VIII. STADENS FÖRVALTNING OCH STYRELSE

Stadsstyrelsen

Den tidigare nämnda stadsstyrelsen skulle utgöras av en stadsdirektör och fem ledamöter, valda av stadsfullmäktige för ett år i sänder. Stadsdirektörsposten lediganslogs första gången den 14 aug. 1930 och söktes av 13 personer. Apotekare Oskar Wilkman 31) som hade de lägsta löneanspråken, valdes. Han tillträdde tjänsten den 1 jan. 1931. Stadsdirektörstjänsten avlönades som deltidstjänst och var förenad med tjänsten som teknisk ledare för kraftverket. Detta var underordnat stadsstyrelsen, biträdd av tekniska nämnden. Först 1957 blev stadsdirektören heltidsanställd och tjänsten skildes från posten som teknisk ledare. Till medlemmar av den nyinrättade stadsstyrelsen valdes handl. Axel Kisor, lektor N.A. Fougstedt, trädgårdsmästare Vald. Bergman, handl. Victor Holmström och handl. Joel E. Nordling.

Ett stadskansli inrättades 1931 och verkade till en början i ungdomsföreningens gamla lokal. Personalen utgjordes av stadsdirektören, en kamrerare och en kanslist. Till stadskamrer utsågs 1959 drätselkamreraren Astrid Andell, som kvarstod på denna post till 1967 och till stadssekreterare från 1949 prokuristen Georg Tarvos. 32) Även han avgick 1967. Till stadskamrer efter Astrid Andell valdes Inga Willman och till stadssekreterare efter Tarvos merkonom Bror Åström. En stadsbyggmästartjänst tillsattes 1965 med byggmästare Nils Levlin som innehavare. Han skulle förestå det samtidigt upprättade byggnadskontoret. Stadskansliet [i rådhuset] fungerade som stadsstyrelsens allmänna berednings- och verkställighetsorgan och skötte dess och stadsfullmäktiges sekreterar- och kansligöromål. Drätselkontoret och socialkontoret var även inrymda i stadskansliet. En byråsekreterartjänst tillsattes 1973 med uppgift att handlägga de sociala frågorna, varjämte en kanslitjänst överfördes dit från el-verket. Till byråsekreterare valdes Siv Sjöholm och till kanslist Ann-Marie Sandén.

Enligt lag skulle en kommun ha ett 30-tal obligatoriska nämnder och direktioner och kunde dessutom tillsätta frivilliga sådana för olika ändamål. 33) Nykarleby stads förvaltning omfattade vid denna tid utom stadsstyrelse och stadsfullmäktige 23 nämnder, styrelser och kommittéer. År 1951 hade de ökat till 25 och 1970 till ca 60. Denna mängd av administrativa organ i en stad på knappt 1000 invånare utsatte givetvis de aktiva årsklasserna för stora påfrestningar, då det gällde rekryteringen av ledamöter. Ingen någorlunda lämplig och aktivt verksam person synes överhuvudtaget ha undgått att bli invald i något av stadens förvaltningsorgan. Ofta satt samma person i ett tiotal olika kommunala organ.

År 1949 tillämpades för första gången den proportionella valmetoden. Enligt den nya kommunallagen av den 27 aug. 1948 kunde stadsfullmäktiges ordf. och viceordf. ej mera väljas till ledamöter i stadsstyrelsen.

Administrationen utökades i samband med kommunsammanslagningen. Under de åtta verksamhetsorganen sorterade 1975 ett 60-tal nämnder och under dem stående förtroendemannaorgan, enmansuppdrag, tjänster och arbetsförhållandebefattningar. Antalet medlemmar i fullmäktige, styrelse och nämnder var 293. Det sammanlagda antalet tjänster och befattningar uppgick till 338, varav 226 huvud- och 112 bisysslor. Kommunens styrelse bestod av följande personer:

 

Börje Nygård stadsdirektör   Nykarleby
Matts Riska disponent SFP Nykarleby
Bertel Andersson bonde DFFF Ytterjeppo
Hjalmar Bertula minkfarmare Frstv[*] Vexala
Paul Björkqvist farmchef SFP Jeppo
Nils Jungar bonde SFP Jeppo
Anders Nordström bonde SFP Munsala
Gustaf Strandberg bonde SFP Bonäs

[* Frstv torde betyda Fristående vänster.]


Stadsfullmäktiges ordföranden och viceordföranden 1885—1975

Ordföranden

Med.dr K.F. Forsius 1885—1887
Sem.lektor M. Strömberg 1888—1889
Sem.lektor A. Hellgren 1890
Häradshövd. J.F. Barck 1891—1904 (t. 1.6.)
Norm.sk.förest. K.F. Spolander 1904—1915
Fil.dr K.J. Hagfors 1916—1918 (t. mars)
Bankdir. K.F. Spolander 1918—1926
Handl. A. Kisor 1926—1927 (t. 14.1.)
Sem.lektor N.A. Fougstedt 1927—1943
Bankdir. E. Hedström 1944—1945
Borgmästare S. Berger 1946—1947
Kamrerare K. Finnström 1947 (fr. april)
Norm.sk.lär. J. Åbonde 1948—1950
Sem.lektor G. Forsander 1951—1953
Folksk.insp. J. Åbonde 1954
Bankdir. K. Finnström 1954 (fr. okt.)
Folksk.lär. J. Sundkvist 1955
Bankdir. K. Finnström 1956
Folksk.lär. J. Sundkvist (d.19.12.) 1957
Handl. A. Pensar 1958—1964
Kontorschef B. Lundqvist 1965—1967
Sem.lektor K. Lobbas 1967 (fr. 29.9)—1970
Bankdir. J. Strang 1971—1974
Pälsdj.farm. G. Mäenpää 1975


Viceordföranden
Tullförvaltare O. Lindbohm 1885
Sem.lektor V.K.E. Wichmann 1886—1888
Sem.lektor A. Hellgren 1889
Tullförvaltare A. Öberg 1890
Apotekare K.H. Ekroos 1891—1895
Prov.läk. A. Achrén 1896—1898
Sem.lektor K.J. Hagfors 1899—1900
Överlär. K.F. Spolander 1901—1904
Handl. A. Kisor 1904 (fr. 18.6.)
Med.dr Ernst V. Knape 1905—1907
Sem.direktor G. Hedström 1908—1917
Sem.lektor N.A. Fougstedt 1918
Ingenjör P. Nessler 1918 (fr. mars)
Handl. A. Kisor 1918 (fr. 15.8.)—1925
Professor W. Backman 1926 (t. mars)
Handl. A. Kisor 1926—1928
Bankdir. E. Hedström 1929—1933
Bankdir. V. Westberg 1934—1936
Bankdir. E. Hedström 1937—1943
Sem.lektor A. Huldén 1944—1945
Bankkamrer K. Finnström 1946—1947
Sem.lektor A. Huldén 1947 (fr. april)
Handl. A. Pensar 1948—1957
Sem.direktor H. v. Schantz 1958—1964
Direktör S. Bertlin 1965—1972
Bankdir. A. Blom 1973—1974
Bankdir. J. Strang
1. viceordf.

1975
Bonden E. Fors
2. viceordf.

1975



Stadsfullmäktiges sekreterare 1885—1975

Provisor Julius A. Sandström 1885—1886
Sem.lektor V.K.E. Wichmann 1886—1899
Vicehäradshövding Oskar Calamnius 1900—1919
Kronolänsman Eevert Sirviö 1919 (fr. 31.3.)—1921
T.f. borgmästare Tönne Antell 1921 (april—maj)
Kronolänsman E. Sirviö 1921 (fr. 13.5.)
Bankdir. A. Damstén 1921 (fr. 24.10.)—1922
Bankdir. Kristian Vilhelm Ekmark 1922—1931
Rådman Richard Kisor 1931 (fr. 16.9.)—1945
Bankkamrer K. Finnström 1946—1947
Rådman Richard Kisor 1947 (maj—juni)
Lektor Oskar Holmqvist 1947 (fr. 11.7.)—1948
Stadssekreterare Georg, Tarvos 1949—1967
Stadssekreterare Bror Åström 1967—1975


Stadskansliets personal omfattade:
Stadsdir. B. Nygård  
Stadssekr. B. Åström  
Kanslisekreterare Gurli Dumell  (fr. 1.10. 1975)
Kanslist Benita Fors  
e. kanslibiträde Gunilla Häggblom (fr. 27.1. 1975)
Vaktmästare Axel Fors  

 

Drätselkontoret förestods av kamrer Harry Grahn, magistraten och rådhusrätten av t.f. borgmästare Lennart Johansson med rådmännen John Strang och Wäinö Kivinen som bisittare och Ann-Marie Sandén som kanslist. 34)


[Här följer i boken Stadsdirektörer och borgmästare samt Rådmän.]


Vid tidpunkten för kommunsammanslagningen 1975 bestod stadskansliets personal av fr. v. stadsdirektör Börje Nygård, kassör Adèle Forsman, kanslist Benita Fors och stadssekreterare Bror Åström.
Vid tidpunkten för kommunsammanslagningen 1975 bestod stadskansliets personal av fr. v. stadsdirektör Börje Nygård, kassör Adèle Forsman, kanslist Benita Fors [tidigare kassörska] och stadssekreterare Bror Åström. [Minnestavlan över Petter Person Klockars i bakgrunden.]


Stadsstyrelsen 1974, den sista i den gamla stamstaden, bestod av fr. v. Bengt Kummel, Ulric Nyman, Lars Sjöholm, Börje Nygård, Paavo Hauta-aho och Wäinö Kivinen.
Stadsstyrelsen 1974, den sista i den gamla stamstaden, bestod av fr. v. Bengt Kummel, Ulric Nyman, Lars Sjöholm, Börje Nygård, Paavo Hauta-aho och Wäinö Kivinen.
[Vapnen i övre raden från vänster: Nykarleby landskommunen (som 1947 inte var så nöjd med sitt namn), Munsala och Jeppo.
I nedre raden Oravais, ? och Vörå.]


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 336—338, 340 f.


Nästa kapitel: IX. LANTDAGS- OCH RIKSDAGSMANNAREPRESENTATIONEN. Lantdagsvalen 1876—1881.