GRÅSALVA

Gråsalva.

Denna salva, som till mer än hälften består av metalliskt kvicksilver, användes ännu mycket till utvärtes bruk till ingnidning av körtelsvullnader, vid s. k. smörjkur mot syfilis och mot ohyra. Pastor Liljeqvist uppger, att norrländingarna alltid på resor äro försedda med gråsalva för att därmed döda alla slags ohyra. Ja, denna salva har vunnit en så vidsträckt utbredning, att många norrländska mödrar även ur de högre stånden därmed ingnida sina barns huvuden för att därigenom hålla dem rena från löss, emedan hanterandet av finkam synes dem alltför besvärligt. Ännu sämre är det ställt med lapparna. För dem är kvicksilver en slags universalmedicin; de giva till och med det nyfödda barnet en dos kvicksilver »för att rena dess mage».

Flera författare omtala dödliga förgiftningar efter tillfälligt användande av gråsalva för icke syfilitiska åkommor.

Sjukhistoria. En 20-årig, blodfattig, kraftigt byggd kvinna, som led av ragader (sprickor) å ena handens ryggsida och börjande inflammation av lymfkärlen i underarmen, blev av en läkare smord med gråsalva, så mycket som en stor ärta, å dessa ragader. Starkt illamående och kräkning l timme efteråt. Patienten fördes till sjukhus, där insnitt gjordes i hand och arm. På tredje dagen fick patienten blodigt diarré och urinstämma. Diagnosen ställdes på rödsot, enär man ännu ej fått reda på att patienten behandlats med gråsalva. Diarréet fortsatte och blev stinkande. På 4:de dagen antydan till stomatit (muninflammation), som följande dag blev fullt utvecklad. Patienten avled på 6:e dagen. Under sjukdomen observerades ingen temperaturförhöjning. Obduktion: hela grovtarmen och en bit av tunntarmen säte för en höggradig difteritisk process. Kalkinfakter i njurbarken. Diagnos: Akut kvicksilverförgiftning.

Allt laborerande med gråsalva på egen hand bör av allmänheten fullständigt övergivas. Det är farliga saker!

Angående kvicksilvrets fruktansvärda inverkningar på den mänskliga organismen se för övrigt artikeln Kvicksilverförgiftning.

Burkar för Gråsalva från Stamapoteket i Nykarleby
någon gång mellan 1920 och 1960.
Man kan fråga sig varför innehållet maskerats
Diameter 3.0 cm, 3,5 cm och 5,3 cm.