Ökad företagsamhet skapar
grundvalen för en tryggad
framtid åt nykarlebyborna

FLERE ARBETSTILLFÄLLEN borde vi få för att därigenom bredda skatteunderlaget och skapa förutsättningar för en ekonomisk och industriell utveckling av vår stad utan att man för den skull behöver förstöra Nykarlebys karaktäristiska prägel av småstadsidyll. Genom en pietetsfull stadsplanering kan och bör idyllen bevaras även om stadens ledande myndigheter för en politik, som siktar på en framtida utveckling där ekonomisk företagsamhet skall öka välståndet och därmed också medborgarnas trivsel i samhället. Både inom stadsförvaltningen och bland allmänheten är man intresserad av större livaktighet i Nykarleby och goda förutsättningar finns för en (små-)industriell utveckling, såväl ifråga om kraftförsörjningen som tillgång på lämpliga industritomter, vatten och arbetskraft.

Så ungefär kunde man sammanfatta de intryck JT:s reporterteam fick vid en reportageresa till grannstaden häromdagen. Vi möttes på de flesta håll av en beslutsamt optimistisk stämning, som bådar gott för framtiden — en kåre av den företagsamhetens friska vind, som blåser över Jakobstad har nått också staden vid älven.

Goda förutsättningar för småindustrin

Sedan flere år har stadsmyndigheterna och stadsfullmäktige haft en välvillig inställning till en eventuell industriell utveckling och samarbetet med redan existerande industrier på orten har varit gott, framhåller sparbanksdirektör Karl Finnström, som senaste år svingat ordförandeklubban i fullmäktige. I själva verket borde förutsättningarna, åtminstone då det gäller småindustrier, vara goda i vår stad. Vår kraftförsörjning är välordnad och stadens kraftverk kan leverera ström till synnerligen konkurrenskraftigt pris — våra tariffer hör f. n. till de lägsta i landet. Transportmöjligheterna såväl per järnväg som landsväg är goda, vi har god tillgång på rinnande vatten, som ju många industrier behöver, och både i staden och den kringliggande landsbygden är tillgången på arbetskraft god. Vidare kan nämnas att fullmäktige målmedvetet arbetar för att bibehålla skattöret vid dess n. v. belopp — 10 mk — och goda industritomter står till buds, både vid älvstranden och i närheten av järnvägsstationen.

Den nya stadsplan som f. n. är under utarbetning kommer att uppta både trivsamma och idylliskt belägna bostadstomter för egnahemsbebyggelse. Också den centrala delen av staden kan utbyggas, då tomterna är stora och många av dem delvis ännu obebyggda.

— Byggnadsverksamheten?

Ja, den har något avstannat till följd av det tillstramade penningläget — kreditgivningsmöjligheterna är nästan obefintliga i detta nu, men senaste sommar påbörjades dock 5—6 egnahemsbyggen och staden har reserverat tomt för ett större våningshus, bara man kunde ordna finansieringsfrågan.

Skatteunderlaget för litet

En liten stad, där skatteunderlaget är så pass litet och förtjänstmöjligheterna så små som i Nykarleby har givetvis många kommunala problem att brottas med. Av landets samtliga städer har vi den lägsta taxerade årsinkomsten per invånare — 124.267 mk för år 1955 mot t. ex. 184.024 för Jakobstad. Marginalen när det gäller nybyggnader och förbättringar är därför mycket snäv. Den planerade utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet måste därför ske etappvis med årliga anslag i budgeten. Vad vi främst behöver för att kunna gå framåt är ökade sysselsättningsmöjligheter, så att vår arbetsvilliga ungdom inte söker sig bort från hemorten. Att vi fått några nya företagare till vår ort är därför ett lika glädjande som hoppingivande tecken på ökad livaktighet.

Ny stadsplan — nya småindustrier

I rådhuset finner vi nyinstallerade stadsdirektören Ernest Eklund vid sitt arbetsbord, fullt sysselsatt med att sätta sig in i stadens aktuella problem och skissera upp planer för framtiden. Också han bekräftar att stadens styrande är intresserade av att främja den ekonomiska och industriella utvecklingen, men är angelägen om att framhålla att idyllen därmed inte behöver förstöras. Här finns bra rum både för idyll och företagsamhet och industriområdet ligger rätt långt från den äldre, centrala bebyggelsen, säger han.

— Uppgörandet av en ny, tidsenlig stadsplan är en av de mest aktuella frågorna just nu, den gamla stadsplanen är föråldrad. Arkitekt Olle Wikstedt, Helsingfors, håller f. n. på att färdigställa den nya stadsplanen på basen av geodetkartorna, som redan är klara. Enligt denna har ett rätt stort område reserverats nära järnvägen för industrins behov och här kan förmånliga tomter erhållas av intresserade företagare. Ett dylikt intresse har också yppat sig och just i dagarna har vi fått en ny småindustri till vår ort. Det är plastfabriken Prevex, som tidigare arbetade i Jeppo, men efter branden där kort före nyår överflyttat sin verksamhet hit. I närheten av stationen har en rikssvensk ingenjör T. Öhrman startat tillverkningen av oljekaminer och värmeugnar. Men vi tar gärna emot flere småindustrier.