JULIA 1838.

Brich die Rosen, wann sie blühen,
Morgen ist nicht heut;
keine Stunde lass entfliehen,
Flüchtig ist die Zeit!
            Stridsbergs Grammatica.

Gläd dig, o yngling,
vidt öfver jorden
Gudarnes mildhet
hvilar, och himlens
glittrande dagg!
            Stagnelius.

— — — — — — — —
Det friska lifvet badar
i solens sken. —
— — — — — — — —
Men djupt i hjertats salar,
i dunkel barm,
är der en vår som blommar?
en sommar varm? —
            Promenader 1838.

    1. Söndag. Den första Julii slogs jag med Bottenhafvets vågor. Kl. 11 till Alörn. Skarp Nordlig vind, hvita gossar komma fräsande och skummande inhvälfvande från öpna hafvet. — Lilla Lotta (Turdins) satt i förn, sjön slog öfver båten och flickan blef genomblöt. Det var en skön gungfärd.
    På Emilienburg var lilla travalappen sjuk och herrskapet mindre muntert. — E. m. visite af Benzelstjerna med fru och barn, samt Johanna Calamnius. — Boston m. m. Det blåste friskt, men i gröna skogen var lugnt. — B:na och jag middagslur på den mjukaste björnmossa. — Till natten reste de sednast komna åter hem. „Åh, bli qvar, fru B., det är så kallt.“ „Gör som du vill, sade B.“ — „Ja, söta du, nog vet du jag gör som jag vill“, svarade frun helt naivt.
    Men B. var jaloux, tror jag, antingen på Östman eller mig. De reste. Echo i skogen. Noter i alarnes bark. Favoritgrotta ruinerad.
    Echo, mein echo, lieb ich, echo?

    2. Måndag. F. m. Åter hem med Sophie och Morbror G. — Axeliana Lundmark häftigt insjuknad. —
    Ett litet Caffe hos Lithéns för Stenrothens fruntimmer. Sällskapet sydde i saln, — promenerade sedan ut i fåfängan, gungade och drack thé. — Vacker vue från Altan. —

    3. Tisdag. — Tout le jour sans la ville. — Insekter. Mete i Ragnörn, men fångsten mindre i år än i fjol: 4 mörtar, — en id ryckte refven af.

    4. Onsdag. Kl. 3 e. m. besök af vännen Olof Helander, stadd på resan från hemorten till Frosterus i Wasa. Trefligt att språka, — om pietismen och mycket annat. Aftonen: på Brunnsholmen. Här träffade vi Dyhr, m. fl. Thé och keglor, men refus att deltaga i Cucu. — Vacker qväll, och promenad. — Äfven skymt af flickor, men bror Olof var ej hugad att våga sig närmare.

    5. Thorsdag. Vännen H. afreste åter; dessförinnan afskedsvisite hos vännen Dyhr, som måste ro ut med en bouteille Madeira, hvilken tömdes med helsan. — E. m. besök af mein lieber August Essen som reste åt Jacobstad att helsa på Wallenius. Dröjde blott en timme.
    S. d. Musik hos Hammarins. — En resande Amateur, D:r Ticklén från B:stad, stannade här och favoriserades mycket af Lundmark. Det var ock en karl att spela — violin, violoncell, fleute, piano, — allt med stor fermeté och säkerhet. — Violoncell ändock bäst — Himmelska Trion let något när han var med.
    Bland annat, spelte flickorna, (Sophie och Emelie) två nya stycken pour deux piano: En Duo af Steibelt och variationer af Brückner. Roligt, — men jag har ledsamt efter Moscheles och Herz —, deras oförgätliga Uraniska stycken. — Ange! —

    6. Fredag. — Insekter. Brodren August återkommen, stannar qvar för att dricka brunn, — hyggligt, min pojke. Men hvar få vi rum? Ändtligen öfverenskoms om en treflig kammare ofvanför Federley. I anledning häraf Thodium hos gamle vännen Federley.
    — Förebärande affairer, ut, och thé hos Lithéns. Återvändande förbi Lindqvist, inropad af gubben (äfven förut efterskickad). Ticklén var här, — äfven Sophie, Lundmark och hans fruntimmer. Åter musik och muntert. — Ticklén mästare, spelte, med fingrar ännu styfva af violoncell, Mayseders Variationer för violin. „Jag tänkte få honom fast i Fanchon, sade Lk sedan, men han redde sig livre ouvert.“ Hemföljd af flickorna, Essen med. Vacker qväll. Essen natten öfver hos mig. —

    7. Lördag. — Essen inflyttade i sitt rum, sedan fru F:ey lofvat besörja hans spisning. A: hos Lithéns. Här hade man sådant medlidande med Axelina Lundmark som, angripen af hjerninflammation, yrar ständigt och är nästan utan hopp. Äfven Unga herrn hos Turdins mycket dålig. Vore mycket hårda slag på bägge ställen om de unga struke med.
    Betraktade sprutornas Läskning {brandkårsövning} från Fåfängan. — Här sammanträffade Essen med Johanna Calamnius — des affaires changées —, men Collander brydde honom, mig och sig sjelf — under det alla förhållanden changerat. — Följande natt var ovanligt kall. Omkring midnatt observerade jag på Thermometern — 1 ½; troligen i solgången ännu lägre. Besynnerligt nog, skadades endast potates här och der.

    8. Söndag. Kyrka. I anledning af Evang. om grandet och bjelken, var hela Fonselii predikan rigtad mot pietismen, stundom ensidigt, men ofta träffande och sannt. — Han har sett dess fula sida på för nära håll, stackars karl. — Promenade med damerna från kyrkan. Efter den kalla natten, en varm dag. — A: Lithénska damerna och fru Frosterus promenade i vagn och sedan hit. — Thé. — Recension af Roosens „Thalia“, i det hela fördelagtig, men i mitt tycke ogrundad både i beröm och tadel.
    — Sophie och jag följde damerna hem. — Vid Tulln morbror G. „Svärmor är kommen, men Sophie blef sjuk och stannade qvar.“ „Det är ej möjligt.“ — „Tamme fan, är det ej sant.“ — Men i Turdinska fönsterna skymtade ett ansigte. — S. och jag in. — S o p h i e  l a  c a d e t t e, gömd i förmaket. — Kom fram. — I början högst olik sig blifven så utbildad, så vacker, — derföre så främmande. Vi talte ej många ord med hvarann i qväll. — Hon följde oss till Kudnis.

    9. Måndag. Återkommen från Stockholm på Ångf. Norrland i Tante Backmans sällskap, ämnar Sophie här invänta sin Mamma. — Under det att hennes yttre tidigt utbildat sig, som jag tycker, till likhet med hennes Mamma i unga år, har hennes inre ännu ej rätt lösgjort sig från Barnslighet. — Intet djupgående alfvar har ännu någonsin, ej ens genom Confirmationen, haft rum i detta lätta sinne. — Väl stundom en suck och en tår, men allt så barnsligt ännu. Förträffliga anlag slumra hos henne; men de hafva från början drifvits mer åt ytan än åt djupet och skola troligen aldrig rätt fullkomnas. — För öfrigt är flickan glad, god och medgörlig, — en liten stundom påkommande tillgjordhet från S:m skall förgå med tiden. —
    — F. m. korta besök hos vännen Essen och Turdins. E. m. Essen här på fruntimmersvisite. — Sedan, moi, med våra damer visite hos Calamniuses och Lithéns, der öfre våningen besågs. — Aft. Carlbergs valser. Sophie har en lätt och smakfull touche, — mycket lik friherrinnan Rosenkampff.
    S. d. Bref af Blanken från Muonioniska, rätt intressant.

    10. Tisdag. Frosterus, med råd af Fontell, gör underverk. A:na Lundmark och lilla Gustaf gå igenom. — Med flickorna ovisite hos Turdins som voro hos Lithéns och derför åter der. — Sophie om Stora operan, Robert le Diable m. m. Nu prata vi så det hörs.
    S. d. — Sophie (alltid la cadette) — arbete i Lusthuset, — en liten melancholisk stund. „Ack, den som vore barn igen.“ —

    11. Onsdag. — Första plan till en Sällskapstheater i NyCarleby. — Fru Dyhr kommen. A: Med Dyhr och Essen på Brunnsholmen, keglor och thé. — Hejko i Hamburg, njuter sitt unga lif. — Gubben Wiklunds historier. „Det var sjelfva fan hvad vi gåfvo Ryssarne stryk. Blod öfver öronen. Jag var också en annan karl den tiden — som en björn var jag — en oregerlig busse!“ —

    12. Thorsdag. — Hübsches Wetter. Brunnssällskapets färd till Läppogubben. Vi kudnäsare alla hemma. — Åter ett litet förtroende i Lusthuset. — „För två veckor sen, — om jag hade den enda dagen igen, — ett år gåfve jag för den.“ — „Ja, lilla Sophie, du har rätt och du har orätt. Det är dåligt att mäta sitt lif efter år, och tid, — men bör man mäta det efter nöjen, efter känslor, eller efter verksamhet — Men klokare folk må välja det sista, jag väljer, som du, de första begge.“ —

    13. Fredag. E. m. Lithéns, — Tante Dyhr med sin Fredrika — hos oss. — Trädgård och Lusthus och fasligt muntert i den sköna naturen. Rosalie ovanligt rolig. Tante D. småförståndig och treflig på sitt sätt så långt det räckte. F:ka lång och blek och mager — — Promenader —
    Alla qvällar upp till midnatt och derutöfver — lilla cousine spelar favoritvalser — ibland Fra Diavolo — välsigna mig, kära barn, säger Mamma, sitt inte opp till ljusan dag.

    14. Lördag. A: hos Lindqvistens. Emelie och Sophie i bredd, — begge söta, men stor contrast; — begge i botten bra, men ändå olika, Emelie oerfarnare, enklare, mera okonstlad, — mera genomskinlig. Emelie skulle säkert vinna i talenter, om hon fick resa — bättre (icke relativt menadt till Sophie) utbilda sig än nu. — Men här i vårt lilla NyCarleby, — sorgfälligt afstängd från den erfarenhet af verlden, som tidigt bortfläktar den finaste doften från ungdomens fjärilsvingar, (t. ex. „Tintomara har jag ej läst“ „hvarför inte“ — „pappa ville det ej“. — Bra gjordt af pappa.) — är lilla Emmy så älskvärd, att jag tviflar hon i andra förhållanden kan blifva det mer.
    — Nu: fråga om vår tillämnade pjes: „fästmön från hufvudstaden“. Boken genomläst förr och bifall att blifva Minna. — Också bra gjordt af pappa, som äfven här visar att han, ehuru sjelf med ringa bildning upfostrad, har sinne för konst — någonting mindre vanligt här i N:by. — Afgjordt således. —
    Flickorna spelte. Sophie lät be sig. — Promenade.

    15. Söndag. Hörde Östring predika med ingångsspråk: „görer eder kallelse fast“, således i Capitlet om Omvändelsen, pietismens basis. — Denna gång var han ganska moderat — endast en gång blef dansen fördömd.
    E. m. Pension uttagen af posten. Fruntimmerna, äfven Lithéns hos Turdins. — Oförmodadt kommer vår gode  H e j k o  hem från Hamburg. — „Kors, kära Hindrik, hvad du har magrat.“ —
    — I dag var Brunnssällskapet på Häggströms invite utresta till Bonäs — flickorna Lindqvist med — — — —

    16. Måndag. Visite af Essen och Federley — „förb. varmt — uff — har du något att dricka, kära bror, puff!“ — „Du skall tro, mente E., han sneglar åt bränvinsglaset i skåpet der hemma, men jag är honom en Argus.“ — Svagdricka uphämtades. — A: på Brunnsholmen, der Benzelstjerna uphängt en Anonce, hvarest bland annat hette:

    „Alla obehöriga personer behaga, till undvikande af vidare åtvarning, afhålla härifrån —

    Johan Benzelstjerna.“

    Dyhr, Backman, Essen och jag thé och Hamburgska
historier.

    17. Tisdag. Om morgonen till brunn. Vatten förtvifladt, botaniseringar på holmen och keglor med otour. Mutter sol brände. —
    Emelie Lindqvist på e. m. hos flickorna. Vidare arrangement af rollerna. — Minna är bestämd. Men ryttmästarn? Men Jacob. „H. Backman Jacob?“ „Nej, hvarföre kan inte du vara Jacob?“ — En fin politicus, skulle häri ej finna något gynnsamt tecken. — Stryka flagg för H., — för ingen annan, men vi låta Nornorna råda, och resten går af sig själf. —
    Dekorationsplaner på stället. — Vi hemföljde E. — mötte yngre systrarna, Elise Sg, Marie Hammarin, — mera promenade och landskap i molnen — Luftslott i vestliga, skyar — bilder af verkligheten. — Poesi afkyld af regn men ändå mycket vacker. —

    18. Onsdag. Emil Lundmark här — nyhet om dans. Denna tiden simma vi hvar dag vid Notvarpet, — Emil och jag — vi röka då vår trefliga pipa. — Emil — Phoenix tittar ibland in till flickorna — Man förliks bra här. — Nu att skrifva roller. Emil Ryttmästarn? — Gerna, men jag måste resa.
    A: Berger höll ett litet Caffe på Brunnholmen. Deraf fingo vi intet; måttlig förlust. Promenerade i stället till gamla theaterhuset (rian) och gräfde upp Couliss ramar, fönster m. m. — flickorna handlade i bodorna.

    19. Thorsdag. Ändtligen — dagen var varm och vacker — ändtligen länge väntadt främmande på en gång från Norr och Söder, — Rosenkampff med famille inrest till Turdins; Moster Marie med barn och blomma hos oss, återsåg här sin lilla Stockholmska. — Barnen naturligtvis förkofrade i ålder och visdom sen jag såg dem sist, — pojkarne Gustaf — Oskar — Fanny — Jenny, lilla snärtan, mycket söt. — — —
    Men nu hunno vi knapt helsa — ty vi skulle på

B r u n n s b a l.

    Här dansades friskt i solskenet — här, d. v. s. i den lilla Brunnssalongen — lyckligtvis godt väder — vi kommo sent — hade helsat äfven på friherrinnan — Ovals, — vis à vis mot Sikter Rehn — Lifvet blommar, men en dimmig morgon kastar kring det sin slöja — Lagom muntert, men Sophie la Cadette, som torde ha varit många blickars mål, hade roligare än hon väntat. — Rosalie Lithén och Donner tal „om giftermål“. — Flickorna söta, det bestrids alls inte, — men — ett men — — — Men när jag tänker på saken rätt, så var det roligt i en Françoise så der närmare skymningen — — — 8 danser. —
    Hemkomna kl. 11 funno vi fruarne uppe ännu, och mycket pratades om.

    20. Fredag. I brist på bättre så har Brunnssällskapet idag på morg. spelt Cucu — F. m:s visite hos friherrliga herskapet som alla voro echaufferade af sin långa resa, och Carl något ostyrig som ej är underligt. —
    A: Ett stort sällskap ungdom hos Olssons, der man sprang i det gröna enklek, quatre coins m. m. — Man talar om att vara mellan två eldar, — jag, min arma anka, var mellan tre, — men det hör ej hit. — En verklig Ragnörn — en ström och många krokiga farleder. Men som vi händelsevis ta saken kallt, som Jacob Ärlig, (godt att säga nu efteråt) så går allt väl. — Många loveringar i enkleken. — Många föllo omkull i det gröna. E. Lindqvist grön fläck; — den enda fläcken, och den på klädningen. — Collander brydde: „si Marie, hvarföre skall du ständigt åt den sidan der Borgmästarn är?“ —

    21. Lördag. Johanna. Dyhr och jag femton skott på morgonqvisten. Dagen vacker, med en liten regnskur. Baron med fru utrest åt Alörn. — Men vi på Kudnis, — ett artigt sällskap nuförtiden, — hemma. —Gossarne ströfvade kring i trädgården. — Flickorna med. — Phoenix var också här.

    22. Söndag. Morgonvisite på Brunnsholmen — keglor och promenader.
    Simning. Phoenix var inne hos flickorna och såg på Sophies pappersofficerare. — Sedan han gått gjorde S. ett utkast, — och utkastet blef unga herrns portrait, — ganska likt. Artigt uptåg.
    Rosenkampffs och Turdins middag hos oss. På e. m. Lithéns, Augusta Åberg spelte. — Hela fromma familjen församlad, utgörande, Calamnius inberäknad, omkr. 20 personer. — Fruarne och baron boston. Vi ungdom musik m. m. ute i Saln. —

    23. Måndag. Baron m. fl. visite. — E. m. Skulle bli första repetition, men E. hade ej tid. — Reste derföre med Hejko till Barnsöl hos Wilander på Forsbacka. — Här poculertes friskt. Gärdsgårdarne hoppade och dansade på hemvägen. — Nattqvarter hos Hejko. —

    24. Tisdag. Christina. Rosenkampff reste. Inne hos Lithéns att gratulera Thilda. — Auction på Rådstugan öfver Lundmarks effecter. — Mycket gick för underpris, gulduret för 50 Rub. — Flygeln såldes ej. — Köpte ett perlband m. m. — Zimmerman, Calle och Justus Staudinger på en liten skuttresa hit, Bara artighet. Middag hos oss. — Correspondence med Logren, som skref en dum billet. Frågan var om

C a f f é  d a n s a n t e  p å  S m e d s b a c k a

för häradshöfding Calamnius. — Kom något förnämt. Dansen börjad. — C. Stenroth hitrest. Vals, bra nog. — Menniskorna trefliga, häradshöfdingen undantagen som såg maskäten ut. — Frun åter blek och mager — hade en liten dotter redan. — Vi dansade, och denna gången äfven med ljus. (E. Lindqvist just då) — Och våra resande med; voro på godt humeur, — jag minns nu ej mera hvad vi sade flickorna, — lustigt var det. — Sophie la Cadette hade ej så roligt här som på brunnsbalen.

    25. Onsdag. — De resande gubbarne ville meta; — vi fingo 7 fiskar, just ej af största slaget. — Calle Staudinger sjöng af hjertans grund

Och känner du hande raska drängen, hande Simon?

Vi instämde i chorus: „Weine, weine nur nicht“, „Anne Marie“ m. m. à la Helsingfors.
    S. d. var C a f f é  d a n s a n t e  h o s  L i t h é n s.
    Sällskapet, som var ganska talrikt, samlades i nedra Localen. Här dansades friskt — Bra. — Resande herrarna voro muntra, Zimmerman påstod att vår societé var 10 gr trefligare än den i G:by. Calle Staudinger och sjelfva Julle {apotekare Julin} svängde tappert. — Också Monsieur moi försummade ej en enda dans, — den första undant., då jag genom misstag om vis à vis manquerte Louise Kerrman — bad om ursäkt och om nästa Sv. Quadrille — då hon åter manquerte, således qvitt, men hvarjehanda sqvaller, och falsk färg, hvarmed ma chère cousine sökte försköna sitt fel, gjorde mig desperat och så skildes vi i qväll föga blida åt. Men lyckligtvis fanns mer än tillräcklig ersättning för slik onåd, — goda lynnet kom liksom elastiskt åter, — lifvet var lätt som fjäder, och hela verlden dansade som dockor på trådar.
    Min själ, hvad här valsades, — det brusar mig än kring öronen, det svindlar för ögonen, det vinglar i hufvudet! — Ah ça en vals! Och ett Potpourrie! — Här gratulerad, ty det var Jacob i dag. Kl. var Ett — ljus längesedan in — våra fruntimmer gingo — noch ein Walz! och thékopp förgäten — och — slutligen båt och hem och dröm.

    26. Thorsdag. Resande herrarna reste. — Efter mycket bestyr är nu, mest med kusken Lindbergs biträde, theatern upsatt. Första Repetition i dag. Närv. A. Åberg, E. Lindqvist, H. Backman, och vi tre kudnäsare samt Gustaf och Oskar. — Utom A. Åg och Sophie d. y., hade ingen af oss spelt förut, derföre högst ovant, — generadt, — i det vi ofta vände ryggen åt publiken m. m. — Men ändå hopp att det skall gå. Jag kunde ej ens min rolle ännu. — Men ändå mycket roligt.
    Kort visite af Herrarna Strömstén, resande; — gingo snart igen.

    27. Fredag. Sjusofvaredag, och sol ända till ½ 8 kl. nära 9 till brunn, der man för hvarje Tisdag och Fredag arrangerat musik och dans. — Nu herrskapet Strömstén och flere obehöriga (ogäster) här — Bland annat en Engelsman, mycket tycke af Ole Bull. — Här dansades lustigt om. Potpourriet slutades så, att polonaisen fortsattes ned åt holmen, der damerna togo ett glas bischoff och herrarne en liqueur, då samma polonaisetour förde oss in igen.
    S. d. var Musik hos oss. Lundmark och fru Dovner med sina fioler, flickor Lindqvist och Sophie d. ä. med sitt vackra pianofortespel. — Andra Sophie hade skolsjukt finger. — Åhörare voro Herskaperne Lindqvist, Lundmark och Turdin samt vi 3 familjer kudnäsare. — Lk var på nedstämdt humeur — men musiken gick bra, emellanåt sprangs ned till theatern. „Jag har länge undrat hvarföre ni är så ceremonieusa mot hvarandra.“ — „Ja, hvems är felet?“ „Kanske mitt. Det skall uphöra.“ — Ja — Vi ska dricka duskål, men i hvad? — I Thé. — Men jag har redan druckit. — Det var illa. — Men jag bryter en kringla i tre. Dig en bit, mig sjelf en och Thilda en. — Så. Men en sak förbehålles tills vidare. — Bra. — — — —
    Ljus togs in. Musiken fortsattes till kl. 11. —

    28. Lördag. F. m. kl. 11 Åter Repetition, denna gången fru Welser med. — Ännu inte min rolle färdig, — uptagen af andra arrangementer. — Men det tar sig. — Promenade till staden i solbadd. — —
    E. m. Medan damerna voro på visiter och gossarne på Alörn: Mete i Ragnörn och 12 fiskar. — A: — Musik med puka, — Lundmark hade kommit underfund med dess effect — begagnad nu till Ladgårdslands-marscher.

    29. Söndag. — Simning. Essen, Backman, Hammarin, Ehnbohm simsup hos mig. — E. m. Essen, F. Hedberg med flere hos Hejko Backman. Ett glas Thodium. Diverse historier. — Våra fruntimmer i dag på Harald, — ansågs icke bra att jag ej gjort sällskap.

    30. Måndag. Essen middag hos oss. — Caffe i Trädgården, på gungbrädena i hummelsaln. „Får jag vara med på repetition, sade E.“ — „Gerna för mig, men flickorna ä blyga. Hejko mente att du ej skulle brytt dig om att deltaga i nöjet.“ — „Han skall inte gå och mena han.“ —
    På e. m. således Repetition (Thilda Lithén frånvarande) — Nu kunde jag min rolle, — friherrinnan fick se på och mente att vi tagit oss bra — Lilla Sophie var förtjust — alla muntra. — En scen är litet betänklig mot slutet af andra akten, der Minna dånar. —

    31. Tisdag. Bergers bjudning på  d a n s a n d e  C a f f e  i Lithéns öfra Salong.
    Åter en sommardans; solen sken oss i ansigtet. Något varmt, men skönt att valsa. — Här var jag utsatt för förklaringar åt alla håll: Thilda var stött derför att vi repeterat utan henne; Lotta Backman måste blidkas för min försummade Haraldsvisite, — Jeana än värre att få god igen. — Med Louise Kerrman försoning också, naturligtvis utan någon ursäkt å min sida, blott med yttrande af Christelig fördragsamhet. — Men man var åter vid godt humeur och höll sig skadeslös på andra håll. — Ryttmästarn med afsigt rest åt skären. Hans fru v. Stern dansade passivt och utan intresse. — Donner och Enbom tycktes närma sig henne. — Marie B. naturligtvis mycket i tour, — äfven Der Burgermeister hade den äran. — Lilla Emelie, — Nu Minna och du — helt treflig och glad, — men jemn, alltid jemn, — sällsynt!
    Dans vis à vis mot Dyhr som var vice värd. Vals — vals — potpourrie — vals. Slut. kl. öfver midnatt. —
    Och slut på vår gröna Julia. — Den sista Julia var aftonen af en vacker dag, och denna — morgon kanske till en annan, „men när  s k a l l  d e s s  a f t o n  k o m m a?  Och mycket dunkelt än. Ty natt låg mellan båda. — Och intet ljus i den — att än ett hopp bebåda. En ringa stjerna blott — ovansklig var dess glans — men vida, vida bort ej någon annan fanns. —
    Då bad jag om dess ljus — ty rundtomkring var natt —och se! den goda kom — och gaf sin rika skatt — den rika skatt af tröst — som redan var försvunnen — den eld som i mitt bröst — var längesen förbrunnen — och gaf den frid som flytt — och gaf det sköna hopp — som friskt och djerft på nytt — mot himlen sträfvar opp. —