Feit-Johns framgångssaga

(Eller: Feit John (John Nylund) med rötter i Kajsa Fias gälon,
störst i sin bransch i Finland)

Arne Helsing

Johns farfar Johan Flygar från Monäs, född 1817, gifte sig med Maja Lovisa Svartnäs. Paret flyttade till en liten stuga i Kajsa Fias gälon där de fick elva barn. Pojkarna Johan, Isak och Karl blev sjömän och seglade på träskutor över de vida haven. Johan tog namnet Sjöblom och bosatte sig sedan i Nykarleby. Isak och Karl tog namnet Nylund. Karl var far till min mormor Kajsa Lovis och bosatte sig på Jöstas i Svartnäs. Isak gifte sig 1879 med Lovisa Högbom och de bosatte sig i Juthbackakroken [där han drev bastuverksamhet], därför gick Lovisa allmänt under namnet Kråok-Lovis. Paret fick sex barn. Den äldste föddes 1880 och fick namnet John. Det är om honom denna artikel handlar. Han var kusin med mormor, de var jämngamla så när som på ett år. Naturligtvis kom han många gånger att besöka sin farfar och farmor i Svartnäs och även sin kusin Kajsa Lovis.

John började i Normalskolan, som betraktades som en mönsterskola under K. F. Spolanders ledning. John gick igenom skolan med enbart 9:or och 10:or på betyget i alla kunskapsämnen. Johns bästa kamrat var Joel Nordling, som ofta fick vänta på John, eftersom han både ofta och länge uppehöll sig vid den goda gröt som Kråok-Lovis kokade. Johns kinder blev runda och därför gick han ofta under benämningen Feit-John. Som trettonåring fick han anställning i Carl Nylunds butik vid torget. Sommartid besökte Topelius regelbundet Nylunds butik för att bland annat köpa tobak. John var alltid snabbt framme och frågade Topelius vad han kunde stå till tjänst med. Senare kom Johns barndomsvän Joel Nordling att starta sin butiksverksamhet på samma ställe.

1. John Nylund nykonfirmerad

Kråok-Lovis bedrev vid den här tidpunkten en kammarhandel med varor av olika slag. En höstdag 1897 fick hon besök av Rasmussen, en representant för Otto Kinbergs manufakturfirma i Vasa. Rasmussen frågade vem som hjälpte Lovisa att skriva affärsbreven, de var så väl stiliserade och prydligt skrivna. Lovisa förklarade att John hade skrivit breven och att han gärna skulle ta anställning i Vasa. I mars 1898 började John Nylund som lagerbiträde i Otto Kinbergs tyg- och kortvaruaffär belägen i Vasaborg i Vasa. Intressant nog kom jag att bo i samma byggnad 1964, då jag utbildade mig till målare.

John Nylund fruktade den ryska värnplikten som understöddes av generalguvernören Bobrikoff. Den första april 1903 tog han avsked av firman och sina arbetskamrater och reste till San Francisco. Där fick han arbete i den stora firman Murphey Grant & Co. Arbetet var sålunda gammalt och vant för firmans nya packare John Nylund. Det gick bra för John. Redan samma höst skickade han 60 dollar till sin mor, som nu var änka. John hade planer på att skaffa sig en egen firma i San Francisco, men då han hörde att Bobrikoff blivit skjuten och han samtidigt hade en viss hemlängtan, lades de planerna på hyllan och han återvände till Finland. En dag i juli 1904? satt hans syster och svalkade sig, när de såg en rask och snyggt klädd yngling komma gående längs vägen. När han kom närmare såg de att det var deras käre John. ”Mamma”, ropade flickorna, ”John är här.” Alla rusade ut och välkomnade den förlorade sonen. Det blev fest i Juthbacka-kråotjin och presenter från Amerika delades ut. Återigen fick John arbete hos Kinbergs i Vasa. Han hade nu också fått en fästmö från Ylistaro, nämligen Hilda Ulvinen. Annandag jul vigde kyrkoherden i Nykarleby det unga paret. Äktenskapet blev kort och tragiskt. 1906 dog deras son, ett år senare dog Hilda och efter ytterligare ett år dog deras dotter. John var återigen ensam. Han försökte hålla sorgen för sig själv och i glada vänners sällskap höll han skenet uppe, underhöll och roade dem med sitt dragspel och sin fiol. Till sist tärde det på hans hälsa och han blev intagen på kommunala sjukhuset i Vasa. Den sköterska som skötte om honom hette Mia Sundelin och så småningom tillfrisknade John både fysiskt och psykiskt. De fattade dessutom tycke för varandra, vilket resulterade i att de ingick äktenskap år 1909.

2. John Nylund med familj

John umgicks mer och mer med tanken på att bilda en egen firma. Det han trodde på var postordermetoden. Han hade lärt känna denna affärstyp i Amerika samtidigt som han var bekant med rikssvenske Åhlén, som var chef för postorderfirman Åhlén & Holm i Insjön Dalarna. 1911 startade John egen firma i Vasaborg i Vasa. Konkurrenterna försökte på sitt osmarta sätt annonsera att deras varor var billigast och bäst. John svarade med sin annonsering: ”Eftersom andra är billigast och bäst så kan inte jag vara det, men det har inkommit en del intressanta tyger från England, så om ni har vägarna förbi så titta gärna in!”

Han drog kunder från när och fjärran och firman expanderade. 1914 då kriget bröt ut var John en välbärgad man, ägare till bl.a. två värdefulla fastigheter i Vasa. Han hade också skaffat sig motorbåt och köpt villan Skogstorp i Sundom skärgård. 1918 utbröt återigen ett krig i Finland och det öppnades ett sjukhus i Vasa för de sårade. Johns hustru Mia anställdes där som översköterska och som mest var det nästan tusen sårade intagna. En som hon vårdade var den omskrivne barnsoldaten Onni Kokko, 14 år gammal.  

I november 1918 flyttade John sin firma till Helsingfors. Under 1920-talet skaffade John sju bilar till företaget, som hela tiden expanderade och utvecklades till en av landets största partiaffärer med en omsättning på 40 miljoner mark.  

1933 startade John den första Tempo-affären i Helsingfors. 1937 var omsättningen ca 45 miljoner mark. 1938 startade han Tempo-affär nummer två på Broholmen och samma år lät han bygga ett sexvåningshus i Tammerfors, där Tempo nr tre öppnades 1939.  

3. Tempo, varuhus för envar

4. Det första Tempovaruhuset

John hade kvar sin sommarstuga i Vasa men köpte också en i Barösund. Efter en tid såldes villan i Barösund och han köpte då Villa Höganäs på Vårdö utanför Helsingfors. Den inredde han efter egen smak med alla bekvämligheter. Han lät också uppföra en särskild bostad för tjänstefolket. En tennisplan gjordes i ordning samt gångar, terrasser och fina planteringar. Han hade en racerbåt som hette Red Top samt en fin segelbåt med namnet Top.

5. Höganäs

Kråok-Lovis fick 1931 komma och bo hos John och Mia i Helsingfors. Att komma från en gammal, omodern stuga i Jutbacka-kråotjin till Helsingfors var utan tvekan en av de största omställningarna i hennes liv.  

Varje år ville John Nylund företa en resa med sin bil för att återse sina hemtrakter. Vad tänkte han då han kom till Nygån och såg den lilla stuggrunden i Kajsa Fias gälon? Det vet vi inte, men vid sådana tillfällen ville han naturligtvis också hälsa på sin kusin, min mormor Kajsa Lovis. Han kom också ihåg henne då hon fyllde år – då kunde hon få stora fina chokladaskar, som ju inte var vanligt på bondlandet vid den tidpunkten. Då mormor fyllde 50 år fick hon en brun vas av John, den finns nu bevarad i vårt kök. Min morbror Viktor blev mot bra betalning erbjuden arbete som chaufför i Johns firma, men han avböjde.  

John Nylund med gener från Kajsa Fias gälon i Vexala började från absolut ingenting men slutade som en av de största i sin bransch i Finland. John insjuknade hastigt och gick bort 27 februari 1940, knappt 60 år gammal.

6. John Nylunds gravsten

Källor:
Min mammas berättelser samt boken John Nylund av Oscar Nikula.