Antalet inträdessökande elever hade ända till år
1885 varit någorlunda tillfredsställande (11—37 per år),
men minskade sistnämnda år till 7 och följande år
till 6. Av de sistnämnda kunde endast 1 intagas i seminariet. År
1886 hade seminariet 37 elever, men 1889 endast 25. Antalet utdimitterade
var 1890 endast 4 mot normalt 9 i medeltal under de föregående
åren. Seminariet framstod alltmera ”som ett sjunkande skepp”.
Emigrationen, bristen på tjänster, dåliga löner
och de både fysiskt och psykiskt påfrestande studierna vid
seminariet torde ha varit de orsaker, som avhöll ynglingarna från
lärarbanan. Under åren 1887—1892 ökade antalet sökande
och intagna något (15,7 resp. 12,1 per år), men först
från 1893 var antalet inträdessökande åter tillfredsställande
eller 33, 1894—1897 i medeltal 30, av vilka 22—23 intogs.
Den hastiga nedgången i elevantalet föranledde planer på
seminariets indragning. Cygnaeus ansåg sig ha fått
sin tidigare åsikt bekräftad, att ”hela företaget
att åtskilja det manliga och qvinnliga svenska seminariet och placera
det förra i Nykarleby (var) ett stort misstag”. Man betecknade
seminariet med dess fåtaliga elever som ett slöseri med statens
medel, då ju varje elev kom att kosta c:a 2.300 mk. Den 13 febr.
1898 förfrågade sig ecklesiastikexpeditionen i Kejs. senaten
hos skolstyrelsen, om kostnaderna för seminariet ej kunde nedbringas.
Ev. kunde det flyttas som en parallellavdelning till Jyväskylä
finska seminarium. Bakom förslaget stod expeditionens dåvarande
chef, fennomanen, senator Y. S. Yrjö-Koskinen, som på
detta sätt hoppades uppnå en snabb förfinskning av folkskolans
lärare, ett mål, som vid denna tidpunkt redan föreföll
att ha nåtts vid Ekenäs seminarium. 8)
Överinspektör W. Floman, känd som fennoman, besökte
på överstyrelsens uppdrag seminariet i mars s.å. för
att höra lärarkollegiet i saken. Vid sammanträdet den 14
mars gick kollegiet med på en minskning av anslaget för kosthållning,
ved och ljus samt elevstipendier. Däremot motsatte man sig förslaget,
att elever skulle intagas endast vartannat år och att två
lektorstjänster skulle indragas. Lektorerna Strömberg och Wichmann inlämnade till protokollet välmotiverade
inlagor häremot. Man vann även överstyrelsen för sina
synpunkter, men däremot ej senaten. Den 15 maj fastställde denna,
att kosthållets anslag skulle minskas med 2.400, d.v.s. kostpengarna
för 10 interner, ved- och ljusanslaget med 500 och stipendieanslaget
likaså med 500 mk. Ledigblivande lärartjänster skulle
ej få besättas ordinariter utan skötas av vikarier mot
arvode. |
