(Början till)
Nykarlebyvyers

ORDLISTA
ÖVER

NYKARLEBYDIALEKTEN

Allmänt
I brist på en sammanfattning av dialekten, som det senare visade sig att Gösta Ågren hade gjort för tio år sedan, började jag sammanställa ordlistan. Intressant att vi båda hade fastnat för vissa ord. Orden är inte unika för Nykarlebydialekten (kan någon komma med ett exempel på ett sådant?), men de förkommer i alla fall inte i högsvenska. Min hustru Karin, Arne Nylund, Bert Lindvall, Klara Mårtens Ekblad, Ulf Haglund och min syster Sanna Liljeström-Holm har bidragit. 

Alltid lika problematiskt när man skall stava på dialekt; t.o.m. så besvärligt att jag varit tvungen att uppfinna den nya ”bokstaven” TSCH — för hur skulle man annars stava till ordet tschikelbein?!

Ordlistan uppdateras inte längre, eftersom jag kommit fram till att det är så vanskligt att försöka särskilja ord som är unika för Nykarlebydialekten.

Förklaringar
(f) femininum
(m) maskulinum
(n) neutrum
(v) verb
(s) substantiv
kursiverad lång vokal
I normala fall ligger betoningen på första stavelsen.

A  B  C  D  E  F  G H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T U V Y Z Å Ö TSCH



A
adras annans
adärton 18
adäleis annorlunda
andäran en annan
annos annars
alibess (m) fästing.
assit gratis, för ingenting. Zacharias Topelius använde ordet.


B
beis
tigga
blako blek
bledäkako
skivformade föremål som används som frisbee
bock
skuffa
breijvver bredvid
bälis vräka ut sig
bäss (m) bagge


D

dinglo är t.ex. en katt som är spräcklig
dombas gör hästar som rullar sig
dorr darra, vibrera
dryft längtan eller hemlängtan. Leo Ågren använder ordet i Hunger i skördetid.
dråcknin drunkna
dun dygn. Leo Ågren använder ordet i Kungsådern.
dåklo klumpig
dåoli duktig


E

eindeira ana hoko antingen eller
eismend ensam


F

frass hankatt
frissam påfrestande, irriterande
föus fähus


G

ga
gajji gått
gambel gammal
gliso (s) springa
grann vacker
grobbo grop
grömt mycket
gåsa ånga, imma. Zacharias Topelius använde ordet.
gälin veijin bakfram


H

hald hålla. Jfr eng. hold.
hask eller hass slösa. Hassata på finska.
hasto är den som ”har kort stubin”
hid hit
hoko vilken?
horo hur
horo he varför det


I

ipi
öppen
it
inte


J

jan härifrån
jär här
järet härefter, numera
jöutas kosta på. Rågbrödssynden av Leo Ågren.


K

kald kall. Jfr eng. cold.
karaped
herrcykel
kepa
(v) ta livet av djur, speciellt mindre.
kepel
(v) springa
kapel
ihållande oväsen. Först när jag läste Sommar i staden av J. L. Birck insåg jag ordets härkomst.
kata fösa, jaga iväg
kibiko [tschi-] åksläde
kika palla äpplen. Problemet fanns redan i början på 1900-talet.
klaka klingis
koddo
(f) ko
kock titta fram, kika ut. Baron Stromberg av Erik Birck.
krankar myggor
krapola baksmälla. Från latinets crapula; rus. Zacharias Topelius använde ordet.
kräka krypa
kräklo användes för att röra om i gröt. Förekommer även i rikssvenska dialekter.
kvamn kvävas
kånk hoppa hage
kåta koja


L

larjo
(s) sörja
levand
oljud, ståhej
limin är den som har träningsvärk
lomo
utfallssänka. Bo Pensar i Vasa kom med ett förslag till ordets härkomst:

Nåja, alltnog kom jag att tänka på att det kanske finns samband med det finska ordet luoma. Visserligen finns detta ord inte med i alla ordböcker, för det är lite dialektalt. Men det förekommer i otaliga namn. T.ex. ordföranden för SDP [fram till och med juni 2008] i Finland heter Heinäluoma (ungefär Gräsbäck).
      Bland de många betydelserna av luoma nämner Nykysuomen sanakirja ”jokea pienempi, mutta ojaa suurempi virtaavan veden uoma” samt även ”apaja, apajapaikka”. (Alltså: 'en strömfåra mindre än en älv, men större än ett dike' och 'fiskevatten, fångstplats, varpställe'.) Eftersom finskans diftong -uo-är tämligen ung bör ordet tidigare ha hetat looma.
      Då likheterna mellan det svenska dialektordet och det finska är uppenbara såväl i fråga om ljudbilden som betydelsen vill jag mena att anteckningen ”Från finskan” vore tämligen säker.

lork tjuvkika. Adventskalendern 2004 var lorksäker.
låijsp flamma upp


M
me mig
mjölöuk dumhuvud
myscha hålla på så smått, även dreva. Inte i bemärkelsen att byta ut kugghjul på moped utan högspråkets dreva; täta mellan stockar.
måra hålla på så smått
mära
ha för avsikt
möul mögla

 

Nu blev jag förvånad när det visade sig att mjöldryga kallas mjölöuka! Apotekets intresse berodde på att ”Mjöldrygan har även använts i medicinskt syfte. Det användes av så kallade kloka gummor och gubbar för att stämma blod.

Österbottniska Posten, 01.10.1915, nr 39, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2025-05-26.)


N
netschin
naken
Nykabi Nykarleby
neting nejonöga.
nåckas


O
obart
mycket i negativ bemärkelse. Obarmhärtigt enligt P. W. Lybeck i Mats Matsson Dalabacka.


P

paj klappa, smeka (ett husdjur).
ped cykel, från velociped
pick sticka (v) eller peka
pickalaka potatisvatten, salt, smör och lök i vilket nypäror doppas. Anita Wikman.
pilong grodyngel
pingel hålla ovarsamt i ett husdjur, oftast en katt.
pina trava, i synnerhet ved. Vedapino= vedtrave.
pissristo gylf
pjaso tillgjord. Förmodligen från pajas.
plåmso plånbok
plåtäschito diarré
poka i säger man åt små barn när de vid påklädning skall sticka in armen eller benet i klädesplagget. Förmodligen från finskans pukea; klä på sig.
pyt fånga djur
på sårtånen är något som knappt går att genomföra; just och just.
pållo bubbla. Edgar filosoferar om ”pållorna” i Liten drömmarpilt.
päro potatis. Svinen gar i päronlandi lekte Zacharias Topelius.
pömbel dricka



R
rapa lera. Från finska.
roko dålig. Har ordet något att göra med ”rookie”? Johan Backa byggde rokot.
roti rutten
råkel slarva
räka glida
räpa
riva, även rapa.
räto
trasig. Kanske från finskans rätti; trasa.
röul ropa, hojta


S
san sedan
schack
gäng
schoro
(f) skata. Samma ord som i skorsten; tyskans sot.
schyni ganska
skott skuffa, även vara ut ute med barnvagn.
skrapel knastra
skrållo skrynklig
skråpp ljuga
skåda se
slibrik murarhantlangare. Från ryskans ord för murbruk.
slonk ett skevt hjul slonkar. Jämför slunga.
slöuskdöu är den som inte låtsas höra det han inte vill höra.
smaka supa. Vara i smakån; vara berusad.
snibil (m) sup. ”Ett bröllop på Karleborg” i Vingklippt av Anita Wikman.
snög snöa
sånakono sonhustru
spilt slö om eggverktyg
spitilinko sädesärla
sprynjo (s) springa. Z. Topelius tjuvkikade.
staka räcka till
stikel stapla så att högen blir instabil
stritt flyga iväg
strög strypa
stygg är mat som smakar illa, även ful.


T
ta sjukt göra ont
tan de därifrån. Ta tan e tan de= ta bort det därifrån. Vid militärtjänstgöringen tyckte ”gumipittarna” att vi ”pampuscher” pratade morse; ti taa ti tii o.s.v.
tattataunus
(m) Ford Taunus 17 M
te
dig
ti
att
tid
dit
tjöijis ulka
to dig
toko sådant (toko denand: sånt där). Toko betyder däremot galen.
trossgål (m) tröskel
tveittar (m) hyvelspån. J. L. Birck använder ordet i Sommar i barndomsstaden.
tykelt ofta
tyril (m) stav som används för smörkärning
tållo något ihopskrynklat, t.ex. ”en papästållo”.
tär där


U


V
vadan varifrån
vann var?
villo
(f) sommarstuga. Även skären förekommer.



Y


Å
åhå ursäkta :- )


Ä


Ö
ödit ostädat, stökigt



TSCH
: )
tschikelbein krokben

Läs mer:
Innehållsförteckning till kapitlet Nykarlebydialekten.