|

Nykarleby stamapotek 150 år.

Av  W o l d  B a c k m a n

[Alla, under åren 1689–1837 i landet grundade apotek var stamapotek, d.v.s. de kunde av ägaren föryttras åt person som innehade nödig kompetens och sålunda kunde erhålla nådigt privilegium. Enligt apotekslagen av år 1928 indrogs stamapoteksrätten att upphöra 1.1.1969.]


Den 11 juli detta år [1932] har 150 år förflutit sedan Nykarleby apoteks första innehavare Johan Julin erhöll previlegier på detsamma (11 juli 1782). Jag känner ej till de närmare omständigheter, som föranledde apotekets tillkomst. Det ser ut som om Sveriges regering under senare hälften av 1700-talet med allvar tagit ihop med ordnandet av apoteksförhållandena i Finland. Före 1750 funnos endast fyra apotek i landet (Åbo, Viborg, Helsingfors och Fredrikshamn), och de huvudsakliga leverantörerna för droger och andra medicinaler voro kryddkrämare och kvacksalvare. Nykarleby blev nu det 18:de apoteket i ordningen; året förut hade grannstaden i norr, Jakobstad, erhållit apotek, medan Wasa redan 1763 hade sitt.

Apotekar Julin inköpte gården n:r 89, belägen vid Rådhusgatan, andra tomten norrut från torget och uppställde här sitt nya apotek. (Det var samma gård, som vid stadens brand ägdes av handlanden Gustaf Mauritz Hedström.) På denna plats stannade apoteket blott tre år. Apotekar Julin, som redan 1783 hade flyttat till Uleåborg, efterträddes av apotekaren Anders Kihlgren. Denne flyttade apoteket till gården n:r 42, den vid torgets östra sida belägna nätta, lilla träbyggnad i två våningar (bild 1). Han hade inköpt densamma den 17 jan. 1785 av fru Sigrid Hamberg, änka efter sitt tredje äktenskap med tullförvaltaren i Gamlakarleby Reinhold Fredrik Vittstock. I denna gård kvarblev apoteket sedan trots flere ombyten av apotekare ända till stadens brand natten mot den 14 januari 1858, då densamma jämte de allra flesta byggnader i staden lades i aska.



Nykarleby apotek 1785—1858.
Bild 1. Nykarleby apotek 1785—1858.
[Detalj ur teckning av G. Schalin.]


Det var under apotekar Nils Malmbergs tid apoteket nedbrann, och förlades detsamma av honom provisoriskt till en av gårdarna på västra sidan av älven, vilken del helt och hållet skonats av elden. Samma gård äges nu av fröken Lotti Dyhr och ägdes då av änkekaptenskan Regina Ölund. Här kvarblev apoteket i två år, till dess det åter kunde flytta in i den av apotekar Malmberg uppförda [Enligt Birck Waselius.] envånings, rappade träbyggnaden i hörnet av de nuvarande Kyrko- och Borgaregatorna, där apoteket ända sedan dess varit placerat.


Nykarleby apotek sedan 1860.
Nykarleby apotek sedan 1860 [till 1979].


Det kan måhända vara av ett visst intresse att se, vad under tidigare år betalades för Nykarleby apotek. Sålunda erlade apotekar Ehrenfried Kantzau år 1804 för gård, apotek med droger jämte en vid Östra gatan belägen kryddgård samt det över hälsobrunnen belägna skjulet jämte bryggor 2,000 riksdaler riksgäldssedlar. Hans efterträdare Adolf Fredrik Forsell betalade för samma sak år 1820 12,000 i samma mynt, medan apotekaren Johan Benzelstierna erlade vid sitt köp år 1831 en summa av 13,333 rubel silver och aptekaren Nils Malmberg åter år 1850 för fastigheten 2,000 och för apoteket 9,000 rubel silver.

Det är inalles 11 apotekare, som hittills — tillfälliga arrendatorer och föreståndare oräknade — sedan apotekets tillkomst till denna dag, fört husbondespiran på Nykarleby stamapotek. På annat ställe i dagens blad meddelas några korta biografiska notiser över dessa apotekare. Vi finna att dessa, på ett undantag när, varit dugliga och driftiga män, som utöver sin egentliga verksamhet haft intresse att ägna sin tid också åt andra sysselsättningar samtidigt, vare sig dessa gått i industriens, handelns det kommunalas eller religionens tecken.

Nykarleby apotek var säkerligen ingen lukrativ affär under dess första tid. Det var något för staden och dess omgivning nytt, som krävde tid att arbeta sig in i allmänhetens medvetande. Detta framgår ju också därav, att först den tredje apotekaren hade behov att i sin tjänst antaga en ”lärgosse”.


Woldemar Backman, Österbottniska Posten nr 27/1932.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
De biografiska notiserna över apotekarna som W. B. hänvisar till.
Apoteket i kapitlet Fakta.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2004-06-08, rev. 2020-04-08 .)