|
(Insändt.)
Nykarleby den 28 april 1866. Dagligen förspörjes högljudd klagan öfver penningebrist och saknad af till fälle till arbetsförtjenst. I båda fallen finnes stor anledning till denna klagan. — De många behöfvande som finnas erhålla ej, ens mot fullkomligaste säkerhet, penningelån hos ortens få rika personer, hvilka påstå sig sakna mynt. — Traktens dugligaste arbetare, bland dem många som aldrig härförinnan behöft lida brist på sysselsättning å hemorten, hafva nu, i brist af arbete, nödgats begifva sig både till närmare och aflägsnare platser inom landet, för att söka förtjenst. [Nödåren.]
— Ett af sex utaf stadens handlande påbörjadt större skepp, säges ej komma att blifva färdigt under detta år, ehuru nästan allt behöfligt virke allaredan skall finnas vid bygnadsplatsen, varfvet å Ahlö holme. Brist på erforderlige medel tros vara orsaken till att arbetet ej fortsättes.
— Ekonomiska bekymmer tynga derföre hårdt i många fattigas boningar och drifva från hem ut såväl gamla, orklösa och bräckliga personer som större och mindre barn, för att anropa medlidsamma menniskor om hjelp. — Bland dessa olyckliga fattiga äro de högst att beklaga, hvilka befinna sig i medelåldern emellan barn och fullvuxna; sådana få tidt och ofta höra föredrag af pratkunniga kökspigor och sådane deras vederlikar som af lyckan blifvit påklädda ett mera lysande skal, om olämpligheten att tigga och att ej arbeta etc. etc. etc. jemte tillägg, der sådant påträffas, om fel och laster hos barnens föräldrar och anhöriga. — Ägde dessa moralpredikanter, hvilka sjelfva aldrig behöft lida fattigdomens tyngd, erforderligt vett att tänka på obefogenheten till sitt handlingssätt, skulle de säkert oftare ihågkomma och rätta sig efter de gamla sanna orden ”bättre tiga än illa tala.”
— —På orten finnes ingen anstalt som erbjuder barn sysselsättning. — Redan för mera än ett år tillbaka påbörjades en sådan inrättning, men den står i halffärdigt skick, af orsak att tillstånd till anläggningen ännu icke erhållits; också lärer den ifrigt motarbetas af några, stor talan ägande män i staden, — på skäl hvilka grunda sig allt annat än rättvisa och befogenhet. — Anhållan är nemligen gjord om att till en tändsticksfabrik få förändra ett på 350 alnar söder om den obetydligaste stadsdelen, en från andra bygnader fristående plats, beläget f.d. bränvinsbränneri, uti hvilket i flere år, under lofgifne tider, rastlöst tillverkats tutusentals kannor bränvin. I frågan om anläggningen af tändsticksfabriken skola ofvan berörda vederbörande funnit platsen vara belägen för nära staden, ehuru samma vederbörande icke ansett opassligt att tillåta anläggning af ett garfveri midt uti staden, två kopparslagareverkstäder, en smedja och två badstugor, alla i trädbygnader, inom staden samt två hartsbrännugnar tätt invid staden, eller härintills betraktat vådligt att låta till afsedt ändamål begagna en jemväl inom staden, omkring 35 alnar från sjötullkammaren, qvarstående ria, uppförd i äldre tider af träd, m.m. m.m. Dylika tillämpningar af 11 § i stadens den 4 augusti 1859 nådigst fastställda bygnadsordning, måste väcka högst besynnerliga tankar hos hvarje opartisk betraktare af sakerna! Hvarken uti nyss berörde bygnadsordning eller uti Hans Kejserliga Majestäts den 21 juli 1865 gifna nådiga förordning, om tillverkning och försäljning af tändstickor, förekomma sådane stadganden, som vore att anses hindrande för tändsticksfabrikens anläggning å den ansökta aflägsna platsen och derföre hoppas både sökanden och de många hvilka påräknat att få sysselsättning vid fabriken, det tillstånd till anläggningen skall erhållas sedan den utredning sär företes, som kan vara nödig.
Herr Nabopolassar har till Åbo Underrättelser, för den 12 dennes, n:o 42 [nedre högra hörnet], skrifvit, bland annat, flere osannolikheter om praktiserande kirurgen Bäck . — Uppgiften om att Bäck vore en kapitalist vägande sina 40,000 £ [?] har ansetts här så otrolig, att de mest korsande gissningar uppstått om verkeligen några ock i sådant fall hvilka ”säkra personer” det kunnat lyckas att, just i början af april, narra så många nollor i Hr Nabopolassars minne. — Haf derföre Herr Nabopolassar godheten att litet längre fram på våren, då stadigare väderlek inträffar, anmodade säkra personerna att gifva en ny och tillitsfullare uppgift, hvilken, i sednare fallet, skall från min sida blifva oklandrad. Att Bäck, på sätt Vasabladet uppgifvit, högst oegennyttigt betjenat sina patienter är obestridligt öfverensstämmande med verkliga förhållandet, åtminstone hvad vidkommer patienter å denna ort. — Många till armar, ben och andra kroppsdelar krossade och förderfvade menniskor hafva genom Bäck vunnit den läkning som hvarken ortens läkare eller några qvackfalvare kunnat åstadkomma. I belöning för allt sådant har Bäck aldrig fordrat någonting oskäligt, utan ständigt öfverlemnat ersättningen till de betalandes godtycke och aldrig låtit förmärka att han varit missnöjd med hvad honom gifvits. Anmärkningen om att Bäck, på färder upp till Jakobstad, skulle haft skjutslega, tour och retour, för 6 à 7 hästar, synes vara värd än mindre trovärdighet än allt det öfriga mot Bäck klandrade, då ej ens ”säkra personer” synas vara vållande till den sammas anförande.
— K — n. |