Veckans intervju:

JÄTTEORM AV PLAST RINGLAR UT GENOM PREVEX FABRIKSFÖNSTER.

NYKARLEBY HAR INTE MÅNGA INDUSTRIER SEDAN GYLLENBERGS KONKURS I FJOL, RÄKNAR MAN SMÅINDUSTRIERNA LEDIGT PÅ ENA HANDENS FINGRAR. EN DAG GÖR ÖP ETT BESÖK I EN AV DE NYASTE INDUSTRIERNA, OY PREVEX AB, SOM DET OFFICIELLA FIRMANAMNET LYDER.

 

Vi går rakt in i den av Tell-block gjorda fabriksbyggnaden, som mäter 25 x 17,8 m, i två våningar. Mitt på golvet står en maskin som är i gång.
     — Det här är en extruder, en automatmaskin som framställer plaströr, berättar firmans direktör Sven J Nyman. Den är steglös och det hela går ut på att den granulerade plasten, som vi förresten importerar från USA, England och Italien, töms ur säckarna i tratten här, precis som i en kvarn. Värmeelementena smälter plasten till flytande massa som formas till önskad rörgrovlek, när den pressas igenom denhär ”flaskhalsen” innan kallvattenbadet ögonblickligen avkyler slangen.
     Och vi stod där och såg hur ett svart rör som en jättekobra kröp längs en ribbställning fram genom fabriken, ut genom fönstret där ormen lindades på en jättestor rulle. Den skickliga arbetaren Torsten Johnsson skötte jobbet här, Lasse Wärnå hade andra uppgifter inne i fabriken.
     En stund senare sitter vi inne på kontoret med dir. Nyman, som berättar att Prevex är ett aktiebolag med sju anställda. Man startade 1955 i Jungar mejeri i Jeppo, men efter en brand ett år senare flyttade man in i Willmans verkstad i Nykarleby. I januari 1958 övertog man den nuvarande propra fabriksbyggnaden, som tidigare ägdes av snickeriet SOWO.


Anläggningen från söder år 1980.
[Anläggningen från söder år 1980. Förstoring.
Foto: Lars Pensar.]

  Hammare modell Långnabba tillhörig Lars Pensar.
  [Hammare modell Långnabba tillhörig Lars Pensar.]

     — Vi specialiserar oss på plaströr och slangar, men material för plastpåsar, mattväft m.m. ingår också i vår tillverkning, säger dir. Nyman.
     Stämmer ryktet som berättar att Prevex utvidgar, frågar vi.
     — Ja, visst har vi ökat vår produktion avsevärt och mer i maskinväg tänker vi installera. Och så har vi två delägare här — Verner Nyström och jag — som gått med som bolagister i firma Bröderna Långnabba, Purmo. På det hållet specialiserar vi oss på stålbågar [stålbågsågar], klabbningsmaskiner eller klyvmaskiner med två bett varigenom arbetet går mycket snabbt  undan, berättar hr Nyman vidare. Och så tar han fram en liten glänsande hammare med stålskaft och gummiöverdrag och säger att den här hammaren väntar man sig mycket av.
     — Den är gjord av specialstål. Vi har en baktanke att här konkurrera med de amerikanska. Vi säljer vår hammare till 1 250 mk medan de amerikanska kostar någonting på 1 800 mk säger hr Nyman småleende.
     — Vi tror på framtiden inom vårt företag, men som jag gärna skulle vilja få sagt, att omsättningsskatten är någonting osunt, som är en besvärlig hämsko på småindustrierna. Dessutom är man alltför snabb i vändningarna med uppbörden av omsen. I många fall skall omsen betalas långt innan likviden flutit in.

Och då vi tog avsked fortsatte den tjocka ormen att ringla ut genom fönstret med en fart av 40 cm i minuten.



Österbottniska Posten nr 44/1958.
Lasr Pensar digitaliserade tillhandahöll och redogjorde för Willmans verkstad:

Gunnar Willmans verkstad var en liten tegelbyggnad vid Nålörn, just där Farm-Frys byggde sitt fryslager som använts av Muik som ishall (men nu får de ju en ny och i NYTV bjuds aktier ut à 100 euro). Alltså från det nordligaste båthuset över en oländig loomo ca 30 meter norrut vid stranden. Jag tror att det var endel av den nedbrunna Nålörns såg som blev till Willmans verkstad. I den hade Torsten Johnson en kort tid i slutet av 40-talet eller kanske i början på 50-talet en reparationsverkstad för maskiner. Jag försökte hitta bilden av Nålörns såg för att kunna jämföra, men hittade den inte. Den bör ha stått strax intill sågen på dess södra sida.


Om inte fortfarande så åtminstone ännu för några år sedan fanns några rullar kvar bakom fabriksbyggnaden som ett minne av verksamheten.


Kollade läget i början av november 2008 och då fanns ett par rullar kvar i buskaget strax norr om den gamla fabriksanläggningen.
Kollade läget i början av november 2008 och då fanns ett par rullar kvar i buskaget strax norr om den gamla fabriksanläggningen.
(Inf. 2008-11-23.)



Detalj ur transformatorbrandfoto.
(Inf. 2012-01-23
.)



I julir 2015 fanns ett par rullar kvar i buskaget strax norr om den gamla fabriksanläggningen. Men sommaren 2016 var både buskaget och rullarna borta. Förstoring.
(Inf. 2016-08-23.)


Läs mer:
Prevex av Erik Birck.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2008-10-28, rev. 2016-08-23 .)