För elevernas intagning i Nykarleby Trivialskola var ingen åldersgräns fastställd, ej heller hölls inskrivningsdag, utan en elev kunde intagas när som helst. I samma klass grupperades eleverna så, att olika fordringar gällde för olika grupper.

Bland läroämnena voro de klassiska språken och teologin huvudämnen.

Elever, som hade otillräcklig begåvning och ej gjorde nödiga framsteg, avvisades rätt snart.

Arbetsdagarna i Trivialskolan begynte kl. 5 på morgonen, varefter arbetet med särskilda avbrott pågick till kl 4—5-tiden på eftermiddagen. Man läste flera timmar i rad utan fristund.

Preparation av läxorna i vår tids mening förekom ej. Eleverna fingo reda sig på egen hand. I hemmet hade de fullt upp med arbete. Vanligen förekom som hemarbete fyra latinska skrivningar varje vecka. Överansträngning i skolan var ingen ovanlighet.

De elever, som fulländat skolkursen, dimitterades med betyg direkt till universitetet.

På sitt sätt må de 44 år, som Trivialskolan befann sig i Nykarleby och staden utgjorde bildningscentrum för ett stort område, betecknas som en glanstid i stadens historia. Klassisk bildning hade nått fram till våra nordanbygder. Både i och utom skolan taldes latin. Och här fostrades framtida bärare av ett högre bildningsliv.

Men Nykarleby miste sin Trivialskola. Det var år 1884.

Vad var anledningen till denna bortflyttning?

Uleåborg hade år 1862 fått en Trivialskola, varigenom norra Österbotten erhöll sitt eget bilningscentrum. Härefter fick Nykarleby Trivialskola mottaga elever blott från de sydligare delarna av Österbotten och innehade ej mera lika centralt läge som förut.

Självfallet nedgick elevantalet i Nykarleby vid Uleåborgsskolans tillkomst. År 1863 hade Nykarleby Trivialskola 79 elever, därav i latinklasserna 62, i apologistklassen 17. Ett större elevantal hade utan tvivel varit ett gott stöd för Nykarleby stads anspråk på att få förbli södra Österbottens bildningscentrum.

Ytterligare var det så olyckligt, att Nykarleby just råkat bli en tummelplats för beklagliga lokala tvister, som hade sammanhang med Trivialskolan.

Då företog sig Vasa-borna, som väl kände till situationen i Nykarleby, att i en riksdagspetition begära Trivialskolans flyttning till Vasa.

Första gången kom det dock avslag med anvisning, att borgerskapet i Vasa kunde skicka sina barn till Nykarleby för att informeras i bokliga konster. Annorlunda blev utgången vid Vasabornas förnyade anhållan om att få övertaga Nykarleby Trivialskola. Befallning kom, att skolan skulle flyttas till Vasa.

Landshövdingen i Vasa Didrich Wrangel och biskopen i Åbo Johannes Gezelius d. ä. hade vunnits för Vasa stads ståndpunkt och varmt förordat Vasa-bornas anhållan. [Orsaken enligt V. K. E. Wichmann.]

I striden om Trivialskolan framhölls till Vasa stads förmån, att Vasa var bättre matstad, hade centralare läge, att svenska och finska språken »färdigt taltes« därstädes, att skoldjäknarna behövdes för sången vid gudstjänsten i den stora kyrkan i residensstaden och att elever från de svenska sidan vore att förvänta till Vasa, då det för mången var bekvämare att komma till Vasa än att resa till skolan i Piteå.

Vad som förmodas ha medverkat till Karl XI:s beslut att flytta Trivialskolan från Nykarleby till Vasa, var det förhållandet, att borgerskapet i Vasa utfäste extra förmåner åt lärarna. Lärartjänsterna i Vasa voro senare de mest eftersträvade i Finland.

Självfallet voro Nykarleby-borna ej nöjda med att mista sin skola. Borgmästare och råd sökte vinna för Nykarleby den mäktige Bengt Oxenstierna. Prosteriet skrev till konungen till förmån för Nykarleby och Gamlakarleby stödde.

Det framhölls, att Nykarleby hade skolhus, lärarna hade hus, att staden var belägen mitt emellan Uleåborg och Björneborg med dess skolor, att det var en lugn arbetsort för eleverna och att den senaste examen visat goda resultat.

Då Nykarleby-bornas åtgärder blevo kända, inskred emellertid prästerskapet i södra kontraktet och skrev till konungen till förmån för Vasa. Och konungen ändrade ej sitt förra beslut.

För sammanhangets skull må erinran göras om Trivialskolans senare öden, så mycket mer som den än en gång kom till Nykarleby.

År 1684 byggdes i Vasa en stor byggnad i två våningar åt Trivialskolan, blott nedre våningen blev inredd. Skolhuset innehade en dominerande plats i staden och förblev i bruk ända till Vasa stads brand 1852. Reparationer bekostades vanligen genom inkomster av kollekter i kyrkorna.

Skolhuset i Vasa 1684.

På 1840-talet erhöll Vasa enligt en förordning av år 1841 ett klassiskt gymnasium. Trivialskolan förändrades då efter den tidens namnskick till Högre elementarskola.

I denna form fick Nykarleby efter Vasa stads brand mottaga sin förra skola som gäst. Skolan var i Nykarleby från hösten 1852 till och med vårterminen 1856.

I Nya Vasa, som byggdes efter branden, blev Högre elementarskolan eller den forna Trivialskolan år 1870 sammanslagen med Klassiska gymnasiet till nuvarande Vasa svenska lyceum, som således med sina Nykarleby-anor från år 1640 utgör våra dagars kvarlevande ättling av Nykarleby Trivialskola.

Vi ha följt en skolas öden i 300 år. Denna skolas begynnelse och dess 44 första år utgör ett stort kapitel i vår stads historia. I 42 år var Nykarleby Trivialskola Österbottens enda högre skola och vår stad ett andligt centrum för en stor del av Finland.

Därför är berättelsen om denna skola jämväl ett kapitel av kulturhistoria, som låter oss bevittna kulturens segertåg norrut.

En berättigad begäran är att få höra något om dem, som varit elever i den skola, som i dag prisas.

Stödande sig på magister Hugo Lagströms släktforskning omtalar doktor K. J. Hagfors i sin bok Fädernas gård tvenne släktingar på fädernet, vilka hade varit elever i Nykarleby Trivialskola.

Nedervetilbon, sedermera borgaren i Gamlakarleby stad, Matts Jönsson Tast hade en son, Johan Mattsson Tast, senare  Tastenius, vilken efter skolgång i Nykarleby blev student år 1652. Han studerade teologi vid Åbo akademi, blev kapellan å hemorten och pedagog i Gamlakarleby stad. Han dog tidigt.

Johannes Murik tillhörde samma släkt, var född i Gamlakarleby år 1651. Hans anförvant Cordt Bockmöller, född Gamlakarlebybo, borgmästare i Nykarleby, tog sig an Johannes Murik, så att han fick gå i skola i Nykarleby.

Som student inskrevs Johannes Murik år 1668 vid Åbo akademi, men följande år överflyttades han till Uppsala universitet. Murik hade stor fallenhet för matematik. Hans studier kröntes med god framgång. Han utgav ett matematiskt arbete, som väckte uppmärksamhet i Kungliga bergskollegiet. Han fick tjänst vid koppargruvorna i Falun och titulerades »ingeniarius«. Därefter utnämndes han till adjunkt i filosofiska fakulteten vid universitetet i Uppsala, och syntes gå mot en stor framtid. Den lysande och snabba karriären blev dock i förtid bruten. Lungsjukdom bröt hans krafter. Han dog 1679, 28 år gammal.

Man har rätt att fråga, om Nykarleby Trivialskolas trånga utrymme och ohälsosamma förhållanden hade stor skuld i Johan Mattsson Tastenius' tidiga bortgång och Johannes Muriks tidiga död i lungsot.

Även K. V. Åkerblom, berömd som forskare i Österbottens historia, har omtalat en annan person, som varit elev i Nykarleby Trivialskola.

Spörsmålet: Vilka folkklasser tillhörde de gossar, som nyttjade Nykarleby Trivialskola för sin skolgång? besvarar Åkerblom sålunda: Huvudsakligast var det borgares barn i Nykarleby och andra städer samt prästsöner och söner till militärer, länsmän och andra ämbetsmän på landsbygden i Österbotten, därtill även bondsöner med nödig begåvning och läslust.

Han anför enligt Uppsala universitets matrikel, att det på 1600-talet i särskilda fall är antecknat, att studenten kommit med testimonium från »schola Neo Carlebyensi«, stundom »testimonialibus Rektoris Scholae in Nykarleby«. Dylika anteckningar finnas för år 1677 om två från Uleåborg, år 1680 om Gustavus Nicolai  Bergudd  (från Solv) och Henricus Gabrielis  Peldanus. Ännu år 1685, året efter skolans flyttning till Vasa, inskrevs den 17 juni Ericus Caroli  Finelius, österbottning »från Schola Carburg«. Men den 5 sept. samma år inskrevs två, som hade »testimonium Rektoris in Vasensi Schola«, varande således även dessa med avseende å sin skolgång till år 1684 förmodligen elever från Nykarleby Trivialskola.

Om Laur.  Rivelius, bondson från Rangsby i Närpes, finnes följande anteckning i Åbo akademis studentmatrikel: »Student från Nykarleby skola 1648«.

I sin Kvevlax historia berättar K. V. Åkerblom om soldatgossen Matts Mattsson  Rabb  från Vassor by i Kvevlax, att denne under början av 1680-talet gick i Nykarleby skola och kommit dit tillsammans med en prästson från Lillkyro, men saknade medel att fullfölja sina studier.

Ingen elevmatrikel är i behåll från Trivialskolans Nykarlebytid. Då skolan flyttades till Vasa, medfördes alla böcker och skoltillhörigheter. Matriklarna torde förkommit under Stora ofreden. Först efter år 1722 äro matriklarna i behåll.

Vi får väl dock anse, att från Nykarleby dimitterades åtminstone 200 studenter. I Vasa har man beräknat antalet av under åren 1684—1872 dimitterade studenter till 1400.

I åtanke må hållas, att Nykarleby Trivialskola jämväl utsände andra utbildade gossar än studenter. Även för dem, som avbrutit sina studier eller kanske allenast lärt sig i apologistklassen, hade kunskaperna betydelse. Den som kunde skriva och räkna, avfatta protokoll m. m. var en användbar man på en tid, då brist rådde på skolgånget folk. En flink skrivare och räknekarl kunde bli sockenskrivare, även länsman och dylikt.

Låt oss ännu blott uppräkna några namn på dem, som dimitterats efter 1722. Namnen låta oss förstå bärvidden av denna skolas fostrargärning under 300 år.

Välsignad vare skolan, som fostrat dylika män.