Finlands första Tell-hus
          bygges nu Nykarleby



I dagarna lägges grunden till ett intressant och i sitt slag epokgörande bygge i Nykarleby. Det är Nykarleby landskommuns nya hälso- och kommunalgård, som bygges enligt senaste byggnadstekniska principer.

Bygget, som kommer att gå löst på ca 8 miljoner mark, var ursprungligen avsett att utföras av ett på platsen befintligt timmerhus. Genom om- och tillbyggnader skulle man av det gamla huset, som tidigare varit tingshus och på senaste tid kommunalgård, erhålla såväl moderna utrymmen för den kommunala administrationen som även för hälsovårdsarbetet i kommunen.

Med de nya byggmetoder, som nu för första gången kommer till användning i vårt land, får man emellertid ett helt nytt hus med sten som ytterväggsmaterial, till praktiskt taget samma kostnad som det ursprungliga byggnadsplanerna skulle ha betingat.

De nya byggnadsmetoderna, som tillkommit genom den över hela världen allt kännbarare bristen på byggnadsvirke, bygger på en serie svenska uppfinningar och patent. I Sverige har redan under det fåtal år det nya byggnadssättet varit i bruk startats hundratalet fabriker jämnt fördelade över hela landet från Skåne i söder till översta Lappland i norr. Med de mycket goda resultaten från Sverige som stöd ha nu tiden ansetts mogen att introducera det nya byggsystemet även i vårt land.

Det är alltså inte här fråga om något experiment, utan fullt utprovade byggmetoder, som vunnit fackmännens fulla stöd och erkännande.

För att exploatera de nya uppfinningarna har ett särskilt finländskt företag grundats och fåt namnet Suomen Tell-Talo Oy — Finska Tell-Huset Ab, med direktör T. A. Lybeck, Helsingfors, som verkställande chef och drivande kraft. Det nya företaget, som är helt fristående, samarbetar intimt med sin rikssvenska föregångare Svenska AB Tell och drar nytta av dess organisation och tekniska erfarenheter. Nyligen har Nykarleby under en tid gästats av Svenska AB Tells organisationschef och tekniska expert Hans Bergman, Stockholm, som kommit för att leda igångsättandet av såväl materialfabrikation [Bröderna Eng i gamla bryggerikällaren] som byggnadsarbeten. Specialmaskiner för tillverkning av stenmaterial till väggarna har införts från Sverige och fabrikationen har omedelbart satts i gång för den nya kommunalgården.

[För ett par år sedan råkade det sig så att jag på ett 60-årskalas på Drottningholm träffade Bergmans son Gunnar, som också var med i Nykarleby. Trots att han då var endast sex år har han många minnen från vistelsen.]

För att göra den nya, svenska byggnadsmetoden bekant inom fackkretsar i vårt land arrangerades för någon vecka sedan en exkursion till Sverige. Exkursionen väckte stor uppmärksamhet därstädes och har även kommenterats i vår tidningspress. I exkursionen deltog bl. a. generaldirektör Aura jämte några byggnadssakkunniga från Arava, överarkitekt Savonius från byggnadsstyrelsen, dipl. ing. Junttila från cementföreningen, direktör Lindholm från Pargas Kalk, kanslirådet Gunnar Modéen som byggnadssocialt intresserad, brandtekniska experter, bankmän m. fl.

Exkurrenterna visade ett livligt intresse för den nya byggmetoden och beskådade sakkunnigt såväl färdiga som under byggnad varande hus ävensom på olika sätt ordnad fabrikation av den betonghålsten, som utgör en av de viktigaste nyheterna i det ifrågavarande byggnadssystemet. Demonstrationerna leddes synnerligen förtjänstfullt av representanter för Svenska Ab Tell. Byggmetodens möjligheter att göra billigare hus, att spara byggnadsmaterial och sättet att lösa värmeisoleringsproblemet, tillika med möjligheten att nå en hög grad av monteringsfärdighet, vann särskilt fackmännens intresse. Den allmänna åsikten var att systemet väl är värt att introduceras i vårt land och bör ha en framtid här, där billigare, men dock varma och varaktiga byggnader är ett livsvillkor för att lösa vårt svåra bostadsproblem.

I Sverige har man tidigt insett betydelsen av att byggandet av trähus begränsas och att stenmaterial i stället kommer till användning i större utsträckning. Det frigjorda virket kan räknas i hundratusentals standards och inbringar vid export eftertraktad valuta.


 


[Ett Tellblock ur Bröderna Engs ”restlager”.
Foto: Lars Pensar, november 2005.]

Det nya i byggnadsmetoden är konstruktionen av betonghålstenen, kallad Parallellblock, och golvkonstruktionen. Parallellblocket har genomgående, öppna luftkanaler och muras på ett speciellt sätt, som behåller luftkanalerna öppna i hela väggen. I golvkonstruktionen har virkesåtgången minskats ändamålsenligt utan att man behövt pruta på hållfasthetsfordringarna. Konstruktionen är dessutom lätt och kan enkelt monteras. Hela byggnadssystemet tillåter en decentralisering av materialtillverkningen, vilket samtidigt minskar transportkostnaderna och skapar lokala arbetstillfällen.

Det är ingen händelse, att det nya byggnadssystemet först tas i bruk i Nykarleby. Direktör T. A. Lybeck, som introducerat det i landet, har redan förut ekonomiska intressen i denna nejd, vilka intressen väl sammangår med det hopp om en allsidig uppryckning, som under de senaste åren gjort sig gällande i denna Finlands minsta stad. De ledande män, som under åratal energiskt och med framgång arbetat för nejdens utveckling, torde även se det nya byggnadssystemets första tillämpning med glädje.

Nykarleby landskommuns nybygge är visserligen det första av detta slag i Finland, men det är icke mera det enda. Redan nu har arbetet på ett nytt byggnadsföretag i samma konstruktion påbörjats i Håkansböle i Helsinge. En tvättinrättning med tillhörande kontors- och bostadshus kommer att uppföras där i Finska Tell-Husets och dir. Lybecks regi.



[I f.d. kommunalgården (här tilläggsisolerad) finns Byggnadsinspektion, Miljövård, Tekniska verket samt Nykarleby skogsvårdsförening. I källaren fanns landskommunens brandstation fram till kommunsammanslagningen. Kommunalgården inrymde också rådgivning, bibliotek, kommunalkansli och bpstäder på översta våningen. Mejeriets rivna skorsten till höger. 2016 flyttade den kommunala verksamheten till Ämbetshuset efter att biblioteket flyttat därifrån till sitt nybygge vid Topeliusesplanaden. 2017 evakuerades en del verksamhet från hvc.
Foto: Lars Pensar, 1980-talet. Kommunalgården före tilläggsisoleringen.]


Såväl Nykarleby kommunal- och hälsogård som komplexet i Håkansböle är att betraktas som demonstrationshus för att göra byggnadsmetoden bekant. Erforderlig mängd cement har t. ex. erhållits från Sverige under nuvarande svåra cementsituation i vårt land, och den därtill nödiga valutan har ställts till förfogande av motsvarande företag i Sverige, Svenska Ab Tell.

 


[F.d. kommunalgårdens entré. Notera att färdigställandeåret 1951 finns i överstycket.
Foto: Lars Pensar, november 2005.]

Demonstrationshusen uppföres direkt av det inhemska företaget, såsom redan nämnts. Avsikten är dock ej i fortsättningen att Finska Tell-Huset Ab skall uppträda som byggnadsentreprenör. Tvärtom kommer sannolikt landet att indelas i distrikt, där byggnadsrätten enligt de nya metoderna överlåtes till någon välrenommerad byggandsfirma, i likhet med vad som skett i Sverige med gott resultat.

Det är att hoppas, att denna i Sverige så epokgörande byggnadsmetod kommer att slå igenom även hos oss. Säkert är att byggandet av Nykarleby kommunal- och hälsogård kommer att följas med intresse av sakkunniga från när och fjärran.


Österbottniska Posten nr 36/1950.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Ölkällare blev Tell-tegelfabrik i Österbottniska Posten 1959.
Mer om Tellblock.
Minnen från ett sommarjobb av Folke Holmström.
Lybecks projekt Älvbranten slutade inte så lyckligt.
Den gamla kommunalgården skymtar på ett foto från Nygårdsvägen.
Fiskfryseriet byggdes av Tell-block.
Gamla sjukhuset byggdes av Tell-block.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2005-11-03/HK, rev. 2020-02-01 .)