II Nykarleby forna stadsplan jämte några personhistoriska anteckningar om gårdsägarna från tiden kring 1775 till branden (1858)

av

Woldemar Backman


[6. Gårdsnummer 120—139]

120. Sjömannen Gabriel Andelin (f. 1732 i Lappo, d. 1819). Gården var upptagen av Andelin, på vilken han fått I U 25.7.1782. Arvinge: dotter Anna, gift med styrman Johan Astrén (se 96). Bytte denna gård mot 96 med sjömannen Jakob Hägglund den 23.1.1825. På offentlig auktion 2.7.1825 inropades den av råd- och handelsmannen Carl Lindqvist. Arvingarna efter honom sålde gården 28.7.1841 till kakelugnsmakaren Gustaf Herman Löfgren (f. 1818 i Tammerfors). Denne sålde 9.4.1845 till skepparänkan Maria Catarina Engström Redan följande år (22.12.1846) avyttrade hon den till skomakaren Hans Henrik Garbén (f. 1798 i N:by, d. 1875). 


121. Försvarskarlen Josef Rolin (f. 1744 i N:by). Sjöman Anders Backlin (f. 1758 i Storsoklot). Skomakaren Jakob Broman sålde till rådmannen Kilian Malms änka, Sigrid Hamberg. (kb. 14.11.1777). Handl. Anders Mattson Juthe sålde 18.4.1789 till stadsbetjänten Johan Jakob Löfman (f. 1769 i N:by, flyttade till 33). Denne åter till rådmannen Adolf Hammarin (kb, 9.11.1801). Sedan i arbetaren Isak Eklunds ägo (f. 1778 i Kovjoki, d. 1849). Mågen, skepparen Anders Filander (f. 1801 i J:stad) erhöll II U 6.4.1846. Han sålde gården 12. 9.1851 till fiskaren Johan Eklund (f. 1811 i N:by) och flyttade själv som hyresgäst till 44. 


122. År 1777 försvarskarlen Erik Blom (f. 1733 i Munsala, d. 1800). Änkan dog 1809. övertogs av sonen sjömannen Johan Blom (f. 1774 i N:by) och mågen Gustaf Jungeld (f. 1768 i Ytterjeppo), och kvarstannade gården i släktens ägo; de sista innehavarna (1844—57) äro jungfrurna Blom, Anna Lena (f. 1803) och Maja Lisa (f. 1799), troligen desamma, som så förtjänstfullt skötte om Brunnsholmsrestaurangen på 1840—50-talet. 


123. Försvarskarlen Johan Broman (f. 1740 i N:by) Mågen, sjömannen Jakob Backman (f. 1766 i Korsholm). Denne sålde 21.4.1809 till svågern, sjömannen Nils Braman, som åter i sin tur avyttrade gården till sjömannen, sedan inspektorn Henrik Österbäck (f. 1787 i Soklot, d. 1848). Änkan dog 1855. Mågen Robert Ahlqvist sålde gården 22.3.1856 till arbetskarlen Johan Stormåns (Östman) (f. 1830 i Pedersöre). 


124. Vaktmästaren Matts Löfman (f. 1732 i Pedersöre, d. 1787). Änkan jämte barn, bland dessa stadsbetjänten Johan Jakob L. (f. 1769 i N:by). Dennes änka dog 1808. Efter henne mågen, sjömannen Anders Rönning (f. 1772 i Vasa). Han flyttade 1805 till Jakobstad, men återvände 1809. Efter mannens död 1849 och änkans död 1854 synes gården (enligt uppgift i kyrkboken) gått till styrman Johan Erik Sarlin (f. 1824 i N:by). 


125 och 126. Här bodde ingen förrän 1817. Tomten 125 (se bild 4) hade dock tidigare ägts av rådman Gustaf Litzberg, (se 2), sjökapten Reinhold Vilhelm Backman (se 1—3), tullinspektor Abraham Holm (kb. 29.5.1804) samt tullförvaltaren Jonas Johan Giers (f. 1760 i Åbo, d. 1818). Den sistnämnde kom också i besittning av obebodda tomten 126. Han erhöll I U på 125 3.10.1814. Änkan död 1825. Arvingarna sålde gården (den s. k. Norra tullgården), till staden 12.9.1827. Sjökapten Olof Olsson (f. 1794 i Norge, d. 1851) anhöll hos magistraten att få köpa gården, men invände stadens »äldste», att de ansågo det för staden gagneligare att hålla den i och för inkvartering, men då Olsson bjöd 1,000 riksd. svensk banco biföllo de till köpet, som kom till stånd 1.9.1828. Han efterlämnade 4 söner, av vilka skepparen Carl Oskar Olsson (f. 1822 i. Gamlakarleby) övertog gården. [Mer av Erik Birck.]


127. Skomakaren Johan Lybeck (f. 1730 i Kronoby, flyttade till Vasa 20.12.1796). Klockaren Johan Kaitsor förvärvade troligen då gården, som han sålde 10.1.1801 till pastorsadjunkten Johan Stenbäck (f. 1763, d. 1843). Rådmannen Matts Lithén hade den också en tid i sin ägo (fbr. 1.6.1813), men sålde den 14.10.1816 till assessorn Johan Bergbom, dit denne flyttade från N:o 27. Efter hans död (1830) såldes gården av dottern Amalia, gift med apotekaren Lars Thodén i Kristinestad, på auktion 5.6.1836 och inropades av tullförvaltaränkan Margareta Catarina Engström. Fiskaren Matts Frost eller Fjällstrand (f. 1813 i Soklot by, d.1868) hade köpt gården före branden (denna gård brann ej, såldes av honom 9.3. 1858 till sjökapten Anders Granholm (se 10). 


128. I s. k. Nystaden, väster om älven. Utgör nu tomterna 106 och 107, som för närvarande ägas av gymnastikläraren Hofman, postförvaltaren Heurlin och målaren Sundell. Ursprungligen en tomt, Klockarbacken kallad, ägdes den år 1764 av klockaränkan Helena Lindbom, som sagda år (5.3.1764) sålde den södra, mindre delen (den nuvarande Hofmanska tomten) till åkaren (kallas i kyrkböckerna fodermarsken) Johan Harberg (f. 1834 i Kyrkbyn, d. 1809). Sonen, sjöman Johan Harberg avled redan 1808, men överlevdes av änkan Anna Cajsa H. d. ä., som dog 1848, och gården ärvdes av hennes tvenne dötrar, vilka innehade den ännu långt efter stadens brand. Den andra, större och norra hälften övergick i sonen skräddaren Johan Lindboms ägo den 18.3.1771, som sedan gav den i gåva (23.7.1804) till sin dotter och måg, sjömannen Johan Saarman (f. 1771 i N:by, se 116). Dessa sålde gården 16.5. 1825 till sjömannen Matts Österblad. Denna tomt var vid denna tid bebyggd med en gård bestående av stuga och kammare. Denna hälft såldes 5.9.1848 till slaktaren Michael Falck (f. 1797 i Soklot, d. 1862), som åter avyttrade den den 19.5.1851 till vaccinatören Johan Petter Ehnqvist, det var han, som byggde den vita byggnaden, som nu pryder stället. Kort efter branden sålde Ehnqvist gården till rådmannen Matts Sandström. 


129. Denna tomt, också belägen i Nystaden, motsvarar de nya tomtnumrorna 120 och 121. Den 9.9.1816 hade sjötullvaktmästaren Fredrik Reinhold Kempe (f. 1781 i N:by, d. 1840) erhållit magistratens tillstånd att intaga nämnda tomt. Den kom sedan (5.3.1830) i rådman Matts Lithéns händer, men familjen Kempe bodde dock där. Lithén sålde tomten 24.9.1841 till den ovannämndes son, sjötullvaktmästaren Carl Reinhold Kempe (f. i N:by 1819, d. 1884). Gården övergick troligen vid den senares bortflyttning till Jakobstad år 1850 eller kanhända något år tidigare till skepparen Matts Nylund (f. 1804 i Forsby, d. 1856). Efter dennas och hans hustrus kort därpå timade frånfälle inropades gården på frivillig auktion av sjömannen Carl Fredrik, Axelsson (f. 1818 i Oravais), som således ägde den vid tiden före stadens brand. Först på 1890-talet avskildes nuvarande fru Petterssons tomt (N:o 120) från den ursprungligen bebyggda tomten, som nu tillhör byggmästaren Björklund. 


130. Nuvarande nummer 16, f. d. Josef Sundströms gård, äges nu av kaféägarinnan Koskinen, född Nygård. En av de få gårdar öster om älven, som undgick branden (se bild 2). Enligt traditionen den gård, där v. Döbeln låg sjuk före slaget vid Jutas. Gården tillhörde vid denna tid staten och tjänade som tullhus för den s. k. lilla tullen. Gården såldes till stads- och provincialläkaren Zacharias Topelius d. ä., som av staden erhöll mark till tomtplats. Han sålde gården 28.4.1817 åt handlanden och rådmannen Johan Erik Strömbäck (f. 1789 i Vasa, d. 1859). Hans änka bodde här till sin död 1874, då gården (27.10. 1874) försåldes på auktion och inropades av handelsbokhållaren Josef Sundström. Han tillbyggde i den gamla byggnaden det norra gavelrummet (nuvarande kaféet). 


131. Väster om älven samt väster om den åt söder gående landsvägen. Nu tomt 105, tillhörig fröken Lotti Dyhr. Efter stadsplanen bebyggd före 1740, från vilken tid stadsplanen med största sannolikhet förskriver sig (se sid 51). Låg i så fall utom det egentliga stadsområdet, möjligen på landskommunens mark; ty det är först i kyrkboken år 1817—23 tomten är upptagen. Den äldsta ägarinnan jag känner är Anna Lovisa Synnerström, som i ett köpebrev, daterat i Östensö by i Pedersöre den 3.11.1812 sålde gården åt sockneadjunkten, mag. Jakob Vilh. Ahlqvist (f. 1782 i Jakobstad, d. 1838). På auktion efter honom 31.5.1838 inropades gården av häradsskrivaren G. A. Kjellman men sålde han den redan 18.10. s. å. till skepparen Johan Öhlund (f. 1781 i Pedersöre, d. 1853). Änkan innehade gården till sin, död 1867. 


132. Nuvarande 108 och 109 i Nystaden. Ägas av fröknarna Nylund och fru Rajander. Gården nämnes först i 1817—23 års kyrkbok. Som ägare är upptagen repslagaregesällen Åkerbloms änka, Brita Lund (f. 1759 i N:by, d. 1835). Hon sålde gården 30.10.1823 till arbetskarlen Henrik Suni (f. 1793 i Munsala, d. 1880). Denne sålde halva gården till sin måg, sjömannen Matts Östman (f, 1806 i Pedersöre) (I U 24.2.1840). Vid 1858 års ingång äro antecknade nämnde Suni och sjömanshustrun Greta Östman (f. 1804 i N:by, d. 1863) såsom ägare av gårdarna. 


133. Detta är arbetaren Jakob Nilssons gård i Nystaden (nu 119). Drängen Johan Martin Nybacka (f. i Kyrkbyn 1794) fick av magistraten tillstånd att inhägna tomten 13.2. 1826. Efter hans död 1849 överläts av arvingarna (två av sönerna antagit namnet Jungell, en Nylund) gården 20.9.1852 till sjömannen Jakob Kojonen. Vid ingången av 1858 är sjömansänkan Anna Maja Kojonen (Mattson) antecknad som ägare 


134. I Nystaden. Nuvarande 1/2 av 110, tillhörig fröken Olga Svahnström. Sjömannen (senare skepparen) Matts Nylund (se 129) hade 23.1.1828 erhållit magistratens tillstånd att upptaga tomten. Han sålde gården 29.6.1840 till sjömannen Johan Sundqvist (f. 1809 i Munsala) och denne åter 11.1.1845 till sjömannen Erik Carlsson Böös. Efter honom kom som ägare 19.5.1855 sjötullvaktmästaren Carl Reinhold Kempe (som således synes ha återvänt från Jakobstad, se 129, dit han dock återvände 1859). Strax efter branden eller 20.1.1858 inropades gården på frivillig auktion av tullförvaltaren Petter Jakob Falck, som 22.2.1860 sålde den till sjötullvaktmästaren Carl Adolf Svanström (d. 1908). 


135. I Nystaden. Nuvarande 1/2 av 110, tillhörig sjömannen Johan Holmström. Den 1.9.1828 hade magistraten berättigat sjömannen Jakob Nybacka (f. 1796 i Kyrkbyn, d. 1858), som senare antog namnet Nyholm, att intaga tomten. Han innehade tomten ännu vid stadens brand. Efter hans kort därpå timade död övertog sonen Johan Nyholm (30.10.1858) gården, men sålde den till apotekaren Nils Malmberg (kb. 6.3.1872). På frivillig auktion efter dennes död inropades gården 29.3.1877 av sin nuvarande ägare. 


136. Belägen söder om den nuvarande rådhustomten, bärande nummer 15 och 16; tillhörig ingeniörskan Heikel. Tomten kom först 1828 i stadens ägo, den låg tidigare utom staden och var belägen på stadens och kyrkbyns oskiftade marker. Redan tidigare hade den dock varit bebodd av bl. a. borgmästaren Johan Christian Gadd (borgmästare här 1782—1795, född i Karkku 1752, död i Kauhava 1813) samt dennes efterträdare som borgmästare (1796—1819) Carl Jakob Stenman (f. 1762 i Vasa), vilka vardera varit ägare till gården. Efter den sistnämndas död (1819) var änkan bosatt i gården till sitt frånfälle 1842. Vid den av arvingarna anställda auktionen 18.8.1842 inropades gården av länsmannen Mauritz Cristfrid Nordqvist (f. 1802 i Pargas, flyttade till Keuru 1855). Han sålde gården 30.3.1855 till handlanden Erik Rechardt (f. 1804 i Torneå, flyttade till Vasa 1862), som således var ägare till gården vid stadens brand. 


137. I Nystaden. Enligt ny nummer 118. Äges av sjömansänkan Brita Eklund. Den 28.3.1836 hade magistraten berättigat sjömannen Anders Jakobsson Silfvast (f. 1794 i Munsala, d. 1879), rätt att utstaka en tomtplats. Han innehade den under tiden för stadens brand. 


139. Tomten enligt ny nummer 116. Nu tillhörig verkmästaren Viklund. Tillkom först efter 1848. Innehades först av tjäruvräkaren Henrik Lööf (f. i N:by 1804, d. 1864). Gården inropades på auktion 3.8.1850 av apotekaren Nils Malmberg, som samma år forsålde den till sjömannen Petter Fredriksson (Ohls) (f. 1806 i Karby, d. 1868). 


Utom nämnda, efter det tidigaste nummersystemet ordnade tomter förekommo ytterligare i Nystaden några tomter, som icke hunno få nummer, förrän den nya omnumreringen ägde rum år 1844. Dessa tomter äro: 


a) Den tomt, som vid den nya numreringen erhöll nummern 1/2 av 120 (nu 111 och 112) och Som nu äges 1/2 av fru Kronqvist och 1/2 av fröken Tiljander, hade 11.9.1837 beviljats Johan Henrik Forsman. Denne överlät dock nämnde tomt den 18.10.1839 till skepparen Matts Nylund (se 129 och 134). Han sålde tomten den 27.6.1847 till possessionaten Otto von Essen. Den andra 1/2 av 120 hade arbetskarlen Gustaf Eriksson erhållit 14.9.1837 som tomtplats. Den övertogs 13.11.1843 av borgaren Häggblom, som sålde den till slaktaren Michael Falck (se 128) 18.4.1845. Denne åter i sin tur avyttrade den till possessionaten (å Keppo) Otto von Essen (23.6.1847), som således blev ägare av hela tomten. Denna sålde han först efter branden till sin svåger, handlanden Elias Roos. 


b) Den tomt som nu bärande tomtnummern 1/2 av 116, äges av fröknarna Forsbacka. Denna tomt hade sjömannen Petter Forsström (f. 1823 i Kyrkbyn) fått tillstånd av magistraten att intaga 7.3.1853. 


c) Den tomt, som nu äges av arbetaränkan Engstrand under 1/2 av 115, erhöll sjömannen Johan Johansson Nybacka, som senare antog namnet Nylund, av magistraten rätt att intaga (fbr. 3.12.1848). Änkan sålde gården långt efter stadens brand (4.5.1888) till rådhusvaktmästaren J. F. Grenman. 


d) Den äldsta ägaren till den tomt, som nu tillhör sjömansdottern Maria Pettersson (en del av 108) var arbetaren Henrik Limming, vilken 29.1.1846 sålde den till slaktaren Michael Falck (se 128 och a). Denne åter i sin tur avyttrade gården 11.5.1854 till sjömannen Jakob Henriksson och denna åter 31.1.1856 till sjömannen Johan Petterson (Forsbacka) (f. 1832, d. 1900), far till nuvarande innehavarinnan. 


e) Den s. k. Jansonska tomten, ännu utan nummer, delvis utom stadsplan, öster om 108 och 109. Tomten såldes av Greta Andersson Peth till Mårten Jansson den 14.12.1842. Jansson skänkte tomten till sonen sjömannen Johan Janson den 9.8.1870. 


f) Den tomt, som nu äges av arbetaren Joel Fagerholm. Den första ägaren var tjäruvräkaren Anders Gädda (f. 1813 i Munsala, d. 1866), som uppförde den, troligtvis först något år före branden och ägdes den efter hans död av änkan och tvenne barn, vilka sålde gården till sjömannen Andersson Häggblad. 


Till sist är det för mig en kär plikt att till prosten Ernst Appelberg och borgmästaren Carl Stenfors få framföra min tacksägelse för tillåtelsen att begagna mig av kyrkans och magistratens arkiv i Nykarleby. Likaså ett hjärtligt tack till lektor Arne Jernström som tagit fotografierna till bilderna 2—4. 




Woldemar Backman, (1929) Tvenne Nykarlebystudier i Arkiv för svenska Österbotten, band II, häfte 1. 

[SLUT]

(Inf. 2004-03-03.)