Nykarleby:

Giftig rök
från roskgräv

 
”Roskgräven” i Nykarleby centrum brinner idag den tredje dagen i följd. Vid branden uppstår giftiga ångor och astmatiker gör klokt i att undvika brandplatsen. [Kolorering: Peter Gullback.]


Avstjälpningsplatsen vid Kovjokivägen i närheten av Nykarleby centrum brinner. Branden började natten till söndag och ännu på måndagseftermiddagen fanns det inga utsikter på att få den släckt.


— Det uppstår otroligt giftiga ångor och rök vid branden, säger brandchef Rolf Backman. Det gäller i synnerhet brinnande glasfiber och plastavfallet från båtindustrin. Men här finns också annat material som t.ex. styrox som utvecklar farliga ångor.

Någon överhängande fara för folk i centrum föreligger det inte, enligt Backman. Trots att avstjälpningsplatsen är nära staden.

Vinden låg inte mot staden på måndagen. Dessutom hinner röken blandas upp med frisk luft innan den når staden.

— Astmatiker gör klokt i att inte komma till brandplatsen, säger Backman. Och den som får andningssvårigheter bör stanna inomhus.


Långvariga,

dyra bränder

Då elden biter fast sig i en avstjälpningsplats brinner den länge. Senaste brand på avstjälpningsplatsen i Hirvlax brann ett halvt år.

— Det blir stora pengar för samhället. Branden i Hirvlax kostade staden ca 30.000 mk. Då hade i hjälp av en grävmaskin i fyra veckor.

Under söndag och måndag körde brandkåren i skytteltrafik till avstjälpningsplatsen med 3.000 liter vatten i gången. Någon större verkan hade vattenmängden inte. Vattnet begränsades elden för stunden men redan innan brandbilen lämnat platsen för vattenpåfyllnad slog lågorna upp igen.

På grund av den dåliga vägen till brandplatsen har brandkåren inte vågat ta tankbilen till platsen. Den hårda kölden på måndagsmorgonen försvårade släckningsarbetet ytterligare.


På tiometers djup

— Vi rår inte på elden utan hjälp av grävmaskin, säger Backman. Den hjälpen får vi på tisdag. Endast genom att gräva fram elden och fylla på sand- och jordlager kan man kväva den. Troligen har den bitit fast sig vid tio meters djup.

Det är oklart hur elden började. Enlig Backman finns det två alternativ: genom självantändning eller genom antändning.

— Mink- och rävspånet kan ha förorsakat en självantändning.

Rolf Backman säger att en bevakning på avstjälpningsplatsen skulle förhindra bränder av den här omfattningen.

Ingen vågar tända på en bevakad avstjälpningsplats, säger han. Dessutom upptäcks bränderna då snabbare.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 13 december 1988.
Margite Enlund tillhandahöll.


*     *     *


Henry Nygård informerade att släckningen tog tre veckor och som en direkt följd av branden stängdes ”roskgräven”. År 1962 anlades en avstjälpningsplats/ ”roskgräv” vid Kovjokivägen vid backen ner mot Kampen. Den stängdes 1970 när den sista öppnades Kullen som dels består av sopor och dels av fyllnadsmassor ligger intill NURK.s område och kallas ibland Roskatunturi.


”Roskgräven” med högsta punkt mellan 35 och 40 m.ö.h. Frillmossavägens anslutning till Kovjokivägen i överkant. Det svarta strecket i underkant är banvallen. En av de grå byggnaderna på NURK:s område är gamla barnträdgården.
Från Kartplatsen - Lantmäteriverket.


Läs mer:
Fler bränder.
Ekorosk återvinningsstation.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2020-01-14, rev. 2021-01-14 .)