”Vi minns intet beslut”

Brostuguberget
sprängs bort


Oppositionen, främst bland gårdsägarna längs anrika Seminariegatan i Nykarleby, lyckades år 1978 stoppa de dåvarande planerna på att spränga bort det kända Brostuguberget och bredda Seminariegatan för två trottoarer. Nu kommer exakt samma plan upp på nytt, bara med den skillnaden att inte riktigt hela berget sprängs bort.


Också nu kommer sprängningsarbetena lika överraskande som år 1978. Aktionen från befolkningen då utmynnade nämligen i att sprängningen stoppades och — trodde man — att Seminariegatan fredas och får klara sig med en trottoar på västra sidan.

Enligt Gustav Hofman på byggnadskontoret finns det dock en av stadsstyrelsen fastställd gaturitning från 7.11.1978 som visar att Seminariegatan också skall ha en trottoarstump på östra sidan från Brostugan upp i höjd med den s.k. bergstigen. [Bergstigen är ett riktigt gatunamn.] Trottoaren på västra sidan är liksom körbanans asfaltering klar sedan länge i gatans hela längd. Nu verkställer byggnadskontoret enligt Gustav Hofman endast det gamla beslutet och helt följdriktigt måste man då börja med att spränga bort en del av Brostuguberget.

Länge har det således dröjt innan det beslutet nu verkställs trots att pengar för ändamålet rimligtvis måste ha anvisats för långa tider sedan. Alla de gamla stadsstyrelsemedlemmar från den tiden Vasabadet kontaktat minns förresten ingenting annat än att de — en del med långa tänder — böjde sig för opinionens tryck om bara en trottoar längs Seminariegatan. Men protokoll finns det och det ger förstås öppning för den bitska kommentaren att tydligen är det inte så lätt att hålla reda på beslut.

En annan öppen fråga är om oppositionen då 1978 bara var ett hugskott.

— Min åsikt nu är att det är rätt och riktigt att spränga bort för en trottoar på östra sidan, säger lektor Valdemar Westerlund som 1978 ledde aktionen mot en breddning av Seminariegatan. Brostuguberget är ju redan förstört i och med den första sprängningen. Av trafiksäkerhetsskäl behövs den planerade trottoarstumpen. Däremot behövs det ingen fortsättning av trottoaren på högra sidan.

Tekniska nämnden och stadsstyrelsen är således överens med Westerlund om att den ökande trafiken längs Seminariegatan på grund av högstadiet motiverar den korta trottoarstumpen. De anser det vara lättare att korsa Seminariegatan i höjd med Bergstigen än nere vid Brostugan, där mötande trafik strålar samman från flera håll.

Därefter går åsikterna synbarligen i sär. Hur man än ser på saken är trottoarstumpen en stump och en fortsättning verkar naturlig. Därför kommer naturligtvis tekniska nämnden med sitt förnyade förslag om breddning av hela Seminariegatan. Självklart kommer en motivering, när ärendet nu snart behandlas i stadsstyrelsen, att vara att Brostuguberget redan är förstört och en fortsättning av trottoarstumpen en naturlig, varför gaturitningen bör ändras till denna del. Dessutom anser tekniska nämnden att trafiksituationen fordrar två trottoarer.

Det juridiska läget är att staden äger tillräcklig mark på östra sidan om Seminariegatan för en breddning av gatan utan att behöva minska på själva körbanan för motorfordon. Förklaringen är att gårdsägarna längs högra sidan inte äger marken ända ut till nuvarande körbana. Av hävd har dock tomterna utnyttjats ända till körbanan. Förverkligas tekniska nämndens förlag betyder det i praktiken mindre tomter på högra sidan om Seminariegatan samtidigt som en del vackra planteringar måste skattas åt förgängelsen.

Det är vid det här laget ingen hemlighet att man i de kommunalpolitiska kretsarna år 1978 ansåg att opinionen piskades fram mindre av omsorg om gammal traditionsrik bosättningsmiljö som av hänsyn till den egna lilla torvan.
Det alla parter tydligen helt vägrar diskutera är om Seminariegatan kunde avlastas genom att dirigera en del av trafiken till högstadiet och bakomliggande bosättning andra vägar.

Gustav Hofman på byggnadskontoret påpekar att jobbet kring Brostuguberget kommer att göras så snyggt som någon kan begära.

Snart flyger ytterligare ca tre meter av Brostuguberget i Nykarleby i luften bara Fjalar Lindgren, Lars Haavisto [låter ovant eftersom han alltid kallas "Haavistos Lassi"] och Antero Sironen laddat färdigt. För några år sedan lyckades faktiskt centrumborna stoppa sprängningsplanerna. Hela den gamla planen på en breddning av Seminariegatan dyker förresten nu upp på nytt.
Vbl — Hans Wikman
Snart flyger ytterligare ca tre meter av Brostuguberget i Nykarleby i luften bara Fjalar Lindgren, Lars Haavisto [låter ovant eftersom han alltid kallas ”Haavistos Lassi”] och Antero Sironen laddat färdigt. För några år sedan lyckades faktiskt centrumborna stoppa sprängningsplanerna. Hela den gamla planen på en breddning av Seminariegatan dyker förresten nu upp på nytt.


Hans Wikman, Vasabladet den 5 maj 1981.
År 2005 2017 finns ännu ingen trottoar på Semniariegatans östra sida.


Kari Nyqvist skrev på facebook den 30 juli 2017:

När man sprängde bort Brostuguberget så kippade man stenmaterialet vid Nålörn. Det blev väl en liten pir i älven. Som returlast tog man sand från Farm-Frys-bygget. Där man lastade fanns en sandvägg med svalbon. Satt på med Roger [Sund] några resor.

(Inf. 2017-08-30.)


Läs mer:
Beslut om bortschaktningen togs 1975.
Brostuguberget 1978.
Brostugan i kapitlet Fakta.
Fjalar Lindgren inte bara ”river ner”, utan han ”bygger även upp”.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-11-19, rev. 2017-08-30 .)