshändelser

— — —

backstugukarlshustrun Anna Mietala och tolfårige bondesonen Erik Gustafsson Nybyggar, ifrån Öfverjeppo by i Nykarleby socken drunknade den 12 maj i Nykarleby, sålunda att båten, hvari de med flere andra personer färdats, kantrat:

— — —


Finlands Allmänna Tidning, 15.06.1861, nr 137, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2024-03-20.)

*     *     *

Olyckshändelser.

—  — —

Vasa län: ryska invalidsoldaten Jan Sovik drunknade den 20 sistlidne juni under simmande i kanalen vid Vasa stad, och under segling i en lastbåt den 1 juli å Nykarleby elf hade matrosen Johan Bäck vid uppkommen stormby blifvit träffad och slagen af farkostens bom så våldsamt, att han nedstörtades i vattnet och drunknade.


Finlands Allmänna Tidning, 26.07.1861, nr 171, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2024-03-20.)

*     *     *

Olyckshändelser.

—  — —

Vasa län: brandvakten Gustaf Gustafssons på sjette året gamla dotter Johanna drunknade den 27 i elfven invid Nykarleby stad, dit hon nedfallit ifrån en berghäll invid stranden:

—  — —


Finlands Allmänna Tidning, 22.08.1861, nr 194, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2024-03-20.)

*     *     *

— Räddning af menniskolif. — Munsala. Den 16 juli uppkom här i söder ett åskmoln, hvilket åtföljdes af ett särdeles starkt väder. Torparen Jakob Flygar och sytningsmannen Anders Siik samt den sednares 15åriga dotter, hemma från Munsala kapell, voro vid tillfället uti en skötbåt på Ahlörs fjärden, stadda på återfärd från Nykarleby stad. En väderil fattade uti deras segel och kastade båten ögonblickligt öfverända. Det lyckades väl de olyckliga att fatta tag uti båten, men föga hopp hade de om räddning i anseende till den starka stormen. Å det närbelägna Ahlörslandet fanns väl folk, som sågo olyckan och hörde deras nödrop, men ingen syntes vara hugad att äfventyra sitt eget lif för räddningen af andras; — slutligen nådde de olyckliges rop till tvenne raska 19 åriga ynglingars öron, nemligen styrmannen Thure Levelius från Nykarleby stad och bondesonen Jakob Andersson Näs från Monäs by af Munsala kapellförsamling. Dessa begåfvo sig till stället med en liten båt, hvarmed de lyckades föra de olyckliga i land. Vi kunna icke underlåta att härmedelst betyga dessa raska ynglingar offentlig tacksägelse för deras menniskovänliga och ädelmodiga uppförande. Måtte våra kusters ynglingar låta dessas exempel tjena sig till efterföljd, om de komma i tillfälle dertill. Vi hoppas äfven, att regeringen ej skall underlåta att visa dessa ynglingar erkänsla för deras ädelmodiga uppoffring.



A. S—g. Folkvännen, 11.09.1861, nr 37, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2024-03-20.)

*     *     *

Korrespondens
från lands-
orten.


(Till H:fors Dagblad.)

Nykarleby d. 6 okt. 1881.


En sorglig olyckshändelse

har timat. Tre menniskolif äro spilda. Tillgången är följande: Tre ynglingar, neml. senaste vår dimitterade folkskollärarekandidaten Selim Eklund, dennes broder sjömannen Hugo Eklund och sjömannen Emil Ekblad, alla från Nykarleby stad, afseglade d. 29 september från ”gamla hamn” i akt och mening att uppnå stadens nya hamn (andrasjön), hvarest Eklundarnes moder ärnade förena sig med dem för att tillföra mannen, sjötullvaktmästaren Eklund, proviant. Förgäfves afbidade modren båtens ankomst. Den ena timmen förflöt efter den andra och dagens likasom väntans sorgligt långa skymning inföll. Länge räckte ovissheten, ty först måndagen den 3 okt. hittades båten, sjunken på 2 famnars vatten i upprät ställning med seglena så hårdt fastgjorda, att båten kunde upplyftas från dem.

Dagen derpå uppdraggades liken efter sjömännerne Eklund och Ekblad samt i går lärarekandidaten Eklunds lik. — Antagligen hade båten, som var gammal och bristfällig, intagit så mycket vatten, att den vid första vickning eller störtsjö sjönk, hvarvid de tre ynglingarne drunknade, då deras tunga beklädnad omintetgjorde hvarje försök att uppnå närmaste land. Olycksstället lärer vara beläget emellan den s. k. Markusas holmen o. andrasjölandet. Anmärkas bör att dagen för olyckan blåste sydvestlig vind — dock ej öfverhöfvan hårdt.


Helsingfors Dagblad, 11.10.1881, nr 276, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Vad som publiceras beror till viss del på planering men också till stor del på tillfälligheter. Råkade tänka på notiser om tändsticksfabriken och kollade då i Nationalbibliotekets digitala samlingar om jag råkat missa något vid tidigare sökning. Och det hade jag gjort. Den ena och den andra. Ett annat fynd var Finlands handelskalender 1876. Bland hantverkarna fanns Eklund, G. A. Hittade honom i Tab. 169 i Lassila ... av Woldemar Backman. Läste vidare och såg att två av hans söner hade drunknat samma dag. Sökte då igen i Nationalbibliotekets digitala samlingar och hittade denna notis.


(Inf. 2023-01-22.)

*     *     *

Nykarleby den 23 Juni 1886.

— Olyckshändelse. Sistliden söndag, inträffade den olyckshändelsen härstädes att en 16:årig gosse, snickarlärlingen Anders Andersson Stenbacka, under badning i elfven invid staden drunknade. Ynglingen kunde icke simma och hade under badningen kommit på ett djupare ställe och skrämd deraf hade han till kamraterne ropat att han drunknar. I detsamma sjönk han under vattnet. Man fick väl sedan upp honom, men lifvet hade då redan flytt.


Österbottniska Posten, 23 juni 1886, nr 25, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Obs.! Vid olyckstillfället, då snickaremästaren Holmqvists lärgosse drunknade, togs ett brandkeks från kapten Granholms gård, hvilket icke återförts. Om någon kan tillrättaskaffa ”kekset”, vare god och emot vedergällning lemna det till målaremästaren Öhrnberg.


Österbottniska Posten, 29 juli 1886, nr 30, s. 4,
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

— Drunknad. Bonden Jakob Gustafson Haralds son gick i går ned på den svaga isen på ån och omkom. Ehuru hjelp snarligen kom, lyckades men ej rädda den infallne.


Österbottniska Posten, 2 december 1886, nr 48, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

— De närmare detaljerna rörande den i förra nummern omnämnda drunkningen meddelas af ett ögonvittne till olyckan sålunda: Gossen i fråga, som sedan drunknade, vandrade jemte en 10 à 12 årig flicka öfver elfven från östra till vestra sidan ofvanom Haraldsfors såg och qvarn, hvilket vågspel på den icke stort mer än nattgamla isen lyckades; men då de skulle företaga återfärden nedanom qvarnen, der isen till följd af strömdraget var ännu svagare brast isen och de föllo begge in. Flickans moder, som skulle skynda barnen till hjelp, befann sig snart i samma belägenhet som dessa. Flickan skulle äfven otvifvelaktigt hafva omkommit, om icke mjölnaren Johan Harald varit djerf nog att på gärdestrodor krypa ut på isen och han kunde räcka den i lifsfara sväfvande flickan först en troda och derefter en kex, vid hvilken hon kunde hålla sig tills båt anlände från östra stranden och räddade flickan. Gossen var dock icke mera synlig då vår sagesman kom till platsen.


Österbottniska Posten, 9 december 1886, nr 49, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

— En lifsfarlig seglats företogs under stormen den 6 dennes af tre unge män från Nykarleby, hrr Lundqvist, Häggblom och Blomqvist. Den 5 på aftonen seglade de i en mindre öppen båt ut från Nykarleby och hade, då stormen dagen därpå bröt ut, redan hunnit så långt vesterut från Helsingkallan, att de ej kunde tänka på att vända om. De länsade således undan i den vildt upprörda sjön som i hvarje ögonblick hotade att förgöra dem. Lyckan stod dem dock bi och snart rände båten genom bränningar, där i vanligt väder ingen seglare skulle vågat sig fram, upp på Sveriges kust.


Vasa Tidning, 17 juli 1887, nr 82, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-02-06.)

*     *     *

Drunknade.

— — —

Anders Andersson Forsbackas, från Nykarleby sockens kyrkoby, fyra år gamla dotter Ida omkom vådligen torsdagen den 25 i denna månad kl. 6 e. m. i den utanför hemmanet ledande Nykarleby älf. Ehuru barnet genast upptogs och läkaren så godt som ögonblickligen kom tillstädes kunde intet tillgöras för barnets tillifsfående.


Wasa Tidning, 2 juli 1891, nr 100, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Ida var min farfars kusin.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Olyckshändelse. I förra måndags drunknade vid flötning i Nykarleby elf strax nedanför Jutbacka egendom arbetarne Johan Sandberg och Gustaf Wikman från Jeppo.


Österbottningen, 23 juni 1899, nr 47, s. 2
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

— Räddade ur sjönöd. Till Vasabladet skrifves den 7 d:s.

I dag klockan 1 fingo lotsarne å Ritgrunds lotsstation, K. Backman, E. Gammal och E. Back, syn på en mindre ångare, som med ett provisoriskt segel länsade undan vinden, samt sedan en pråm lastad med hö och tvänne manspersoner som besättning, hvilka de till först i den starka stormen och med fara för egna lif försökte komma till undsättning. Lotsarne voro tvänne gånger ned till sina båtar, men nödgades vända tillbaka tillföljd af den starka stormen och störtvågorna som slogo mot stranden, men ännu ett tredje försök och då stucko de ut under fara för sina egna lif för att rädda de nödställda.

Komne ett stycke från platsen, då de tillföljd af den svåra sjögången måste lovera efter omständigheterna, törnade båten, men till all lycka kom en störtvåg i detsamma som lyfte upp båten, hvarigenom den åter blef flott. Efter cirka en timmes ansträngningar voro de vid målet och försökte till först få männen i sin båt, hvilket icke var någon lätt sak, när pråmen, som hade stor öfvervikt i den höga sjögången rullade förskräckligt. Men lotsarne gjorde allt hvad i deras förmåga stod och fingo så de nödstälda trots alla svårigheter ombord.

Nu uppgaf männen, att de natten mellan den 6 och 7 dennes lade ut från Nykarleby och under bogser af ångaren Harald hade för afsigt att föra pråmen, som var lastad med 30,000 kg. hö till Umeå, men komne till Helsingkallan hade trossen tillföljd af sjögången kapats, emedan man fruktade att pråmen skulle draga ikull ångaren. Ångaren hade därvid fått ett tåg i propellern, så att den ej kunde tjänstgöra.

Därefter sökte lotsarne upp ångaren, på hvilken kantor Nessler från Nykarleby, samt kapten Westerlund och några andra personer voro ombord och förde den i en vik för att undersöka propellern. Ångaren och pråmen hade länsat undan från Helsingkallan och till ofvannämnda lotsplats 14 engelska mil.


Vasabladet, 11 oktober 1904, nr 122, s. 3. [Andra spalten.]
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Sjönöd anno 1904.
(Inf. 2022-02-07, rev. 2024-05-15 .)

*     *     *

Olyckshändelse. Senaste lördag omkring kl. 6 e. m. hördes nödrop från forsen mellan apoteket och nystaden. Till hjälp skyndande personer hunno emellertid ingenting uträtta, innan ropen tystnat och forsen fört med sig den nödställde under isen. Hvem denne var, vet man icke; men då arbetaren Johan Sandberg från Soklot, som på lördagen besökt staden, icke återvändt hem, förmodar man, att han varit den olycklige. Hans hund hade synts i närheten af apoteket, och man har sig bekant, att han ämnat sig till nystaden. I dryckesrördt tillstånd ville han väl gå öfver älfven och märkte icke i mörkret, att forsen var öppen. Förgäfves har man genom draggningar sökt få reda på den förolyckade.

Den förvunna Sandberg är en man af omkring 65 års ålder och bor ensam i sin stuga i Soklot. Han har flere vuxna barn, af hvilka några äro i Amerika.


Österbottniska Posten, 22.12.1905, nr 51, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2024-02-16.)

*     *     *

En sorglig olyckshändelse inträffade i onsdags på aftonen å Smedsbacka, i det att sinnesslöa flickan Emilia Brunell drunknade i en brunn på gården. Modern hade anmodat flickan att från brunnen hämta vatten med ett ämbare, men då hon inte återkom, eftersöktes hon och hittades i brunnen, dit hon hufvudstupa fallit ned. Den omkomna var omkring 26 år gammal och dotter till backstuguenkan Brunell.


Österbottniska Posten, 19 januari 1912, nr 3, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Olyckshändelse med dödlig utgång. Sistlidne måndag morgon då ett antal lastningsarbetare vid Åminne embarkerade en motorbåt, tillhörande „Nykarleby Stevedoring C:o” i och för anträdande av färden ut till lastångaren „Carlby” [?] å Torsöfjärd, inträffade en olyckshändelse som kostade tre människoliv. Oaktat båtens förare och maskinist på svenska och finska språket varnade de medföljande att röka eller tända eld, vilken varning dock icke uppfattats av alla. Det hände sig icke bättre än att en i sällskapet, Juho Möttinen, kastade en brinnande tändsticka intill en benzintunna, med den påföljd att denne fattade eld, och innan man hann lasta denna överbord, utbröt panik bland de ombordvarande. Somliga hoppade i vattnet, andra åter i en efterföljande julle. Denna kantrade härvid och i tumultet, oaktat båten befann sig endast ett litet stycke från land, omkommo bondesonen Wilhelm Eriksson Gästgifvars från Munsala, torparen Matti Möttinen från Kortesjärvi (en farbror till den som kastat den brinnande tändstickan) samt Elis Kuoppala från staden. Dessutom erhöllo en del lättare skador.


Österbottniska Posten, 2 juli 1920, nr 27, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Olyckshändelsen av Paavo Hauta-aho.
(Inf. 2022-02-03.)

*     *     *

Drunkningsolycka. I förra veckan, torsdag på e. m., då fiskaren Johannes Nymans från Lillsoklot två minderåriga barn tillsammans med två andra barn rodde på fjärden utanför Nätön uti en mindre öka, föll 5-åriga Elis Johannes från aktern av båten baklänges i sjön och sjönk genast under vattenytan. Då fadern för tillfället var ute med sina skötar, kunde draggning företagas först senare och vid 10-tiden på kvällen hittades den drunknade.


Österbottniska Posten, 25 juli 1924, nr 30, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Höstisens offer. När normalskoleleven Helmer Sund på onsdagen under frukostrasten hade begivit sig att skrinna på älven nedanför norra tullen, brast isen under honom och han själv föll i. En tillstädesvarande kamrat, som försökte räcka honom en käpp att gripa tag i, plumsade själv genom isen, men lyckades med egna krafter taga sig upp, varemot Sund försvann under isen. Med båtar lyckades man omsider genom den tunna isen taga sig fram till platsen. När den förolyckade återfanns, hade han dock redan legat c:a 3/4 timme i vattnet, varför även den tillkallade läkarens upplivningsförsök voro fruktlösa. Helmer Sund var 10 år gammal och elev i normalskolans fjärde klass.


Österbottniska Posten, 21 november 1924, nr 47, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Det är alltid värdefullt att prata med folk. Kontaktade Kurt Solvin i ett annat ärende och då nämnde han denna olycka, som jag inte hade hittat i samband med sökning i Österbottniska Posten, eftersom den inte innehöll ordet drunkna eller variant på det. Samtidigt leddes jag ur villfarelsen att det var hans far Hugo Solvin som tidigare ägt mitt barndomshem. Det var en namne. Fadern var vaktmästare på Normen och hade bott till 1963 i vaktmästarbostaden där. ”Assumption is the mother of all f**k ups!”


(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Tillbud till drunkningsolycka. Senaste söndag då en åskby svepte fram över nejden, befann sig en yngling på seglats nära ångbåtsbryggan. En kastvind stjälpte båten och den unge sjömannen kravlade sig upp på kölen. Några av stadens simkunniga herrar råkade just vara vid stranden och skyndade simmande till den nödställde. Andra lösgjorde en båt och hjälpte den nödställde på det torra. Liksom alltid vid dylika tillfällen voro alla skot väl fastsurrade, barlasten, som bestod av stenar. vid krängningen rasade ned i lä och så var omkullseglingen en naturlig följd. — Tack vare herremännens sinnesnärvaro avlöpte allt denna gång lyckligt.

Stadens roddbåt, som väl även kan antagas vara avsedd att begagnas vid eventuella drunkningstillbud, var som vanligt fastlåst och utan åror. Några livräddningsredskap å den av metande barn ofta besökta bryggan finnas ej.


Österbottniska Posten, 31 juli 1925, nr 31, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Inbrottstjuvens ändalykt. Från Jeppo ullspinneri bortstals någon tid sedan tvenne tygpackor, utan att man kunde få reda på tjuven. Härom dagen företogo några ungdomar från byn en automobilfärd i riktning mot Nykarleby och mötte härvid tvenne främmande karlar, vilka tycktes innehava just de saknade packorna. Bilen stannade och vände på vägen samt begynte förfölja de velocipedåkande tyghandlandena. Då dessa märkte att de voro eftersatta skilde de sig, varvid den ena flydde till skogen, den andra sprang mot älven, och ut i vattnet för att simmande nå stranden. Detta avlopp likväl så illa att han gick till botten och drunknade.

Draggningar vidtogos genast och natten mot tisdagen hittades mannen och befanns vara en gammal poliskund, Axel Aaltonen från, Luhanka [50 km söder om Jyväskylä] densamma som för någon tid sedan gjorde inbrott hos lektor B. här i staden. I den drunknades fickor påträffades en stor, tung knippa, utomordentligt fina och välgjorda dyrkar.

Aaltonens kamrat har man tillsvidare icke lyckats gripa, men har polisen gott hopp om att snart kunna infånga honom.


Österbottniska Posten, 31 juli 1925, nr 31, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Huruvida detta utspelade sig i landskommunen eller i Jeppo framgår inte, men tog med det i alla fall.

(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Omkommen genom drunkning. Senaste lördag middag infann sig å härvarande poliskammare i staden bosatte arbetaren Arvid Jokinen, berättande att hans kamrat arbetaren Kalle Akseli Roikonen, bosatt i Soklot, föregående kväll omkommit genom drunkning på en av dem gemensamt företagen båtfärd i skärgården. Om tillgången vid olyckshändelsen meddelade Jokinen, att han på fredagen jämte Roikonen med en mindre båt varit ute för att samla props. Utanför Fröjsö skulle Roikonen intaga Jokinens plats som roddare, men hade vid ombytet båten stjälpt och båda hamnat i vattnet. Från detta ögonblick hade J. icke sett till R., vilken han därför förmodade strax hava gått till botten. Själv hade J. lyckats klamra sig fast vid båten och med den rådande pålandsvinden drivit iland till Fröjsö. Draggningar efter den förolyckade vidtogo omedelbart på lördagen och fortsattes på söndagen, då vid 6-tiden på eftermiddagen den omkomne anträffades c:a 100 meter från Fröjsö strand. Hans ur hade stannat på 9,45. Platsen och tiden för olyckshändelsen överensstämma med Jokinens uppgifter. Vid undersökning har endast kunnat konstateras, att drunkningsolycka föreligger. Dock kommer obduktion å den om komna att företagas.


Österbottniska Posten, 4 september 1925, nr 36, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2023-05-26.)

*     *     *

Våldsam islossning.

Hotande isfördämning vid Rajån sprängd.

[Islossningen i Nykarleby älv begynte tämligen plötsligt ...]

— — —

En talrik åskådarskara hade under flera dagar med spänning följt med ispackningen vid dammbyggnaden. Vid isgången på onsdagen inträffade ett tillbud till olyckshändelse, i det en seminarist handlöst störtade i den brusande flottningsrännan, där f. ö några försvarliga isstycken just rutschat ned, och fördes i ilande fart nedåt Smedsbackastranden, men lyckades dock oskadd taga sig i land.

— — —


Österbottniska Posten, 30 april 1926, nr 17, s. 2
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Ett drunkningstillbud inträffade senaste fredag morgon å älven, i det änkan Brita Lisa Ahlstrand, som kom gående över isen från Nybron, i närheten av Smedsbacka stranden föll in i en råk. Hennes nödrop hördes till folkhögskolan, varifrån eleven Sven Vik skyndade till hjälp, men föll själv i. Samma öde drabbade även eleven Karl Lundqvist. De båda ynglingarna fingo emellertid en lina slagen om den förolyckade, varefter andra tillstädeskomna elever lyckades hala alla tre upp på fast is. Det kalla badet i över 20° köld medförde inga sviter, ehuru 62-åriga Ahlstrand givetvis var något medtagen. Hennes kläder voro så isfrusna, att de måste sönderskäras med kniv.


Österbottniska Posten, 21 januari 1927, nr 3, s. 2
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Drunkningsolycka i Soklot.

Senaste lördag kväll vid 9-tiden inträffade i Soklot en sorglig olyckshändelse. Bondesonen Runar Wik hade jämte sin kusin Nils Kuni begivit sig att simma i den s. k. Riviströmmen 2 ½ km norr om Soklot by. Kuni, som ännu stod på stranden, observerade, att kamraten plötsligt sträckte upp armarna och begynte sjunka. Han försökte även genast bringa den nödställde hjälp, dock utan att lyckas. Kuni skyndade då upp till byn för att därifrån tillkalla hjälp, och folk hastade skyndsamt i bilar till olycksplatsen. Efter upprepade dykningar lyckades Erik Vikström få upp gossen Wik. Han hade nu varit i vattnet cirka 50 minuter. Upplivningsförsök vidtog omedelbart och fortsattes av prof. W. Backman, som inom 10 minuter anlände till olycksplatsen, dock utan resultat.

Den så sorgligt omkomne var simkunnig, och då strömmen är tämligen smal, antager man, att hjärtslag ändat hans liv. Vattendjupet på olycksplatsen är omkring 2 m. Runar Wik var son till bonden Johannes Wik och sörjes närmast av föräldrar och 8 syskon.


Österbottniska Posten, 03.07.1931, nr 27, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2023-04-19.)

*     *     *

Treårig gosse drunknar vid klappbryggan.

Senaste söndag afton vid 1/2 8 tiden inträffade en sorglig drunkningsolycka vid stadens klappbrygga nedanför kraftverket.

Vid nämnda tid hade den treåriga Veikko Mantere i sällskap med sin sexåriga syster Lisi och fyraåriga Irma Aaltonen begivit sig utan föräldrarnas vetskap till älvstranden. Därvid hamnade de nere på klappbryggan, varvid på okänt sätt ovannämnde Veikko Mantere föll i och utan att ge något ljud ifrån sig försvann i djupet. Flickorna observerade emellertid, att kamraten försvunnit och skyndade hem. Man anställde omedelbart draggningar vid bryggan, och inom kort anträffades gossens livlösa kropp. Han kunde då inte varit längre i det våta än cirka en halv timme, men trots ihärdiga försök med konstgjord andning av tillkallad läkare, kunde gossen inte mera återkallas till livet.

Den så sorgligt omkomna gossen sörjes av far och 4 syskon.


Österbottniska Posten, 1 juli 1932, nr 26, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Forsbybo offer för svag is. Senaste fredag [28/12 1934] kväll inträffade i Nykarleby älv en beklaglig olycka, som kostade bonden Johan Nylund från Nykarleby Forsby livet. Vidpass kl. 6 e. m. nämnda dag skulle Nylund vid den s. k. Kärrforsen i Forsby från östra sidan av älven till fots begiva sig över till den motsatta stranden. På grund av det då redan djupa mörkret fick han dock fel kurs och gick ned sig i den dåliga isen. Han måste nästan strax av den starka strömmen ha dragits under isen, ty av hans nödrop tillkallade personer hunno ej fram förrän han var borta. Efter cirka en halv timmes draggningar ficks han upp, men kunde trots flera timmars behandling av tillkallad läkare icke återkallas till livet.

Den så sorgligt omkomne var född år 1877 och således 57 år gammal. Han sörjes närmast av barn och barnabarn.


Österbottniska Pressen, 4 januari 1935, nr 1, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Drunkningsolycka i skärgården.

På långfredagen inträffade i Granskärssund en drunkningsolycka, vars offer blev 22-åriga bondesonen Ivar Henriksson från Soklot.

Henriksson hade jämte sina bröder Richard och Elmer samt arb. Einar Ojala från Jeppo varit sysselsatt med barkningsarbete på Torsön. De hade därvid bott i Willmans stuga på Furuskärshällorna, men på grund av att isen begynte bliva dålig beslutit att förflytta sig till firman Erikssons stuga på Aspskär. På långfredagsmorgonen begåvo de sig i väg, Ivar med sparkstötting längs isen, medan de andra till fots togo en genväg. De hade därvid plötsligt hört nödrop från Granskärssund och sprungit dit, men ej märkt något särskilt, varför de skyndat till ett annat ställe, men igen återvänt till sundet, där de då observerade H:s proviantsäck liggande å isen. Isen var dock så svag, att de ej kunde komma fram till stället ens med tillhjälp av utlagda trädstammar.

En av bröderna H. hade då sänts till Soklot med bud, varefter polis Harjulin jämte åtta andra personer med häst begivit sig ut, vid Sandön medtagande en båt. Vid letningar å den förmodade olycksplatsen fick man först upp Ivars sparkstötting, vilket bekräftade farhågorna. Efter två timmars sökande påträffades slutligen den förolyckades lik. Ehuru åtta timmar förgått, sedan olyckan inträffade, och den dödes kropp redan var stel, företogs dock återupplivningsförsök, vilka naturligtvis visade sig fruktlösa.


Österbottniska Posten, 26 april 1935, nr 17, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-09-21.)

*     *     *

Nära att drunkna var en flottningskarl senaste måndag i älven. Mannen hamnade i vattnet vid Korsåkersforsen och fördes med strömmen till närheten av stadens kvarn, där han av tillskyndande personer fiskades upp. Han fördes i medtaget tillstånd till läkare, där han emellertid snart kryade till.


Österbottniska Posten, 24 maj 1935, nr 21, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Doktor Joel Ahlnäs drunknad under tjänsteresa.

Senaste söndag på eftermiddagen begav sig kommunalläkaren i Kumlinge Joel Ahlnäs ensam med motorbåt till Föglö, där skolundersökningar skulle försiggå på måndagen. Då han måndag morgon icke kommit fram, misstänkte man att allt icke stod rätt till och igångsatte efterspaningar. Därvid påträffades i ett sund mellan Sottunga och Seglinge hans tomma motorbåt; ett stycke därifrån anträffades en båten tillhörande båtshake och efter ytterligare sökande fann man hans döda kropp på endast ett par meters djup. Ingen säker ledning finnes, enligt vilken man kan rekonstruera tillgången vid olyckan. Ett antagande är att doktor A. rest sig upp i båten t. ex. för att se efter motorn, och i den rådande hårda blåsten snavat och fallit överbord. Kopplingen på motorn säges visat, att båten vid olyckstillfället varit igång. Doktor A. brukar dock ha båtshaken på ett sådant ställe, att den knappast kunnat sköljas bort därifrån, varför det antagandet ligger nära till hands, att den varit i bruk, t. ex. vid inträffad bottenkänning och att doktor A. därvid rört sig på däck, varifrån han lätt kunnat slinta.

Doktor Ahlnäs var född i Soklot och vid sitt frånfälle 39 år gammal. Han blev student från Jakobstads realläroverk år 1917, avlade medicinekandidatexamen 1922 och licentiatexamen 1930. Efter att ha tjänstgjort å olika orter, bl. a. i Nykarleby, utnämndes han till kommunalläkare i Kumlinge m. fl. socknar den 1 febr. 1931. Reservsanitetskaptens grad erhöll han 1932. Han har i sin verksamhet gjort sig synnerligen omtyckt och uppskattad. Den bortgångne efterlämnar maka, född Damstén, och trenne barn.

Jordfästningen äger rum i Nykarleby kyrka instundande söndag.


Österbottniska Posten, 29 oktober 1937, nr 43, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Hästen drunknade. Då Nykarleby notlag i tisdags befann sig på Torsöfjärden brast isen plötsligt, och notlagets häst försvann med huvudet förut i den uppkomna vaken. Männen, sex till antalet, lyckades efter endast några minuters arbete få hästen upp på isen igen, men hade den då redan hunnit dö. Hästen, som tillhörde bröderna Mårtens på Högbacka, var en duktig arbetshäst och oförsäkrad, varför ägarna få vidkännas en betydande förlust.


Nykarleby centralandelsmejeri
vidtog med rörelsen i går och invägdes första dagen 3,679 kg mjölk. Mejeriet är ultramodernt med förstklassiga maskiner.


Österbottniska Posten, 24 mars 1938, nr 12, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Liket av en Nykarlebybo anträffat i Sundby å.

H a r  d e n  o m k o m n e  d r u n k n a t ?

På fredagen anträffades i Sundby å liket av en mansperson. Vid polisbesiktning framgick, att den döde hade en snara om halsen, och att snarans bägge ändar bundits fast kring handlovarna. Snaran bestod likväl endast av ett snöre, som inte kunde bära en person. Man antager, att mannen drunknat i trakten av Kovjoki redan senaste höst och att han förts av vårflödet till Sundby. Historien med snöret är likväl något egendomlig. Den döde är arbetaren Johan Vilhelm Peltola, skriven i Nykarleby landsförsamling. I hans fickor anträffades 400 mk i kontanter, ett sockerkort och prästbevis. Han var född i Alahärmä 1878.

Peltola har bott senast hos en kusin i Ytterjeppo. Han har varit något originell samt på sistone varit ställd under förmyndare. Vintertid har han livnärt sig med gårdfarihandel. De penningar han bar på sig, har förmyndaren lämnat honom senaste höst. Någon dag före krigsutbrottet [30 november 1939] begav han sig på väg till Jakobstad enligt egen utsago. Då Peltola tidigare fört ett kringflackande liv, har man ej funnit det något synnerligen anmärkningsvärt, att han så länge varit på resa.


Österbottniska Posten, 10 maj 1940, nr 19, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Drunkningsolycka.

Under den storm, som rasade lördagen den 29 aug., omkom under en seglarfärd utanför Uleåborg f. d. socklotbon direktör Werner Westerholm, senast bosatt i Uleåborg. Jämte en kvinnlig kontorist var han ute och seglade, då båten kantrade och båda hamnade i vattnet. De försökte hålla sig fast vid kölen, men spolades bort. Från ett fartyg iakttog man olyckan. Dir. Westerholm efterlämnade maka, född i Socklot, och 2 barn. Modern är bosatt i Socklot. I detta sammanhang kan nämnas, att det var en syster till dir. Westerholm, som för några år sedan drunknade vid härvarande kraftverk under islossningen.


Österbottniska Posten, 11 september 1942, nr 37, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Tvenne Soklotfiskare nära att drunkna

På lördagsförmiddagen vid kl. 10 tiden voro bröderna Evert och Erik Vikström från Soklot nära att omkomma i sjön utanför Torsön.

Om händelsen ha vi erfarit följande: Bröderna Vikström voro vid den nämnda tidpunkten sysselsatta med att vittja sina nät vid det s. k. Skorvgrundet utanför Torsö skatan. Sjön gick hög och en brottsjö slog över båten, som vattenfylldes och kantrade, varvid de ombordvarande fiskarna hamnade i det kalla vattnet. Någon möjlighet att hålla sig kvar vid båten fanns inte, varför enda utvägen till räddning för de nödställda var att simmande söka nå land. Då avståndet från olycksplatsen till stranden var c:a 350 m, var det ett hårt arbete i den grova sjön och klädd i vadmalskostym, som de voro, att simmande orka taga sig i land. Detta lyckades likväl, om än efter stora ansträngningar. De hade så när styvnat bort under den ofrivilliga simturen. Skorna och huvudbonaderna hade sjön tagit, när de äntligen utmattade nådde stranden och voro räddade till livet.

De nödställdas svåra belägenhet upptäcktes av tvenne andra fiskare, Jakob och Herbert Vik, vilka skyndade till undsättning och förde de förolyckade till Hällgrund.

Den kantrade båten drevs av stormen mot stranden, där den slogs sönder. Motorn har man likväl lyckats bärga liksom också de fisknät, som fuunos i båten vid olyckstillfället.


Österbottniska Posten, 29 oktober 1943, nr 43, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



”Nätläggning.” Förstoring.
Akvarell av Wrakström/Sigurd Wenelius.

Anne-Maria Willman tillhandahöll målningen tillhörig mor Mirjam.
(Inf. 2024-05-15.)


Läs mer:
Tillbudet i Fiskerinäringen i Socklot av Birgitta Östdahl.
(Inf. 2022-12-04.)

*     *     *

Nära att drunkna var på måndagen Karl Solvins 4-åriga dotter, Gunhild Solvin. Hon hade följt med en lekkamrat till tvättbryggan vid kraftverket. Hon kom springande nedför backen och ut på bryggan, men hann inte hejda farten, utan föll under skyddsräcket ned i älven. 15-åriga Ulla Haavisto sköljde kläder och hoppade utan att betänka sig i vattnet. Fyraåringen hann försvinna flera gånger under vattnet, men slutligen fick Ulla H. fatt i hennes kläder och lyckades få flickan i medtaget tillstånd upp på bryggan. Hon var först mycket illa däran, men repade sig efter en stund och kilade skräckslagen hem. Det var en vacker räddningsbragd av Ulla Haavisto, som verkligen borde belönas med livräddningsmedalj. Vilken äldre person som helst hade inte kunnat rädda flickan från att drunkna.


Österbottniska Posten, 25 augusti 1944, nr 34, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Tragisk seglingsolycka.

I måndags på eftermiddagen spreds i staden ryktet om att tandläkare Brutus Wangel med fru sannolikt förolyckats under en segling från Jakobstad hit. Ryktet bekräftades sedermera.



May och Brutus Wangel på deras nionde bröllopsdag den 28 juli 1938 på Kåtaskär.
Elisabet Sund tillhandahöll, troligen ur Hedströms samlingar. 
(Inf. 2023-04-24.)


Herrskapet Wangel, som voro stora seglarentusiaster, hade på lördagskvällen startat vid 20-tidcn från segelpaviljongen i Jakobstad för att med en Nordisk 22:a segla till sommarvillan på Kåtaskär. Emellertid anlände seglarna ej hit och på måndagsmorgonen började dr Wangels anhöriga på allvar ana oråd. Sjöbevakningen alarmerades och seglarkamrater både i Jakobstad och Nykarleby gåvo sig ut på efterspaningar. Jakobstadborna anträffade på måndagseftermiddagen dr Wangels båt sjunken ca 1 ½ km utanför Fäboda. Båtens mast stack upp ur vattnet.

På lördagskvällen rådde visserligen blåst, men knappast så kraftig, att den skulle ha varit farlig för en så erfaren seglare som dr Wangel. Sannolikare är att båten, som var rätt gammal, erhållit någon bräcka vid mastfästet eller längs kölen. En läcka av dylikt slag sänker, enligt de erfarenheter ortens mest kända seglare haft, en jakt med dylik tung köl på några minuter. Båtens fyndplats tyder även på att det olyckliga seglarparet sökt sig in mot närmaste land, men tyvärr ej hunnit så långt att katastrofen kunde undvikas. Sjöbevakningen har enligt förljudande för avsikt att upptaga båten. En undersökning av skrovet och seglens skotning torde kunna ge vissa upplysningar om huru olyckan tillgått.



[Inte den förolyckade Fay, men en stilig segelbåt vid Kåtaskär.
Vykort från ca 1905.
]

*

Sedan olycksbåten numera upptagits, ställer man sig spörsmålet, huru kan olyckan tänkas ha försiggått? Vi ha i frågan intervjuat Ägirs kommodor Einar Hedström, som uttalar följande:

Då man från Mässkärs båk utanför Jakobstad kryssar upp till Hällgrunds båk vid inloppet till Nykarleby, en sträcka av omkring två svenska mil öppen sjö, aktar man sig att komma för nära fastlandskusten från Fäboda söderut, utanför vilken sträcker sig en räcka undervattensrev. Wangel har gjort sträckan otaliga gånger under alla tänkbara väderleksförhållanden.

Det ställe, där båten anträffades sjunken nära kusten, är givetvis platsen för katastrofens slutskede, men med all sannolikhet ingalunda den plats, där själva olyckan först inträffade. Det var längre ute. W. hade då antagligen kryssat omkring halva sträckan till Hällgrund och låg för styrbordshalsar inåt land med kurs något över Pörkenäs. Det som då hände, tvang honom att styra direkt mot land, oberoende av alla strandförhållanden, —  det gällde med andra ord livet.



[En segelbåt utanför Kåtaskär. Huruvida det är Fay (fe) är obekant. Men Lars Markkula kunde ge besked om att det är en Nordisk 22:a, så sannolikheten är stor. Förstoring.
Elisabet Sund tillhandahöll. 
(Inf. 2023-04-24.)


Men vad hade hänt? W. var en erkänt skicklig seglare med ett helt livs seglarerfarenhet bakom sig, och det föreföll att börja med mindre troligt, att han ej på ett eller annat sätt kunnat klara en t. o. m. mycket hård vind. Snarare var man benägen att tro, att något alldeles särskilt inträffat, som varit omöjligt att förutse, som t. ex. att masten hade bråkat upp en läcka vid mastfoten, liksom då vid stormkappseglingen i Vasa 1920 bankdir. Kurténs 55 kvms Denise på nämnda sätt vattenfylldes o. sjönk inom några minuter. Fay var redan till åren kommen, den var byggd 1919.

Ingen dylik läcka har emellertid konstaterats på det bärgade skrovet. Det återstår sålunda ingen annan förklaring än att den tämligen veka kappseglaren, som gick med orevade segel, ej kunnat motstå det ökade vindtrycket, utan fått läsidan under vatten och sittrummet så pass vattenfyllt, att enda tänkbara räddning var att falla av och styra rakt mot land, varunder den av inombordsvattnet svårmanövrerade och ännu vekare båten fick in allt mera vatten och slutligen vattenfylldes och sjönk. Då den anträffades, låg den också med förstäven mot land.


S S Ägirs segeldag,

med bl. a. tävlan om Gräsöns vandringspokal för allmogebåtar, vilken skulle hållas söndagen d. 13 juli, uppskjutes tillsvidare av anledning, som ej torde behöva förklaring.


Österbottniska Posten, 4 juli 1947, nr 27, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Minnesrunor över makarna Wangel.
Fru May Wangels lik har anträffats.
Ägirs kappsegling.
Samma rutt men med lycklig utgång: Ett civilt äventyr den sista krigssommaren 1944 av Hans Westerlund.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Drunkningsolycka i Markby.

I fredags hade ynglingarna Nils Häggman och Svante Nilsson i Markby gått ned till den lilla ån i byn för en simtur. Ån är som känt synnerligen obetydlig, men dock på sina ställen något djupare och bredare. Häggman, som var någorlunda simkunnig, skulle simma över ett av dessa djupare ställen, när han plötsligt gick till botten. Kamraten skyndade till hjälp, mon drogs av den drunknande flere gånger under ytan och kunde ej rädda honom. Nilsson skyndade därefter upp till gårdarna efter hjälp och man fick upp Häggman, som dock hade varit ungefär en halv timme i vattnet. Återupplivningsförsök visade sig tyvärr fåfänga. Möjligen hade den så sorgligt omkomne drabbats av sendrag i vattnet, han hade nämligen tidigare flere gånger haft detta besvär. Den drunknade var i 17-års åldern.


Österbottniska Posten, 4 juli 1947, nr 27, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Markby.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Fru May Wangels lik har anträffats

Liket av fru May Wangel, det andra offret för den upprörande seglingsolyckan den 28 sistlidne juni, har numera anträffats. När fiskarna Holger Sjöholm och V. Sjöblom från Grislön i Socklot i torsdags på morgonen voro ute med båt för att se efter sina fiskbragder, funno de flytande på vattnet ett kvinnolik. De kunde omedelbart konstatera, att det var fråga om liket av fru Wangel. Platsen där liket anträffades är belägen mellan Pörkenäs och Nätön och fiskarena beräknade att liket förts av strömmarna 2-3 km från olycksplatsen. Omöjligt är icke att liket redan tidigare av stormen förts i land på något ställe och sedan åter ut till havs Den döda hade på sig flytväst, vilken uppenbarligen inte fungerat.


Österbottniska Posten, 18.07.1947, nr 29, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Leif Sjöholm tipsade.
(Inf. 2023-05-31.)

*     *     *

Treåring drunknade

I fredags mitt på dagen inträffade en tragisk drunkningsolycka i älven härstädes. Bagarmästare H. Haglunds treåriga son Kaj hade lekt på gårdsplanen, då han plötsligt var försvunnen. Efterletningar igångsattes omedelbart, men utan resultat.

Först efter över ett par timmars tid och sedan man redan vidtagit åtgärder, för att inleda draggning i älven, hittade tvenne ynglingar gossen invid en bomstock i älven strax framför kraftverksdammen.

Konstgjord andning igångsattes genast, men visade sig trots ihärdiga ansträngningar resultatlös.

Den så tragiskt omkomna gossen var makarnas enda barn.


Österbottniska Posten, 20 maj 1949, nr 20, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Systern Elisabet Sund kommenterade:

Träffade Hans Marklund för ett antal år sedan vid Andrasjön och han berättade att han var en av ynglingarna som hittade Kaj. Olyckan skedde fredagen den 13 maj 1949, under Florafesten i parken. Han försvann alltså inte från gårdsplanen. Tror firandet av Flora upphörde efter det.



Kaj Haglund (1946–49) på ettårsdagen.

(Bild inf. 2023-04-25.)


Hans Marklund:

Angående den tragiska drunkningen så var det jag och Lars Blomström som hittade honom och förde honom hem bärande på mina armar. Än i dag blir jag tårögd när jag tänker tillbaka på den stackars lilla gossen. Tragiskt!


(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Drunknad kunde inte räddas

PLASTARBETAREN Gunnar Kling, som vid 17,50-tiden på fredag kväll hamnade i vattnet i Nykarleby älv, avled natten mot lördagen på Malmska kretssjukhuset. Kling avled vid tretiden på natten trots intensiva upplivningsförsök.

Gunnar Kling var ogift och bodde tillsammans med sin mor och sina bröder. Han var född 1946.


Jakobstads Tidning, 29 april 1973.
Margite Enlund tillhandahöll.


Gunnar höll på med bisamråttfällor nedanför Engs garveri när han rasade ner i älven.



Gunnar Kling (1946–73) 1966.


Elisabet Sund tillhandahöll.
(Inf. 2023-04-25.)


(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

TVÄ MÄN DRUNKNADE under en fiskefärd vid Andra sjön i Nykarleby på måndagen. De förolyckade är Karl-Erik Sund, 38 år och Lennart Eriksson, 81 år. När olyckan hänt vet man inte, men de båda återfanns vid sin kantrade båt efter en stunds draggande — endast 400—500 meter från stranden, som är mycket långgrund, och på ett vattendjup av ca 170—180 cm. Ingen verkar ha sett de båda — det var ruskigt väder med regn och kyla. På måndagen och det var ovanligt lite folk nere vid bryggan och på sjön.


De båda hade en liten plastbåt med snurra och lade ut nät mellan Stenudden och Andra sjögrundet söder om bryggan vid Andra sjön. Kommissarie Paavo Tyni vid nykarlebypolisen säger att de antagligen gett sig ut redan vid 10.30-tiden på förmiddagen. När de inte återkommit vid 21-tiden på kvällen gav anhöriga sig ut för att leta och såg en båt som drev på olycksplatsen.

Polisen larmades och man kunde konstatera att det var Sunds båt. Efter en halv timmes draggande återfann man Eriksson och en timme senare Sund, som hade fått båten över sig.

Hur olyckan gått till vet man inte, men en teori är att Sund halkat överbord — han hade långskaftade stövlar på sig — och att Eriksson försökt hjälpa upp honom och att båten då har kantrat. Eventuellt har de försökt få båten på rätt köl igen — Eriksson hade ankarlinan ett varv runt armen — men vattnet är mycket kallt nu och en människa klarar sig inte många minuter med rörelseförmågan i behåll. Karl-Erik Sund var mycket sjövan och känd som en duktig simmare.

Näten var prydligt utlagda från stranden och båten hade kantrat strax intill näten — kanske hade de båda täkt ta upp dem när olyckan hände. Ankaret låg i sjön, men kan naturligtvis ha ramlat ur båten när den kantrade.

Det dåliga vädret gjorde att den annars så livligt trafikerade stranden var så gott som folktom. Enligt uppgift har dock någon vid 20-tiden på kvällen sett ett ljust föremål utanför Stenudden, men inte förrän efteråt kommit på att det var en båt. Det ligger ännu isflak kvar på norrstränderna och regnet gjorde sikten dålig.

Lennart Eriksson var född 1896. Han var inflyttas till Nykarleby från Karleby och sörjes närmast av hustru och vuxna barn. Karl-Erik Sund var född 1939 i Munsala och bodde sedan många år i Nykarleby. Också han sörjes närmast av hustru samt mor och syskon.


Jakobstads Tidning, 17 maj 1978.
Margite Enlund tillhandahöll.
Stig Haglund tog fram datum.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Erkki Hietanens häst

Forman Erkki Hietanen körde i slutet på 1970-talet ordentligt fel med häst och släde och var ytter om Vexalalandet när hästen gick igenom isen och drunknade. En insamlingslista för bidrag till inköp av ny häst fanns i Sparbanken Deposita.


Johan Willman bidrog med fakta.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *



TVÅ medelålders män omkom vid half fyra-tiden på tisdagseftermiddagen i Nykarleby i en drunkningsolycka.

MÄNNEN skulle flytta sin båt från Andrasjön till åmynningen för att ta upp båten för vintern. De förolyckade påträffades av den kamrat som väntade dem vid åmynningen.
     Båten som männen färdades i, var en snabbgående glasfiberbåt med 70 hkr snurra. Olyckan skedde omkring hundra meter utanför Bådan, halvvägs mellan Andrasjön och åmynningen.

NYKARLEBYPOLISEN uppger, att männen hade kört på en sten och att de, av skadorna att döma, troligen hade haft mycket hög fart. Männen hade inga flytvästar. Vattendjupet vid olycksplatsen är knappt två meter.
     De förolyckade var bosatta i Nykarleby och båda var ogifta.

I DAG skall båten bärgas från olycksplatsen och undersökningarna vidtas.


Jakobstads Tidning, 10 oktober 1984.
Margite Enlund tillhandahöll.
(Inf. 2022-01-30.)

*     *     *

Olycksbåten bärgades

DE TVÅ männen som på tisdagen drunknade i Nykarleby var Erik [”Tusi” f. 1952] Suomivirta och Torolf [”Tuffa” f. 1945] Sundholm, båda hemmahörande i Nykarleby.

BÅTEN som de båda hade färdats i bärgades på onsdagen. Nykarlebypolisen bekräftade, efter att båten närmare hade granskats, att orsaken till olyckan var att männen kört på en sten med en mycket hög fart.

POLISEN uppger, att det regnade vid olyckstillfället och att sikten ytterligare torde ha försämrats av att båten inte hade vindrutetorkare. Stenen, som männen körde på, är synlig en meter ovanför vattenytan.

DE förolyckade hade vid olyckstillfället inte haft flytväst.


Jakobstads Tidning, 11 oktober 1984.
Margite Enlund tillhandahöll.
(Inf. 2022-01-30.)

 

Läs mer:
Alla sidor där drunkning nämns.
Kommer ni hem och har drunknat får ni stryk!” av Solveig Sjöskog.
Innehållsförteckning till Tragedier.
Ond bråd död och tillbud.
Fler notiser ur Österbottniska Posten.
Fler notiser ur andra tidningar.
(Inf. 2022-01-30, rev. 2024-05-15 .)


*     *     *

 



(Inf. 2024-0-.)