Gamla stenfähus i Socklot
byggda av grå granit – gråsten

av Lars Smeds

 

Innehåll

Inledning
Förklaringar
Fähusen



Inledning


Besökare som åker genom byn ställer ofta frågan vem som har byggt alla dessa ladugårdar av sten och varför. Något entydigt svar finns väl inte, men en del av svaren kan väl ändå skönjas i byhistorien.


Redan i slutet av 1700-talet under den tid som byggmästarna Rijf verkade i Socklot arbetade många bönder tillsammans med dessa på olika byggnadsplatser, både i Finland och i Sverige. Därför fanns i byn många skickliga stenarbetare.

Tekniken att bearbeta sten förbättrades under den första delen av 1800-talet. Omkring 1850 förmådde järnbruken framställa ett betydligt bättre stål genom nya processer vid järnframställningen. Nu kunde kolhalten kontrolleras så att stålet fick de rätta egenskaperna för att kunna härdas till en tillräckligt hård och hållbar stenborr. Emedan lämpligt stål kunde framställas, förändrades tekniken hur man klyver stenar. Tidigare utgick man från naturliga sprickor i stenen, där man slog in järnkilar och sedan kunde få loss ett större stenblock, som vidare kunde formas med slägga och sättare. Den nya tekniken var att borra grunda hål i linje, med ca 20 cm mellanrum och sedan slå in kilar tills stenen klövs på önskvärt sätt.



Verktyg som stenarbetaren använde; slägga, sättare, två spetshackor, hammare, vändhake, stenborrar och kilar som ligger på stenen. Förstoring



Ett underlag för en slipsten, vattenhon är urhackad ovanpå stenen. Jakob. Lq (Lillqvist) 1900. Förstoring.


Efter den stora stadsbranden i Nykarleby 1858, vidtog en återuppbyggnad av Nykarleby. Nu återupplivades stenarbetet i Socklot och många socklotbönder deltog i detta arbete.

Wold. Backman skriver om Jakob Jakobsson Smeds (1809–1875) i ”Smeds i Socklot. Hemman och släktTab. 15:

Övertog faderns hemman långt före dennes död (enligt gåvobrev av den 27 april 1843). Var dessutom stenhuggare. Var ofta bortrest på arbetsförtjänst, medan hustrun och barnen skötte gården. Har sålunda bl.a. förfärdigat stensocklarna till ett 10-tal byggnader i Nykarleby efter branden, den stora ingångstrappan i Nykarleby kyrka m.m.

Efter att den stora uppbyggnaden av Nykarleby blev klar, fortsatte dessa stenarbetare med att kila lämpliga stenar till ladugårdar, men utförde även finare arbeten såsom stolpar och gravstenar.

En planritning av de gamla fähusen efter bygatan 1936, gjord av K-G Hedberg, kan man se på Smeds gårdsmuseum.

Denna sammanställning av ladugårdarna byggda av sten kommer alldeles för sent. Det borde ha skett redan i samband med nyskiftet på 1930-talet, men bättre sent än aldrig säger ordspråket. Därför skall jag försöka göra en sammanställning, som inte är komplett men som senare kan kompletteras.

Gårdsnumren är uppbyggda av hemmansnummer och löpnummer och hänvisar till Socklotboken Vem bodde i huset?. Hemmansnummer 21 Valln bildades av samfälld mark i samband med nyskiftet på 1930-talet.

 


Förklaringar

Benämning  
Namn

Namnen är ett sammelsurium av namn som förekommit under nästan 100 år.

            – ”Namn” Det gården kallas i dagligt tal.
   
Tresiffrigt gårdsnummer:  
Position 1 = Hemmansnummer.
Position 2 och 3 = Löpnummer.
   
Fyrsiffrigt gårdsnummer:  
Position 1 och 2 = Hemmansnummer.
Position 3 och 4 = Löpnummer.
   
Fähusens utförande:  
Typ A: Ladugård ovanpå och gödselstad under.
Typ B: Ladugård och gödselstad i samma plan.




Fähusen

Fähusen redovisas från byns början i norr mot söder.
Kursiv = rivet
 

Erikssons – ”Nysto”. Gård 2002

Irma Wikblad ”Anttas”. Gård 427

Eva Wik – ”Hindrikas”. Gård 418

Anders Wik – ”Ollas”. Gård 402

Harald – ”Finnas”. Gård 902

Yngve o John Wikblom – ”Wikbloms”. Gård 1002

Ingmar Ekström – ”Mitjils”. Gård 1601

Roy Segervall – ”Sifris Eirikas”. Gård 211

Anders Segervall – “Sifris”. Gård 204

Håkan Ahlnäs – “Rijfas”. Gård 710

Gamla Sjöbloms. Gård 1406

Emil Frostdahl – ”Gambäfrostas”. Gård 1801

Sture Smeds – ”Smess”. Gård 2001

Leif Björkman – ”Björkmans”. Gård 308

”Lindströms”. Gård 1502

Nymans. Gård 712

Harjulins. Gård 1702 och 1703

Johan Granvik. Gård 401

August Cederholm – ”Lassas Agust”. Gård 301

Nikonen. Gård 1502

Otto Nylund – ”Los Otto”. Gård 1001

Jakob Snåre – Gård 302

Joel Wik senare Erik Strandén – ”Johan Jakopas”. Gård 901

 

Erikssons

”Nysto”

Gård 2002

Typ A

  Smeds  
     

Vem som byggt fähuset och när är oklart. Det revs på 1950-talet efter att Erikssons vid Nyskiftet fick sin mark omkring 1 km längre norrut och flyttade dit. Vid ett samtal med Alice Ingman (f. Eriksson) 2003 i Vexala beskrev hon olika hus vid ”Nysto”. Om fähuset nämner hon att det hade 10 bås (8–9 mjölkkor) och plats för ungdjur.


Irma Wikblad

”Anttas”

Gård 427

Typ A

 

Vik

 
     

Byggt gemensamt av bröderna Anders Wik (1842–1907), Erik och Johan Smeds omkring 1875. Anders, född på Smeds, tog namnet Wik av hemmanet. Fähuset brann upp våren 1915. Eldsvådan lämnade endast stengödselstaden kvar. Trädelen byggdes upp på nytt året därpå.



Stor variation på stenstorlekarna. Förstoring.


Eva Wik

”Hindrikas”

Gård 418

Typ A

  Vik  
     

Byggt av Johan Jakob Wik (1876–1914)  omkring 1913, med hjälp av svågern August Sandvik. Henrik Wik övertog senare gården efter att hans äldre bror Johan Jakob hade dött.



Notera staketsockeln! Förstoring.


Anders Wik

”Ollas”

Gård 402

Typ A

  Vik  
     

Fähuset byggd 1910 av Anders Wiks farfar Johannes Wik (1874–1949).



Signeringen J. W. 1910 finns på gaveln till höger om porten i nivå med dess överkant. Notera den femskäriga plogen i vänsterkant! Förstoring.



Notera de fina fogarna! Strax till vänster under J finns ett halvt borrhål.



Här kan man se att taket tidigare var belagt med pärtor och att vntilationshuven flyttats. Präktiga grindstolpar, konstfärdiga grindar och ett ovanligt staket med snedställda spjälor. Förstoring.
Foto: Karl-Gustav Hedberg 1936.


Harald

”Finnas”

Gård 902

Typ A

  Harald  
     

Byggt av Jakob Larsson Harald (1830–1895), byggnadsår 1879.



Fähuset står vid korsningen med Gråsövägen. Signeringen 1879 JH finns på gaveln på den nedre röda stenen. Förstoring.



De små stenarna som kilats in för att ge stabilitet kallas skolsten.


Yngve o John Wikblom

”Wikbloms”

Gård 1002

Typ B

  Mikkilä  
     

Byggt av Erik Smeds ”Mitjils Eirik” (1844–1902), byggnadsår 1902. Erik skadades allvarligt i klockstapeln, när han ringde i kyrkklockorna en söndagsmorgon 1902. Han höll då troligen redan på med fähusbygget.


— En sorglig olyckshändelse
inträffade i söndags på morgonen i Nykarleby under högmässoringningen i klockstapeln till stadens kyrka. 57-årige bonden Erik Smeds från Soklot by uppkom i tornet under yttrande, „att fastän det ej den dagen var hans ringningssöndag, ville han dock trampa sig litet varm”, hvarpå han satte storklockan i rörelse. Men sulan å ena stöfveln var snöig och hal och vid den första svängningen klockan gjorde följde han med samt blef af denna illa klämd, hvarpå han nedföll från par famnars höjd, därvid benen blefvo förlamade. Smeds fördes genast till läkare, som egnade honom nödig vård. Tillståndet är dock mycket betänkligt och ovisst är om han kan komma sig. I dag den 18 på middagen lefde han ännu och var vid full sans, men ryggen och benen voro känslolösa, skrifves till oss från Nykarleby.

Vasabladet, 20 februari 1902, nr 22, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Lunginflammation tillstötte och Erik dog den 27 februari.



Dateringen 1902 finns mellan knuten och fönstret. Förstoring.




Ingmar Ekström

”Mitjils”

Gård 1601

Typ A

  Rank  
     

Troligen byggt av Erik Smeds kallad ”Mitjils Eirik” (1844–1902), tillsammans med sina bröder Johan och Anders Smeds. Runar Ekström byggde om fähuset 1942, därför initialerna (R E 1942). Från det gamla fähuset tog man bort två varv med kilad sten och murade upp nya väggar av tegel, vilka tidigare hade varit av stock. Enligt Runar Ekström hade fähuset blivit ombyggt redan i slutet av 1800-talet. Runar menade att man då hade kortat av fähuset flera meter på längden, vilket emellertid är svårt att finna belägg för.



Signeringen R E 1942 finns under det högra fönstret. Förstoring.



Sirliga siffror med fyran skriven i ett svep.


Roy Segervall

”Sifris Eirikas”

Gård 211

Typ A

  Sigfrids  
     

Inget årtal finns inhugget i ladugården, men med stor säkerhet är den byggd av bonden och stenhuggaren Erik Isaksson Sigfrids (1861–1943). Erik övertog denna del av Sigfrids hemman 1903 efter sin fars död. Därför är det troligt att han byggde ladugården någon gång under åren 1905–1910. Övre delen av byggnaden är murad av betongblock med dubbla luftkanaler. Sådana betongblock var typiska för den tiden.

Ett ordstäv av Erik Sigfrids. När Erik träffade min farfar Jakob Smeds som höll på att gjuta en betongsockel, ”cementfot”, till ett nytt stall i början av 1900-talet sade han. ”Jakob,  he ska to veta, att stein he e stein och cement he e råkli”.



Förstoring.


Anders Segervall

”Sifris”

Gård 204

Typ A

  Sigfrids  
     

Byggt av Wilhelm Segervall 1909. Det har berättats att arbetarna som kilade de välgjorda stenarna och bearbetade dem så fint kom från Härmä. Det enda med överbyggnad av rödtegel.



Signeringen W.S. 1909 finns på gaveln snett upp mot höger från porten. Förstoring.




Håkan Ahlnäs

”Rijfas”

Gård 710

Typ A

  Ahlnäs  
     

Byggt av Erik Isaksson Ahlnäs (1838–1920) år 1889. Erik Ahlnäs var en skicklig stenarbetare som bl.a. har gjort stenstolparna runt kyrkan i Nykarleby. Han gjorde även en del gravstenar.

Håkan Ahlnäs inredde 2008 St Jacobs kapell i gödselstaden.



Ingången till St Jacobs kapell på gaveln. Dateringen 1889 på långsidan strax intill knuten. Förstoring.



Ovanligt huggna stenar i och med den ställvis kraftiga rusticeringen och släta kanter.



Häradsdomaren och fähusbyggaren Erik Isaksson Ahlnäs (1838–1920).
Lars Smeds arkiv.


Gamla Sjöbloms

 

Gård 1406

Typ B

  Hemming  
     

Fähuset är numera ombyggt till förvaringsutrymme, men den undre delen med tjock stenmur nertill finns kvar. Den tjocka stenmuren gav isolering och stenarna var beständiga mot röta som annars skulle angripit stockarna. Ovanpå sockeln var tidigare en timra av stockar.



”Ensamfähus av nordlig typ. Nykarleby. Socklot 1941.” Förstoring.
Svenska Österbottens historia del II sid. 388.
Erkki Finni tillhandahöll. Kolorering: Peter Gullback
(Inf. 2022-05-01.)



Portöppningen har förstorats, troligen i samband med senaste ombyggnaden. Förstoring.


Emil Frostdahl

”Gambäfrostas”

Gård 1801

Typ ?

  Frost  
     

Om det var fähus typ A eller B vet jag inte. Fähuset som tidigare fanns vid ”Gambäfrostas” får nog räknas som det finaste som funnits i Socklot. Det var byggt helt i sten, ända upp till takåsen. Troligen byggt omkring 1780. Ett säkert svar på vem som byggt fähuset, som var av samma typ som fähuset på Rosenlund i Jakobstad finns inte, men det finns dock en del ledtrådar. En person med stor erfarenhet av stenarbete har säkerligen varit med vid arbetet. Det var knappast av en händelse som Carl Thomasson Rijf råkade befinna sig vid Frost hemman våren 1777 och bevittnade ett köpebrev som då skrevs där. En spekulation blir då att kanske fadern Thomas och brodern Jakob Rijf också arbetade vid ”Frostas” under våren 1777, det var samma år som Rijfarna flyttade från Lepplax till Socklot. En annan spekulation är att Henrik Mattsson Joskit, Frost (1751–1819), som senare är antecknad som murmästare i Nykarleby socken, kunde ha byggt fähuset tillsammans med Carl Thomasson Rijf. Henrik Joskit är bror till Per Mattson Frost som blev husbonde på hemmanet.

På bilden ser man att en del av fähuset saknas. En del revs troligen redan på 1930-talet när landsvägen rätades ut. Resten revs när samma landsväg förbättrades i början av 1950-talet.



Förstoring.
Foto: Karl-Gustav Hedberg 1936.


Sture Smeds

”Smess”

Gård 2001

Typ A

  Smeds  
     

Det gamla fähuset vid Smeds revs 1952 och ett nytt fähus byggdes norr om det gamla. Stenarna från det gamla fähuset användes på nytt på insidan av gödselutrymmet under fähuset. När stenarna flyttades användes en kran som var handdriven. Ett vajerspel (vinsch) som vevades för hand lyfte upp de stora stenarna och sedan skulle kranen svängas för hand. Ett farligt arbete, som ändå gick lyckligt.



Modell i Smeds gårdsmuseum.


Leif Björkman

”Björkmans”

Gård 308

Typ A

  Snåre  
     

Byggt 1951 av Joel Björkman. Fähusets undre del har väl kilade och bearbetade stenar. Vem som kilade dessa stenar känner vi inte till, men borrhålen är troligen borrade med ett tryckluftsaggregat med en grövre borr.



Signeringen J. B. 1951. finns mitt på långsidan där stensockeln slutar. Förstoring.



 

 

”Lindströms”

Gård 1502

Typ A

  Nikonen  
     

Det gamla förfallna fähuset stod kvar till slutet av 1940-talet, då stenarna kördes bort för att användas till annat ändamål. De köptes möjligen av av Jakobstads stenhuggeri.



Stegens ståndare är utförda av krumvuxet virke som används för upplag av en plattform högst upp. Redskapet i öppningen ser ut som ett årder, eller ”al” som det heter på dialekt. Förstoring.
Foto: Karl-Gustav Hedberg 1936.


Nymans

   

Gård 712

Typ B

  Ahlnäs  
     

Stenfähus med ovanligt stora stenar, byggt av Adolf Nyman (1873–1917) omkring 1910 efter att han kommit hem från Amerika.



Präktig grindstolpe och konstfärdig grind. Förstoring.
Foto: Karl-Gustav Hedberg 1936.


Harjulins

   

Gård 1702
         1703

Typ B

  Hintz  
     

Arne Harjulin berättade för mig 2004 vid en intervju att ett stort stenfähus tidigare fanns på Hintz hemman. Detta fähus brann upp 1918 och ett nytt byggdes på den gamla grunden. Harjulin trodde att det nya fähuset var det största i Socklot på 1920- och 30-talet.


Minst tre fähus efter bygatan revs i samband med nyskiftet på 1930-talet.


Johan Granvik

   

Gård 401

Typ A

  Vik  
     

Fähuset stod på nedre sidan av vägen. Detta fähus hade betongvalv över gödselstaden. Vid tiden runt 1950, när vi pojkar norrifrån byn gick hem från skolan kunde det hända att vi någon gång stannade och slog ner en del av betongvalvet. Vi tyckte det var häftigt när en större del av valvet dunsade ner mot marken.


August Cederholm

Lassas Agust”

Gård 301

Typ A?

  Snåre  
     

Detta fähus har jag inget minne av, men det är utritat på nedre sidan av vägen och var troligen av typ A.


Otto Nylund

Los Otto”

Gård 1001

Typ B?

  Mikkilä  
     

Detta fähus var också på nedre sidan av vägen, troligen av typ B.


Nikonen

 

Gård 1501

Typ A

  Nikonen  
     

Fähuset revs i samband med att hemmanet flyttades till Gråsön under Nyskiftet på 1930-talet.



Förstoring.


Jakob Snåre

 

Gård 302

Typ B

  Snåre  
     

Fähuset revs i samband med att hemmanet flyttades till Gråsön under Nyskiftet på 1930-talet.


Joel Wik senare Erik Strandén

”Johan Jakopas”

Gård 901

Typ B

  Harald  
     

Både den gamla gården och fähuset revs någon gång på 1960-talet när en gård uppfördes på tomten.



Lars Smeds, Nykarleby vintern 2022.
Foto: Författaren där ej annat anges.
Foto: Karl-Gustav Hedberg: Svenska litteratursällskapet/Folkkultursarkivet.

Läs mer:
Socklot.
(Inf. 2022-01-30, rev. 2022-05-05 .)