”Då föreningen Svenska
folkbildningens vänner numera existerar blott till namnet och dess för
närvarande inskrivna medlemmar i skrivelse till stadsfullmäktige uttalat
önskemålet, att staden ville överta biblioteket, föreslår
utskottet, att stadsfullmäktige ville besluta att åtaga sig vården
av biblioteket, att välja bibliotekarie, vilken finge i uppdrag att uppgöra
stadgar för biblioteket i överensstämmelse med av statens bibliotekskommission
godkända grunder, att organisera det i enlighet med moderna principer för
biblioteksvård samt i övrigt ha den närmaste vården om detsamma,
att för det löpande året bevilja ett anslag motsvarande 50 pi
för varje i staden mantalsskriven person (1473 personer) för inköp
av litteratur, för omorganisationen samt för bibliotekariens avlöning,
varvid bör bestämmas, hur stor del av anslaget skall användas för
sistnämnda ändamål.
Utskottet påpekar, att på
grund av de för erhållande av statsunderstödet fastställda
grunderna biblioteket ej är berättigat att för innevarande år
tilldelas statsunderstöd för ökning av bokförrådet,
emedan till detsamma under kalenderåret varken inköpts litteratur eller
inbindning av böcker ägt rum, och ej heller understöd från
kommunens sida förekommit.
Däremot är det möjligt att
stadsbidrag beviljas för bibliotekariens avlöning, såvida fullmäktige
anslå ett visst belopp för ändamålet, samt att bidrag från
statens sida erhålles för bibliotekets ordbildning, om särskild
motiverad ansökan göres. Den föreslagna biblioteksstyrelsen skulle
få i uppdrag att söka utverka ett lämpligt bidrag för dessa
ändamål.”
I Svenska folkbildningens
vänners ovannämnda skrivelse till fullmäktige erinras om, att allmänna
bibliotek vad statsunderstöd beträffar numera genom riksdagsbeslut kommit
i ett läge, som kraftigt skall befordra biblioteksväsendets utveckling,
för så vitt kommunerna själva visa frågan påräknat
intresse.
Vid sammanträde den 19 januari beslöto fullmäktige
enhälligt att övertaga biblioteket i enlighet med de förslag utskottet
framställt. Till biblioteksstyrelse valdes hrr Gustaf Hedström och N. A.
Fougstedt samt fröken M. Castrén. Bibliotekariens lön bestämdes
till 300 mark per år. Liksom hittills kommer biblioteket att inrymmas i
hantverksskolans lokal i rådhuset samt hållas öppet varje måndag
kl. 34 e.m.
Katalogiseringen av böckerna var under den första
tiden enkel och osystematisk, utlåningen skedde mot kvitto. Då staden
övertog biblioteket klassificerades böckerna enligt Deweys decimalsystem
och samtidigt begynte utlåningen ske enligt Newarks kortsystem. År
1936 ordnades böckerna enligt det svenska klassificeringssystemet.
Den
27 februari 1922 antogs stadgar för biblioteket. Dessa stadgar ändrades
och godkändes av stadsfullmäktige att gälla från den 1 juni
1939. Nya utlånings- och ordningsregler utarbetades 1940. Dessa stadgar
och ordningsregler har varit gällande till år 1964, då nya stadgar
åter fastställdes.
Bokbeståndet
Säkra
uppgifter om bokbeståndet under de tidigaste åren saknas. Enligt tillgängliga
uppgifter omfattade biblioteket vid starten 83 band, och vid slutet av 1870-talet
innehöll det 350 band. Men utvecklingen gick långsamt och stod tidvis
stilla av brist på medel. Det som inflöt genom utlåningen (c:a
45 mark årligen) räckte inte långt, ej heller de bidrag, 50 mark
årligen, som erhölls av stadens folkskoleanslag. Från och med
startåret 1865 till och med 1903 finns en förteckning över nyanskaffningar,
synbarligen gjord av den första bibliotekarien Charlotte Lindqvist med hennes
prydliga handstil. De inköpta böckerna under dessa 38 år utgör
559 band. Däremot finns ingen förteckning över de böcker,
som erhållits som gåva, eller över de som avskrivits på
grund av förslitning. I slutet av år 1903 räknade beståndet
643 band, men två år senare hade det nedgått till 557 band.
Charlotte Lindqvist.
År 1912 erhöll biblioteket ett värdefullt
tillskott av 100 volymer nyare böcker av kommerserådet Isak Löfs
stärbhus i Kuopio. Kommerserådet Löf, som varit elev vid elementarskolan
härstädes, hade drivit egen affär i Kuopio och förvärvat
sig en betygande förmögenhet. Före sin död uttalade han den
önskan, att hans svenska böcker skulle överlåtas till något
bibliotek på hemorten. På förslag av prosten Petrell överlämnades
böckerna till stadsbiblioteket härstädes. Bland dem fanns många
böcker av större värde. Senare ökades bokbeståndet genom
gåvor av doktorinnan Forsius, P. W. Lybecks stärbhus (32 arbeten
i 38 volymer), Charlotte Lindqvist arvingar och lektorskan Rosa Backman. Även
genom inköp förvärvades nya böcker. 1911 utgjorde antalet
katalogiserade böcker 1.149. Hur stort antalet efter nämnda donationer
var, framgår icke av urkunderna. Bokbeståndet från och med 1922
framgår av sammandraget längre fram.
Utlåningen
Liksom beträffande bokbeståndet saknas bestämda
uppgifter om utlåningen under de tidigaste åren. Dock synes kurvan
ha gått något brantare uppåt än i fråga om bokbeståndet.
Till en början hämmades utlåningen av den låneavgift, som
uppbars och som nu stigit till 25 penni för varje boklån, och av att
biblioteket hölls öppet endast en gång i veckan, måndag
kl. 34 e.m. I medlet av 1870 talet uppgick utlåningen till i medeltal
650 band årligen, men enligt uppgifter från åren 1902 och 1905
var utlåningen resp. 156 och 125 band. Ännu så sent som 1928
utgavs blott 779 band till 100 låntagare. Då låneavgiften till
följd av bibliotekslagens verkställighetsbestämmelser slopades
och öppethållandet ökades till 4 dagar i veckan, steg boklånens
och låntagarnas antal. Redan 1929 steg boklånen till 1.838. Sedan
var det en jämn stegring under de närmast följande åren,
men 1943 började det åter dala för att år 1945 nå
ett bottenrekord på 2173 boklån. Sedan har utlåningen åter
stigit och nådde år 1959 den hittills högsta siffran 11.111 boklån.
Den högsta i landet i förhållande till folkmängden. Boklånens
antal under de skilda åren framgår av tabellen längre fram.
Pehr Tonberg bakom utlåningsdisken.
[Pehr identifierade: Två
seminarister till vänster, varav den ene var från Terjärv. Den
lilla flickan vid disken är Britten Enlund som var uppväxt i huset.
Gossen är tills vidare oidentifierad.]
|
Lokaliteter
Under de första tiderna förvarades biblioteket
i privat lokal, måhända i det Lindqvistska hemmet. Efter det staden
övertagit detsamma, flyttades det till rådhuset, till en lokal, som
tidigare använts för olika ändamål: för stadens folkskola,
fruntimmersskola, hantverksskola och ungdomsförening. Våren 1918, då
fångna ryska marinsoldater var inkvarterade i rådhuset, fördes
bibliotekets böcker till ett magasin i en granngård (den s.k. Döbelns
gård) där också utlåning ägde rum. En tid var det
också inrymt i handlanden Pensars gård, varifrån det sedermera
återflyttades till rådhuset, där det fick eget rum, vilket dock
hade den olägenheten, att det var ett genomgångsrum. År 1930
fick biblioteket en ändamålsenligare lokal därstädes, en
lokal som inrymt [som fanns på samma ställe som] Österbottens
första lärdomsskola men som senast disponerats av stadens
sparbank. Nu kunde biblioteket övergå till öppna hyllor. Där
fanns rum för en expeditionsdisk och en läsvrå med en första
början till en referensavdelning. Där var i början rätt trivsamt,
och utlåningen växte. Men också bokbeståndet växte,
varför det snart blev alltför trångt om utrymmet. 1962 flyttade
biblioteket till en rymlig lokal, i ett nybyggt hus, med utsikt över Topelieparken.
Där finns en lämplig läsvrå för vuxna och en särskild
vrå med stolar och bord för barn. Dessutom finns källarutrymme
för böcker, som arkiveras.
Gamla biblioteksentrén.
[Hela
byggnaden.]
Personalen
Biblioteket
har under sin hundraåriga verksamhet haft relativt få ombyten på
de ansvarsfullaste posterna. Den första bibliotekarien, Charlotte Lindqvist,
hade handhaft befattningen c:a 40 år, då hon på grund av hög
ålder överlämnade bibliotekets skötsel åt Svenska folkbildningens
vänner. Hon skötte om allt, som rörde biblioteket: utlåning,
bokinköp och katalogisering i den enkla form den förekom .
Vid bokinköpen skall hon dock ha haft hjälp av Z. Topelius, som enligt
uppgift var angelägen om att praktiskt nyttiga handböcker anskaffades.
Under senare år hade hon tillfällig hjälp av stadens unga damer,
främst Rosa Dyhr (senare gift med lektor Backman) och fröken Mimmi Lybeck.
Största delen av tiden arbetade hon utan lön. Hennes långa livsverk
vittnar om hennes hängivenhet för detsamma. Genom henne och hennes far
Isak Lindqvist går en förbindelselinje mellan det gamla läsebiblioteket
och våra dagars stadsbibliotek (C. R. Gardberg).
Judit Sundell.
[”Alörn. Lektor Backman.” stod skrivet under fotot. ”Sommarstugorna” var stora på den tiden. Förstoring.
Elisabet Sund tillhandahöll. (Inf. 2015-11-26.)]
Sedan följde en tid, då tillfälliga krafter
skötte utlåningen, bland dem fröknarna Berta Herler och Ingrid
Viklund. Men från 1913 till 1962 innehades bibliotekarietjänsten av
fröken Judit Sundell. Hon är till yrket bokbindare och sålunda
van att handskas med och vårda böcker. Hon skötte också
långa tider om inbindningen av bibliotekets böcker. Det var först
under våra senaste krig, då det blev svårt att anskaffa material,
som hon upphörde med inbindningen. Lönen var i början obetydlig
det var den för resten under hela hennes bibliotekarietid men
aldrig hörde man henne klaga eller göra anspråk på högre
lön. Biblioteket står i stor tacksamhetsskuld till henne.
Sedan
år 1962 skötes tjänsten med intresse och sakkännedom av lärare Pehr Tonberg.
Också på
ordförandeposten i biblioteksstyrelsen har det varit få ombyten. Under
den tid biblioteket vårdades av Svenska folkbildningens vänner innehade
seminariedirektor Gustav Hedström en ställning, som närmast motsvarade
biblioteksstyrelsens ordförande, och då staden helt och hållet
övertog vården av detsamma, blev han utsedd till dess första styrelseordförande.
Men han dog redan följande år, varför den första årsberättelsen
uppgjorde av vice ordföranden dåvarande seminarielektorn Nils Alarik
Fougstedt. Han blev därefter vald till ordförande och innehade posten
till sin död 1943. Han var synnerligen intresserad av biblioteket och dess
utveckling, och som mångårig ordförande i stadsfullmäktige
kunde han utverka anslag för detsamma. Det var också han, som ordnade
katalogiseringen enligt moderna principer.
Nils Alarik Fougstedt.
Efter direktor N. A. Fougstedt var rektor Erik
Åhman ordförande åren 19441946. Sedan nämnda år
handhas ordförandeskapet av lektor Oskar Holmqvist. Såsom bokälskare
har de två sistnämnda med intresse arbetat för bibliotekets utveckling,
särskilt då det gällt val av böcker, varvid de dock haft
god hjälp av en intresserad biblioteksstyrelse.
Oskar Holmqvist.
Den nuvarande biblioteksnämnden består av följande
personer: lektor Oskar Holmqvist (ordförande), fru Birgit Ahlbeck (vice ordförande),
sem. lär. Elsa Kronqvist, lektor Kurt
Lobbas, lektor Ines Sjöblom, rektor Erik Åhman samt bibliotekarien
Pehr Tonberg (sekreterare).
Utvidgad verksamhet
Sedan
biblioteket fått en lokal med större möjligheter, har det kunnat
utvidga sin verksamhet till att omfatta annat än utlåning. Sålunda
har från och med 1963 föranstaltats sagoaftnar för de minsta.
Sagotant har varit lektorskan Birgit Ahlbeck. Under höstterminen 1963 förekom
dessa aftnar endast sporadiskt, men då intresse för dem visade sig
vara stort, beslöts hösten 1964, att de skulle hållas regelbundet
varannan vecka.
Sagoafton.
[”Barnen till höger sitter vid det nu år 2005 45-åriga
bordet. Varje gång jag kommer till biblioteket befarar jag att det ska vara
borta, men hittills har jag oroat mig i onödan.” Skrev jag i januari 2009.
Oron var inte obefogad. Sommaren 2009 var bordet nedflyttat till källaren och endast en eller ett par stolar fanns kvar. Mycket synd!
De inköptes,
meddelade Pehr Tonberg, 1960 för medel erhållna från fadder-/
vänorten Sollefteå. Bordets vidare öden.]
|
Vidare
har biblioteket samarbetat med stadens arbetarinstitut. Sålunda hölls
en gemensam fest under biblioteksveckan 1964, varvid biblioteksnämndens ordförande
Oskar Holmqvist höll föredrag om Mikael Lybeck. Även under den
närmaste tiden skall, enligt biblioteksnämndens beslut, samarbetet fortsätta.
Biblioteket
har anskaffat en skivspelare och början till ett diskotek.
Donatorer
Stadsbornas intresse för biblioteket har visat sig
icke blott i den i förhållande till folkmängden stora lånefrekvensen
utan även däri, att de skänkt åtskilliga böcker till
detsamma. Här kan inte nämnas alla utan endast de, som gett det största
antalet böcker. Till dem hör, utom de tidigare nämnda, bl.a. Joel
Sundqvist. Han har gett biblioteket ett stort antal böcker; hans donation
av engelskspråkig litteratur utgör grunden för bibliotekets samling
av engelskspråkiga böcker. Vidare kan nämnas Henrik Wik, Alex.
Björklund, Maria Björklunds stärbhus och Greta Hofman. Vidare har
ett förslag i Sverige, Seelig & Co, skänkt en kollektion barnböcker.
Likaså har föreningen SFV skänkt en samling barnböcker. För
alla dessa gåvor uttalar biblioteket härmed sin tacksamhet.
Källor
Stadsbibliotekets arkiv. |
Stadens arkiv. |
Riksarkivet. |
Inspektörens för de svenskspråkiga biblioteken
berättelser. |
Österbottniska Postens arkiv. |
Werkko, Tietoja ja
mietteitä Suomen kansa- ja lastenkirjastoista. |
Dr C. R. Gardberg, Nykarleby
stadsbibliotek 75 år, i Svenskbygden n:o 9 1940. |
Muntliga uppgifter
av äldre stadsbor (bland dem Judit Sundell och Josef Herler). |
För allt det tillmötesgående som visats mig av personer och institutioner
uttalar jag härmed ett varmt tack. Särskilt vill jag tacka överbibliotekarie
C. R. Gardberg, vars framställning av bibliotekets
föregångare, läsebiblioteket, jag huvudsakligast följt.
Nykarleby i maj 1965.
|