Förord

Efter mycken tvekan, men med stort intresse för den skola och den bygd jag under min barndoms- och tidiga ungdomsår haft nöjet att växa upp i, åtog jag mig att skriva denna historik.

För mig personligen har det varit ett stort nöje att blicka tillbaka på en aktiv förfluten tid med de människor som verkligen trott och med hängivenhet gått in för en ljus framtid genom utbildning och förkovran.

Jag vill på detta sätt tacka alla som genom minnesbilder från skolan och skollivet samt genom protokoll och andra skriftliga redogörelser gett värdefull hjälp med fullföljandet av denna historik.

Jakobstad i oktober 1986
Karl V. Lundqvist

        Prolog

Av klockarfar man fordom vann
på kyrklig grund sin lärdom.
Där frågte man och svaren fann,
där fick man livets visdom.
En kunskap som till hjärtat gick
fick en och var sig lära.
Där andens män en ledning fick
med handens män här bära.

Vid mästarns bord för en och var
man nöjd och glad fick sitta.
Vid kunskapskällans spegel klar
med stor förtröstan blicka.
Icke stor var skolans omfång
men dess bättre arbetsro.
Man sig berett med största omsorg
i läsning, skrift och tro.

                  

Vår skola har dock ämnen fler,
än skolan fordom ägde.
Ej blott att läsa, skriva väl
och räkna rätt man lärde.
Stor vikt man lagt på takt och ton
och land och folk och städer,
naturens kunskap, cirkel, kon,
vår växtlighet och väder.

Historia man lär och språk
och kunskaper för själen.
Ur biblisk bok och katekes
man livsbröd får på vägen.
Vårt modersmål av största vikt
man lär sig älska, värna
med prosa skön och vacker dikt
och hemmets björk och stjärna.

Skolmästaren Erik Olin och hans byskola

Erik Olin föddes den 27 augusti 1829 på Hintz hemman i Lillsocklot och dog den 29 mars 1897 i Socklot.

Han lärde sig tidigt läsa, skriva och räkna. En bok som här bör uppmärksammas är Anders Fryxells märkliga Svensk Språklära med kort översikt av svenska språket och litteraturens historia. Innanför pärmen på denna bok står skrivet: ”Tillhör Byskolmästaren Erik Olin. Denna bok är den första jag köpte till min lärdom för skolan”. Kovjoki den 24 september 1859.

Han började sin lärargärning som ambulerande lärare företrädesvis i Nykarleby landskommun, men också i Pedersöre och Purmo. Efter ett sammanträde på Smeds hemman i Karby den 19 november 1869 av byamän från Socklot, Karby, Kovjoki och Markby byar, började Erik Olin en utvidgad verksamhet med 4—6 veckors skolkurser i alla dessa byar. Här följer en årsredovisning av hans arbetsordning: Markby från den 1 januari 1870 till den 5 februari, Storsocklot från den 5 febr. till den 12 mars, Lillsocklot från den 12 mars till den 16 april, Karby från den 16 april till den 21 maj, Kovjoki från den 21 maj till den 25 juni, Markby från den 25 juni till den 23 juli, varpå sommarferierna vidtog fram till den 11 september varefter en ny omgång vidtog.

Av varje barn som deltog i undervisningen debiterades som skolmästarens avlöning 20 penni i veckan. Han erhöll även fri mat, eget rum med värme och lyse hos någon av husbönderna i byn.

Han gjorde dagliga anteckningar, så kallad dagbok, över närvarande elever med en punkt för varje dag. Elevernas ålder i klassen varierade mycket, som också framgår av tablån samt skolavgiftens storlek för varje barn. Skolmästaren nöjde sig inte med den vanliga tanklösa minnes- och utanläsningen. Barnens eftertanke skulle väckas. ”Lär dig tänka” var hans pedagogiska A och O.

Under senare delen av hans verksamhet började de så kallade ”monitorerna” att hjälpa till med undervisningen särskilt bland de yngsta årgångarna. Sådana var t.ex. Maria Rundt i Kovjoki och Hulda Björnvik i Markby.

[Erik Olin av J. L. Birck.]

Monitörer

Monitörer kallades de outbildade, intresserade lärarinnor som undervisade barn som ännu inte var tillräckligt gamla att gå i folkskolan.

 


Erik Olins dagbok

Här en dagbok över de barn som besökte skolan i Markby i april 1887. Varje punkt betyder en dag.

Erik Olins dagbok

Folkskolans uppkomst

Frågan om ett ordnat hela landet omfattande folkskolväsende hade länge intresserat vida kretsar i Finland. Frågan fick slutligen en kraftig stöt framåt då kejsar Alexander II vid sessionen i Helsingfors den 24 mars 1856 gav senaten i uppdrag att avge förslag till organisation av skolor för folkbildningen inom landskommunerna.

Efter ett tioårigt beredande av ärendet utfärdades ett förslag den 11 maj 1866 — ”Nådig förordning angående organisation av folkskolväsendet!” Största förtjänsten av folkskolans utformning i vårt land tillkommer ju pastor Uno Cygnaeus, kallad den finländska folkskolans fader. Efter denna puff börjar det röra på sig på landsbygden, men föret var trögt i portgången.

Det dröjde ända till 1874 då prosten Stenbäck kom till Nykarleby församling. Han sammankallade socknens allmogemän till sockenstämma om folkskolbyggandet i socknen, men allmogemännen ville inte åtaga sig bygget och saken fick bero till längre fram.

Folkskolor kommer till Nykarleby landskommun

År 1878 kom pastor Johannes Bäck till Nykarleby församling, och året därpå kom kyrkoherde W. Wallin till församlingen och de båda prästerna började med alla krafter arbeta för byggandet av folkskolor i socknen. Ett lämpligt tillfälle yppade sig: Kejsar Alexander II hade under 25 års tid regerat över Ryssland, Polen och Finland. Denna lyckliga regeringstid skulle firas inom församlingen, och då kom folkskolfrågan upp på nytt.

Ett sammanträde utlystes av J. Bäck, där han föreslog att tvenne folkskolor i Nykarleby kommun skulle byggas. Kommunen skulle delas i två distrikt, södra och norra. Till södra distriktet skulle höra Kyrkoby, Forsby och Ytterjeppo byar, och till det norra Socklot, Kovjoki och Markby byar. I norra distriktet skulle skolan placeras i Socklot eftersom Socklot är den största av byarna. En sådan placering motsatte sig Kovjoki och Markby byarepresentanter, emedan de ansåg sig i mindre grad kunna dra nytta av en sådan placering. De menade att Socklot var alltför avlägset.

Då föddes tanken på ett eget Kovjoki-Markby skoldistrikt. Men svårigheter med att bilda ett distrikt visade sig snart. Bonden Johan Johansson Lukus d.y. besvärade sig upprepade gånger både vid Häradsrätten och Senaten mot skolan och byggandet av en sådan — men med avslag. Även byamännen i Markby ville till en början icke ikläda sig en sådan utgift, emedan de räknat ut att ingen i Markby skulle sätta sina barn i skolan, varför den naturligtvis måste utdö.

”Trägen vinner”, säger ordspråket

Slutligen beviljades Häradsrätten Kovjoki-Markby rätt att skilja sig från Socklot och bilda ett eget skoldistrikt, naturligtvis ”mot iklädande af gällande förordning”.

I protokollet av den 29 mars 1883 heter det bl.a. ”Efter en mycket långvarig och högst livlig diskussion tillerkände äntligen kommunalstämman med 527 ¼ rösters pluralitet, (enligt årets röstlängd verkställd omröstning uti vilken även obesuttna deltogo), 756 röster avgavs för och 228 röster emot förslaget att nämnda tvenne byars rättigheter att bilda ett eget folkskoldistrikt. Därmed var tvisten i skolfrågan bilagd”.

Vidare beslöts, att brännvinsarrendemedlen fördelas i framtiden lika för varje distrikt efter mantal.

 

Johan Johansson Lukus d.y.

Denne Johan Johansson Lukus d.y., som häftigt hade motsatt sig skolan och skolans byggande, besvärade sig mot alla kommunalstämmobeslut till Häradsrätten och Senaten, men utan resultat, hade nu helt svängt om så att t. o  m. det första sammanträdet om skolan skedde hos samme Johan Johansson Lukus d.y. den 22 april 1883. Sedan figurerade detta namn i olika sammanhang i protokollen. Han tycks ha varit t. f. ordf., viceordf., kassör, ledamot i styrelsen samt uppsyningsman i skolbygget m.m.

 

Protokoll 22 april 1883

Det första protokollförda sammanträdet som hölls, när Kovjoki och Markby hade lösgjort sig från Socklot, eller det norra skoldistriktet i Nykarleby och bildat eget skoldistrikt.

Protokollet nedtecknat i sin helhet direkt från protokollboken:

Alla tecknade sina namn med bomärke.

 

Soldattorpet blir skoltomt

Eftersom soldattorpet var byns gemensamma egendom och låg lämpligt till för en skola, beslöt byamännen att göra det till skoltomt. Tomten täckte de fordringar man ställde på det jordstycke — med odlad jord, mulbete och plats för skolbyggnaden som förutsågs i förordningen.

Kovjoki skola

[Inf. 2008-12-10.]

Byggnadsplan och administration

”Många krokar i långdansen”, heter det.

Den 30 september 1883 beslöts vid ett sammanträde på Lukus att både gossar och flickor skall undervisas i skolan och att det därför vore lämpligt att anställa en lärarinna, inte en lärare, och att ordföranden pastor Johannes Bäck skulle ansöka om statsbidrag för den blivande lärarinnan. Den blivande lärarinnan skulle få två tunnland odlad jord till sitt förfogande, nödigt bränsle både för sina och skolans rum samt foder och mulbete för en ko. Till foder för kon föreslogs 180 l hö som ersätts efter skatt samt en kärve råghalm och en dito kornhalm från varje ”rök”.

Vidare beslöts enl. § 4 att under denna vinter lägges grunden till folkskolbyggnaden och övervakas av bonden Johan Johansson Lukus d.y. samt kilad sten till stenfoten efter skatt och mantal.

Senare återtogs beslutet från den 30 september om att anställa en lärarinna i stället för en lärare och hänsköts frågan till ett senare sammanträde.

Den 15 februari 1884 utbjöds på entreprenad att upptimra folkskolbyggningen enligt följande föreskrifter: byggningen skall vara 60 fot lång, 30 fot bred och 16 fot hög till väggbandet, röst timrad med fyra tvärväggar med behövliga åsar. Valvgången 6 ½ tum hög och dubbla ”svärd” i alla fönster och dörrar allt enligt ritning. Arbetet bör vara fullgjort under tre månader eller till den 15 maj detta år. Anbudet stannade på 265 mark och gavs efter en stunds prövning till Karl Johansson Rundell, Gustav Eriksson Rundell och Jakob Hägglund.

Under följande sammanträde ajournerades frågan om skolbyggnadens upptimrande under denna vinter till ett senare möte.

Byggnadsplanering och beslut nr 2

Den 26 oktober 1884 hölls ett sammanträde med anledning av att pastor Johannes Bäck, som hittills suttit som ordförande, kommer att flytta från orten och bör en ny ordförande väljas i hans ställe. Till ny ordförande utsågs enhälligt kyrkoherden i Nykarleby W. Wallin. Vid samma tillfälle befullmäktigades ordförande W. Wallin att på distriktets vägnar ansöka om statsanslag för avlöning av manlig lärare vid högre folkskolan i distriktet. Skolan bör vidtaga med verksamheten från hösten 1885.

Vidare heter det: Sedan distriktets medlemmar förklarat sig villiga åt läraren vid folkskolan giva sådan avlöning, som föreskrives i gällande författning för gällande av statsbidrag till lärarens avlöning, allt i överensstämmelse med byamännens beslut av den 30 september 1883, antecknades att i distriktet finns omkring 150 barn i skolåldern, av vilka — lågt räknat — åtminstone 40 barn årligen kan besöka skolan och att barnundervisningen ordnas så, att i distriktet tvenne småbarnsskolor under viss tid av läsåret är i verksamhet.

Vidare beslöt man enligt samma protokoll: för att folkskolan måtte bli färdig och kunna öppnas instundande höst, att arbetet skulle ofördröjligen fortsätta, sålunda att material anskaffas under instundande vinter och att arbetet utföres instundande sommar. Det mest nödvändiga materialet anskaffas på följande sätt:

2 st plankor 15 fot x 8 tum x 2 ½ tum

2,5 st bräder 15 fot x 8 tum x 1 tum,

som bör levereras till skolplatsen före den 15 april. Markbyborna skall leverera och bygga golv och mellantak i rummen i byggnadens södra ända med därtill hörande tak och golvlister enligt mantal. Taken och golven i den övriga delen av skolan utföres av Kovjoki by genom dagsverken. Trossbottenfyllningen bör vara minst 12 tum, 22 st fönster och dörrar anskaffas genom entreprenadauktion. Entreprenören skaffar lämpligt virke och förbinder sig att sätta dem på plats med gångjärn och lås. Arbetet bör vara färdigt till den första juni. Till detta bygge beräknas åtgå ca 8000 st tegel och att dessa tegel fås genom uttaxering 115 st tegel av varje tolftedels mantal och bör levereras före den första augusti.

Trots endel del frivillig arbetskraft klarade man sig inte. Man behövde pengar, därför beslöt man att uttaxera 10 mark av varje tolftedels mantal varav hälften uppbäres under instundande vinter och andra hälften under sommaren. Byggnadskommitténs ordförande och kassör Johan Lukus d.y. fick uppdraget att verkställa uppbörden. Markbybornas ålderman skulle uppbära och leverera 160 mark av byalaget. Nu hade man fått ett litet rörelsekapital och kunde utbjuda på auktion allt snickeriarbete och virke till fönster, dörrar och foderningar enligt ritningar och arbetsbeskrivning. Det lägsta anbudet 12 mark 75 penni för varje hål gavs av Anders Pettersson Sandnabba och godkändes av byggnadskommittén. Detta arbete bör vara i synbart skick färdigt till den första juni, och när arbetet blivit slutligt godkänt utbetalas summan.

Byggmästare anställs

Nu var det dags att börja påskynda arbetet på skolbygget, och därför anställdes en byggmästare från den 25 juli 1885 för att få arbetet att löpa snabbare. Till denna post utsågs byggmästare Joh. Biggas.

Arbetet bör vara slutfört före första oktober 1885. För att täcka utgifterna i fortsättningen beslöt direktionen att ta ett lån, 600 mark, från de för folkskolbyggnader i kommunen reserverade brännvinsarrendemedlen emot 4 % ränta.

 


Lärarens lön

Den lön, som Överstyrelsen av den 21 november 1884 beviljade lönebidraget, ansågs visserligen av de närvarande byamännen vara i knappaste laget, men att regeringen för ständerna ämnade framlägga proposition om tillägg till lärarens lön. Dessutom anhöll folkskoldistriktet om att Överstyrelsen ville förorda skolan till erhållande av statsunderstöd för lärarens avlöning.

Skoldistriktet motiverar sin anhållan med att distriktet till mantal är litet och skolbyggandet åsamkat det kännbara uppoffringar. Redan den 25 juli 1885 erhöll skoldistriktet från Hans Kejs. Magist. en bekräftelse på att Kovjoki-Markby folkskola beviljats ett statsunderstöd, 600 mark årligen till lärarens avlöning, med uppgivande av vilken dag och med antalet elever skolan träder i verksamhet. Från sällskapet Svenska folkskolans vänner fick folkskolan i Kovjoki ett understöd av 200 mark under två år, som utbetalas med 100 mark för varje termin efter det att skolan trätt i verksamhet, och att vid läsårets slut sända en kort redogörelse över verksamheten inom skoldistriktet.

 


Första läraren anställs

Kungörelsen lydde.

”Folkskollärartjänsten i Kovjoki-Markby folkskoldistrikt anslås ledig att hos folkskoldirektionen ansökas före den 15 september 1885 emot de villkor och skyldigheter, som i såväl folkskolförfattningen som i distriktets beslut äro angivna”.

Kovjoki den 25 juli 1885
W. Wallin
ordförande

Från ett senare protokollfört sammanträde beslöts att skolan skall öppnas den 15 januari 1886, då allt arbete på skolans lokaler bör vara slutfört.

Val av folkskollärare till skolan skedde den 2 oktober 1885 kl 9 om morgonen i prostgården.

Närvarande från folkskoldirektionen var: W. Wallin ordf., Johan Björnvik, Jakob Högdahl och Johan Lukus d.y.

K. J. Sundell 1886—1891

 


Direktionen väljer den första läraren till skolan

”I enlighet med gällande skollag samt under de villkor som i lag bestämda äro, antogs till folkskollärare i distriktet på två provar lärarkandidaten Karl Julius Sundell (av sex sökande), hemmahörande i Munsala Vexala, vilken egde tillgodo njuta den lön som skolläraren i detta distrikt enligt lag och stämmobeslut tillkommer, börand han denne tjenst oförvitligen förestå samt skoldirektionens redan fattade och framdeles fattade beslut sig till efterrättelse ställa.

Därjämte antecknas att tjensten tillträdes den 15 januari 1886; från vilken dag lön honom, Sundell, tillgodoräknas.”

På direktionens vägnar:

W. Wallin
ordförande

Johan Björnvik, Jakob Högdahl, Johan Johansson Lukus d.y.

 


Pastor W. Wallin flyttar från orten

Några veckor efter det att skolfrågan rotts iland och direktionen valt sin första lärare flyttade ordförande W. Wallin från Nykarleby och direktionen måste välja en ny ordförande. Till ny ordförande valdes enhälligt moderkyrkokapellanen och pastorn J. Fredr. Hellman.

Den 13 december 1885 hölls distriktssammanträde i Nykarleby kyrkas sakristia. Där man beslöt bl.a. att Kovjoki-Markby folkskola skall inskrivas som medlem i Folkupplysningssällskapet i Helsingfors. Vidare beslöt man att skolans blivande lärare Sundell skulle anskaffa alla nödvändiga skolundervisningsmaterial såväl läroböcker skrivhäften m.m. vilka han sedan skulle sälja till eleverna samt åt medellösa elever på skolans bekostnad utlåna av de erforderliga läromaterialen. Tillika uppdrogs åt skolans lärare att i samråd med direktionens ordförande anskaffa för skolans räkning en globkarta, en Europas, en Palestinas och en Finlands karta. Dessutom skulle han tillsammans med skolekonomen, bonden Johan Lukus d.y. anskaffa fem stycken taklampor jämte tillbehör, 1 st vägglampa, ett st väggur, nödiga eldskärmar, brandgafflar m.m.

 


Första sammanträdet i nya skolhuset

Den 15 januari 1886 höll folkskoldirektionen sitt första sammanträde i den nya skolan. Där beslöts bl.a. att terminsavgiften för barn hemmahörande i Kovjoki-Markby skulle bli 1 mark i terminen och barn utom skoldistriktet 3 mark.

Skolans lärare fick i uppdrag att till skolan anskaffa matrikel och dagjournal enligt det formulär, som av direktionen godkänts. Dagsprogrammet i skolan bestämdes till 6 timmar dagligen, nämligen från kl 9—1 fm och 2.30—4.30 em.

Vidare beslöt direktionen, att lärare Sundell skulle uppgöra läsordning för undervisningen och förslag till lärokurser i de särskilda läroämnena enligt skolöverstyrelsens uppgjorda formulär.

I § 5 heter det, att folkskolan skulle invigas söndagen den 31 januari 1886 kl 5 em. Invigningen av folkskolan skedde enligt direktionens beslut den 31 januari, men ingenting från festtillfället finns uppskrivet eller på annat sätt bevarat. I skolan inskrevs 45 elever, 23 gossar och 22 flickor. Bland dessa elever beslöt direktionen uppta fyra elever som frielever, vilket innebar att dessa elever fick alla skolböcker till låns och övrigt materiel gratis.

På direktionens vägnar

[Inf. 2008-12-18.]

Aktuellt med uthusbyggnad

I mars 1886 beslöt direktionen att ett uthus skulle byggas. Direktionen gav uppdraget att räkna ut materialåtgången till detta hus åt skolans ekonom Johan Lukus d.y. i samråd med skolans lärare Sundell. Uthuset skulle uppföras på skoltomtens norra sida i riktning östväst, ungefär på det ställe där den gamla torp-uthusbyggnaden nu står. Uthuset skall bestå av fähus i ena ändan av byggnaden och skall vara 5 alnar långt och där intill gödselstad 5 alnar långt, foderlada 7,5 alnar långt, vedlider 4,5 alnar långt och boda 5 alnar långt i den ordning de uppräknats. Ovanom gödselstaden skall byggas två avträden och ett tredje bakom gödselstaden. Hela byggnaden skall vara 9 famnar lång, bredden 8 alnar och höjden 6 alnar. Timmerstockarna skall vara 9 eller 8 alnar långa och 7 tum i lilländan, bilade till 6 tums tjocklek. Virket skall uträknas av skolans ekonom enligt mantal, och utbjudas på entreprenad. Men arbetet med stenfot, golv, korsvirke och taktäckning (pertor)= spåntak, sker enligt dagsverken.

Inköp av orgelharmonium diskuterades

En orgel till skolan diskuterades i direktionen och man överlämnade frågan till skolans lärare att undersöka och komma med förslag. Folkskolinspektor Forsman uppmanade direktionen att utse vice ordförande i folkskoldirektionen, och utsågs till viceordf. skolans ekonom, bonden Johan Lukus d.y. Protokollet justerades i kyrkans sakristia den 14 mars 1886.

Vid distriktsstämman en vecka senare åtog sig Karl Rundell, Johan Rundell och Erik Lundqvist att uppföra den förut av direktionen beslutade uthusbyggnaden för 117 mark.

Frågan om handarbete både för gossar och flickor hade tills vidare inte kunnat ordnas, fastän skolan redan börjat sin andra termin. Slöjdundervisningen var tänkt att vidta i november detta år då slöjdsalen blir iordningställd, men undervisning i flickornas handarbete uppsköts på obestämd framtid, trots att fröken Rosa Rank från Nykarleby lovat undervisa flickorna mot en ersättning av 50 penni i timmen. Motivering: brist på pengar.

Följande större arbeten var brunn, takrännor, målning ut- och invändigt av skolhuset och förstugukvist.

Den av läraren uppgjorda läseordningen (läroplan) godkändes eller förkastades av direktionen för varje år.

Terminsavgiften skulle höjas och framdeles bli 3 mark per termin. Innan målningsarbetet vidtog på skolhuset utfördes tätningsarbete och byggdes den redan tidigare beslutade förstukvisten samt ett staket mellan skolhuset och landsvägen.

Småbarnsskolan

Under vårterminen år 1888 nämns för första gången att en småbarnsskola skall hållas med början strax efter folkskolans avslutning den 15 maj. Höstterminen skall börja den 25 augusti med fyra veckors småbarnsskola, varefter högre skolan omedelbart vidtager sin verksamhet. Någon utbildad småskollärarinna fanns inte ännu, men i byn hade redan tidigare outbildade lärarinnor undervisat barnen.

År 1890 flyttade pastor Hellman bort från Nykarleby, emedan han fått tjänst på annan ort och i hans ställe måste direktionen utse en annan ordförande. Till ny ordförande valdes lektor G. Hedström. Följande år meddelade lärare Sundell att han fått tjänst i Terjärv, och anhöll därför om befrielse från tjänsten. Anhållan beviljades och samtidigt avtackades han av direktionen för utmärkt nit och den stora omsorg han ägnat sin skola under de fem brydsamma åren, när skolan stod så att säga i startgroparna.

Enligt protokollet av den 30 mars 1891 beslöt dir. att läsåret skulle avslutas med årsförhör.

År 1897—98.
      Översta raden fr.v. 1. ?, 2= August Broberg, 5= Maria Vesterlund, 6.?, 7 Evelina Vesterlund, ?, ?.
      Andra raden fr.v. ?., 2= Maria Envik, ?, ?, ?, ?, ?, Emma Jakobsson, 9= Villiam Ek.
      Tredje raden fr.v. 1 ?, 2= Alina Rundell, ?, ?, Hulda Forsman, 6= August Rundell, 7= Ida Rundt, 8 ?.
      Fjärde raden fr.v. 1 = Anna Forsman (Vesterlund) 2. ?, 3= lär. Ida Åman, lär. Joel Åstrand, dir.ord f.  Jakob Hermanson, 6. ?, 7. ?, 8= Alexandra Gustavsson.
      Femte raden, nederst, sittande på knä, fr.v 1 = Alexandra Norrlund, 2= Alexandra Rundt 4= Maria Rundt 5. ?, 6. ?.

Svåra tider för skolan under 1890-talet

Nu följde en svår tid för skolan med ständiga byten av lärare under de närmaste sju åren. Under den tiden verkade hela sex lärare vid skolan. Till ex: Lärare F. O. Westberg ht 1891, Alexander Björklund, t.f. vårterminen 1892, ordinarie 1892—1893. Lär. Johan Ahlnäs, ordinarie lärare 1893—1896. Från sistnämnda år fick Ahlnäs tjänst i Forsby, Pedersöre och begärde befrielse från tjänsten i Kovjoki. Direktionen gav honom befrielse på villkor, att han skaffar en kompetent lärare till skolan.

Lär. A. Ingman 1896—1897,
Lär. A. J. Andersson Löfstrand 1897—1898,
Seminarist Ferdinand Lindroos 1898—1899.

Emil Alex Kjellberg 1899—1940

Ny epok inträdde

En stor förändring skedde år 1899. Direktionen hade lediganslagit tjänsten vid skolan, och fått flera sökande.

Från sammanträdet den 15 juni 1899. Där heter det i sin helhet: ”Protokoll fört vid Direktionens sammanträde för Kovjoki-Markby skoldistrikt av Nykarleby kommun för besättande af lediganslagna Högre lärartjänsten, Torsdagen den 15 juni 1899.

§ 1.

Företogs frågan om besättande af förenämnda tjenst genom omröstning, vilken utföll så att Emil Alexander Kjällberg (Lärarkandidat) erhöll fyra röster, (mot två) således är Kjällberg antagen på två provar.

§ 2.

För besättande av berörda tjenst hafva Direktionen införd i ÖP. samt Finlands Allmänna tidning en så lydande kungörelse. Lärartjensten vid Högre folkskolan i Kovjoki by av Nykarleby socken, anslås härigenom ledig att hos skolans Direktion ansökas före den 15 juni. Tjensten åtföljes utom af vanligt statsbidrag (800 mark) samt två fria boningsrum med kök, upplysning och värme, av en hektar odlad jord, 1500 kg hö, bete för en ko och hälften av terminsavgiften. Tjensten tilltredes den 1 Augusti. Kovjoki den 10 Maj 1899”.

Direktionen

§ 3

Beslöt att om vid lärarens avgång, som här ofta skett, om höet medtages, bör läraren ersätta för 20 (tjugu) lass gödning.

§ 4.

Protokollet upplästes och godkändes af Direktionen.

Johan Westerlund, sekr. Jakob Hermansson, ordf., J. Lassander, Karl Rundell.

Markby bildar eget skoldistrikt

År 1902 lösgjorde sig Markby från Kovjoki och bildade eget skoldistrikt. Markbyrepresentanterna i direktionen byttes ut mot kovjokibor. Till den nya direktionen kom nu att höra Jakob Hermansson ordf., Erik Lukus, Johan Lassila, August Högdahl och Johan Lassander, sekreterare lär. Emil Kjellberg.

Skolavgift samt städning av skolan

Den 3 sept. 1899 beslöt direktionen att alla barn som tillhör skoldistriktet betalar en skolavgift, 1 mark per termin, och barn som hör till distriktet men inte deltager i skolans upprätthållande erlägger 2 mark och barn utom distriktet erlägger 5 mark i terminen. Vidare beslöts att en person från varje gård, som har barn i skolan bör vid kallelse av läraren infinna sig för städning av skolan. Var och en som inte hörsammar kallelsen måste betala böter, 1 mark 50 penni för varje gång. Dessa böter tillfaller skolans kassa. Skolan borde genomgå en grundlig reparation. Detta hade man tidigare beslutat vid tvenne direktionssammanträden. Sålunda skulle skolans tambur beslås med panel till ca två meters höjd, likaså trappuppgången till vinden på samma sätt samt rummet under trappans nedre del göras till skåp med dörröppning.

Handarbetslärarinnan anställs

År 1899 förefaller det som om den segslitna frågan om att få en handarbetslärarinna nu äntligen skulle lösas. Direktionen beslöt på sammanträdet den 27 sept. 1899 att till handarbetslärarinna för läsåret 1899—1900 välja fröken Senna Öhman från Nykarleby. Hennes lön bestämdes till 30 mark.

Nya reparationer

Samma år beslöt direktionen att grundliga reparationer måste vidtagas. Kakelugnarna i lärarbostaden skulle grundligt repareras, alla ytterväggar omses och drivas, golven upptas och värmeisoleras. Handarbetslärarinnans lön höjs för år 1900—1901 till 150 mark med statsbidrag av 50 mark. Till skolan köpes ett lärarbord samt en symaskin för flickornas handarbete. Åskådningsmaterielen kompletteras med 1 st karta över Finland, Asien, Afrika och Nordamerika, planscher i naturlära, en kollektion åskådningsföremål i geometri, en liten samling fysikaliska apparater eller fysikaliska planscher.

Manfors överförs till Kovjoki-Markby skoldistrikt

År 1900 ansökte manforsborna om överflyttning av Manfors gårdsgrupp — ifall Socklot skoldistrikt medgav detta — till Kovjoki-Markby skoldistrikt. Till denna grupp hörde och anmälde sig Johan Jakobsson, Henrik Mattsson, Gustav Andersson, Jakob Johansson och Lovisa Johansdotter Manfors.

Tillbyggnad av lärarbostaden

Enligt direktionens beslut år 1903 skulle lärarbostaden tillbyggas med två rum så att det nuvarande köket blev ett rum och av de två rummen i tillbyggnaden skulle ett bli kök. Tillbyggnaden var planerad så att den skulle vara vinkelrätt mot skolan in mot gården. Stockarna till byggnaden skulle vara på plats i medlet av mars månad. Stockarna skulle vara 9 alnar långa, 8 tum i toppen samt färdig bilade till 6,5 tums tjocklek. J. Westerlund och E. Kjellberg fick i uppdrag att uträkna vad varje delägare skulle bidraga med. Tisdagen den 6 mars startade byggnadsarbetet med grundning och en man från varje gård. Varje gård skulle dessutom köra ett lass grus till grundningen.

Följande år skulle bygget färdigställas före den 1 oktober. Att färdigställa tillbyggnaden med golv, fönster, dörrar, trappor m.m. gavs åt bröderna Gustav och Erik Rundell för lägsta anbudet 225 mark.

Komplettering av skolmaterial

Trots att skolans ekonomi var svag nödgades direktionen inköpa en pulpet av den typ som tidigare köpts samt två väggfasta hyvelbänkar, vilka skulle tillverkas av J. Hermansson för en billig penning. Skolan hade fått som gåva av Skolstyrelsen en del planscher, som med skolans försorg skulle klistras upp på pappskivor.

År 1908 skänkte forna elever orgelharmonium till skolan

Pengar till ett nytt orgelharmonium hade skänkts av unga män, som tidigare varit elever i skolan och nu arbetade i gruvorna i Sydafrika. De minns, skriver de, att det inte var så lätt för läraren att undervisa i sång under sångtimmarna och inte heller i morgonbönen utan instrument. ”Därför vill vi nu underlätta sångundervisningen och samtidigt också morgonbönen”, skriver de.

Lanthandel i lärarbostaden

För att utöka hemmets kassa, anhöll läraren år 1908 hos direktionen om att få öppna lanthandel i sina rum. Direktionen godkände anhållan, emedan de ansåg att läraren måste få disponera sina rum efter eget förgottfinnande.

Samma år på hösten 1908 beslöt direktionen också att härefter ”distribuera” jultidningar och bjuda alla skolbarn på vetebulle på julfesten.

Första raden nedifrån sittande: Johannes Fors, Erik Mannström, Gunnar Åman, Erik Andersson, Gunnar Andersson, Matti Haapala, Valter Sjöblom.
      Andra raden sittande: Elin Bränn (g. Holm, Sverige), Sylvi Vildén, g. Palmborg, Anna Anderson, g. Lundqvist, Svea Blomqvist, g. Ahlström, Lea Åman, g. Nylund, Linnea Dahl, g. Lillqvist, Elna Liljedahl, g. Westerlund, Else Lind, g., Gunnel Blomqvist, g. Sjöblom, Linnea Lundqvist, g. Blomqvist.
      Tredje raden stående: Karl Backlund, Gunnar Backlund, Ragnar Backlund, Karl Åman (Lukus) Gunnar Envik, Gösta Westerlund, Lars Envik, Valter Kolka, lärarinnan Hanna Sjöblom. [Förstoring.]

Skolan brädbeslås

Efter mycket parlamenterande hit och dit med nedläggning och bordläggning av ärendet beslöt direktionen att skolan skulle brädbeslås. Varje halvt mantal skulle leverera en stock av 9 alnars längd och 7 tum i toppändan. Att uträkna och kontrollera leveranserna vid sågen utsågs J. Westerlund och Hannula. Stockarna skulle levereras mellan kl 3—6 em den 20 mars 1910.

Bagarstuga, bastu byggs

I september år 1910 beslöt direktionen enhälligt att bygga en bagar-bastubyggnad. Eftersom den gamla spisen med bakugn i skolsalen var gammal och utdömd revs den och ersattes med en plåtkakelugn. I och med denna åtgärd blev lärarfamiljen utan ugn att baka bröd i och detta föranledde uppförandet av en bastu-bagarstuga.

En anhållan gjordes till Skolöverstyrelsen. Utförandet av bygget gavs åt bröderna Matts och Johan Åman för summa 30 Fmk. Här som alltid tidigare var det bönderna som levererade material, men nu skulle även de obesuttna deltaga i omkostnaderna.

Elevbibliotek inrättas

Den dåvarande folkskolinspektorn fordrade att läromedlen omedelbart skulle förnyas, ett elevbibliotek inrättas samt trädgårdsskötsel införas på skolschemat. Alla de äskanden som inspektören ansåg nödvändiga verkställdes och direktionen anhöll hos Överstyrelsen för skolväsendet om vederbörligt bidrag, vilket också senare beviljades.

Lärare Emil Kjellberg sjuk

Från år 1916 började en svår och besvärlig tid för skolan och familjen Kjellberg. På grund av sjukdom nödgades lärare Kjellberg anhålla om tjänstledighet från den 17 januari till den 1 juni. Men hans sjukdom blev inte bättre under denna tid. Som vikarie hade han lyckats få folkskollärare Heimer Andersson från Gamlakarleby. Andersson bodde hela tiden i sin hemstad. Han reste till Kovjoki med morgontåget men åkte inte in till stationen utan för att vinna tid hoppade han av tåget vid Lukus övergång, där tåget saktade av i den branta uppförsbacken och kurvan. Ofta stod barnen där och väntade på tåget och sin stronga lärare, som på detta sätt förkortade sin skolväg med ett par kilometer.

Småbarnsskola i kommunal regi

1917 började småbarnsskolan i kommunal regi. Då anskaffades nya pulpeter och materiel för skolans bruk. Lärarinna för skolan var Hanna Sjöblom, som redan från 1910 hade verkat som kyrklig ambulerande småskollärarinna i bygden. Hennes distrikt omfattade både Kovjoki och Markby byar.

Läropliktslagen

1921 tillkom läropliktslagen och detta förändrade skolans äganderätt så att skolorna övertogs av kommunen och distriktet således befriades från sina svåra ekonomiska bekymmer. Denna lag blev även ett utomordentligt stöd för lärarna, som ej mera var helt beroende av direktionens godtycke. Skolkande elever tvangs enligt lag till skolan.

Ombyggnad av skolhuset

År 1925 skreds så till ombyggandet av skolhuset. Frågan hade varit uppe vid flera direktionssammanträden. Dels att man skulle riva skolan och bygga en tidsenlig sådan, dels att den skulle om- eller tillbyggas. Det blev en ganska omfattande tillbyggnad av skolhuset. Småbarnsskolan och lärarrummen flyttade in i den nya delen. Hitintills hade småskolan arbetat i ett litet rum i ungdomslokalen och lärarinnan bodde i sin egen stuga.

Lärare Helmer Andersson 1916—17
Översta raden fr.v.: Johannes Högdahl, Alfred Hägg. Karl Finne, August Backlund, Elof Granbäck, Alexander Rundell, Hugo Berglund, Verner Lassander, Johannes Backlund.
     Andra raden uppifrån fr.v.: Karl Söderman, August Hägg, Arthur Liljedahl, Alfred Forsblom, Axel Sundlöv, August Finne, Selim Romar, Truls Kjellberg, Karl Broberg.
     Tredje raden fr.v.: Ester Rundell, Alexandra Backlund, Amanda Sjöblom, Ellen Backlund, Alexandra Högdahl, Edit Åström, Edit Backlund, Ida Lukus, Edit Fellman, Agnes Enkvist.
     Nedersta raden fr.v.: Ida Lundqvist, Ingrid Hermanson, Ida Mattsson, Anna Lundqvist, Irene Mattsson, Ester Sjöblom, Alma Granbäck, Ida Åström, Lucille (Lucil) Sjöblom, Alma Hermanson, Ellen Lundqvist. [Förstoring.]

Efter en gymnastiklektion önskade lär. Alex Fellman ta ett foto av skolans hela pojkgrupp. Vi radade upp oss vid skolans södra ända. Och här är hela den manliga delen av skolan.
      Från v. Karl L, Lennart N, Yrjö L, Paul N, Eric L, Johannes Å, Emil M, Emil Å. Sittande Alfred D. och Anders N. [Förstoring.]

Småskolan med sin lärare, Hanna Sjöblom. År 1926—27 [Förstoring.]

Skolans tillbyggnad invigs

Enligt direktionens beslut hölls invigningsfestligheterna den 8 januari 1926. Förberedelserna för invigningsfesten ger vid handen att det skulle bli en stor fest, eftersom i festkommittén invaldes förutom hela direktionen som bestod av: Johan Åman, ordf., William Lundqvist, ekonom. Matts Åman, Anders Broberg, Johannes Blomqvist, Alfred Ek, samt ett antal kvinnor, bl.a.: Senna Kjellberg, Ida Åman, Irene Lundqvist, Hilda Henelius, Maria Westerlund, Lina Högdahl, Ida Fors, Ida Rundt, Hanna Sjöblom, Hanna Andersson och Aina Nylund.

Av det kortfattade sammanträdet efter festligheterna och av några minnesgoda deltagare framgår det dock att kyrkoherden prosten Ernst Appelberg höll invignings- och festtalet och folkskolinspektor Johannes Qvist ”om arbete i skolan”. Som förplägnad bjöds alla deltagare på kaffe med dopp.

Skolan får nytt namn

Från den 6 mars år 1927 skulle enligt direktionens beslut skolan härefter kallas Strömby folkskola. Enligt gamla handlingar framgår det att under den tid Sundby, Kovjoki och Markby hörde till Pedersöre storsocken kallades byarna Strömmens byar.

Direktionen sammankallade nu byborna till ett allmänt möte. Folkskolinspektor Johannes Qvist föreslog namnet Strömby. Han hade bl.a. diskuterat namnfrågan med skalden Joel Rundt, som var för namnet Strömby, emedan det är kort och lätt att uttala. Ännu gjorde lärare Kjellberg ett par förslag, såsom Helgeberg, Bergfors m.fl. Strömbyförslaget kom i första, Helgeberg i andra och Bergfors i tredje förslagsrummet. Stämman förordade dock att distriktsmedlemmarna skulle få diskutera och pröva de gjorda namnförslagen och sedan vid följande stämma rösta på de förslag som tilltalade dem mest. Stämman röstade för Strömby folkskola, som också blev skolans namn. Men skolan med Strömby skola som namn blev kort. Det namnet varade från 1927—1933, då skolan fick sitt ursprungliga namn tillbaka.

Byggmästare anställs för reparation

En större reparation av skolhusets gamla del måste vidtagas. Utvändigt skulle skolan brädbeslås. Ingångarna till båda skollokalerna jämte trappuppgångarna repareras och omändras. Till dessa arbeten kallades en kunnig byggmästare, August Öst från Jakobstad. Som arbetsledare anställdes Johan Nylund. En ny grind av metall gjordes till gården och nya grindstolpar av cement.

Städerska för både högre och lägre skolan anställdes. Förut hade städningen skötts av små grupper av 4—5 stycken åt gången som med tvål, borste och dammtrasa skötte om städningen några dagar i veckan tills en ny grupp vidtog o.s.v.

Elevbespisning

Där beslöts införa elevbespisning i skolan från vårterminens början år 1932. Läraren och lärarinnan fick i uppdrag att i andra skolor ta reda på huru denna bäst kunde förverkligas. Vidare skulle Folkhälsan kontaktas. Bord, stolar, matkärl m.m. anskaffades till skolbespisningen.

Till köksa valdes bland fyra sökanden Edit Åström och till städerska Aina Hermansson. År 1936 fick Edit Åström överta både städ- och köksarbetet.

Skolans 50-årsfirande förbereds

Den 11 december 1935 beslöt direktionen vid sitt sammanträde att fira skolans 50-åriga tillvaro, och 50-årsfesten skulle hållas påskdagen den 12 april 1936. Till denna festlighet valde direktionen en programkommitté. Kommittén fick följande sammansättning: Emil och Lars Kjellberg, Hanna Sjöblom, Senna Kjellberg, William Lundqvist, William Hermansson och Alfred Ek. Vidare valdes en mat- och kaffekommitté bestående av Senna Kjellberg, Hanna Sjöblom, Irene Lundqvist, Ida Ek, Vendla Broberg, Hilda Blomqvist, Edit Hermansson och Hulda Åman. Till värdinna utsågs S. Kjellberg. Man beslöt också att samla fotografier av samtliga ordinarie lärare som varit anställda på skolan. Dessa fotografier skulle förstoras och inramas till 50-årsjubileet.

[Inf. 2009-01-13.]

Jubileumsfond instiftas

Kommittén beslöt att behållningen av festen, när alla utgifter och räkningar betalats skulle tillfalla en nybildad stipendiefond som fick namnet Kovjoki folkskolas 50-års jubileumsfond. Sedan fonden vuxit till 1000 mark skulle hälften av räntan utdelas till förtjänta elever, en från varje skola, och andra hälften läggs till kapitalet. Behållningen från festen blev 297 mark 90 penni, som då överfördes till den blivande fonden.

Vinterkriget

Ingen kunde ana vad läsåret 1939—40 skulle bära i sitt sköte. Direktionen ordnade om små reparationer i skolan och budgetförslaget för året framlades och diskuterades. Folket i bygd och by inhöstade och ordnade för den kommande vintern. Men den 30 november 1939 utbröt kriget och småningom kom budet att skolan skulle upphöra eller åtminstone gå med reducerad kraft efter de resurser av lärare den hade till sitt förfogande. De flesta lärare i landet inkallades till tjänstgöring dels vid fronten, dels på hemmafronten vid sjukhus eller i vakttjänst. Lägreskolan var sporadiskt utan lärare, emedan lärare Hanna Sjöblom var inkallad till tjänst som sköterska vid krigssjukhuset i Jakobstad och under alla krigsåren arbetade således skolan med reducerad arbetskraft.

Gossarna i slöjd fr. vänster: Johannes Åström, Eric Lundqvist, Paul Nylund, Yrjö Lind, Lennart Nylund, Emil Åman, Emil Mattsson, Karl Lundqvist, Alfred Dahl, Anders Nylund. 1921.

Elever 1925. [Förstoring.]
Översta raden från vänster: Gunnar Åhman, Bror Lundqvist, Einar Lundqvist, Eino Vildén, Emil Åström, Johannes Fors.
     Andra raden från vänster: Saga Blomqvist, Linnea Lundqvist, Gunnar Blomqvist, lär. Emil Kjellberg, Else Lind, Linnea Dahl, Karl M. Åman, Jarl Åman.
     Tredje raden från vänster: Gösta Westerlund, Valter Sjöblom, Ragnar Backlund, Roy Nylund, Gunnar Backlund, Albert Nordlund.
     Fjärde raden från vänster: Sylvia Wildén, Elna Liljedahl, Svea Blomqvist, Lea Åman, Anna Andersson, Martha Bränn, handarb. lär. Senna Kjellberg.
Lägsta raden från vänster: Elin Bränn, Svea Nylund, Alfred Lind, Ruth Nylund, Elna Nordström, Elna Backlund.

Skolan utsattes ånyo för en brydsam tid. Ordinarie läraren Emil Kjellberg nödgades anhålla om befrielse från tjänsten på grund av sin sjukdom under en lång följd av år, eller från 1916 till 1940.

Sålunda verkade som hans vikarier:

Översta raden från vänster: Emil Mattsson, August Backlund, Yrjö Lind, Johannes Åström, Eric Lundqvist, Paul Nylund, Karl Lundqvist, Anna Nylund, Aili Forsblom, Ester Nylund, Irene Sjöblom, Ester Åman, Anna Sundlöv, Anna Högdahl.
     Andra raden från vänster: Elis Nylund, August Ekblom, Viktor Berglund, Alfred Dahl, Agnes Åman, Gerda Vesterlund.
     Knästående: Verner Åman, Ture Manström, Lennart Högdahl, Karl Lind.
     Sittande: Lennart Nylund, Emil Åman, Emil Fors, Anders Nylund, Elna Finne, Astrid Mattsson, Ellen Berglund, Elna Forsman, Tekla Nylund. [Förstoring.]

 

Lärare Emil Kjellberg tar avsked

Lärare Emil Kjellberg inlämnade till direktionen avskedsansökan från lärartjänsten räknat från den 11 september 1940, då han fyllde 67 år och således var berättigad till full pension. Hans lärargärning omfattade 40 år med undantag av de år han haft tjänstledigt på grund av svag hälsa och andra familjeangelägenheter. Ur hans långa lärargärning kan nämnas, förutom att han nydanade skolarbetet på många sätt efter dåtidens sätt att se. Han bildade olika sammanslutningar inom byn, han stiftade en livaktig ungdomsförening, en nykterhetsförening, en sångkör, kvällskurser för vuxna till och med 60—70-åringar satt snällt i skolbänken två kvällar i veckan och lärde sig räkna och skriva. Nu kunde de skriva sitt namn under olika skrivelser och inte som tidigare behöva använda sitt bomärke. Han var nästan som självskriven med i allt som angick byns görande och låtande. Han genomdrev på ett tidigt stadium också tjänsten som handarbetslärarinna, som så många gånger förut varit uppe till behandling i direktionen, men alltid blivit avslagen med motivering, att inga medel finns att tillgå för en sådan tjänst. På lärarens initiativ utlystes ofta direktionssammanträden. Han nyanskaffade åskådningsmateriel. Han ordnade om bättre städning och renhållning i skolan m.m.

Stående från vänster: Elna Hermanson (gift Slotte), Anna Dahl (Kronkvist), Margit Romar, Margit Nylund (Liljeström), Elna Nordström (Åström), Marta Bränn (Vesterlund) Einar Lundqvist, Emil Åström, Erik Saarikoski, Åke Kolka, Eino Vildén, Gösta Åström, Erik Andersson, Gunnar Berglund, Bror Lundqvist, Erik Vesterlund, Bernhard Åman, Rafael Nylund, läraren Emil Kjellberg, Valdemar Sjöblom, Karl Nordström, Anders Mannström, Gilbert Nordström.
     Sittande från vänster: Dagmar Blomkvist (Jungell), Agnes Ek, Elna Dahl (Ahlqvist), Irene Mannström (?), Astrid Hermanson (Backlund), Elsa Ek (Lundqvist), Eva Romar (?), Alise Hermanson (Björk), Irene Nylund (Lindskog), Greta Åman (Finnela). [Förstoring.]

Ellen Blomberg anställs

Efter E. Kjellbergs långa lärargärning skulle nu anställas en ny lärare. Lärare Ellen Blomberg i Socklot hade kommit på indragningsstat, och direktionen beslöt kalla henne till tjänsten. Direktionen måste också anställa en slöjdlärare, eftersom ingen manlig lärare fanns i skolan. Till slöjdlärare utsågs bonden Erik Lassander.

 


Lärare Emil Alexander Kjellberg död

Lärare Emil Kjellberg avled i Nykarleby den 15 februari 1945. Direktionen beslöt att vid Kovjoki folkskola stipendiefond för att hugfästa minnet av lärare Kjellberg, som vid skolan utfört sin långa, uppskattade lärargärning. Denna fond skulle förvaltas som en särskild fond bärande Emil Alexander Kjellbergs namn. Halva räntan skulle läggas till kapitalet, tills det steg till 20.000 mark. Andra hälften skulle årligen utdelas som stipendium åt två elever. En urkund skulle upprättas och förvaras i skolans arkiv. Forna elever och andra intresserade gjorde inbetalningar till fonden, som steg till 13.225 mark.

Jordfästningen förrättades i Nykarleby kyrka och uppvaktningar vid graven förutom av de närmaste anhöriga av bl.a. Kovjoki folkskolas direktion genom dess ordförande William Lundqvist. Minnesstund hölls hemma hos fröknarna Öhman i Nykarleby

Översta raden från vänster: Bengt Nylund, Runar Salo, Guy Lassander, Sven Åman, Erik Sarelin, Paul Salo, Guy Forsblom, Rafael Kecklund, lärare Helmer Knutar.
      Andra raden från vänster: Ellen Blomberg, Judith Nordlund, Lisbeth Nylund, Doris Nordlund, Gunni-May Ekström, Ulla Högdahl, Gunn-Britt Lassander, Gunda Forsblom, Ragni Vesterlund, Iris Björkkvist, Gunda Heselius, Elsa Björkqvist.
     Tredje raden från vänster sittande på bänk: Ralf Dahl, Arne Nygård, Stig Åström, Gunborg Lassander, Ingegärd Åman, Kerstin Lundqvist, Anita Blomkvist.
     Fjärde raden från vänster sittande på marken: Jörgen Mattsson, Bror Heselius, Albin Granbäck, Ralf Knutar, Ingmar Rönngård, Johannes Broberg, Ruth Ekblom. [Förstoring.]

En tredje lärartjänst inrättas

På folkskolinspektörens anmodan anställdes en tredje lärare vid skolan. Direktionen tog del av den skrivelse inspektorn sänt, där det heter. ”En andra lärartjänst vid högre folkskolan borde inrättas då elevantalet är 38 och torde de närmaste åren överstiga 30.” Beslöts överlämna ärendet till folkskolnämnden avgörande för att sedan framläggas för kommunalfullmäktige.

På kallelse av inspektören sammanträdde direktionen för överläggning och tjänster lediganslogs.

Efter ansökningstidens utgång hade tjänsten sökts av två personer. Direktionen valde Ture Heimer Knutar från Terjärv som t.f. för läsåret 1946—47. Han tillträdde tjänsten omedelbart. Följande år antogs han som ordinarie lärare.

Samma år anhöll lärare Ellen Blomberg om befrielse från föreståndarbefattningen och i hennes ställe utsågs lärare Helmer Knutar till ny föreståndare.

 


En sjunde klass inrättas

Den första oktober 1948 inrättades en sjunde klass och arbetet inleddes samma dag. Inga nya lärare behövdes, emedan klasserna fördelades jämt mellan de tre lärarna så att tredje klassen överfördes till lägre skolans lärare.

Kunskapstörsten var stor i byn och därefter startades en studiecirkel på prov under året.

Lärare Ellen Blomberg begär avsked

Lärarinnan Ellen Blomberg hade till direktionen inlämnat avskedsansökan från den 1 augusti 1949. Ellen Blomberg framhöll som orsak 35 tjänsteår och fyllda 64 år. Direktionen beviljade henne avsked och utfärdade åt henne tjänsteintyg.

Efter några veckor beslöt direktionen att ordna en avskedsfest för lär. Ellen Blomberg och inbjuda henne till festen. En gåva överräcktes från distriktet och skolan bjöd på kaffe med hembakade kakor.

Ny lärare anställs

Direktionen beslöt att hos kommunalfullmäktige anhålla om att få behålla andra lärartjänsten efter lär. Blomberg och att så fort som möjligt lediganslå tjänsten. Kommunalfullmäktige beviljade anhållan och direktionen lediganslog tjänsten som t.f. för läsåret 1949—50 att tillträdas den 1 sept. 1949.

Tjänsten söktes av tre personer. Till tjänsten utsågs Maria Regina Lindén, f. Vidjeskog.

 


Uppvaktning

Direktionen uppvaktade lärarinnan Hanna Sjöblom med tal och blommor på hennes 60-årsdag den 26 januari 1950.

Nu började man diskutera centralisering av klasserna VII och VIII i hela kommunen. Eleverna skulle överföras antingen till Seminariets övningsskola eller till Kyrkoby folkskola, men man skulle vänta på överordnades beslut.

Vatten och avlopp till skolan m.m.

Efter att i många år haft bekymmer med vattenförsörjningen, fick skolan äntligen år 1953 vatten och avlopp.

Folkskolan fick år 1954 en grundlig upputsning både in- och utvändigt. Man målade skolan och uthusbyggnaderna samt reparerade skolsalarna. Skoldirektionen beslöt att understöda och hjälpa krigsinvalidernas barn med penninggåvor, kläder och skor.



Lärare Knutar med sin klass. År 1955. [Förstoring.]

[Inf. 2009-01-21.]