Oskar Valdemar Wilkman.


På kvällen senaste fredag, den 1 november, nåddes Nykarleby borna av budskapet, att apotekaren och stadsdirektören Oskar Valdemar Wilkman avlidit. Sorgebudskapet kom icke alldeles oväntat. Han hade en längre tid lidit av en allvarlig hjärtsjukdom, och några dagar tidigare hade han drabbats av en krisartad hjärtattack, som fyra dagar senare ändade hans liv. Vid sitt frånfälle var apotekare Wilkman 53 år. Han efterlämnar maka, född Lindström och 3 söner.

Ehuru bortryckt i sin bästa mannaålder hade apotekare Oskar Wilkman dock bakom sig en sällsynt fullödig insats som yrkesman, affärsman och icke minst som medborgare. Han föddes den 17 september 1887 i Lovisa. Efter avslutad skolgång inskrevs han som elev vid l:a apoteket i Kotka år 1904. Han avlade farmaceutexamen 1907 och blev provisor 1913. Sedan förestod han apotek i Gamlakarlebv, Övermark och Brahestad. År 1917 erhöll han privilegierna på stamapoteket i Nykarleby. Trots mångsidiga intressen har Oskar Wilkman ställt sitt arbete som apotekare i första rummet. För att vara à jour med utvecklingen inom sitt levnadskall studerade ban åren 1922—23 vid universitetet i Frankfurt am Main. Nyligen har han försatt sitt apotek i ett synnerligen modernt och förstklassigt skick, varför arbetet där helt visst skänkt honom allt större tillfredsställelse. Att man också bland hans yrkesbröder på apoteksbanan uppskattat hans förmåga och erfarenheter fram går därav, att han hedrats med ordförandeposten i Sydösterbottens apotekarkrets. Apotekare Oskar Wilkman ägde ett mindre vanligt praktiskt sinne och affärsmannablick. År 1920 grundade ban Nykarleby Stevedoring Ab och Jakobstads Stevedorirg. I den förstnämnda firman har han varit verkställande direktör och i den senare medlem av direktionen. I Jakobstad har han varit delägare i skeppsmäklar- och speditionsfirman Wilkman & Lenander, som han varit med om att grunda. Därjämte har han varit medlem i direktionen av andra liknande företag. Nykarleby handelslag har även på mångfaldigt sätt dragit nytta av apotekare Wilkmans affärsmannabegåvning.

I Nykarleby, som blivit Oskar Wilkmans andra hemstad, har hans energi och initiativrikedom tagits i bruk på olika områden för allmännyttig och samhällelig verksamhet. Detta har särskilt varit fallet på det kommunala livets område. Under en lång följd av år var han medlem av stadsfullmäktige. Då stadsdirektörsbefattningen infördes år 1931, var apotekare Wilkman självskriven på denna post.

Sina uppgifter som stadsdirektör har apotekare Wilkman omfattat med uppoffrande intresse och stark ansvarskänsla. Stadens bästa har alltid för honom framstått som ett högt mål. Han har bemödat sig om att grundligt sätta sig in i alla frågor, som rört stadens angelägenheter. De ärenden, som stadsfullmäktige haft att avgöra, ha alltid varit väl förberedda. För stadsfullmäktige har icke sällan återstått blott det formella godkännandet. Om han någon gång genom, sin förkärlek för snabbt beslut och handling kommit att gå stadsfullmäktige i förväg, så ha hans åtgärder varit väl motiverade. Stadens affärer har han lett på ett sådant lyckligt sätt, att stadens ekonomiska ställning på de senaste åren stabiliserats på ett märkbart sätt. På grund härav har han vunnit ett allmänt och odelat förtroende. De ringa i samhället ha i stadsdirektören haft en varm förespråkare och ett gott stöd. Han har visat omtanke och medkänsla och alltid försökt finna lämpliga arbeten för dem, så att de skulle ha en tryggad utkomst. Hans personliga hjälp för lindrandet av den tysta nöden är kanske bekant endast bland dem, som blivit föremål för densamma.

Oskar Wilkman var en vaken iakttagare och avlyssnare av de strömningar, som rörde sig i tiden både i hemlandet och ute i världen, överensstämde de icke med hans egen inställning och livsåskådning, så gjorde han dem till föremål för en saklig och lidelsefri kritik. Sina egna åsikter ville han icke tvinga på andra, men dagtingan i fråga om egna åsikter var honom också främmande. Hans ställningstagande kännetecknades av en vaket prövande konservatism. Fosterlandet, självständigheten och försvaret lågo honom varmt om hjärtat Ända sedan 1917, då skyddskårerna bildades, var han aktivt intresserad av skyddskårsarbetet. Under de brydsamma åren 1917—19 var han chef för stadens skyddskår, och nedan 1929 har ban varit chef för Vasa skyddskårsdistrikts norra flottilj. Oskar Wilkman var en personlighet i detta ords bästa innebörd. Han var enkel och rättfram i sitt uppträdande. Med dessa österbottningens särdrag förenade han nylänningens lediga uppträdande och ljusa livssyn. Genom humorns gudagåva, som tilldelats honom med givmild hand, blev han en medelpunkt i en stor kamrat- och vänkrets. Hans vänner minnas honom som en glad och god människa och en trofast kamrat. Hos alla, som kommit i beröring med honom, kvarlämnar han minnet av en driftig och företagsam man med en vaken och vidsynt blick, en lugn saklighet och ett säkert och sunt omdöme.

Apotekare Oskar Wilkmans jordfästning ägde rum i går i stadens kyrka. Ett referat från denna högtidliga akt måste dock stå över till nästa nummer.


*     *     *


Glasmålningarna till Nykarleby kyrka
, utförda av Lennart Segerstråle, nalkas sin fullbordan. De komma att sättas på sin plats i korfönstren i slutet av denna månad. Deras invigning är avsedd att äga rum vid en kyrkofest första advent. Vid detta tillfälle talar bl.a. konstnär Segerstråle.


Österbottniska Posten, 8 november 1940, nr 45, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Wilkman av Woldemar Backman.
Jag minns min sköna stad av sonen Börje Wilkman.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2022-01-10, rev. 2023-03-02 .)