Nu känner han Nykarleby
och talar gärna om stan

Ta med dej dehär och dela ut. Bosse Kronqvist vill sprida kunskap om Nykarleby. Han gör det själv genom att visa främlingar runt i staden. [Huset.]

JAG VISSTE inte var monumentet vid Jutas slagfält var, inte ens hur långt det var dit. Jag var livrädd för att vi skulle köra förbi, utan att jag märkte det. Bo Kronqvist, 20-årig nykarlebypojke, skrattar glatt åt minnet av sin första guidning i Nykarleby. Detta var i fjol. Nu är Bosse på två månader anställd av stadens turistnämnd som turistkontaktman och trivs med det. Han tycker om människor och faktiskt, människorna tycker om honom tillbaka. Han känner Nykarleby och dess historia väl och Nykarleby har snabbt lärt känna honom.

— Men jag skall bli folkskollärare, förklarar han bestämt. Han har ett år kvar av sin utbildning vid seminariet och planerar att åtminstone till en början söka lärartjänst.

Det är fyra och ett halvt år sedan Bosse med föräldrar, pappa är polismästare Carl, och syskon flyttade från Vasa till Nykarleby.
 

Ung
Profil

Bosse var inte nådig över att flytta från Vasa, och mitt i skolåret dessutom.

Men nu, säger han, känns det så skönt att komma till Nykarleby. Det är att komma hem. Vasa är en trevlig sommarstad, men för Nykarleby känner man på något sätt ansvar.

Han visste inte var Jutas-monumentet var, som sagt, men han visste allt om dess historia, liksom han smällt in massor av saker om det Gamla Nykarleby sedan han flyttade dit. Han vet vilket år och varför Topelius mamma dog t.ex. och mycket annat som en infödd nykarlebybo knappt hört ens. Bosse är nämligen mycket intresserad av historia.

Herlers museum är någonting enastående i sitt slag, tycker han liksom många andra. Museet ger en fin bild av borgarlivet i staden på den tiden. Också till Kuddnäs visar naturligtvis Bosse sina turister. Caféet i vattentornet är kanske det mest uppskattade turistmålet och om alla dessa platser skall man nu, på Bosses förslag, sätta upp stora skyltar.

Klubbmästare
bland seglarna

— Titta vad jag fått. Bosse står på bryggan med en stor låda blomsterplantor, stenpartiväxter och vårblommor. De är avsedda för stenpartiet framför seglarnas stuga på holmen Loppan. Seglarflickorna och pojkarna är vana vid att Bosse på sin fritid månar om deras trivsel. Han är föreningens klubbmästare och sköter förutom om växtanskaffning, plantering och annan praktisk planering om underhållningen vid klubbaftnar och fester.

Bosse sommarjobbar som vikarie för ägarna till bokhandeln. Samtidigt visar han, på fritiden, staden åt dem som vill och man ser och hör honom ofta i samspråk med någon utländsk turist. Finska och engelska klarar han rätt bra och lite tyska, men man kan nästan gissa att t.ex. en fransman kan köpa vykort av Bosse på sitt modersmål.

Bosse började som turistkontaktman på initiativ av turistnämnden, men kanske mest av intresse. Och visst är det av intresse han fortsatt med detta, ett aktivt intresse t.o.m.

— Du skall ju ut och segla. Ta med dej dehär och dela ut, säger han och man går ut ur bokhandeln med en bunt Nykarleby-broschyrer i handen. Det är klart att de skall delas ut.