Brostuguberget
sprängs bort
Oppositionen, främst
bland gårdsägarna längs anrika Seminariegatan i Nykarleby, lyckades
år 1978 stoppa de dåvarande planerna på att spränga bort
det kända Brostuguberget och bredda Seminariegatan för två trottoarer.
Nu kommer exakt samma plan upp på nytt, bara med den skillnaden att inte
riktigt hela berget sprängs bort.
Också
nu kommer sprängningsarbetena lika överraskande som år 1978. Aktionen
från befolkningen då utmynnade nämligen i att sprängningen
stoppades och trodde man att Seminariegatan fredas och får
klara sig med en trottoar på västra sidan.
Enligt Gustav Hofman
på byggnadskontoret finns det dock en av stadsstyrelsen fastställd
gaturitning från 7.11.1978 som visar att Seminariegatan också skall
ha en trottoarstump på östra sidan från Brostugan upp i höjd
med den s.k. bergstigen. [Bergstigen är ett riktigt gatunamn.] Trottoaren
på västra sidan är liksom körbanans asfaltering klar sedan
länge i gatans hela längd. Nu verkställer byggnadskontoret enligt
Gustav Hofman endast det gamla beslutet och helt följdriktigt måste
man då börja med att spränga bort en del av Brostuguberget.
Länge
har det således dröjt innan det beslutet nu verkställs trots att
pengar för ändamålet rimligtvis måste ha anvisats för
långa tider sedan. Alla de gamla stadsstyrelsemedlemmar från den tiden
Vasabadet kontaktat minns förresten ingenting annat än att de
en del med långa tänder böjde sig för opinionens tryck
om bara en trottoar längs Seminariegatan. Men protokoll finns det och det
ger förstås öppning för den bitska kommentaren att tydligen
är det inte så lätt att hålla reda på beslut.
En
annan öppen fråga är om oppositionen då 1978 bara var ett
hugskott.
Min åsikt nu är att det är rätt och
riktigt att spränga bort för en trottoar på östra sidan,
säger lektor Valdemar Westerlund som 1978 ledde aktionen mot en breddning
av Seminariegatan. Brostuguberget är ju redan förstört i och med
den första sprängningen. Av trafiksäkerhetsskäl behövs
den planerade trottoarstumpen. Däremot behövs det ingen fortsättning
av trottoaren på högra sidan.
Tekniska nämnden och stadsstyrelsen
är således överens med Westerlund om att den ökande trafiken
längs Seminariegatan på grund av högstadiet motiverar den korta
trottoarstumpen. De anser det vara lättare att korsa Seminariegatan i höjd
med Bergstigen än nere vid Brostugan, där mötande trafik strålar
samman från flera håll.
Därefter går åsikterna
synbarligen i sär. Hur man än ser på saken är trottoarstumpen
en stump och en fortsättning verkar naturlig. Därför kommer naturligtvis
tekniska nämnden med sitt förnyade förslag om breddning av hela
Seminariegatan. Självklart kommer en motivering, när ärendet nu
snart behandlas i stadsstyrelsen, att vara att Brostuguberget redan är förstört
och en fortsättning av trottoarstumpen en naturlig, varför gaturitningen
bör ändras till denna del. Dessutom anser tekniska nämnden att
trafiksituationen fordrar två trottoarer.
Det juridiska läget
är att staden äger tillräcklig mark på östra sidan om
Seminariegatan för en breddning av gatan utan att behöva minska på
själva körbanan för motorfordon. Förklaringen är att
gårdsägarna längs högra sidan inte äger marken ända
ut till nuvarande körbana. Av hävd har dock tomterna utnyttjats ända
till körbanan. Förverkligas tekniska nämndens förlag betyder
det i praktiken mindre tomter på högra sidan om Seminariegatan samtidigt
som en del vackra planteringar måste skattas åt förgängelsen.
Det är vid det här laget ingen hemlighet att man i de kommunalpolitiska
kretsarna år 1978 ansåg att opinionen piskades fram mindre av omsorg
om gammal traditionsrik bosättningsmiljö som av hänsyn till den
egna lilla torvan.
Det alla parter tydligen helt vägrar diskutera är
om Seminariegatan kunde avlastas genom att dirigera en del av trafiken till högstadiet
och bakomliggande bosättning andra vägar.
Gustav Hofman på
byggnadskontoret påpekar att jobbet kring Brostuguberget kommer att göras
så snyggt som någon kan begära. |