[Hej.
Skickar en bild av lusthuset jag tog 1961 en höstdag. Flickorna inne
i huset är Carola och Stina Nystedt. Träffade Annikki
Haavisto häromdagen och hon visste berätta bl. a. att i Skogsparken
växte ”rågblomma”,
en art som inte hittats någon annanstans i landet. Nu ligger det en hög
timmer där. Stenfoten var grunden till ”Vindtemplet” (ett så
vackert namn!).
Hälsn.
Solveig
Sjöskog
(Inf. 2006-05-24.)]
Bland framsteg,
som gjordes under denna tid kan nämnas, att en plantskola anlades
1886 i ”Residensparken”. Dir. Schalin, som mycket intresserade sig för
denna sida av elevernas utbildning, anhöll 1891 hos staden om att på
30 år få arrendera ett 6 tnld (3 38/1000 ha) stort skogsområde
väster om Residenstomten. Detta bifölls, arrendekontrakt upprättades
den 30 dec. 1892 och sedan senaten s.å. beviljat 600 mk för ändamålet,
anlades här den s.k. Skogsparken, en modellträdgård för
folkskolor och ett övningsfält för trädplantering. Även
ett experimentfält för fruktodling anlades, sedan Finska
Trädgårdsföreningen 1891 och 1892 donerat buskar och fruktträd
till seminariet. Denna ”pomologiska station” var avsedd att undersöka,
om fruktodling var möjlig på dessa nordliga breddgrader. Resultatet
blev gott och med folkskollärarna spriddes sedan fruktodlingen till skolträdgårdarna
i hela Svensk-Finland. Ett nytt växthus uppfördes på direktor
Wichmanns initiativ 1915.
[Skogsparksdammen, dam i roddbåt och lusthuset.
Mikael Schalin tillhandahöll. Delförstoring.
(Inf.
2014-06-11.)]
Trädgårdsodlingen stod till en början
under ledning av trädgårdsdrängen D. W. Johansson 1874—1890 och därefter bl.a. av trädgårdsmästare Axel
Thunberg 1890—1908. K. V. Bergman [Far till Erik
Bergman.]1910—1940, R. F. Asplund 1941—1953 och B. A.
Sandström från 1953 [Far till Peter
Sandström.].
Direktor Schalin avgick med pension den 9 juni 1904.
Han hade styrt seminariet ”i Topelii anda”, som en lärare yttrade
sig vid seminariets 25-årsfest. Efter honom beklädde lektor Gustaf
Hedström direktorstjänsten till 1911. Han var den förste och
siste Nykarlebypojken på denna post, måttfull, behärskad, objektiv
och praktisk, den man, som seminariet då behövde. Under hans tid tillkom
bl.a. den nya övningsskolan vid torget, avsynad och godkänd den 18 jan.
1908, såsom på annat ställe i d.a.
omnämnes.
Arrendet på Seminarieparken, som Skogsparken även
kallades, förlängdes den 8 mars 1923 på ytterligare 30 år. 40)
Trädgårdsodlingen blomstrade ännu under 1930-talet, men i jan.
1939 fick seminariet avslag på en anhållan om anslag för ett
nytt växthus. Det reparerades och utvidgades först 1948.
[Lusthuset avbildat med kritor. Signerad S. Andersson 28 maj 1931. Förstoring.]
Stig Haglund tillhandahöll. (Inf. 2015-11-04.)
Under
den stränga vintern 1940 frös det sista äppelträdet i plantskolan.
I juni s.å. återlämnade seminariets dåvarande direktor
Skogsparken till staden med motivering, att seminariet ej mera nyttjade densamma
till undervisning i skogssådd och trädplantering, vilket förutsatts
i arrendekontraktet. Anläggningen var dåmera igenvuxen och i förfallet
skick. Inför 75-årsjubileet väcktes i dec. 1947 emellertid förslag
om att rusta upp parken på nytt. Efter ingående diskussioner beslöt
stadsfullmäktige i febr. 1948, att ett engångsanslag om 15.000 mk skulle
beviljas för upprensningsarbeten i parken, Skogsparken i fortsättningen
måste bibehållas som sådan och att seminariet som förut
fick övertaga skötseln av densamma.
I april 1948 meddelade handl. Hugo Casén till stadsstyrelsen, att han önskade deltaga i kostnaderna
för iståndsättandet av Skogsparken. Detta skulle antingen ske
genom att låta uppföra en lada i stil med den, som tidigare stått
där eller genom att bidraga med en penningsumma för återuppförandet
av en brygga och en paviljong vid skogsparksdammen. Donationen skulle utgöra
10.000 mk. Stadsstyrelsen beslöt att utnyttja den generösa gåvan
till att bekosta återuppförandet av en brygga och en paviljong vid
nämnda damm. 41)
Under de följande åren tillkom tack
vare dessa åtgärder Skogsparkens naturområde, som dock
snart även det förföll och slutligen togs i anspråk för
andra ändamål.
Bland övriga åtgärder staden under
årens lopp vidtagit till seminariets bästa, kan nämnas den donation
om 10.000 mk som överlämnades vid 50-årsjubileet 1923. Dessa medel
togs ur fonden ”Nykarleby järnvägs besparade trafikmedel”,
som nu uppgick till 23.039:50 mk. Medlen skulle senare återbäras till
fonden genom uttaxering under ett eller flera år. Fonden skulle förvaltas
av seminariets lärarkollegium och räntebeloppet utdelas som gåvor
bland välartade elever i seminariet och dess övningsskola. Om de sistnämnda
i framtiden skulle upphöra med sin verksamhet eller om undervisningsspråket
bleve ett annat än svenska, skulle fonden tillfalla Svenska Litteratursällskapet.
Vid 75-årsjubileet 1948 utökade staden denna Nykarleby stads donationsfond med 50.000 mk. Räntan skulle utdelas som stipendier bland välartade
elever vid seminariet och övningsskolan.
Stadsbornas intresse för
seminariet visades under årens lopp bl.a. i flera donationer. Den
första torde ha tillkommit redan den 12 jan. 1874 genom handl. G. M.
Hedström, C. Nylund och P. Aug. Lybeck. Dessa hade ingått
ett avtal med vederbörande minutförsäljare av brännvin, varigenom
det uppstått ett överskott av 2.357 mk 30 pi. Summan överlämnades
till konsul Grundfeldt som förvaltare av seminariefondens medel. 42)
Sedan
lärarna den 1 mars 1880 lagt grundplåten till ”Alexander II:s
normalskolestipendiefond” med 120 mk, tillsköt ett antal stadsbor
den 2 mars s.å. 325 mk så att fonden efter ytterligare tillskott i
febr. 1881 stigit till 500 mk, varpå räntan kunde börja utdelas
som stipendier till flitiga och välartade normalskolelever från stadsförsamlingen.
Den
24 mars s.å. grundades på initiativ av dr Kr. Forsius ”Alexander
II:s stipendiefond”. Staden bidrog genom att sammanslå tre äldre
stipendiefonder med denna, varigenom en fond om 628:71 mk erhölls. Fonden
utökades till 1887 med 100 mk per år av dr Forsius, och uppgick 1897
till 2.404:44 mk. Stipendierna gällde seminarister från staden, som
visat anlag för skön konst eller slöjd.
Den 3 dec. 1881 donerade
rådman J. A. Lybeck 5.000 mk till seminariet till minne av sin
maka att förvaltas under benämningen Augusta Lybecks stipendiefond.
Stipendierna skulle utdelas till flitiga elever från stads- eller landsförsamlingen.
Då elevantalet vid denna tid sjönk, utdelades ej en del av räntan,
utan samlades till en ny fond under namnet Augusta Lybecks stipendiefond II.
Dessa sammanslogs enligt lagen av den 29 mars 1957 om seminariefonder under 30.000
mk till Augusta och P. W. Lybecks jubileumsfond, som 1958 räknade
36.279 mk.
I mars 1898 överlämnade stadsfullmäktige en summa
om 500 mk att förvaltas under benämningen Topelii stipendiefond.
Summan utökades vid seminariets 25-årsjubileum till 1.000 mk.
I
samband med att senaten 1903 beviljade staden tillstånd att indraga sin
högre folkskola och överföra eleverna till normalskolan, åtog
sig staden att bekosta de kvinnliga elevernas undervisning i handarbeten och gymnastik
med 400 mk per år.
Familjen Lybecks intresse för seminariet visade
sig fortfarande på många olika sätt. Den 18 febr. 1925 donerades
sålunda 5.000 mk till Vicehäradshövding P. W. Lybecks
fond. En av donatorerna var skalden Mikael Lybeck.
Bland Nykarlebybor,
som ihågkom seminariet, märkes ytterligare massösen Anna Maria
Backman, som testamenterade 6.450 mk till en stipendiefond, som den 10 sept.
1931 mottogs av seminariet och fick namn efter donatorn: Massösen Anna
Maria Backmans fond. Som Nykarlebybor kunde väl även räknas
direktor Nils Alarik Fougstedt med maka. Fru Ester Fougstedt donerade den 10 juni
1948 ett belopp till Direktor Nils Alarik och fru Ester Fougstedts stipendiefond.
Denna uppgick 1955 till 40.590 mk, och var då en av seminariets största
fonder. Vänner till avlidne läraren Henrik Wik donerade den 28 dec.
1949 medel till Lärare Henrik Wiks minnesfond, som 1955 uppgick till
14.140 mk.
Nykarlebyborna visade således på många sätt
sitt intresse för seminariet även genom ekonomiskt stöd av olika
slag. Seminariets donerade fonder, vilka 1957 delvis sammanslagits, var 1969 till
antalet 53 och uppvisade ett saldo om 46.380:77 mk. De överfördes i
samband med seminariets nedläggning till staden. 43)
| 
