Flera industrier Nykarlebys stora dröm

Arbete i hemstaden
     bromsar migration

FLERA INDUSTRIER, både större och mindre, är det stora önskemål till Nykarleby. Och det är inte en önskan som skulle ha dykt upp först under de senare åren — det är en fråga som hängt med under långa tider. Men av någon anledning så har Nykarleby inte fått industrier i tillfredsställande antal, tvärtom, staden kan erbjuda tomter till hyggliga priser. Nykarleby har ett jämförelsevis lågt skattöre, 10 mark och man har i olika sammanhang pekat på en del positiva sidor som skulle göra det förmånligt för industrier att slå rot.

När man står inför ett kommunalval så hoppas ortsbefolkningen givetvis på att den nya fullmäktigeförsamling som väljs skall kunna utföra rätt mycket som gagnar det samhälle i vilket män och kvinnor är satt att verka. Förhoppningarna och önskemålen breder ut sig.

Visst strävar väl det invalda att göra så mycket de förmår för att infria väljarnas förväntningar. Men det finns många krokar också i den kommunala långdansen och det största hindret består i ekonomiska svårigheter. Finns det pengar i stads- eller kommunalkassan så kan en hel del uträttas i förbättringsväg. Men är kassan tom — och det är den oftast! — så måste det också viktiga problem vänta på sin slutliga lösning.

Detta är inte något specifikt för Nykarleby. Alla kommuner kämpar med ekonomiska svårigheter. Huvudparten av alla utgifter är fastlåsta i lagliga förordningar som måste följas. Det blir inte så mycket kvar att ta till då utgifterna skall få oss att balansera med inkomsterna. 15 skall väljas. I Nykarleby stadsfullmäktige finns det 15 ledamöter. Lika många skall alltså väljas och vid dåligt kommunalval den andra och 3 oktober, d.v.s. om en knapp vecka. I sittande stadsfullmäktige finns 13 representanter för allmänna Vårdförbundet — det borgerliga — och 2 folk demokrater. Vid valet för 4 år sedan ingick socialdemokraternas valförbund med folkdemokrater och det resulterade i att sossarna förlorade sitt enda mandat i fullmäktige just till det parti med vilket det var i valförbund. Tidigare hade socialdemokraterna en plats i fullmäktige.

Denna gång ställer socialdemokraterna upp i eget valförbund och antalet kandidater är 5. Det allmänna (borgerliga) valförbundet går till strid med 21 kandidater och folkdemokratiska valförbundet med 3. Sammanlagt alltså 29 kandidater.

Allmänna valförbundet har 10 nya kandidater, medan 11 är sådana som också sitter i nuvarande stadsfullmäktige. 4 av de nuvarande ställer inte upp för omval, d.v.s. Fjalar Zittra, Bror Sandström, Magda Englund och Emil Fors.

Folkdemokraterna har sina 2 nuvarande ledamöter i fullmäktige med bland med bland kandidaterna och för dessutom en ny i elden. Sossarnas 5 kandidater är alla nya eftersom det inte finns någon socialdemokratisk representant i nuvarande fullmäktige.

Handlanden Axel Pensar är den som både till åren och mandattid är fullmäktiges äldsta medlem. Han har passerat 60 årsstrecket.

Antalet röstberättigade

i staden vid älven när denna gång mindre än vid senaste val. Då fick 721 rösta och av dem använde sig 433 av sin medborgerliga rättighet. Antalet röstberättigade nu är 702, av dem 269 män och 433 kvinnor. Valdeltagandet i Nykarleby är som ovan framgick inte särskilt livligt — vid senaste fullmäktigeval mellan 60 och 70 procent, berättar bankdirektör Reinhold Blomqvist, centralvalnämndens ordförande, då JT ber om valinformationer. Hela Nykarleby stad utgör ett enda röstningsområde och vallokal är som tidigare rådhuset.

Centralvalnämndens ordförande i Nykarleby är bankdirektör Reinhold Blomqvist som här ses vid sitt skrivbord studerande sammanställningen av kandidatlistorna för årets kommunalval.

Industrier, industrier

Vad tänker då stadsborna om sin stad och vad hoppas de att den nya stadsfullmäktigeförsamlingen skall uträtta? JT:s utsände begav sig på strövtåg och erfor att just hoppet om att få industrier är stort. På den punkten borde staden alltså lägga ner intensiva stötar också i fortsättningen. Industrier betyder att det finns arbete och arbete betyder att ungdomarna inte lämnar sin hemstad och flyttar till andra orter eller emigrerar utan stannar kvar. Så länge det inte finns tillräckligt med arbete i hemstaden så måste de söka sig bort. En mycket olycklig företeelse.

Industri med kvinnliga arbetskraft

Poliskonstapel Teodor Lund har litet svårt att bestämma sig så där på en gång. Han vet att det finns mycket som borde göras, men han vet också att det inte finns pengar till allt. Det låga skattöret är ju bra, säger han. Det borde locka industrier hit. Här är mycket svårt för de unga att få arbete. En industri — eller ett par — med företrädesvis kvinnliga arbetskraft, rekommenderar han. Det är svårast för flickorna att få jobb.

Och, tillägger konstapel Lund, jag hoppas att staden skall fortsätta med att bygga ut vatten- och avloppsledningsnätet.

Staten borde överta genomfartsgatorna

Affärsman Armas Pihlainen är mycket intresserad för vad som uträttas på det kommunala området. Bland arbeten som han gärna ger [?] är det som syftar till att förbättra gator och vägar. Just nu håller man just nu på med gatuarbeten komma men det finns mycket att göra ännu. Genomfartsgatorna och -vägarna borde staten absolut ta hand om, säger Pihlainen och pekar härvid på riksåttan och landsväg 67 från Lappo. Den tunga långtradartrafiken om nätterna sätter djupa spår i gatorna och det blir kostsamt för staden att ensam bära ansvaret för underhållet.

Sedan önskar Pihlainen att fullmäktige inte ska glömma att fortsätta med vatten- och avloppsarbetena. Vidare att fullmäktige skall göra allt för att locka industrier till staden genom att bland annat ställa billiga tomter till förfogande. Då industrin växer upp ökar skatteunderlaget och staden blir rikare.

Mera anslag för ungdoms- och idrottsarbete finns också på Pihlainens önskelista. En ungdoms- eller hobbygård skulle vara bra. Naturligtvis går det också att verka i hyrda lokaliteter men eget är ju alltid bäst, säger han med en optimistisk glimt i ögonvrån. [Ungdoms- och idrottsgården stod klar 1966. Sockenstugan fungerade som ungdomslokal före det.]

Att hålla stan i ordning!

Fru Hjördis Nordlingtar först det hela på bred bas i ett enda svep: Fullmäktige skall hålla stan i ordning, säger hon och då tänker hon främst på gator och vägar. Ungdomen skulle behöva ett ordentligt hus och så borde ju alla som växer upp och kommer ut i förvärvslivet kunna få arbete i hemstaden. Så om det nu är så far ungdomarna bort från stan och det är ju beklagligt, säger fru Nordling. Vi måste få industrier hit. Då hålls de unga kvar.

Och, slutar hon: Det finns nog att göra. Viktigt är att de pengar som man kan skrapa ihop placeras på rätta platser.

Glöm inte ungdomen!

Unga fru Marja-Leena Palo som är affärsbiträde, hör till dem i Nykarleby som skall rösta första gången. Hon skall naturligtvis använda sig av sin rättighet, och då hon placerar sin röst i valurnorna så hoppas hon att det stadsfullmäktige som väljs inte ska glömma bort ungdomen. De unga måste få arbete säger hon. Och tillåter sig också drömma sig framåt ett tag. Ungdomarna borde kanske få ett eget hus, en ungdomsgård där det kunde samlas till ideell sysselsättning, göra något positivt.

Ungefär så här tänker man alltså i Nykarleby inför kommunalvalet. Industrier, vatten och avlopp, bättre gator, mera arbete, speciellt för de unga. I övrigt förbättringar och framåtskridande i den mån kassan räcker till.