Äganderätten till Brunnsholmarna samt rättigheten att begagna
hälsokällan försåldes sedan flere gånger och
inköptes slutligen av apotekaren Johan Benzelstierna, som på
egen bekostnad lät upputsa värdshuset och där anlade en kägelbana.
— — —
På västra
sidan om gräsplanen låg kägelbanan i holmens längdriktning,
begynnande med ett kägelhus om högst 2x2 m ett tiotal meter från
byggnaden.
— — —
Kägelbanan synes åtminstone på 80- och 90-talen ha varit ett
från värdshusrörelsen fristående företag. Det
heter i segelsällskapet Ägirs protokoll av år 1889, att
”juriskandidat P. W. Lybeck donerade en andel i kägelbanan
med villkor att den blott i nödfall finge säljas”
och att provisor Julius Sandström och kantor J. W. Nessler
lovade skänka ”all den inkomst de under året kommer
att hava av kägelbanan”, vilket tacksamt emottogs, ”då
kägelbanan städse visat sig inkomstbringande.
— — —
Bland stadens herrar hade dock redan tidigare
ingåtts en försöksteckning för bildandet av ett bolag,
och efter fullmäktiges uttalande uppgjordes i april ett bolagskontrakt
mellan 15 personer för Brunnsholmens bebyggande med ett värdshus
och en kägelbana. Grundkapitalet utgjorde 2.000 mark, fördelat
på 20 andelar; dessutom upptogs ett lån på 1.000 mark,
vartill kom stadens bidrag 500 mark. Slutsumman för värdshuset
med nödiga inventarier samt kägelbanan med klot och käglor
steg till 3.600 mark. Ritningen till det nya värdshuset uppgjordes
av Hedström, som därvid tog största möjliga hänsyn
till det gamlas utseende och rumsindelning. Byggnaden uppfördes på
vårvintern och våren år 1898. [Olyckshändelse.]
— — —
Kägelbanan låg kvar på sin gamla plats.
— — —
Några av de yngre besluter sig för kägelspel. Om kägelpojkarna
ännu ej anlänt, liger de nog på motsatta stranden vid
Engs och väntar på signal. Vanligen låter man då
det största kägelklotet rulla längs banan, vilket
strax uppfattas av pojkarna. För kägelbanan erlägger man
1 mark per timme, oberoende av, hur många de spelande är,
och kägelpojkarna skall ha sin 50 penni, antingen spelarna är
flere eller färre. Bullret av de rullande kloten hörs vida
omkring, och deras budskap om att det finns gäster på Brunnsholmen,
utgör för mången en lockelse, som han ej kan stå
emot. |