|
| |
|
Ur „Nordiska tavlor“.
Julnatten.
Kör:
Nu börjar den snöiga stormen sin färd
kring dalar
och fjäll uti norden,
och brasan hon fladdrar i flammande härd,
och ljusen de brinna på borden.
Ty julen är kommen, den älskade
gäst.
han kom ifrån himmelen neder;
don fattige reder sin stuga till fest
och halmen på tiljorna breder.
Guldlockiga små
så
väntande stå
och klockorna ringa,
och bjällrorna gå.
O juletid!
O barndomstid uti norden!
Stjärngossar:
|
|
| |
a) | Vi
sutto i mörkret, förtyngda av kval,
vi suckade sorgsna och tunga:
när låter du, Herre, i skuggornas dal
ditt anletes härlighet
ljunga? |
|
| |
b) |
Och Herren, han sände sin eviga skatt,
han sände oss hoppet
i nöden;
ty ljuset är fött i den mörkaste natt,
och livet har uppstått ur döden. |
|
Hela bilden.
|
c) |
Vi
sågo det gry
i Betlehems sky,
vi tända vår stjärna
för städer och by.
O juletid!
O barndomsfrid uti norden!
Kör:
Nu
bygger den frostiga vinter sin bro
på sjöarnas blånande vatten:
den frustande fåle med klingande sko,
han ilar till kyrkan
i natten.
Långt lin vill han åka, det bästa i byn,
och ungmön hon rodnar vid färden,
och stormarna vina vid himmelens
bryn
och isarna braka på fjärden.
Men strålande skön
i psalmer och bön
står kyrkan därborta
på
kullen vid sjön.
O juletid!
O barndomsfrid uti norden! |
|
... i Betlehems sky,
vi tända vår stjärna ...Rainer Johnssons och Mats Engströms stångstjärnor på Färgaregatan
|
|
|
