Nykarleby seminarium 1873—1923 av Karl Johan Hagfors



XVI. BIOGRAFISKA UPPGIFTER ANGÅENDE LÄRARPERSONALEN.

.

Direktorer.

   

Frans Edvard Conradi.
Frans Edvard Conradi. 62 år

Conradi, Frans Edvard, f. 21.2. 1812 å Jokkis i Tammela, där fadern arrenderat en klädesfabrik, som han dock snart lämnade, varefter han blev färgare i Virmo 1816. Farfadern, som också varit färgare, överflyttade från Stockholm till Åbo. — Unga C. kom vid 12 års ålder i Åbo katedralskola och begynte vid 15 års ålder sörja för sin bärgning såsom informator. Då katedralskolan efter Åbo brand 1827 flyttades till Raumo, kunde C. till följd av medellöshet icke följa med, men fortsatte studierna, sedan skolan återkommit till Åbo. Han blev nämligen 1830 elev i gymnasium. Av medellöshet tvungen att antaga informatorsplats på landet, avbröt han åter skolgången, men blev student med privatbetyg av G. Rein 1832. Under studenttiden höll han skola i Salo, men fick snart informatorsplats hos lagman Forsman, direktor för generalguvernörskansliet. Han fortsatte studierna för vinnande av magistergrad, men de blevo avbrutna till följd av en ögonsjukdom, innan målet nåddes.
      År 1838 blev C. lärare i latin, historia och geografi vid Helsingfors Privatlyceum, därifrån han avgick 1847, då han fick en lärartjänst vid Mustiala lantbruksinstitut. Men redan år 1849 blev han direktor för Wasa nyinrättade tekniska realskola och stannade på denna post, tills han blev direktor vid Nykarleby seminarium 1873.
      Många allmänna uppdrag voro anförtrodda åt Conradi; särskilt var han verksam under nödåret 1867, då det gällde att öppna nya förvärvskällor för folket.
      För naturvetenskapliga studier gjorde han 1857 en utländsk studieresa, varunder han uppehöll sig förnämligast i Paris.
      C. var gift med Agnes Emma Gustava Renvall (död 1876). Han dog den 29. 2. 1888. (Jfr Sv. F. vänners Kalender 1888 o. Wasa lyceiprogram 1887—1888).

[Mer om Conradi av Hagfors. Minnesruna av Hagfors. Conradi av Selim Klockars.]


   

Fredrik Wilhelm Sundwall.
Fredrik Wilhelm Sundwall.

Sundwall, Fredrik Wilhelm, f. 1. 12. 1843 i H:fors, fadern teol. prof. J. M. Sundwall. Stud. 1863, fil. kand. 1868, promoverad 1869, jubelmagister 1919. — Undergått examen för kompetens till religionslärartjänster ävensom ped.-ex. 1873.
      Lektor i religion, ped. och psykologi vid Nykarleby seminarium 1873, direktor 1881. Direktor vid Ekenäs seminarium 1886—1903. Sedermera religionslärare vid flere skolor i H:fors.
      Studieresor i Skandinavien, Danmark, Tyskland och Schweiz 1878, 1894 och 1900.
      Utg. Biblisk historia till folkskolans tjänst 1893 på svenska och finska. Folkskolans bibliska historia 1899. Småskolans bibliska historia 1898. — Valittuja lukukappaleita Pyhästä Raamatusta kansakoulun ylempien osastojen tarpeeksi 1900. — Utgivit Tidskrift för folkskolan 1898—1902, tills. med Emil Sonck 1902—1907.
      Representant för Nykarleby vid lantdagen 1885 samt för Ekenäs vid lantdagarna 1891, 1897, 1899, 1904—05, 1905—06. Petitionerat bl. a. 1885 om nattvardstvångets avskaffande såsom villkor för lysning till äktenskap (avgjord i pet.-s syfte först av enkammaren). — Lekmannaombud vid följande kyrkomöten: 1886, 1893, 1898, 1903, 1908, 1913, 1918. Invald 1886 i kommittén för uppg. av nytt katekesförslag samt i kommittén för utg. av en normalupplaga av den då antagna svenska psalmboken; invald 1893 i kommittén för red. av en normalupplaga till den antagna katekesen. Deltog i red. av den vid 1913 års kyrkomöte antagna kyrkohandboken samt evangelie- och bönboken.
      Ledamot i 1892 års kommitté för seminariernas omorganisation, i 1894 års kommitté för ordnande av folkskolornas undervisningsprogram och 1908 i en kommitté för utarbetande av förslag till religionsfrihetslag.
      Folkskoleinspektör i Nykarleby och i Ekenäs.
      Stadsfullmäktig i Ekenäs under en följd av år.
      Gift 1876 med Fanny Augusta Sjöman. — Avsked med pension den 1 nov. 1903. [En dotters dödsannons. Minnesruna i SFV-kalender. Alla sidor där Sundwall förekommer.]


Schalin, Zacharias, f. 2.3.1854 i Kaskö, fadern präst. Stud. 1870, fil. kand. 1876, prom. magister 1877, teol. kand. 1884, prästvigd s. å. Stud. vid univ. i Tübingen hösten 1878 och i Leipzig våren 1879.
      Lärare vid olika skolor i H:fors 1877—1885, vik. lektor vid Jyväskylä sem. i ped. o. hist. 1885—86. Utn. till lektor i religion o. svenska vid Ekenäs sem. 1886, direktor vid Nykarleby sem. 1886—1904. Sedermera lärare vid finska skolor i Åbo. Folkskoleinspektör i Björneborg 1906—1912 Därefter lärare vid skolor i Åbo och t. f. inspektor för folkskolorna m. m.

Kommunala uppdrag: ordf. för drätselkammaren i Nykarleby, sparbanksprincipal, medlem av kyrkorådet.
      Bidrag till kalendrar, tidn. och tidskr. på vers och prosa. utg. religiösa folkskr., såsom Kun kivet puhuvat; Der Aufenthalt der Kinder Israel in Ägypten (ak. avh.), En julbok för ungt folk, en barnbok Mössmammas berättelser.
      Studieresor i Tyskland, Schweiz och Italien 1878—79 nya resor i Tyskland 1884, i Tyskland och Sverge 1889 och 1891.
      Gift 1880 med Alma Helena Montin. — Avsked med pension 1.8.1904.


   

Erik Gustaf Hedström.
Erik Gustaf Hedström.

Hedström, Erik Gustaf, f. 11.5.1852, son till handl. G. M. Hedström i Nykarleby. Stud. 1868, fil. kand. 1871. Promoverad magister 1877. Studerade skolgymnastik i Tyskland 1875.
      Lektor vid Nykarleby sem. 1876—1905 i gymnastik, hälsolära och naturkunnighet, övertog 1879 undervisningen i teckning och slöjd i st. f. naturkunnighet. Prodirektor sedan 1891 blev han t. f. direktor den 1 aug. 1904 och utn. 1905 tog avsked 1 sept. 1911, men verkade därefter som vikarierande lärare dels i gymnastik, dels i naturkunnighet, teckning m. fl. ämnen till utgången av nov. månad 1922. — Grundade fruntimmersskolan i Nykarleby 1874 och var därjämte skolans föreståndare i omkr. 30 år.
      Medlem av kommittén för slöjdundervisningens ordnande 1884, medl. av kommittén för revision av seminarieförfattningen 1892, medlem av lärobokskommittén 1894.
      Stadsfullmäktig i omkr. 30 år, ordf. i drätselkammaren, medlem av hälsovårdsnämnden, en av Nykarleby sparbanks stiftare och dess direktör i många år, direktör för telefonbolaget, medlem av Wasa aktiebanks avdelningskontors styrelse i Nykarleby m. m.
      Studieresor i Tyskland, Schweiz, Danmark och Sverge 1890 och 1898.
      Utgivit Lärobok i linjalritning 1900 och Folkskolans naturlära (flere uppl.).
      Gift 1879 med Olga Häggblom. — Avsked med pension 1911. Död 3. 4. 1923.


   

V. K. E. Wichmann.
V. K. E. Wichmann läsande Dagens Nyheter.

Karls Atelier, Vasaesplanaden, Vasa

Wichmann, Viktor Karl Emil, f. 24. 8. 1856 i Brahestad, fadern präst. Stud. 1877, fil. kand. och prom. magister 1882.
      Vikarierande lektor vid Nykarleby sem. 1883—1885, ord. 1885—1911; prodirektor 1905, handhade direktorstj. fr. 1 sept. 1911, direktor 1912—1916. Efter erhållet avsked arkivarie vid Sjöfartsstyrelsen i Helsingfors, föredragare i krigshistoria vid sv. garnisonerna i Helsingfors och omnejd.
      Stadsfullmäktig i Nykarleby i många år, t. f. brandmästare, sparbankskamrer m. m. — Ivrig brandkårsman.
      Utg. diktsamlingarna På fria banor, Dikt och drapa, Bilder och ballader, Maning och minne, Svenskhetssånger, berättelserna Tattarprinsen och Ur östsvenskarnas saga. — Läroböcker: Allmän historia, läro- och läsebok för folkskolan (1902) 6 uppl., Geografi för folkskolan, Pedagogisk läsebok, Finlands uppfostrings- och undervisningsväsendes historia, Borgå frivilliga brandkårs historia, Nykarleby stads historia 1920. — Talrika uppsatser i tidn., tidskrifter och andra publikationer. En tid redaktör för Norra Posten.
      Studieresor i Sverge, Danmark, Tyskland, Schweiz och Italien. „Tjänstledighet för studier» under Bobrikoffs tid och därunder lärare vid Palmgrenska skolan och Åhlinska flickgymnasiet samt Stockholms elementarläroverk för flickor (alla i Stockholm).
      Gift 1:o med Katarina Julin 1884, död 1919; 2:o med Alfhild Brunell 1921.
      Avsked med pension 1916. Verkat därefter som föredragare och talare i vida kretsar i Helsingfors och södra Finland.



   

Karl Johan Hagfors.
Karl Johan Hagfors. 1912

Hagfors, Karl Johan, f. 17. 10. 1860 i Nedervetil. Fadern bonde på Wiittavesi hemman. Inskr. i Nykarleby sem. 1877, dim. 1882. Elev i Privatlyceum i H:fors 1883—85. Stud. 1885, fil. kand. 1889, fil. lic. 1891. Promoverad magister och doktor 1894. Studerat nord. språk och fonetik vid Uppsala univ. vårt. 1890.
      Lärare vid Helsingfors folkskolor 1887—1891 (okt), vik. lektor i svenska och finska vid Nykarleby sem. fr. 1 okt 1891 till 1895, ord. 1895—1916; prodirektor 1912. Handhaft direktorsämbetet fr. 1 sept. 1916, utnämnd 2 maj 1917, kvarstår i tjänsten.
      Studieresor i Sverge, Schweiz och Württemberg 1895, i England 1902, i Sverge, Norge och Danmark 1904, i Tyskland, Italien och Frankrike 1909, i Tyskland, Schweiz och Italien 1913.
      Utg. Gamlakarlebymålet (ak. avh.) 1891, Modersmålet i folkskolan (metodik) 1894, Folkskolans språklära I och II 1897—1898 (många uppl.). Novellen „Dagens hjälte» 1902 (stympad av censuren). Talrika uppsatser i tidn. och tidskr., red. av Österbottniska Posten 1905—1911. Skrivit krönikor under namnet Kurre i Ö. P. och kåserier under märket Saxo i Hbl.

Kommunala uppdrag: stadsf. i Nykarleby 1895—1920 (ordf. 1916—1918), medlem av drätselkammaren, hälsovårdsnämnden, förmyndarnämnden (ordf.), sjukhusstyrelsen (ordf.) och taxeringsnämnden (ordf. i många år). Biträdande direktör i Föreningsbankens kontor i Nykarleby 1914—1916.
      Gift 1896 med lärarinnan Betty Carlsson (död 14. 5. 1923).



2. Lektorer.

   

Niilo Böök..
Niilo Böök.

Böök, Niilo, f. 15. 11. 1884 i Kemi, fadern forstmästare, Stud. 1905. Avlagt vid universitetet gymnastiklärarexamen efter genomgången kurs 1908 samt ped.-ex. 1909. Genomgått kurs i massage 1908, i alkohologi 1912, undergått förhör i geografi 1917. Dispens för lektorstjänst i gymnastik och hälsolära 1918.
      Vikarierande lärare i gymnastik vid Sv. klassiska lyceum i Åbo 1908—09, vid finska klassiska lyceum i Björneborg 1909—10. Lärare i gymnastik och hälsolära vid mellanskolan i Mariehamn och dess fortsättningsklasser 1910—17, lärare därstädes jämväl i fysik från 1912 samt på olika tider i matematik, naturalhistoria och finska. — Lektor i gymnastik, hälsolära och geografi vid Nykarleby seminarium sedan den 15 aug. 1917, först som vikarie och sedermera (1918) som ordinarie. Verkat därjämte som lärare i gymnastik m. fl. ämnen vid samskolan i Nykarleby sedan 1920.
      Deltagit i frihetskriget på Savolaksfronten.
      Gift 1911 med Else Gustafsson. [Tidigare ägare till mitt barndomshem.]


Fougstedt, Nils Alarik, f. 22. 2. 1871 i Kristinestad, fadern fabrikör. Stud. 1890, teol. dim.-ex. 1895, fil. kand. 1900, ped.-ex. 1901.
      Vik. lärare vid elementarskolan i Kristinestad kortare tider 1891 och 1896 samt t. f. kollega därstädes 1896—97. Lärare vid Raumo finska samlyceum i religion och svenska 1900—1907, vid svenska samskolan i Kristinestad lärare i religion och finska 1907—08. Lektor i religion och finska vid Nykarleby sem. sedan 1908. Verkat därjämte som lärare i religion, matematik och finska vid Nykarleby samskola sedan 1919. Seminariets prodirektor sedan 1917.
      Pedagogisk studieresa till Sverge och Tyskland 1911.
      Styrelsemedlem vid Nord. Föreningsbankens kontor i Nykarleby.
      Stadsfullmäktig i Nykarleby sedan många år, medl. av fattigvårdsstyrelsen, av hantverksskolans direktion, av förmyndarnämnden och av taxeringsnämnden, i samtliga dessa ordf. längre eller kortare tid; principal och flere år ordf. i Nykarleby sparbanks styrelse, medlem av kyrkorådet m. m.
      Gift 1916 med lärarinnan Ester Sundqvist.


Heikel, Frans Viktor
, f. 23.8.1842 i Åbo, fadern präst. Lektor i gymnastik, hälsolära och naturkunnighet 1873—76. Tillhör sedermera helt universitetet.


Hellgren, Alexander, f. 26.2.1834 i Loppis, fadern smed. Stud. 1857, fil. kand. 1863. Biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Helsingfors 1863—73, lärare vid högre folkskolan för gossar i Helsingfors 1873—75. Lektor vid Nykarleby seminarium 1875—1890.
      Betrodd kommunalman i Nykarleby.
      Biträtt verksamt vid utarbetandet av en svensk-finsk ordbok.
      Gift 1867 med Olga Lång. — Avsked med pension 1 aug. 1890. Död 3 sept. s. å.


Illberg, Fredrik Vilhelm
, f. 27. 3. 1836 i Fredrikshamn, stud. 1854. Avlagt mindre kameralexamen och examen i ryska språket 1855. Musikstudier för prof. Pacius 1858, orgelnist- och kantorsexamen för direktor R. Lagi 1861.
      Orgelnist och klockare vid ev.-lutherska kyrkan på Sveaborg 1863—73, sånglärare vid växelundervisningsskolan 1859, andra lärare vid växelundervisningsskolan för gossar i Helsingfors 1862, andra lärare vid högre folkskolan för gossar 1869. Lektor vid Nykarleby seminarium 1873—1897.
      Flere utländska studieresor.
      Gift 1866 med Emilie Maria Broman (död 8.5. 1923). — Avsked med pension 1897. Död 23 jan. 1904.


Jernström, Lars Arne, f. 24. 6. 1879 i Viborg, fadern generalmajor. Student 1898. Studerat vid universitetet huvudsakligast konsthistoria och teckning. Ritlärarexamen 1908. Kurs i träslöjd 1921 och kompetensintyg för slöjdlärartjänster vid seminarier 1921. Ped.-ex. 1921. Dispens för lektorstjänst i teckning och slöjd 1921.
      Lektor i teckning, slöjd och kalligrafi vid Nykarleby seminarium sedan den 1 febr. 1922. Studerat teckning och målning i München 1902—03.
[Frivillig vid striden om Tammerfors. Alla sidor där Jernström nämns.]


Koskimies (Forsman), Iivari Eliel
, f. 1.5. 1873 i Storkyro, fadern kyrkoherde. Student 1892, fil. kand. 1896 med moderna språk som huvudämne. Bedrev samtidigt musikstudier, frekventerade orkesterskolan i Helsingfors och hörde till akademiska orkestern.
      Lektor i sång och musik samt kalligrafi vid Nykarleby seminarium 1898—1917, undervisat i finska 1900—08, bibliotekarie 1905—17. Lärare i finska vid flickskolan i Nykarleby 1903—08. Lektor i sång och musik vid Jyväskylä seminarium sedan 1917.
      Företagit flere utländska studieresor.
      Gift 1897 med Hildur Sandström. [Hyresgäst i gården 48 och därefter ägare av f.d. Synnerbergska gården och Kåtaskär. Med på ett vykort. Auktionsannons.Byggde en egen orgel och flyttade den gamla kyrkorgeln. Islossningsfoton.]


   

Josef Lindskog.
Josef Lindskog.

Lindskog, Josef, f. 1821. Lektor i matematik och fysik, teckning och slöjd 1873—78. Prodirektor 1873—78. Avsked med pension. Död 1897. [Fotograf.]


Mennander, Adolf Fredrik, f. 1.7. 1861 i Asikkala, fadern präst. Student 1880, fil. kand. 1886. Lärare i matematik och fysik vid reallyceum i Fredrikshamn 1887—93, timlärare i matematik vid fruntimmersskolan i Fredrikshamn 1888—90. Lektor i matematik och naturvetenskaper vid Nykarleby seminarium sedan 1 nov. 1893, först som vikarie, sedermera (1896) som ordinarie. Tjänstgjort därjämte som timlärare i matematik och fysik vid Nykarleby stads flickskola.
      Pedagogisk studieresa i Tyskland och Schweiz 1898, deltagit i nordiska skolmötet i Köpenhamn 1890.
      Stadsfullmäktig i Nykarleby under en följd av år. Tjänstgjort som justerare i Fredrikshamn och sedan 1894 i Nykarleby. Styrelseledamot vid Wasa aktiebanks avdelningskontor i Nykarleby, sedermera Unionbankens från 1 jan. 1918.

[Eldsvåda 1919.]

   


Otto Nylund.

Fotot passade bättre i Redogörelse för Nykarleby skyddskårs verksamhet och dess insats i frihetskriget.

Nylund, Otto Alexander, f. 23. 12. 1879 i Lempäälä. Avgångsbetyg från svensk samskola 1896. Dim. från konstföreningens ritskola i Helsingfors 1900. Ped.ex. 1904. Dispens från fil. kand. examen 1904. — Artilleriofficerskurs I, Villmanstrand 1918, kompletteringskurs å Sveaborg 1920.
      Timlärare i teckning vid finska reallyceet i Helsingfors 1900, ritlärare i finska kadettkåren 1901—1903. T. f. kollega i teckning, slöjd och kalligrafi vid Nykarleby seminarium 1903—1905, ordinarie 1905, lektor 1912.
      Deltog i frihetskriget 1918 från början till slut. Resebjörklrvlöjtnant 5. 2. 1918, aktiv löjtnant 24. 12. 1918, [rayonchef i februari 2019] reservkapten 16. 5. 1919, aktiv kapten 25. 2. 1920. T. f. kommendör för Avdelta kustartillerisektionen 1921 med stab i Hitis, Öro.
      Verkställt översättningar från svenska till finska. Tidningskorrespondent.
      Studieresor till Petersburg 1897, till Paris 1900 och 1902, Köpenhamn 1905, Tyskland och Schweiz 1906 och 1908, Stockholm 1909, Dresden 1913.
      Gift år 1920 med stud. Helmi Elina Vihelä. — Erhållit på begäran avsked med pension 1920.
      Olin, Oscar Johannes, f. 17. 10. 1889 i Nykarleby, fadern sågägare och jordbrukare. Student 1908, fil. kand. 1912, ped.-ex. 1917.
      Timlärare vid Helsingfors folkskolor, vikarierat kortare tider vid Nykarleby seminarium (1913) och vid svenska lyceum i Helsingfors. Lärare i svenska, historia och geografi vid svenska samskolan i Hangö läsåren 1916—1919. Lektor vid Nykarleby seminarium sedan 1919. Den 1 maj 1922 tjänstledig genom åtgärd av skolstyrelsen.
      Gift 1920 med Tyra Silén.


Rydman, Arvid
, f. 25.6.1884 i Alavo, stud., dimitterats som gymnastiklärare från universitetet 1911.
      Vikarierande gymnastiklärare vid Åbo svenska reallyceum 1906 och vid Viborgs reallyceum 1911—12; ord. lärare vid Viborgs nya samskola 1912—13. Lektor vid Nykarleby seminarium 1913—17. Lektor i gymnastik vid Björneborgs lyceum och gymnastiklärare vid Björneborgs svenska samskola sedan 1918.
      Studerat gymnastik och idrott i Sverge 1912.
      Uppsatser i tidningar och tidskrifter angående gymnastik och idrott.
      Deltagit i frihetskriget som chef för Björneborgs I kompani. Tillhör skyddskårsstaben i Björneborg.
      Gift 1913 med Kerttu Snellman.


   

Sigurd Sahlberg.
Sigurd Sahlberg.

Sahlberg, Sigurd Viktor, f. 29.3.1889 i Hiitola, fadern agronom. Student 1907, fil. kand. 1914. Studerat lanthushållning under 1918—19 å Mustiala och avlagt examina där i jordbrukslära, husdjurslära, skogsskötsel m. m. Ped.-ex. 1919.

Lärare i naturalhistoria, geografi och hälsolära vid Kotka svenska samskola 1915—1916 samt vid Ekenäs samskola 1916—1919, dock med åtnjutande av tjänstledighet (se ovan). Lektor vid Nykarleby seminarium i geografi, naturalhistoria och lanthushållning sedan den 21 aug. 1919, först som vikarie, sedermera som ordinarie (1920).
      Naturvetenskapliga studieresor till Gotland 1911, till Kanariska öarna 1914, till Ryssland 1916, till Tyskland och Schweiz 1921, till Tyskland, Österrike och Italien 1922.
      Gift 1919 med Majlis Gestrin.

[Historier ur en gammal burk av Michael Eriksson. Sahlbergs gård. Börje Wilkmans minnen.]


Strömberg, Max
, f. 10. 8. 1853. Fil. mag., lektor i matematik och naturkunnighet 1878—89. Prodirektor 1887—89.
      Gift 1888 med Hulda Vangel. — Död 28. 11. 1889.

[Bodde i Synnerbergs gård.]


Wikström, Berndt Gunnar
, f. 7. 5. 1885 i Karuna, fadern hantverkare. Dim. från Nykarleby seminarium 1908, studerat vid musikinstitutet i Helsingfors 1914—17 sång, harmonilära m. m., avlagt vid universitetet examen i musikens historia och teori (motsv. „cum laude» i fil. kand.-examen). Stud. cellospel (för B. Persfelt), orgelspel (O. Merikanto) och körsång (O. Merikanto) m. m. Ped.-ex. 1917. — Undergått förhör och prov i kyrkoorglars vård och stämning. — Erhållit den 11 febr. 1919 dispens från avl. av fil. kand.-examen.
      Lärare i sång, gymnastik, aritmetik, teckning och slöjd vid realläroverket i Jakobstad 1908—1914, sånglärare vid folkskolor i Helsingfors 1914—1919 samt vid privata läroverk. Verkat även som körledare. Lektor i sång och musik vid Nykarleby seminarium sedan den 1 dec. 1919.
      Deltagit i en fortbildningskurs för sånglärare, Nürnberg 1921, studerat musikundervisningen i seminarier och folkskolor i Leipzig, Dresden och München 1922.



Timlärarinna.

Castrén, Maria, f. 26. 8. 1871 i Munsala, fadern häradshövding. Dim. från Wasa fruntimmersskola 1887. Studerat vid musikinstitutet 1897—99. Dispens för lektorstjänster i musik 1918.
      Timlärarinna i instrumentalmusik sedan 1900, t. f. lektor i musik från början av höstt. 1917 till utgången av höstt. 1919. Verkat därjämte som lärarinna i sång vid Nykarleby samskola och som körledarinna; orgelnist i Nykarleby sedan 1899.
      Stadsfullmäktig; haft även andra kommunala uppdrag.



3. Vikarierande lektorer.

Ask, Georg Jul., f. 1860. Präst. t. f. lektor i rel. vt. 1885.


Bergroth, Verner Theodor, f. 1854. Fil. mag. t. f. lektor i matematik och naturkunnighet vt. 1892 till inpå okt. 1893. — Död som lektor i Viborg.


Böök, Abert Theodor
, f. 8. 6. 1858 i Padasjoki, stud. 1877, fil. kand. 1885.
      T. f. lektor i matematik och naturvetenskaper vid Nykarleby seminarium 8. 12. 1889—1. 1. 1892. — Sedermera äldre lektor i naturalhistoria och geografi vid Tavastehus lyceum.
      Utg. från trycket: Vanhan kansan tapoja ja taikoja 1912. Jaktsporten i Finland, Otto Reinhold Rehbinder, Finlands rovdjur samt villebrådet och jakten i Finland (Oma maa). Red. avd. Jakt och fiske i Urheilulehti (1903—1906). Talrika uppsatser och skrifter angående djurskydd, fiske och jakt. Hedersledamot i föreningen Djurvännerna och i Helsingfors och Åbo djurskyddsförening. Erhållit silvermedalj av Föreningen till Dyrenes Beskyttelse i Norge.
      Studerat undervisningen i naturalhistoria och geografi, skolträdgårdar, museer, samlingar och botaniska trädgårdar i Tyskland, Schweiz, Italien och Österrike.
      Intendent för Tavastehus museum. — Ivrig skyddskårsman.
      Gift 1885 med Anna Maria Borgström.


Hedström, Erik Alfred Einar, f. 28. 7. 1880 i Nykarleby. Stud. 1900. Dim. s. hospitant fr. Nykarleby seminarium 1911.
      T. f. lektor vid seminarium under 1910 och 1916. Ägnat sig företrädesvis åt folkhögskoleverksamhet. Se närmare under kap. XVII.


lngman, Lars Johannes, f. 1868. Teol. stud. t. f. religionslärare under en del av ht. 1889.
      Sedermera teol. d:r, lektor, professor och minister, riksdagsman m. m.


Lemberg, Runar Adolf
, f. 9. 2. 1888 i Tavastehus, fadern tullförvaltare. Stud. 1906, fil. kand. 1911, examen i pedagogik 1916.
      T. f. lektor i svenska vid Nykarleby seminarium läsåret 1920—21. — Yngre lektor i svenska och finska vid mellanskolan i Uleåborg sedan 1922.


Petrell, Karl Viktor
, f. 3.7.1864 i Vichtis, fadern jordbrukare. Stud. 1885, teol. dim.-ex. 1888, pastoralexamen 1892.
      T. f. lärare i religion vid Nykarleby seminarium 1904—08 och 1911 från 15 maj till terminens slut. Kapellan i Tottijärvi 1894—96, kyrkoherde i Nykarleby 1896—1916, i Mäntyharju sedan 1916.
      Studieresor till Skandinavien, Tyskland, Schweiz, Italien, Egypten och Palestina.
      Utg. Raamattukysymys, synodalavh., predikningar, talrika uppsatser i svenska och finska tidn. och tidskrifter.
      Gift 1889 med Rosa Winter.


Qvist, Johannes, f. 19. 10. 1879 i Helsingfors, fadern statsråd. Stud. 1897, fil. kand. 1902, ped.-ex. 1905, fil. lic. 1909, prom. fil. d:r 1910.
      Vikarierande lektor i historia, geografi och pedagogik vt. 1904 till utgången av vt. 1905, ht. 1921 och sedan 1 maj 1922. — Föreståndare för Helsingfors arbetarinstitut sedan 1914.
      Utg. Finlands marknader och finska landsbygdens handelsplatser m. fl. arbeten.
      Studieresor till Sverge, Tyskland m. fl. länder.
      Gift 1916 med Märtha Oterdahl.
[Kallades Pipu enl. Börje Wilkman.]


Reiman, Abr., f. 1863 i Liljendal. t. f. lektor i sång och musik vt. 1898. Folkskollärare i Helsingfors. Död 22. 6.1898.


Ström, Karl Torsten, f. 26. 7. 1876 i Jakobstad, fadern sjökapten. Stud. 1897, fil. kand. och prom. magister 1905, ped.-ex. 1916.
      Vik. lärare vid elementarskolan i Gamlakarleby 1898, 1906 och 1907, vid svenska samskolan i Gamlakarleby 1900—01, ord. lärare vid samma skola i historia, matematik och fysik 1907—13. Lärare i svenska och historia samt rektor vid samskolan i Kristinestad sedan 1913. Tjänstledig för skötandet av lektorstjänst i svenska, historia och pedagogik vid Nykarleby seminarium 1917—19.
      Gift 1908 med Hjördis Björkman.


Takolander, Gustaf Adolf Alfons
, f. 28. 4. 1875 i Bromarv, fadern handlande. Stud. 1904, fil. kand. 1908, ped.-ex. 1909.
      Vik. lektor vid Nykarleby seminarium i historia, pedagogik och svenska 1908—09 under fem månader. Verkat som lärare vid Pargas och Ålands folkhögskolor, folkskoleinspektör i Ålands distrikt, i Mariehamn, i Helsingfors, i Ekenäs, lektor vid Ekenäs seminarium 1913—20, skolråd sedan 1920 m. m. Varit ombud vid kyrkomöten och anlitad för kommittéuppdrag.
      Studieresor i Sverge och Danmark 1903, i Sverge, Tyskland och Schweiz 1912.
      Utg. Bromarv sockens historia 1910, Ekenäs stads folkskolor 1871—1916, Emma Irene Åström m. m. samt talrika uppsatser i tidningar och tidskrifter.
      Gift 1915 med lärarinnan Tea Rosenius.



4. Lärare och lärarinnor vid övningsskolan.

Björklund, Karl Alexander, f. 12. 1. 1868 i Nykarleby. Dim. från Nykarleby seminarium 1891. Avlagt föreskrivna examina och förhör för kompetens till lärartjänst vid seminariernas övningsskolor.
      Lärare vid folkskolan i Kovjoki, Nykarleby, 1892—93, i Forsby, Nykarleby, 1893—1900. Lärare vid seminariets övningsskolas sammansatta klass sedan 1900; vikarierat som överlärare 1904, 1910—11 och 1914 samt som lektor kortare tider 1906 och 1907; föreståndare för hantverksskolan i Nykarleby 1897—1920.
      Pedagogiska studieresor i Sverge, Danmark och Norge 1905 samt i Danmark och Sverge 1912.
      Redaktör för Norra Posten i Gamlakarleby 1897.
      Varit medlem av och viceordförande i drätselkammaren, stadsfullmäktig i Nykarleby och ordförande i förmyndarnämnden. — Erhållit frihetsmedaljen med ros 1918.
      Gift 1892 med Maria Herler. [ [Minnesruna av Alfred Huldén.]


Björkvall, Edit Alina Vilhelmina
, f. 20. 12. 1878 i Borgå, fadern konditor V. Juselius. Dim. från privata svenska fruntimmersskolan i Borgå 1896 och från Ekenäs seminarium 1901. Undergått föreskrivna examina och förhör för lärarinnetjänster vid seminariernas övningsskolor 1920.
     Lärarinna vid Prästgårdsbackens folkskola i Borgå 1901—02, vid Fiskars bruk i Pojo 1903—11. Vikarierat kortare tider vid seminariets övningsskola 1912 och 1914, lärarinna vid övningsskolan sedan 1919, först som vikarie, sedermera (1920) som ordinarie. Verkat därjämte som lärarinna i flickgymnastik vid Kristliga folkhögskolan i Nykarleby 1921—1922 och som ledare av sångkörer.
     Gift 1906 med överläraren Hj. Björkvall.


   

Otto G. Holmberg,
[Johannes Hjalmar Björkvall.
Porträtt i stadens arkiv målat av G. von Swetlik, daterat juni 1946
Förstoring. Lars Pensar tillhandahöll. (Inf. 2016-01-31.)]

Björkvall, Johannes Hjalmar, f. 2. 1. 1878 i Brändö, Ål., fadern lantbrukare. Dim. från Nykarleby seminarium 1900. Avlagt föreskrivna examina och förhör för kompetens till lärartjänst vid seminariernas övningsskolor. Deltagit i akademiska sommarkurser i Åbo 1913.
      Lärare vid folkskolan å Fiskars bruk 1900—11 samt hållit 10 fortsättningskurser under samma tid; överlärare vid seminariets övningsskola sedan 1911 och handlett lärarkandidaterna i skolhållning under samma tid. Tjänstgjort tidtals som vikarierande lärare vid seminariet i zoologi och botanik (1912 och 1913), lärare vid Kristliga folkhögskolan i geografi och kommunalkunskap (1921—1923) och vid Nykarleby samskola (historia och religion m. m.).
      Besökt nordiska skolmötet i Köpenhamn 1905, i Stockholm 1910; studerat folkskolornas fortsättningsundervisning i Sverge, Norge, Danmark och Nordtyskland 1908 samt arbetsprincipens tillämpning vid undervisningen i Tyskland, Schweiz och Italien 1914, besökt England, Frankrike och Belgien 1921.
      Red. Österb. Posten 1912—1920, därutöver artiklar i tidningar och tidskrifter.
      Ordf. i kommunalnämnden i Pojo; ordförande i beskattningsnämnden i Nykarleby, i Nykarleby samskolas direktion, i Nykarleby församlings boställsnämnd, i Nykarleby handelslag, i Nykarleby stads förmyndarnämnd, principalernas för Nykarleby sparbank ordförande, medlem av stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige samt av styrelsen vid Unionbankens kontor i Nykarleby. För verksamhet under frihetskriget erhållit frihetsmedaljen med ros.
      Gift 1906 med lärarinnan Edit Juselius. [Björkvalls gård. Minnesruna av O. B.]


   

Otto G. Holmberg,
Otto G. Holmberg.

Holmberg, Otto Georg, f. 21. 9. 1889 i Nagu. Dim. från Nykarleby seminarium 1912. Avlagt föreskrivna examina och förhör för kompetens till lärartjänst vid seminariernas övningsskolor. Deltagit i en fortsättningskurs för folkskollärare vid universitetet i Helsingfors 1919—1920; fortsättn.-examen för folkskollärare 1921.
      Lärare vid folkskolan i Iniö 1912—1921, tjänstgjort som lärare vid Skärgårdens vandrande folkhögskola 1919. Ant. till föreståndare vid Vörå folkhögskola 1919, men tillträdde ej tjänsten. Lärare vid seminariets övningsskola sedan 1920, först som vikarie, sedermera (1921) som ordinarie. Lärare vid Nykarleby samskola sedan 1920 i kemi, naturalhistoria m. fl. ämnen. [Holmberg boddde i Blächornet. Hoppets här-fester. Minnesruna av Lärarprofiler av Johannes Åbonde.]


Johansson, Gustaf Arthur, f. 1880 i Vårdö, utnämnd till lärare vid övningsskolan 1919, men tillträdde ej tjänsten. Se närmare bland folkskollärarna.


Nylund, Jenny Vilhelmina, f. 28. 1. 1868 i Nykarleby, fadern handlande. Dim. från Nykarleby fruntimmersskola 1883. Bedrivit studier vid privata lärarinneklasser i Helsingfors 1886 i tyska och historia, tyska språkstudier i Berlin 1889. Ped.-ex. 1890. Dispens från särskilda examina för lärarinnetjänster vid seminariernas övningsskolor.
      Vikarierande lärarinna vid privata fruntimmersskolan i Nykarleby 1888—89 och under en del av läsåret 1903—04. Ord. lärarinna i tyska språket vid privata svenska reallyceum i Kuopio 1896—1900, bitr. lärarinna vid svenska förberedande skolan i Viborg 1907—11, vik. lärarinna vid folkskolan i Jakobstad en del av året 1913 och 1914—15, i Esse vårt. 1914. Lärarinna vid seminariets övningsskola sedan 1915, först som vikarie, sedermera (1916) som ordinarie.


Spolander, Karl Fredrik, f. 24. 10. 1858 i Kronoby. Dim. från Nykarleby seminarium 1880. Avlagt vid universitetet ex. i musik för sånglärartjänster 1880, i sv. spr. och litteraturen 1883, i ped. och psykologi 1883, utvidg. kurs i musik 1897.
      Lärare vid folkskolan i Ekenäs 1880—83, lärare resp. överlärare vid seminariets övningsskola 1884—1910, t. f. lektor i musik höstt. 1897, vikarierat under kortare tider som lektor i. svenska (1904) och matematik (1912). Lärare i sång vid privata flickskolan i Nykarleby (1885—1897), lärare i hantverksskolan i Nykarleby (1892—97).
      Studieresa i Sverge 1880, i Sverge, Danmark och Tyskland 1893.
      Stadsfullmäktig i Nykarleby sedan 1887 (ordf. 1905—15 och sedan 1918). Varit medlem av och ordf. i drätselkammaren, folkskoledirektionen och i Sparbankens i Nykarleby styrelse. Trafikchef vid Nykarleby järnväg 1901—15. Verkst. dir. i Norra trävarubolaget 1911—13. Förest. för Lantmannabankens kontor i Nykarleby 1913—14, i Föreningsbankens sedan 1915.
      Medlem av svenska Finlands folkting 1920—23. Ordf. i kretsstyrelsen för svenska folkpartiet i Wasa läns norra valkrets sedan 1915, medlem i förstärkta centralstyrelsen för svenska folkpartiet sedan 1910 och i Österbottens svenska landskapsting sedan 1921.
      Gift 1883 med Selma Baarman. — Avsked med pension 1910.


Sundström, Lydia, f. 7. 9. 1857 i Nykarleby, fadern handlande. Dim. från Ekenäs seminarium 1881. Avlagt föreskrivna examina och förhör för kompetens till lärarinnetjänster vid seminariernas övningsskolor 1886.
      Lärarinna vid fruntimmersskolan i Tavastehus 1881 samt vid folkskolan i Nääs, Sverge, 1884—85. Lärarinna vid seminariets övningsskola 1887—1915. Avsked med pension den 31 aug. 1915.



Karl Johan Hagfors (1923) Nykarleby seminarium 1873—1923.


Nästa kapitel: Ur seminariets matrikel publiceras kanske någon gång i framtiden. ”I framtiden” blev den 28 maj 2005.


Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.
Lars Pensar tillhandahöll fotografier ur Nykarleby stads arkiv.
(Inf. 2005-03-22.)