Nykarleby seminarium 1874

Ute och hemma
2. Hemlandet

— — —

Jemlikt Hans Kejserliga Majestäts nådiga förordning af den 11 Maj 1866 angående organisation af folkskoleväsendet i Finland komma från nästa läseårs början den 20 Augusti innevarande är nya elever att till seminarium i Nykarleby antagas.

Till anstalten emottagas tio interner, hvilka enhvar, sålänge de i seminariets första klass qvarstå, för boning, kost, sängkläder och annan nödtorft till anstalten erlägga etthundratjugu mark årligen, dock sålunda att sedermera fem de fattigaste i hvardera af de tvänne följande klasserna kunna från all betalning fritagas. Af Internafgiften betalas hälften vid början af höst- och återstoden vid början af vårterminen. Derjemte intagas externer till så stort antal, som omständigheterna medgifva och åtnjuta dessa kostnadsfri undervisning; dock kunna medellösa externer påräkna understöd ur anstaltens årsanslag till stipendier, stort ettusen femhundra mark.

Såsom vilkor för elevers mottagning är faststäldt, att sökanden fyllt aderton år, är skriftgången, eger sund kroppskonstitution och oförvitlig vandel samt nödiga förkunskaper och färdigheter, nemligen.

Och uppmanas härigenom alla de som önska inträda i läroanstalten, att ju förr deß hellre samt sednast inom den 15 nästkommande Juni till undertecknad, insända sina egenhändigt på svenska språket skrifna okarterade ansökningar, med uppgift om vistelseort och postkontor, dit kallelsebref adresseras, samt åtföljda af följande intyg:

Ansökningshandlingar, som med posten insändas, böra vara fullständigt frankerade. Efter ansökningstidens utgång komma alla de på hvilkas ansökning afseende kunnat fästas, att inkallas till undergående af inträdesförhör, som anställes i Nykarleby seminarii lokal dagarne näst före instundande läseårs början. Nykarleby, den 4 April 1874.

[Nykarleby seminarium 1 år]

Årsförhöret vid
folkskollärareseminariet
i Nykarleby.

Den 15:de dennes hölls första årsförhöret eller examen med eleverna vid det nya folkskollärareseminariet, och vi vilja här nedan lemna några notiser om denna högtidlighet.

Efter det förrättningen öppnats med bön och afsjungandet af 1 och 3 v. i psalmen 239 (som afsjöngs flerstämmigt af eleverna) börjades sjelfva förhöret, dervid eleverna först examinerades i geografi och historie; det var en fägnad att höra, med hvilken säkerhet ynglingarna berättade händelser ur längesedan hänfarna folks historia och huru de redogjorde för ländernas läge och hvilka folk som under särskilda tidpunkter bebodde de ifrågakomna länderna. Dernäst förhördes eleverna i kristendoms- och bibelkunskap, deri de också visade sig hafva, under detta år gjort goda framsteg. Likaså uti naturalhistorie (vext- och djurlära) och räkning samt svenska och finska språken deri de derefter förhördes. Hvad som tilldrog sig särskild uppmärksamhet af åskådarne var gymnastik. Måhända kunde många af allmogen anse gymnastik, såsom en onödig, barnslig lek; men erfarenheten har dock visat att gymnastiken är af synnerlig vigt för folkskoleseminariets elever, då det ständiga stillasittandet i annat fall skulle skada deras helsa.

Det sista examens ämnet var sången. Herrligt tonade ynglingarnas kraftiga toner i flerstämmiga sångstycken („Wasa marschen“, „Majsång“, „Björneborgska marschen”, „Vintern rasat ut bland våra fjällar“ och „Vårt land“.)

Efter examens slut höllos tal af folkskoleöfverinspektorn U. Cygnaeus och seminariidirektoren Conradi, af hvilka den sistnämnde afslöt högtidligheten med bön.

Lyckliga och belåtna voro ynglingarne med sitt år och alla voro beslutna att nästa höst återkomma, för att fortsätta sin kurs. Öfverinspektorn uttalade sin belåtenhet med de framsteg, som eleverna gjort under detta deras första skolår.

Examen öfvervarades af talrika åhörare, såväl af ståndpersons- som allmogeklassen, hvilka med uppmärksamhet följde förhörets gång.

Vi önska att den anda af förtroende och kärlek emellan lärare och elever, som nu synbart besjälar seminariet i Nykarleby äfven framdeles fortfar! Att en god anda varit rådande vid inrättningen synes äfven deraf, att alla elever utan undantag nu vid läseårets slut erhöllo de högsta vitsord för uppförande, flit och uppmärksamhet.

Måtte den svenska allmogens söner icke försumma det dem erbjudna tillfälle att få behöfliga kunskaper, för att sedan kunna utgå som lärare för sina likar i hemmets bygder!