Nykarleby

På afstånd af inemot 70 kilometer fågelvägen från Vasa ligger Nykarleby stad. Den har ett synnerligen naturskönt läge på hvardera sidan om tvenne forsar i Lappo, å 4 kilometer från dess mynning. Från den öfver älfven mellan forsarna slagna landsvägsbron 1) har man en präktig utsikt öfver de af barr- och löfträd prydda stränderna och de lummiga ur strömhvirflarna uppdykande holmarna. Hamnen låg förut vid älfmynningen, men har på grund af landhöjningen måst flyttas till «Andra sjön», där äfven stadsbornas flesta sommarvillor äro belägna.

1) Invid denna bro stod midsommardagen 1808 en häftig och uthållande strid, då Adlercreutz fördref den här af en broskans skyddade ryska styrkan under general Jankovitz befäl; grundfästena efter den af ryssarna då uppbrända bron synas ännu invid den nya.

["Vilken broskans Reuter pratar om finns ingen kunskap om. Ryssarnas två 6-pundingar fanns på höjden ovanför södra tullen. Det är troligen den batteriställningen Reuter har missuppfattat. Bron brann endast i sin östra halva. Den fortsatta svenska framryckningen ansågs ej kunna fortsätta innan bron var återställd, enligt generalstabens rapport, vilket skedde efter några dagar. Under tiden firade de svenska trupperna (Tavastlänningarna och Björneborgarna) midsommar i Nykarleby
     De rester av den bro som gått från södra tullen mot södra gaveln på tullstugan/Kivinens, har förlett skribenten tro att det var resterna av den brända brons brofästen. Så tror jag fortsättningsvis!" kommenterade Lars Pensar.]

Staden anlades år 1617 [skall vara 1620] af Gustaf II Adolf och erhöll sina stadsprivilegier 1620. Namnet är en ombildning af «Nie-Carleby», gifvet efter Karl IX åt den omgifvande socknen. I början gynnades staden mycket, erhöll i förläning Leppo by, som 1685 indrogs, fick 1641 [skall vara 1640] södra Österbottens första trivialskola, som 1684 flyttades till Vasa och gjordes 1648 för någon tid till säte för Österbottens landshöfding, hvarefter den 1652—74 [skall vara —86] var hufvudort i Klas Totts grefskap Karleborg, hvilket omfattade Nykarleby, Vörå, Lappo och Ilmola socknar; på denna tid kallas äfven själfva staden stundom Karleborg. Därjämte erhöll den vidsträckta handelsprivilegier till förfång i synnerhet för Jakobstad och äfven Vasa; dess anhållan, att Jakobstad måtte totalt afhysas lyckades emellertid icke. Under stora ofreden undgick staden att, såsom öfriga städer i landskapet, plundras, emedan här förlagda ryska krigsfångar, bland hvilka en furst Dolgoruki omnämnes, af stadsborna åtnjutit mycken välvilja. Den gick efter fredsslutet framåt; dess handel växte; år 1784 anlades ett beckbruk utanför norra tullen samt ett tjärhof, från hvilket årligen exporterades 15—20,000 tunnor tjära, förutom bräder, smör, talg m. m.; folkmängden uppgick då till 810, hvaribland 23 handlande. — Efter Vasa brand var högre elementarskolan 1852—56 förlagd till Nykarleby. Den 12 januari 1858 utbröt äfven här en härjande brand, som följande natt förstörde den tätt bebyggda, af trånga och krokiga gator genomskurna staden med undantag af kyrkan och några mindre kojor. Den nuvarande staden är uppbyggd efter denna tid och ter en mycket regelbunden plan.

Kyrkan, uppförd 1708—1710 med tornsidan gent emot den öfver älfven ledande bron, är af trä och invändigt på tak och väggar prydd med bibliska bilder. — Stadens i tiden icke obetydliga handel, som redan före branden var i nedåtgående, har sedermera icke tagit fart. Dess olämpliga hamnförhållanden, hvilka äro en följd af den starka upplandningen, hafva beröfvat den dess betydelse såsom sjöhandelsstad. Järnvägens sträckning förbi staden har slutligen äfven beröfvat den dess forna trafikområde i Lappo älfdal.

En ny betydelse i kulturellt afseende erhöll Nykarleby, då där år 1873 förlades ett svenskspråkigt folkskolelärareseminarium, som byggdes på den plats, där landshöfdingens öfver Österbotten [skall vara greve Klas Totts] år 1648 uppförda residens varit beläget. I staden finnes äfven en svensk privat fruntimmersskola och en lägre handtverksskola.

Invånarnas antal var den 1 januari 1903 1,191.

Strax utanför staden ligger skalden Zachris Topelius' födelsegård Kuddnäs, där han äfven tillbragte sina barna- och ungdomsår. Utanför älfmynningen ligger Alön, där skalden hade en enkel sommarbostad och där många af hans älskligaste sånger äro skrifna.