NYKARLEBY STADSBIBLIOTEK

1865—1965


[Ungefär samma vy 75 år tidigare.]



Det bibliotek i Nykarleby stad, som detta år begår 100-års minnet av sin tillblivelse, är inte ortens äldsta bibliotek. Det har haft sin föregångare i ett s.k. läsebibliotek, som stiftades något av åren 1813 eller 1814, en avläggare av likartade sammanslutningar, som vid samma tid florerade i andra österbottniska städer. Enligt stiftelseurkunden skulle böckerna bestå av ”Rese- och Lefvernes-Beskrifningar. Politiska skrifter, Valda romaner och någon intressant Tidning.” Programmet vittnar i sin mån om det politiska intresset i våra småstäder under Napoleonkrigets tidearv. Delägarna, som erlade årliga avgifter, uppgick till ett 20-tal och representerade så gott som hela den lilla stadens societet av tjänstemän, rådmän och övriga förnämligare borgare. Man påträffar bland dem Z. Topelius' far och en lång rad av namn: Hammarin, Lithén, Calamnius, Schale, Backman, Lindqvist m. fl. Biblioteket var emellertid mot en särskild avgift tillgängligt också för utomstående och fick därigenom i princip karaktären av ett offentligt bibliotek. Man vet inte med säkerhet, hur länge biblioteket existerade, men verksamheten fortgick tydligen åtminstone ännu i slutet av följande årtionde, då den unge Topelius i sin almanacka för den 9 februari 1828 antecknat, att han lånade ”Donqixote från biblioteket.” En framträdande roll inom läsesällskapet spelade av allt att döma rådmannen Isak Lindqvist, sedermera Z. Topelius' svärfar och Mikael Lybecks morfar, som enligt Erik Kihlman (i Lybeck-biografin) ”mer än allt annat älskade studier och meditationer, frossade i historisk läsning och drömde sig bort från livet i sällskap med de äldre tyska romantikerna”, bland Mikael Lybecks förfäder ”den förste och ende, för vilken litteraturen betytt någonting mer än nöjesläsning och tidsfördriv.” Genom honom kan en personlig förbindelselinje dras upp mellan det gamla läsebiblioteket och det nuvarande stadsbiblioteket.

Initiativet till det senare togs av stads- och provincialläkaren Kristian Fredrik Forsius och hans maka jämte några av stadens damer. Särskilt var Mikael Lybecks moster, Isak Lindqvists yngsta dotter Charlotte, verksam för detsamma. Grundplåten hopbragtes genom ett lotteri, som anordnades av stadens societetsdamer och inbragte 100 mark. Senare anordnades ett lotteri i samband med en soaré på Z. Topelius' födelsedag och som gav ett netto på 180 mark. I fortsättningen baserades ekonomin på låneavgifter, som utgjorde 5 penni (höjdes sedan till 10 penni) för ett boklån på två veckor, och vid mitten av 1870-talet beräknades inbringa 45 mark årligen. Från och med sistnämnda tid erhölls dessutom ett årligt anslag på 50 mark av stadens folkskoleanslag.

Ett nytt skede i bibliotekets utveckling begynte år 1911, då det på initiativ av seminariedirektor Gustaf Hedström övertogs av Svenska folkbildningens vänner. Med bidrag av staden anskaffades nya böcker. Bokbeståndet ökades dessutom genom donationer. Nu anställdes även en avlönad bibliotekarie. Biblioteket hölls öppet för allmänheten klockan 4—5 e.m. varje måndag.

Men då föreningen höll på att upplösas, tillsatte dess fåtaliga medlemmar ett utskott, som skulle underhandla med stadsmyndigheterna om bibliotekets övertagande av staden. Den 19 januari 1922 ledde underhandlingarna till resultat. Stadsfullmäktiges protokoll från sammanträdet nämnda dag är så pass intressant, att ett utdrag ur detsamma här kan motiveras. Det heter där bl.a.:


”Då föreningen Svenska folkbildningens vänner numera existerar blott till namnet och dess för närvarande inskrivna medlemmar i skrivelse till stadsfullmäktige uttalat önskemålet, att staden ville överta biblioteket, föreslår utskottet, att stadsfullmäktige ville besluta att åtaga sig vården av biblioteket, att välja bibliotekarie, vilken finge i uppdrag att uppgöra stadgar för biblioteket i överensstämmelse med av statens bibliotekskommission godkända grunder, att organisera det i enlighet med moderna principer för biblioteksvård samt i övrigt ha den närmaste vården om detsamma, att för det löpande året bevilja ett anslag motsvarande 50 pi för varje i staden mantalsskriven person (1473 personer) för inköp av litteratur, för omorganisationen samt för bibliotekariens avlöning, varvid bör bestämmas, hur stor del av anslaget skall användas för sistnämnda ändamål.

Utskottet påpekar, att på grund av de för erhållande av statsunderstödet fastställda grunderna biblioteket ej är berättigat att för innevarande år tilldelas statsunderstöd för ökning av bokförrådet, emedan till detsamma under kalenderåret varken inköpts litteratur eller inbindning av böcker ägt rum, och ej heller understöd från kommunens sida förekommit.

Däremot är det möjligt att stadsbidrag beviljas för bibliotekariens avlöning, såvida fullmäktige anslå ett visst belopp för ändamålet, samt att bidrag från statens sida erhålles för bibliotekets ordbildning, om särskild motiverad ansökan göres. Den föreslagna biblioteksstyrelsen skulle få i uppdrag att söka utverka ett lämpligt bidrag för dessa ändamål.”


I Svenska folkbildningens vänners ovannämnda skrivelse till fullmäktige erinras om, att allmänna bibliotek vad statsunderstöd beträffar numera genom riksdagsbeslut kommit i ett läge, som kraftigt skall befordra biblioteksväsendets utveckling, för så vitt kommunerna själva visa frågan påräknat intresse.

Vid sammanträde den 19 januari beslöto fullmäktige enhälligt att övertaga biblioteket i enlighet med de förslag utskottet framställt. Till biblioteksstyrelse valdes hrr Gustaf Hedström och N. A. Fougstedt samt fröken M. Castrén. Bibliotekariens lön bestämdes till 300 mark per år. Liksom hittills kommer biblioteket att inrymmas i hantverksskolans lokal i rådhuset samt hållas öppet varje måndag kl. 3—4 e.m.

Katalogiseringen av böckerna var under den första tiden enkel och osystematisk, utlåningen skedde mot kvitto. Då staden övertog biblioteket klassificerades böckerna enligt Deweys decimalsystem och samtidigt begynte utlåningen ske enligt Newarks kortsystem. År 1936 ordnades böckerna enligt det svenska klassificeringssystemet.

Den 27 februari 1922 antogs stadgar för biblioteket. Dessa stadgar ändrades och godkändes av stadsfullmäktige att gälla från den 1 juni 1939. Nya utlånings- och ordningsregler utarbetades 1940. Dessa stadgar och ordningsregler har varit gällande till år 1964, då nya stadgar åter fastställdes.



Bokbeståndet

Säkra uppgifter om bokbeståndet under de tidigaste åren saknas. Enligt tillgängliga uppgifter omfattade biblioteket vid starten 83 band, och vid slutet av 1870-talet innehöll det 350 band. Men utvecklingen gick långsamt och stod tidvis stilla av brist på medel. Det som inflöt genom utlåningen (c:a 45 mark årligen) räckte inte långt, ej heller de bidrag, 50 mark årligen, som erhölls av stadens folkskoleanslag. Från och med startåret 1865 till och med 1903 finns en förteckning över nyanskaffningar, synbarligen gjord av den första bibliotekarien Charlotte Lindqvist med hennes prydliga handstil. De inköpta böckerna under dessa 38 år utgör 559 band. Däremot finns ingen förteckning över de böcker, som erhållits som gåva, eller över de som avskrivits på grund av förslitning. I slutet av år 1903 räknade beståndet 643 band, men två år senare hade det nedgått till 557 band.


Charlotte Lindqvist.
Charlotte Lindqvist.


År 1912 erhöll biblioteket ett värdefullt tillskott av 100 volymer nyare böcker av kommerserådet Isak Löfs stärbhus i Kuopio. Kommerserådet Löf, som varit elev vid elementarskolan härstädes, hade drivit egen affär i Kuopio och förvärvat sig en betygande förmögenhet. Före sin död uttalade han den önskan, att hans svenska böcker skulle överlåtas till något bibliotek på hemorten. På förslag av prosten Petrell överlämnades böckerna till stadsbiblioteket härstädes. Bland dem fanns många böcker av större värde. Senare ökades bokbeståndet genom gåvor av doktorinnan Forsius, P. W. Lybecks stärbhus (32 arbeten i 38 volymer), Charlotte Lindqvist arvingar och lektorskan Rosa Backman. Även genom inköp förvärvades nya böcker. 1911 utgjorde antalet katalogiserade böcker 1.149. Hur stort antalet efter nämnda donationer var, framgår icke av urkunderna. Bokbeståndet från och med 1922 framgår av sammandraget längre fram.



Utlåningen

Liksom beträffande bokbeståndet saknas bestämda uppgifter om utlåningen under de tidigaste åren. Dock synes kurvan ha gått något brantare uppåt än i fråga om bokbeståndet. Till en början hämmades utlåningen av den låneavgift, som uppbars och som nu stigit till 25 penni för varje boklån, och av att biblioteket hölls öppet endast en gång i veckan, måndag kl. 3—4 e.m. I medlet av 1870 talet uppgick utlåningen till i medeltal 650 band årligen, men enligt uppgifter från åren 1902 och 1905 var utlåningen resp. 156 och 125 band. Ännu så sent som 1928 utgavs blott 779 band till 100 låntagare. Då låneavgiften till följd av bibliotekslagens verkställighetsbestämmelser slopades och öppethållandet ökades till 4 dagar i veckan, steg boklånens och låntagarnas antal. Redan 1929 steg boklånen till 1.838. Sedan var det en jämn stegring under de närmast följande åren, men 1943 började det åter dala för att år 1945 nå ett bottenrekord på 2173 boklån. Sedan har utlåningen åter stigit och nådde år 1959 den hittills högsta siffran 11.111 boklån. Den högsta i landet i förhållande till folkmängden. Boklånens antal under de skilda åren framgår av tabellen längre fram.


Pehr Tonberg bakom utlåningsdisken.
Pehr Tonberg bakom utlåningsdisken.


[Pehr identifierade: Två seminarister till vänster, varav den ene var från Terjärv. Den lilla flickan vid disken är Britten Enlund som var uppväxt i huset. Gossen är tills vidare oidentifierad.]



Lokaliteter

Under de första tiderna förvarades biblioteket i privat lokal, måhända i det Lindqvistska hemmet. Efter det staden övertagit detsamma, flyttades det till rådhuset, till en lokal, som tidigare använts för olika ändamål: för stadens folkskola, fruntimmersskola, hantverksskola och ungdomsförening. Våren 1918, då fångna ryska marinsoldater var inkvarterade i rådhuset, fördes bibliotekets böcker till ett magasin i en granngård (den s.k. Döbelns gård) där också utlåning ägde rum. En tid var det också inrymt i handlanden Pensars gård, varifrån det sedermera återflyttades till rådhuset, där det fick eget rum, vilket dock hade den olägenheten, att det var ett genomgångsrum. År 1930 fick biblioteket en ändamålsenligare lokal därstädes, en lokal som inrymt [som fanns på samma ställe som] Österbottens första lärdomsskola men som senast disponerats av stadens sparbank. Nu kunde biblioteket övergå till öppna hyllor. Där fanns rum för en expeditionsdisk och en läsvrå med en första början till en referensavdelning. Där var i början rätt trivsamt, och utlåningen växte. Men också bokbeståndet växte, varför det snart blev alltför trångt om utrymmet. 1962 flyttade biblioteket till en rymlig lokal, i ett nybyggt hus, med utsikt över Topelieparken. Där finns en lämplig läsvrå för vuxna och en särskild vrå med stolar och bord för barn. Dessutom finns källarutrymme för böcker, som arkiveras.

 


Gamla biblioteksentrén.
Gamla biblioteksentrén.
[Hela byggnaden.]


Personalen

Biblioteket har under sin hundraåriga verksamhet haft relativt få ombyten på de ansvarsfullaste posterna. Den första bibliotekarien, Charlotte Lindqvist, hade handhaft befattningen c:a 40 år, då hon på grund av hög ålder överlämnade bibliotekets skötsel åt Svenska folkbildningens vänner. Hon skötte om allt, som rörde biblioteket: utlåning, bokinköp och katalogisering — i den enkla form den förekom —. Vid bokinköpen skall hon dock ha haft hjälp av Z. Topelius, som enligt uppgift var angelägen om att praktiskt nyttiga handböcker anskaffades. Under senare år hade hon tillfällig hjälp av stadens unga damer, främst Rosa Dyhr (senare gift med lektor Backman) och fröken Mimmi Lybeck. Största delen av tiden arbetade hon utan lön. Hennes långa livsverk vittnar om hennes hängivenhet för detsamma. Genom henne och hennes far Isak Lindqvist går en förbindelselinje mellan det gamla läsebiblioteket och våra dagars stadsbibliotek (C. R. Gardberg).


Judit Sundell.
Judit Sundell.



[”Alörn. Lektor Backman.” stod skrivet under fotot. ”Sommarstugorna” var stora på den tiden. Förstoring.
Elisabet Sund tillhandahöll. (Inf. 2015-11-26.)]


Sedan följde en tid, då tillfälliga krafter skötte utlåningen, bland dem fröknarna Berta Herler och Ingrid Viklund. Men från 1913 till 1962 innehades bibliotekarietjänsten av fröken Judit Sundell. Hon är till yrket bokbindare och sålunda van att handskas med och vårda böcker. Hon skötte också långa tider om inbindningen av bibliotekets böcker. Det var först under våra senaste krig, då det blev svårt att anskaffa material, som hon upphörde med inbindningen. Lönen var i början obetydlig — det var den för resten under hela hennes bibliotekarietid — men aldrig hörde man henne klaga eller göra anspråk på högre lön. Biblioteket står i stor tacksamhetsskuld till henne.

Sedan år 1962 skötes tjänsten med intresse och sakkännedom av lärare Pehr Tonberg.

Också på ordförandeposten i biblioteksstyrelsen har det varit få ombyten. Under den tid biblioteket vårdades av Svenska folkbildningens vänner innehade seminariedirektor Gustav Hedström en ställning, som närmast motsvarade biblioteksstyrelsens ordförande, och då staden helt och hållet övertog vården av detsamma, blev han utsedd till dess första styrelseordförande. Men han dog redan följande år, varför den första årsberättelsen uppgjorde av vice ordföranden dåvarande seminarielektorn Nils Alarik Fougstedt. Han blev därefter vald till ordförande och innehade posten till sin död 1943. Han var synnerligen intresserad av biblioteket och dess utveckling, och som mångårig ordförande i stadsfullmäktige kunde han utverka anslag för detsamma. Det var också han, som ordnade katalogiseringen enligt moderna principer.


Nils Alarik Fougstedt.
Nils Alarik Fougstedt.


Efter direktor N. A. Fougstedt var rektor Erik Åhman ordförande åren 1944—1946. Sedan nämnda år handhas ordförandeskapet av lektor Oskar Holmqvist. Såsom bokälskare har de två sistnämnda med intresse arbetat för bibliotekets utveckling, särskilt då det gällt val av böcker, varvid de dock haft god hjälp av en intresserad biblioteksstyrelse.


Oskar Holmqvist.
Oskar Holmqvist.

Den nuvarande biblioteksnämnden består av följande personer: lektor Oskar Holmqvist (ordförande), fru Birgit Ahlbeck (vice ordförande), sem. lär. Elsa Kronqvist, lektor Kurt Lobbas, lektor Ines Sjöblom, rektor Erik Åhman samt bibliotekarien Pehr Tonberg (sekreterare).



Utvidgad verksamhet

Sedan biblioteket fått en lokal med större möjligheter, har det kunnat utvidga sin verksamhet till att omfatta annat än utlåning. Sålunda har från och med 1963 föranstaltats sagoaftnar för de minsta. Sagotant har varit lektorskan Birgit Ahlbeck. Under höstterminen 1963 förekom dessa aftnar endast sporadiskt, men då intresse för dem visade sig vara stort, beslöts hösten 1964, att de skulle hållas regelbundet varannan vecka.

Sagoafton.
Sagoafton.

[”Barnen till höger sitter vid det nu år 2005 45-åriga bordet. Varje gång jag kommer till biblioteket befarar jag att det ska vara borta, men hittills har jag oroat mig i onödan.” Skrev jag i januari 2009.
      Oron var inte obefogad. Sommaren 2009 var bordet nedflyttat till källaren och endast en eller ett par stolar fanns kvar. Mycket synd!
De inköptes, meddelade Pehr Tonberg, 1960 för medel erhållna från fadder-/ vänorten Sollefteå. Bordets vidare öden.]


Vidare har biblioteket samarbetat med stadens arbetarinstitut. Sålunda hölls en gemensam fest under biblioteksveckan 1964, varvid biblioteksnämndens ordförande Oskar Holmqvist höll föredrag om Mikael Lybeck. Även under den närmaste tiden skall, enligt biblioteksnämndens beslut, samarbetet fortsätta.

Biblioteket har anskaffat en skivspelare och början till ett diskotek.



Donatorer

Stadsbornas intresse för biblioteket har visat sig icke blott i den i förhållande till folkmängden stora lånefrekvensen utan även däri, att de skänkt åtskilliga böcker till detsamma. Här kan inte nämnas alla utan endast de, som gett det största antalet böcker. Till dem hör, utom de tidigare nämnda, bl.a. Joel Sundqvist. Han har gett biblioteket ett stort antal böcker; hans donation av engelskspråkig litteratur utgör grunden för bibliotekets samling av engelskspråkiga böcker. Vidare kan nämnas Henrik Wik, Alex. Björklund, Maria Björklunds stärbhus och Greta Hofman. Vidare har ett förslag i Sverige, Seelig & Co, skänkt en kollektion barnböcker. Likaså har föreningen SFV skänkt en samling barnböcker. För alla dessa gåvor uttalar biblioteket härmed sin tacksamhet.



Källor

Stadsbibliotekets arkiv.
Stadens arkiv.
Riksarkivet.
Inspektörens för de svenskspråkiga biblioteken berättelser.
Österbottniska Postens arkiv.
Werkko, Tietoja ja mietteitä Suomen kansa- ja lastenkirjastoista.
Dr C. R. Gardberg, Nykarleby stadsbibliotek 75 år, i Svenskbygden n:o 9 1940.
Muntliga uppgifter av äldre stadsbor (bland dem Judit Sundell och Josef Herler).


För allt det tillmötesgående som visats mig av personer och institutioner uttalar jag härmed ett varmt tack. Särskilt vill jag tacka överbibliotekarie C. R. Gardberg, vars framställning av bibliotekets föregångare, läsebiblioteket, jag huvudsakligast följt.


Nykarleby i maj 1965.

 

Oskar Holmqvist (1965) Nykarleby stadsbibliotek 1865—1965.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Upprinnelse till historiken var en tidningsföljetong.
Stadsbiblioteket av Erik Birck.
(Inf. 2009-01-29, rev. 2024-01-03 .)